2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev"

Transkript

1 2002 Gick jag till läkaren och gjorde en läkarundersökning och tog prover som vanligt, och då upptäckte man att mitt PSA. prov visade 30>, blev remitterad till Lundby sjukhus där jag fick genomgå ultraljud samtidigt tog man 6 prover på prostatan. Efter ett par veckor väntan fick jag reda på att jag hade prostatacancer 2 st. små en på var sida men dom var inte aggressiva detta var inte så roligt att få redan på, jag mins att jag satt intill läkaren och han förklarade var de satt och att dessa var snälla, jag darrade i hela kroppen och jag kände mig så ledsen, det blev mycket tårar både när jag hämtade min fru och hemma senare på kvällen blev jag blev remitterad till Sahlgrenska där jag fick tala med en läkare, vi pratade igen det hela och jag och vi pratade om olika koncept blev informerad om chansen att bli botad med radikal prostataektonomi kan vara en lösning, men doktor Damber tyckte att vi skulle börja med monoterapi Casodex 50 mg 1 st. om dagen, läkaren beställde mamillbestrålning efter det skulle jag börja med tabletterna, aldrig tal om att man kunde opera sedan kontroll var 6 månad med lever och njurar och PSA-prov. Fick genomgå en skelettröntgen med positivt resultat, sedan fick jag genomgå en strålning av båda bröstvårtorna för att de inte skulle växa samt bli ömma mm. Började äta casodex i 5 år då mina värden sjönk till 3,5> men efter ett tag så vände det upp ifrån 3,5 till ca 16, läkaren tyckte då vi kontroll att vi skulle börja med injektioner var tredje månad vilket jag gjorde i 2 år. Fick problem med problem med svullnader i hals och tunga samt klåda, även mycket svallningar vilket jag påtalade för läkaren. Tyckte inte att jag fick den information som jag behövde besöken tog ca 5 min inte mycket till info eller tid för samtal med den läkaren där inte. Efter ett tag bad jag att få byta ut läkaren mot en annan läkare efter ett tag då jag inte var nöjd med honom och vid nästa läkarbesök diskuterades jag tillsammans

2 med den nya läkaren och min fru var med då, han var väldigt sympatisk och vi satt ungefär ca 35 minuter och diskuterade där vi kom fram till att jag kanske skulle operera bort mina testiklar, då jag läst och hört att det skall strypa dessa hormoner som cancercellerna lever på, läkaren var överens om detta med mig och vi fann att det kanske skulle hjälpa, men vi skulle göra en ny skelettröntgen och se om det fanns några metastaser men som det visade sig fanns det inte några tecken på detta, övriga blodprov visade sig också vara bra, vid samtal senare igen med läkaren kom vi överens om att opererar bort båda testicklarna var mina värden 3,5> var mina värden 12,8> operation av båda testicklarna värdena var då 19,0> var mina värden 15,5> var mina värden 20 Inväntar med spänning vad som sker längre fram Vid kontroll på Kungälvs sjukhus så visade det sig att mina värden gått ner lite grann ifrån förra besöket som då var nere i 17,5 > och så idag är det uppe i 19 > har nu fått casodex 50 mg som jag får ta en st. varje dag i 6 månader så får vi se vad som händer framöver då Kungälvs lasarett för 6 månaders kontroll intervall, där fick jag ett glädjande besked att mina värden låg på 4 > vilket ju blev en glad överraskning samt en fin julklapp klockan Återbesök hos läkaren på Kungälvs Lasarett där det visades sig att mina värden var bra PSA hade en aning förhöjt värde från 04 08>

3 Fick besked om mina prover från vårdcentralen idag All prover var bra endast PSA provet hade gått upp från 8, > Även proverna från urologen där fanns inga försämringar på proverna på njurar, lever Kontroll hos Christer Dahlstrand urologen Avenyn Vi pratades vid och kom fram till att jag skulle vilja ha en Mangnetröntgen och en Skelettröntgen, då mina värden håller på att gå upp och ner hela tiden, kanske är det något som man missat på prostatan, en remiss skulle skickas till Östra Sjukhuset och till MR röntgen vid Järntorget så vi får se vad som händer MR röntgen på Unilab Järntorget Röntgen av skelettet på Östra Sjukhuset Åter Christer Dahlstrand Urologen Skelettröntgen visade inga tecken på någon spridning, MR röntgen visa sig inte innehålla några större fel däremot verkar det sig som cancern i prostatan blivit mer aggressiv och remiss utfärdad till Strålnings Institutetet i Borås, väntar på kallelse skulle fortsätta med en högre dos från 50 mg till en dos på 150 mg 2 x morgon och kväll Varit på Sahlgrenska och blivit informerad om min strålbehandling som starta om ca 5-6 veckor, först göra en ny skiktröntgen samt någon vecka innan skall plantera in lite guldkorn inne i prostatan för att lättar veta vad dom skall sätta in strålningen som det verkar nu så kan det bli i juni och kanske inte det blir någon midsommarfest på grund utav biverkningar vi får se vad det kan bli av det hela, mina tabletter skall jag ej ta mera då dom inte fyller någon funktion längre då värden inte bromsar.

4 Vissa datum är inte hela på grund att jag ej hittar dom i mina anteckningar, kan ju få dom av Sahlgrenska men det spelar ju inte någon roll just nu till Sahlgrenska för att lägga in mina 3 guldkorn på JK Börjar min strålning i 5 veckor framåt (22 x) Dagen började med skiktröntgen samt MR Camera och blev märkt på sidorna av skinkorna samt nedanför naveln och utsidan på båda knäna man använder laserstrålar för att sikta rätt. Börjar min strålning i 5 veckor framåt (22 x) Har idag gjort 8Xoch allt är ganska bra kanske lite trött osv, mycket åkande fram och tillbaka 4 gånger i veckan PSA PSA 0.00 Diagram för åren

5 Kontroller Och Behandlingar Av Prostatacancer Genom vävnadsprov (biopsi) kan man avgöra om det finns cancer i prostatakörteln. I samband med en ultraljudsundersökning tar man med en nål ut en mycket smal vävnadscylinder från prostatakörteln. Provet analyseras i mikroskop. Man kan då se om det är cancer och hur elakartade cancercellerna är. Skelettscintigrafi är en undersökning med vars hjälp man kan se om prostatacancern har spridit sig till skelettet (metastaser). En liten mängd av ett radioaktivt ämne sprutas in i en blodåder i armvecket. Eventuella metastaser i skelettet tar upp mer av det radioaktiva ämnet än övriga skelettet och denna skillnad kan lätt studeras på en bild. Undersökningen är helt ofarlig eftersom dosen av det radioaktiva ämnet är mycket låg och lämnar kroppen snabbt. Metastaser kan även upptäckas vid en vanlig röntgenundersökning av skelettet, med skiktröntgen eller med magnetkameraundersökning. Magnetkameraundersökning, MR, kan vara av värde när man trots upprepade vävnadsprov inte har påvisat någon cancer i prostatakörteln hos män med höga och ökande PSA-värden. MR används ibland också för att se hur utbredd prostatatumören är och för att undersöka skelettet. PET/CT är skiktröntgen som förstärks med särskilda radioaktiva spårämnen som tas upp särskilt väl av cancerceller. PET/CT finns bara på några sjukhus i landet. I vissa situationer kan PET/CT vara värdefullt för val av behandling.

6 Strålbehandling mot prostata BEHANDLING Varje behandlingstillfälle tar cirka minuter. STRÅLREAKTIONER De reaktioner som du kan få av behandlingen brukar komma efter cirka 2 veckor. Täta trängningar Slemhinnan i urinblåsan kan irriteras av behandlingen. Detta kan leda till täta trängningar och sveda i urinröret, vilket kan upplevas av dig som en lindrig blåskatarr. Om du upplever dessa besvär tala om det för personal på strålbehandlingsavdelningen. Du kan lindra eventuella besvär med att dricka rikligt. Även slemhinnan i ändtarmsöppningen kan irriteras av behandlingen och visar sig i form av klåda och lätt smärta. Detta kan lindras med hjälp av exempelvis Xyloproct salva. Detta finns receptfritt på apoteket. Besvären avtar efter avslutad strålbehandling. Diarré Efter cirka 2 veckors behandling kan du uppleva vissa besvär från tarmen.dessa kan vara gaser och lindriga diarréer. Om du får diarré bör du undvika svårsmält mat såsom fibrer, starkt kryddad, stekt och fet mat. Efterfråga recept på läkemedel mot diarré (Loperamid). Sexualitet Strålbehandlingen kan innebära nedsatt potens. Vill du ha mer information så läs gärna mer om Sex och cancer på cancerfondens hemsida.

7 Trötthet Det är mycket vanligt med trötthet av strålbehandling. Fysisk aktivitet kan minska besvären. Anpassa aktiviteterna till vad du orkar. Det kan ta lång tid innan cancern märks Ungefär varannan man över 60 år har en förstorad prostatakörtel, oftast på grund av att prostatan växt naturligt. Men ibland är orsaken cancer. De flesta fall av prostatacancer upptäcks när mannen är i 70- årsåldern. Ibland upptäcks cancern när man får besvär med att kissa. Urinstrålen kan vara svag och det kan vara svårt att komma igång. Man kan också behöva kissa väldigt ofta, till exempel flera gånger per natt. Dessa symtom är desamma som vid godartad förstoring av prostatakörteln. Prostatacancer i ett tidigt skede brukar inte ge några symtom. Ofta växer tumören först i de delar som ligger längst från urinröret och sjukdomen får därför ett mer smygande förlopp. Det tar ofta ganska lång tid innan tumören vuxit sig så stor att den trycker på urinröret och ger problem med exempelvis urinträngningar. Har prostatacancern spridit sig kan man få värk från ryggen eller bäckenbenet eftersom den ofta sprider sig till dessa delar av skelettet. Blod i urinen Blod i urinen kan vara ett annat symtom på prostatacancer, men det är ovanligt. För det mesta är blod i urinen ett symtom på andra sjukdomar. Man bör alltid kontakta läkare om man ser blod i urinen. Smärtor från skelettet

8 Ibland kan man också få symtom som beror på att tumören har spridit sig. Eftersom den i första hand sprider sig till skelettet är det vanligaste symtomet smärtor från skelettet. Smärtan kan visa sig som att man till exempel får ont en längre tid på ett ställe utan att man har skadat sig eller något annat har hänt. Ibland kan man bara känna sig trött eller förlora aptiten så att man minskar i vikt. Kontakta läkare Om man har problem med att kissa, eller om man fått blod i urinen ska man vända sig till en läkare på en vårdcentral eller motsvarande. Om läkaren misstänker prostatacancer blir man remitterad till en urologspecialist för fortsatt utredning. Olika undersökningar Det finns flera olika undersökningar vid misstänkt cancer, från att läkaren känner på prostatakörteln och tar enkla blodprov till vävnadsprov, ultraljud och speciella röntgenundersökningar. Läkaren känner på prostatan Eftersom prostatakörteln ligger nära ändtarmen kan den undersökas genom att läkaren känner på körteln med fingret via ändtarmen. Läkaren undersöker prostatans baksida. Vanligtvis är prostatan jämn, fast och något elastisk. Om prostatan känns hårdare och knöligare än normalt kan det vara tecken på cancer. Allmänt Prostatakörteln ligger runt urinröret och har till uppgift att bilda transportvätska åt spermierna. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, men alla tumörer behöver inte behandlas och man kan leva med dem utan att få några besvär.

9 Det är oklart vad som orsakar prostatacancer, men om man har flera släktingar med sjukdomen är risken större att man får cancerformen. Man kan bli frisk från prostatacancer, men även om man inte blir det kan man ofta leva ett bra liv i många år trots sjukdomen. Symtom Många märker inte av några symtom, men en del kan få en svagare urinstråle eller ha svårt att komma igång att kissa. Man kan behöva kissa väldigt ofta, bland annat flera gånger på natten. Men besvär med att kissa behöver inte bero på prostatacancer. Behandling Vilken behandling man får beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den har spridit sig, hur gammal man är och hur frisk man är i övrigt. Om det är lämpligt tas tumören bort genom en operation eller med strålbehandling, men en del tumörer behöver inte opereras. Ibland kan inte tumören tas bort, men då kan sjukdomen bromsas och besvären lindras med hjälp av till exempel hormonbehandling, strålbehandling eller cytostatika. När ska man söka vård? Om man misstänker att man har prostatacancer ska man söka vård på en vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. Vad händer i kroppen? Prostatan bildar transportvätska för spermierna

10 Prostatan är en valnötsstor körtel som ligger runt om urinrörets övre del under urinblåsan. Prostatakörtelns funktion är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i livmodern. Prostatavätskan innehåller också ämnen som gör det lättare för spermierna att ta sig fram genom slemmet i livmoderhals och livmoder. Prostatans tillväxt och funktion är beroende av det manliga könshormonet testosteron som i första hand bildas i testiklarna. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Det är en del av det normala åldrandet och orsakerna till detta samband är ännu okända. Oftast är förstoringen av prostatakörteln godartad, men ibland beror tillväxten på en cancertumör. När prostatakörteln förstoras kan den trycka på urinröret och man får problem med att kissa. Prostatan är en valnötsstor körtel som ligger runt om urinrörets övre del omedelbart under urinblåsan. Prostatakörtelns funktion är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i äggledarna. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Oftast är förstoringen godartad, men ibland beror tillväxten på en cancertumör. Cancer okontrollerad tillväxt av celler Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då

11 förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår. Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer. Vid prostatacancer växer tumören först bara inuti prostatakörteln, men tumören kan sprida sig till intilliggande organ och även till andra delar av kroppen. De nya tumörerna kallas metastaser. Oftast är cancercellerna i prostata, åtminstone till en början, beroende av det manliga könshormonet testosteron på så sätt att testosteronet bidrar till att cancercellerna växer. Testosteron bidrar också till att normala celler växer i prostata. Prostatacancer kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett. Den kan också sprida sig till områden som ligger nära prostatakörteln, som till exempel nedre delen av ryggraden och bäckenbenet. Den sprider sig mer sällan till andra organ. Kroppens lymfkärl löper som ett nätverk i kroppen, parallellt med blodkärlen. I lymfkärlen samlas den blodvätska, lymfa, som pressats ut från de allra minsta blodkärlen. Vätskan förs vidare till lymfkörtlarna och går där igenom vissa processer för att sedan tömmas tillbaka till blodet. I lymfkörtlarna kan cancerceller fastna och växa till en metastas. Ärftlighet och prostatacancer Män som har två eller flera nära släktingar med sjukdomen har en betydligt ökad risk att själva få prostatacancer. Det gäller särskilt om släktingarna blev sjuka före 75-årsåldern och finns på samma sida av släkten, alltså på antingen mammans eller pappans sida. Med nära

12 släktingar menas främst bröder, fäder, mor- och farbröder samt mor- och farföräldrar. Hos ungefär 5 till 7 procent av männen som får prostatacancer beror det på ärftliga faktorer. De som får prostatacancer på grund av anlag är oftast lite yngre än de som får sjukdomen av andra, hittills okända, orsaker. Men det är ovanligt att man får prostatacancer innan man har fyllt 50 år även om man har släktingar med prostatacancer. Arvsanlag som påverkar risken att utveckla prostatacancer kan ärvas både från mamman och från pappan eftersom också kvinnor kan bära på anlagen trots att de aldrig kan få sjukdomen. Ungefär hälften av dem som har en förälder med sådana anlag ärver själva anlagen som ökar risken för prostatacancer, men det innebär inte att alla med anlagen kommer att bli sjuka. Eftersom det är okänt exakt vilka arvsanlag som orsakar prostatacancer går det inte att göra några tester för att få veta om man löper större risk att bli sjuk. Om man har två eller fler släktingar med prostatacancer kan man vända sig till en urologmottagning eller en mottagning för ärftliga sjukdomar. Då går man tillsammans med en läkare igenom vilka i släkten som fått sjukdomen och hur gamla de var då, för att på så sätt få veta hur stor risken är att man själv ska bli sjuk. Om ingen släkting blivit sjuk före 75 års ålder, är risken för att man ska ha anlag för livshotande prostatacancer liten. Vanligaste cancerformen Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige, tätt följd av bröstcancer. Varje år får cirka män i Sverige prostatacancer, vilket innebär att mer än var tionde man i Sverige får sjukdomen under sin livstid. Cirka hälften av männen är yngre än 70 år när tumören upptäcks men sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder.

13 Tumören växer ofta långsamt och det kan ta år innan den sprider sig eller ger symtom. Ibland kan sjukdomen ha ett snabbare förlopp. Metoderna att upptäcka prostatacancer har förbättrats de senaste åren och nya behandlingsmetoder har tagits fram. I en del fall kan man bli bra från cancern och om det inte går kan man leva ett bra liv i många år med sin sjukdom, ibland även utan behandling. Har man cancer begränsad enbart till prostatan blir de flesta helt bra. Vilken behandling som valts har ingen betydelse. Ännu finns ingen botande behandling när sjukdomen spridit sig utanför prostatan, men sjukvården kan ofta hålla cancern i schack med hormonbehandling och man kan leva bra under lång tid. Symtom och diagnos Det kan ta lång tid innan cancern märks Ungefär varannan man över 60 år har en förstorad prostatakörtel, oftast på grund av att prostatan växt naturligt. Men ibland är orsaken cancer. De flesta fall av prostatacancer upptäcks när mannen är i 70- årsåldern. Ibland upptäcks cancern när man får besvär med att kissa. Urinstrålen kan vara svag och det kan vara svårt att komma igång. Man kan också behöva kissa väldigt ofta, till exempel flera gånger per natt. Dessa symtom är desamma som vid godartad förstoring av prostatakörteln. Prostatacancer i ett tidigt skede brukar inte ge några symtom. Ofta växer tumören först i de delar som ligger längst från urinröret och sjukdomen får därför ett mer smygande förlopp. Det tar ofta ganska lång tid innan tumören vuxit sig så stor att den trycker på urinröret och ger problem med exempelvis urinträngningar.

14 Har prostatacancern spridit sig kan man få värk från ryggen eller bäckenbenet eftersom den ofta sprider sig till dessa delar av skelettet. Blod i urinen Blod i urinen kan vara ett annat symtom på prostatacancer, men det är ovanligt. För det mesta är blod i urinen ett symtom på andra sjukdomar. Man bör alltid kontakta läkare om man ser blod i urinen. Smärtor från skelettet Ibland kan man också få symtom som beror på att tumören har spridit sig. Eftersom den i första hand sprider sig till skelettet är det vanligaste symtomet smärtor från skelettet. Smärtan kan visa sig som att man till exempel får ont en längre tid på ett ställe utan att man har skadat sig eller något annat har hänt. Ibland kan man bara känna sig trött eller förlora aptiten så att man minskar i vikt. Kontakta läkare Om man har problem med att kissa, eller om man fått blod i urinen ska man vända sig till en läkare på en vårdcentral eller motsvarande. Om läkaren misstänker prostatacancer blir man remitterad till en urologspecialist för fortsatt utredning. Olika undersökningar Det finns flera olika undersökningar vid misstänkt cancer, från att läkaren känner på prostatakörteln och tar enkla blodprov till vävnadsprov, ultraljud och speciella röntgenundersökningar. Läkaren känner på prostatan Eftersom prostatakörteln ligger nära ändtarmen kan den undersökas genom att läkaren känner på körteln med fingret via ändtarmen.

15 Läkaren undersöker prostatans baksida. Vanligtvis är prostatan jämn, fast och något elastisk. Om prostatan känns hårdare och knöligare än normalt kan det vara tecken på cancer. PSA mäts med blodprov PSA är ett blodprov som ingår i de undersökningar man kan få göra när prostatan kontrolleras eller om man har problem med att kissa. Man kan också få ett PSA-prov taget om man känner sig orolig för prostatacancer eller om det finns i släkten. Innan provet tas bör man ha tagit del av informationen om fördelar och nackdelar med att ta provet. Information om PSA-prov finns bland annat på Socialstyrelsens hemsida. Ibland kan man i samband med en hälsokontroll bli tillfrågad om man vill lämna ett PSA-prov. Även vid dessa tillfällen ska man få möjlighet att ta del av information om PSA-provet innan provet tas. PSA står för prostataspecifikt antigen, som är ett protein som bildas i prostatakörteln. Proteinet följer med sädesvätskan när man får utlösning och gör så att spermierna blir rörligare. Proteinet finns normalt i låga halter i blodet. Provet mäter PSA-halten i blodet. Misstanken om en tumör ökar vid förhöjda värden av PSA. Kraftigt förhöjda värden är tecken på att tumören är stor, eller att den har spridit sig. Men förhöjda värden av PSA behöver inte vara ett givet tecken på sjukdomen, utan ett tecken på att man behöver utredas vidare. Även vid godartad prostataförstoring och infektioner i prostata har man något högre värden av PSA. Ultraljudsundersökning

16 Om läkaren misstänker att man har prostatacancer kan man även bli undersökt med ultraljud. Ett instrument som innehåller en ultraljudsändare förs in några centimetrar i ändtarmen. Sändaren har formen av en stav och har en diameter på ungefär 2,5 centimeter. Ljudet reflekteras av organen inne i kroppen. Genom att en dator omvandlar ljudvågorna till en bild kan läkaren studera prostatan på en dataskärm. Bilden är till hjälp för läkaren när ett vävnadsprov ska tas från prostatakörteln. Vävnadsprov - prostatabiopsi Att man har prostatacancer fastställs alltid med en mikroskopisk undersökning av vävnadsprov från prostata. Provet tas ut med en tunn nål, ofta med hjälp av en ultraljudsapparat som gör det möjligt att rikta provtagningsnålen. Ingreppet är enkelt och inte speciellt smärtsamt eftersom man får lokalbedövning. Innan vävnadsprovet görs får man ta en antibiotikatablett för att undvika att man får en infektion i samband med ingreppet. Provet analyseras sedan i mikroskop för att se om det innehåller cancerceller. Cancervävnaden bedöms enligt en skala från 1-10 som kallas Gleason. En Gleasonsumma på 6 eller lägre betyder att tumören tillhör en snällare sort som växer sakta. Skelettskintigrafi Ibland undersöks man med skelettskintigrafi, en undersökning med en så kallad radioaktiv isotop. Om man ska göra undersökningen får man ett svagt, radioaktivt ämne injicerat i ett blodkärl i armen. Sedan tittar läkaren i en så kallad gammakamera för att se om det finns eventuella metastaser i skelettet, det vill säga om prostatacancern har spridit sig till skelettet.

17 Prostatacancer Sammanfattning Allmänt Prostatakörteln ligger runt urinröret och har till uppgift att bilda transportvätska åt spermierna. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, men alla tumörer behöver inte behandlas och man kan leva med dem utan att få några besvär. Det är oklart vad som orsakar prostatacancer, men om man har flera släktingar med sjukdomen är risken större att man får cancerformen. Man kan bli frisk från prostatacancer, men även om man inte blir det kan man ofta leva ett bra liv i många år trots sjukdomen. Symtom Många märker inte av några symtom, men en del kan få en svagare urinstråle eller ha svårt att komma igång att kissa. Man kan behöva kissa väldigt ofta, bland annat flera gånger på natten. Men besvär med att kissa behöver inte bero på prostatacancer. Behandling Vilken behandling man får beror bland annat på hur stor cancertumören är, om den har spridit sig, hur gammal man är och hur frisk man är i övrigt. Om det är lämpligt tas tumören bort genom en operation eller med strålbehandling, men en del tumörer behöver inte opereras. Ibland kan inte tumören tas bort, men då kan sjukdomen bromsas och besvären lindras med hjälp av till exempel hormonbehandling, strålbehandling eller cytostatika.

18 När ska man söka vård? Om man misstänker att man har prostatacancer ska man söka vård på en vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. Vad händer i kroppen? Prostatan bildar transportvätska för spermierna Prostatan är en valnötsstor körtel som ligger runt om urinrörets övre del under urinblåsan. Prostatakörtelns funktion är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i livmodern. Prostatavätskan innehåller också ämnen som gör det lättare för spermierna att ta sig fram genom slemmet i livmoderhals och livmoder. Prostatans tillväxt och funktion är beroende av det manliga könshormonet testosteron som i första hand bildas i testiklarna. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Det är en del av det normala åldrandet och orsakerna till detta samband är ännu okända. Oftast är förstoringen av prostatakörteln godartad, men ibland beror tillväxten på en cancertumör. När prostatakörteln förstoras kan den trycka på urinröret och man får problem med att kissa. Prostatan är en valnötsstor körtel som ligger runt om urinrörets övre del omedelbart under urinblåsan. Prostatakörtelns funktion är att bilda transportvätska för spermierna på deras väg från urinröret till ägget i äggledarna. Hos de flesta äldre män förstoras prostatakörteln. Oftast är förstoringen godartad, men ibland beror tillväxten på en cancertumör. Cancer okontrollerad tillväxt av celler

19 Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats och den första cellen dör. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera den skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår. Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer. Vid prostatacancer växer tumören först bara inuti prostatakörteln, men tumören kan sprida sig till intilliggande organ och även till andra delar av kroppen. De nya tumörerna kallas metastaser. Oftast är cancercellerna i prostata, åtminstone till en början, beroende av det manliga könshormonet testosteron på så sätt att testosteronet bidrar till att cancercellerna växer. Testosteron bidrar också till att normala celler växer i prostata. Prostatacancer kan sprida sig till lymfkörtlar och skelett. Den kan också sprida sig till områden som ligger nära prostatakörteln, som till exempel nedre delen av ryggraden och bäckenbenet. Den sprider sig mer sällan till andra organ. Kroppens lymfkärl löper som ett nätverk i kroppen, parallellt med blodkärlen. I lymfkärlen samlas den blodvätska, lymfa, som pressats ut från de allra minsta blodkärlen. Vätskan förs vidare till lymfkörtlarna

20 och går där igenom vissa processer för att sedan tömmas tillbaka till blodet. I lymfkörtlarna kan cancerceller fastna och växa till en metastas. Ärftlighet och prostatacancer Män som har två eller flera nära släktingar med sjukdomen har en betydligt ökad risk att själva få prostatacancer. Det gäller särskilt om släktingarna blev sjuka före 75-årsåldern och finns på samma sida av släkten, alltså på antingen mammans eller pappans sida. Med nära släktingar menas främst bröder, fäder, mor- och farbröder samt mor- och farföräldrar. Hos ungefär 5 till 7 procent av männen som får prostatacancer beror det på ärftliga faktorer. De som får prostatacancer på grund av anlag är oftast lite yngre än de som får sjukdomen av andra, hittills okända, orsaker. Men det är ovanligt att man får prostatacancer innan man har fyllt 50 år även om man har släktingar med prostatacancer. Arvsanlag som påverkar risken att utveckla prostatacancer kan ärvas både från mamman och från pappan eftersom också kvinnor kan bära på anlagen trots att de aldrig kan få sjukdomen. Ungefär hälften av dem som har en förälder med sådana anlag ärver själva anlagen som ökar risken för prostatacancer, men det innebär inte att alla med anlagen kommer att bli sjuka. Eftersom det är okänt exakt vilka arvsanlag som orsakar prostatacancer går det inte att göra några tester för att få veta om man löper större risk att bli sjuk. Om man har två eller fler släktingar med prostatacancer kan man vända sig till en urologmottagning eller en mottagning för ärftliga sjukdomar. Då går man tillsammans med en läkare igenom vilka i släkten som fått sjukdomen och hur gamla de var då, för att på så sätt få veta hur stor risken är att man själv ska bli sjuk. Om ingen släkting

21 blivit sjuk före 75 års ålder, är risken för att man ska ha anlag för livshotande prostatacancer liten.

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Casodex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7 Om PSA-test Innehåll Om prostata och prostatacancer 6 Flera undersökningsmetoder 7 Vad är PSA egentligen? 7 Vad betyder det om PSA-värdet stiger? 8 Varför höjs PSA vanligen vid prostatacancer? 8 PSA-kvot

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus,

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus, Innehåll Vad är cancer? 1 Vad är prostata? 2 Vad är prostatacancer? 3 Undersökningsmetoder 4 Olika stadier 6 Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8 Olika behandlingsmetoder 9 Observationer 9 Operation

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer

KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Prostatacancer KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Prostatacancer Publicerad i Jan 2005 Kursinformation Välkommen till en patientutbildning om prostatacancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Äldre. Frysa dina ägg? Information om hur det går till att ta ut och frysa in ägg eller en bit av en äggstock.

Äldre. Frysa dina ägg? Information om hur det går till att ta ut och frysa in ägg eller en bit av en äggstock. Äldre Frysa dina ägg? Information om hur det går till att ta ut och frysa in ägg eller en bit av en äggstock. Bra att veta. Den här informationen riktar sig till unga som på grund av behandling mot cancer

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Robotassisterad radikal prostatektomi

Robotassisterad radikal prostatektomi Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Motion - PSA-tester, informationsinsatser, forskning och utveckling

Motion - PSA-tester, informationsinsatser, forskning och utveckling ÄRENDE 6 LF februari 2012 Motion - PSA-tester, informationsinsatser, forskning och utveckling Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Urban Persson,

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Frysa dina äggceller?

Frysa dina äggceller? Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut och frysa in ägg eller en bit av en äggstock. Bra att veta. Den här informationen riktar sig till unga flickor som på grund av behandling

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling Den här informationsbroschyren beskriver vad du kan förvänta dig före, under och efter en CoreTherm behandling. Varje

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Detta faktamaterial är framtaget av ProstaLund AB och är medicinskt granskat av: Dr PhD Sonny Schelin, Specialistläkargruppen i Kalmar Leg sjuksköterska

Läs mer

BCG-medac Behandling med BCG-medac

BCG-medac Behandling med BCG-medac SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

Ett konstigt PSA prov

Ett konstigt PSA prov Ett konstigt PSA prov EQUALIS Endokrinologi 27 Sept 2011 Martin Carlsson, klin kem Kalmar Prostatacancer i Sverige Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen hos svenska män. (2009: 36 % av alla

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen

På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen Nyheter inom prostatacancerforskningen På ProLiv Västs kvartalsmöte i maj hade föreningen besök av professor Jan-Erik Damber från Sahlgrenska Universitetssjukhuset som föreläste om nyheter inom prostatacancerforskningen.

Läs mer

Prostatacancer nu och om 10 år

Prostatacancer nu och om 10 år 1 Prostatacancer nu och om 10 år Så löd rubriken på professor Ralph Peekers föreläsning på ProLiv Västs årsmöte på Dalheimers Hus den 15 mars. Ralph Peeker är knuten till urologenheten på Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj

Modern prostatacancerbehandling. en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Modern prostatacancerbehandling en föreläsning på ProLiv Västs medlemsmöte den 19 maj Lördagen den 19 maj var det dags för ProLiv Västs andra kvartalsmöte 2012. Som föreläsare hade vi bjudit in överläkaren

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Yngre. Yngre. Frysa dina spermier? Bra att veta inför provlämningen

Yngre. Yngre. Frysa dina spermier? Bra att veta inför provlämningen Yngre Yngre Frysa dina spermier? Bra att veta inför provlämningen Den här informationen riktar sig till de som erbjuds nedfrysning av sina spermier. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina spermier?

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet

Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hypothalamus-hypofys 3 veckor 8 veckor Hypofysbakloben Hypofysstjälken Hypofysframloben ACTH-celler

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv

Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv Detta var ämnet för en föreläsning på ProLiv Västs kvartalsmöte i Skövde den 27 september. Föreläsare var överläkaren Bengt Johansson från Örebro Universitetssjukhus. Ett 50-tal personer hade mött upp,

Läs mer

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning

Radiojodbehandling. Vid hög ämnesomsättning Radiojodbehandling Vid hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring,

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Proscar , version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Proscar , version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Proscar 25.4.2017, version 4.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Prostatan är en körtel som endast

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV SVF Urologisk cancer Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV Fem olika SVF:er Prostatacancer (10 000) Urotelial cancer (2 500) Njurcancer (1 000) Testikelcancer (500) Peniscancer (150)

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

På kvartalsmötet i november hade ProLiv Väst

På kvartalsmötet i november hade ProLiv Väst Prostatacancer en överblick På kvartalsmötet i november hade ProLiv Väst bjudit in överläkare Ola Bratt som föreläsare. Rubriken för hans föreläsning var Prostatacancer en överblick. Ola Bratt kommer ursprungligen

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Hur diagnostiserar vi prostatacancer?

Hur diagnostiserar vi prostatacancer? Hur diagnostiserar vi prostatacancer? Anders Bergh Professor, överläkare Pernilla Wikström PhD, forskarassistent Båda vid enheten för patologi, Institutionen för medicinsk biovetenskap ANDERS BERGH: Jag

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Proscar 5 mg filmdragerade tabletter finasterid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer