Frågor kring Cytostatikabehandling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor kring Cytostatikabehandling"

Transkript

1 Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via växeln

2 Innehållsförteckning... 1 Allmänt... 3 Förberedelser... 3 Hur går behandlingen till?... 3 Hur mår man efteråt?... 3 Varför får man cytostatika?... 4 Cytostatika angriper cancercellerna... 4 Sjuka celler får hjälp att utplåna sig själva... 4 Cytostatika har mycket olika effekt... 4 Cytostatika kan bota och lindra smärta... 5 Förebyggande behandling... 5 Cytostatika före en operation... 5 Vad läkaren vill veta... 5 För- och nackdelar diskuteras... 6 Förutsättningar för behandling... 6 Risken för resistenta cancerceller... 6 Cytostatika mot andra sjukdomar... 6 Så går det till... 7 Kombination av cytostatika är vanligt... 7 En behandlingskur tar ofta en till fyra dagar... 7 Doseringen anpassas... 8 CVK eller venport... 8 Läkaren följer behandlingen... 8 Om man är gravid kan fostret påverkas... 8 Vanligt med trötthet... 8 Vanliga biverkningar... 9 Benmärgen kan påverkas... 9 Metoder att skydda benmärgen... 9 Besvär i munnen Besvär i magen Svårt att hålla vikten Man kan tappa håret Vissa medel kan ge speciella biverkningar Kan man själv påverka biverkningar? Komplikationer långt efter behandlingen Om man vill prata med någon

3 Sammanfattning Allmänt Cytostatika är en grupp läkemedel som främst används mot olika cancersjukdomar. Medicinerna fungerar genom att döda cancercellerna. Cytostatika kan också få cancerceller att sluta växa. Tidigare har dessa läkemedel ofta kallats för cellgifter. Cytostatikabehandling är ofta påfrestande för kroppen. När man har fått en cancersjukdom måste läkaren därför överväga om det är en lämplig behandling. Ibland är det bättre att behandla med strålbehandling, andra typer av läkemedel eller att inte behandla alls. Förberedelser Som regel genomgår man olika undersökningar innan behandlingen med cytostatika startar. Detta för att läkaren ska kunna avgöra bland annat vilken typ av cancer man har, och tumörens storlek och spridning i kroppen. Läkaren måste också undersöka om man har några andra sjukdomar eller besvär som kan påverka möjligheten att genomgå en behandling med cytostatika. Hur går behandlingen till? Oftast får man cytostatika direkt i blodet genom dropp. Detta tar vanligen upp till några timmar. Man behöver oftast bara vara på sjukhuset under de timmar man får droppet. Vanligtvis behandlas man några dagar i följd, sedan görs ett uppehåll på några veckor innan en ny behandlingsomgång påbörjas. Det finns också vissa cytostatika som man kan ta hemma i form av tabletter. Hur mår man efteråt? Cytostatika angriper inte bara cancerceller utan också friska celler. Det gör att man ofta får biverkningar. Vilka biverkningar man får och hur svåra de blir beror på vilka sorters cytostatika som används, hur höga doser man får och hur många behandlingsomgångar man går igenom. Olika personer är olika känsliga för olika typer av biverkningar. Man kan till exempel må illa, tappa håret eller drabbas av infektioner. Ofta finns mediciner som kan hjälpa mot biverkningarna. För att få hjälp är det därför viktigt att berätta för personalen hur man mår av behandlingarna. När behandlingen är klar brukar biverkningarna gå över. 3

4 Varför får man cytostatika? Cytostatika angriper cancercellerna Cytostatika är ett samlingsnamn för en stor grupp läkemedel som framför allt används för att lindra eller bota olika cancersjukdomar. Antingen används cytostatika som enda behandlingsmetod eller så kombineras läkemedlet med andra behandlingar, till exempel operation eller andra typer av läkemedel. Cytostatika dödar cancercellerna vilket gör att tumörerna krymper och i vissa fall försvinner helt. Läkemedlen används även för att minska risken för återfall när en tumör har opererats bort. Under senare år har det blivit allt vanligare att använda vissa cytostatika vid andra sjukdomar. Det gäller till exempel vid kroniska inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism. Ibland utnyttjas cytostatika även efter organtransplantationer för att förhindra att det transplanterade organet stöts bort av kroppen. Sjuka celler får hjälp att utplåna sig själva Cancer är benämningen på ett antal sjukdomar som kan uppstå på många olika ställen i kroppen. Även om det finns mycket som skiljer de olika cancerformerna åt har de en sak gemensamt: De uppstår på grund av att en eller några helt vanliga celler någonstans i kroppen förändras och utvecklas till cancerceller. Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de slutar kommunicera med omgivningen och fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute, vilket kroppens celler annars brukar. Ordet cancer syftar på en tumör eller knöl, men det är inte alltid cancercellerna bildar tydliga knölar som man kan se eller ta på. När det gäller till exempel blodsjukdomen leukemi bildas inga tumörer men cancercellerna breder ändå ut sig på bekostnad av de friska cellerna. Förändringen från helt vanlig cell till cancercell sker framför allt i samband med att cellen delar sig. Att cellerna i kroppen delar sig är en normal process som sker regelbundet för att gamla eller skadade celler i kroppen ska ersättas av nya. För det mesta går celldelningen till som den ska, men ibland kan det bli fel. Cytostatika skadar cancercellerna och förhindrar att de delar sig och blir fler. Oftast påverkar cytostatika arvsmassan så att den process som gör att de skadade cellerna förstör sig själva sätts igång. Det kan ske på flera olika sätt. Vissa medel binder sig direkt till beståndsdelarna i arvsmassan medan andra liknar byggstenarna till arvsmassan, vilket i båda fallen leder till att cellernas övervakningssystem reagerar på fel i arvsmassans uppbyggnad och dödar cancercellerna. En tredje grupp hämmar celldelningsprocessen direkt medan en fjärde grupp hindrar cellerna att förbereda sig för celldelning. Tyvärr påverkas också många normala celler, som växer och delar sig, vilket kan leda till biverkningar. Cytostatika har mycket olika effekt 4

5 Om man ska opereras strävar ofta läkaren efter att operera bort cancertumören och all tumörvävnad. Men det går sällan att vara helt säker på att alla cancerceller verkligen är borta. Därför används cytostatika ofta om läkaren vet eller har starka misstankar om att cancerceller finns spridda i kroppen när sjukdomen upptäcks, eller efter operationen. Om cancerceller bara har spridit sig i området kring huvudtumören, till exempel i ärrområdet efter en bröstcanceroperation, kan strålbehandling vara ett alternativ. Cytostatika har mycket olika effekt på olika former av tumörer. Ursprungsvävnaden styr hur känslig tumören är för olika cytostatika, och tumörens eller tumörernas storlek har också betydelse. Ju mindre och färre tumörerna är, desto större möjlighet är det oftast att cytostatikabehandlingen lyckas. Det är vanligt att cytostatika ingår som en del av flera behandlingsformer. Behandlingen kan till exempel inledas med operation och sedan följas av strålbehandling eller cytostatika. Cytostatika kan bota och lindra smärta Ofta kan man få cytostatika med målet att bli helt botad. Det är ofta möjligt vid vissa typer av leukemi framför allt hos barn, vid vissa lymfkörteltumörer och vid testikelcancer. Det finns också många möjligheter att bota andra typer av cancer även om möjligheterna ibland kan vara sämre. Cytostatika används också ofta för att lindra olika symtom av sjukdomen. Smärta kan till exempel lindras om cytostatikabehandlingen gör att tumören krymper och trycket på till exempel närliggande organ eller nerver blir mindre. Det kallas palliativ behandling. Det är viktigt att behandlingen inte leder till svåra biverkningar. Därför ska man noga överväga fördelar mot nackdelar av behandlingen innan den startar. Förebyggande behandling Det finns alltid en viss risk att sjukdomen kommer tillbaka efter att tumören opererats bort. För att minska risken kan man få cytostatika efter operationen. Behandlingen startar några veckor till någon månad efter operationen och pågår under några månader. Detta är till exempel vanligt efter operation av tumörer i bröst och grovtarm. Cytostatika före en operation Cytostatika används ibland om man har fått en tumör som är för stor för att kunna opereras bort redan när den upptäcks. Man kan då få en inledande behandling med cytostatika som gör att tumören krymper. Det förbättrar förutsättningar att operera bort det som finns kvar, och chansen att man blir botad ökad. Vad läkaren vill veta Cytostatika ges vid många olika cancersjukdomar och i olika skeden av sjukdomen. Flera viktiga undersökningar behövs innan det kan avgöras vilken behandling som är mest lämplig. Det är nödvändigt för läkaren att veta vilken sorts tumör det är fråga om. Även om cancern finns på samma ställe, till exempel i en lymfkörtel, kan det röra sig om olika typer av cancer som är känslig för olika typer av behandling. Därför måste läkaren med hjälp av provtagning från tumören och med hjälp av olika undersökningar fastställa vilken typ av ursprungsvävnad 5

6 tumören kommer från. Det är också viktigt att läkaren i en röntgenundersökning ser hur stor tumören är och om den har spridit sig. För- och nackdelar diskuteras Det är viktigt att en behandling med cytostatika genomförs som planerat och att man informeras om att det ibland kan bli relativt svåra biverkningar. Man brukar, tillsammans med läkare och ibland närstående, gemensamt besluta om cytostatikabehandling efter att ha diskuterat igenom vinsterna och riskerna. Ofta ger specialutbildade sjuksköterskor ytterligare information om behandlingen. Även om läkaren vet vilken typ av tumör det är och hur den har spritt sig i kroppen, går det inte att på förhand veta vilken effekt behandlingen kommer att få hos den enskilde personen. För vissa kan behandlingen vara väldigt effektiv med få eller inga biverkningar medan biverkningarna hos andra kan bli mycket besvärande. Intensiv forskning pågår världen runt för att hitta nya medel med bättre effekter och mindre biverkningar. Bedömningen om vilken som är den bästa behandlingen kan därför förändras allt eftersom kunskaperna ökar och nya metoder utvecklas. Förutsättningar för behandling Eftersom cytostatikabehandling många gånger är påfrestande måste man må tillräckligt bra för att tåla behandlingen. Ibland kan man tillsammans med läkaren komma fram till att fördelarna med behandlingen inte uppväger riskerna för besvärliga biverkningar. Då kan det vara bättre att inrikta behandlingen direkt mot symtomen, eller överväga att använda någon annan behandlingsmetod. Vissa cytostatika kräver att viktiga organ fungerar väl vid behandlingen. Njurarna ska vara i god kondition om medel med platina används. Detsamma gäller hjärtat vid behandling med antracykliner. Risken för resistenta cancerceller Ett stort problem vid cytostatikabehandling är att cancercellerna kan utveckla resistens, det vill säga bli okänsliga för behandlingen. Detta beror på att cancercellerna kan skydda sig mot cytostatika på olika sätt. De kan till exempel skaffa sig en pumpmekanism som kan pumpa ut medlen ur cellerna. Det gör att läkemedlen inte längre har någon effekt på tumören. Risken för resistens ökar ju längre tid behandlingen pågår. Därför är det viktigt att hela tiden utvärdera effekten av behandlingen till exempel genom röntgenundersökningar, kroppsundersökning eller genom att följa speciella blodprover. Vissa typer av cancerceller är resistenta redan från början. Cytostatika mot andra sjukdomar Cytostatika kan också användas mot till exempel ledgångsreumatism och kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Då har man en sjukdom som orsakas av att kroppens immunförsvar är felprogrammerat så att det angriper celler i den egna kroppen. Cytostatikan kan minska dessa reaktioner i kroppen och dämpa utvecklingen av sjukdomen. Läkemedlen har god effekt på sjukdomssymtom som ledsmärta och diarré. Eftersom väldigt låga doser används kan man behandlas med cytostatika under längre tid. 6

7 Så går det till Ofta får man cytostatika direkt i blodet genom ett dropp. Det tar ungefär tio minuter upp till flera timmar. Kombination av cytostatika är vanligt När man behandlas för cancer får man nästan alltid en kombination av flera olika cytostatika med olika verkningssätt. Det är också vanligt att man tillsammans med cytostatikan får kortison i några dagar, ofta i höga doser. Cancercellerna kan utplånas lättare om de angrips på flera olika sätt samtidigt. Vilka medel som ingår i kombinationen beror på vilken typ av cancer man har. En behandlingskur tar ofta en till fyra dagar Man brukar få cytostatika som dropp under en till fyra dagar. Cytostatikan finns i en påse som är upphängd på en ställning. Läkemedlet leds direkt in i blodet genom en tunn plastslang, en så kallad venkateter, som förs in i ett blodkärl i armen. Droppet kan pågå från ungefär tio minuter till några timmar. Under tiden kan man lyssna till musik eller titta på tv eller video. Oftast kan man behandlas på den klinik man går på i vanliga fall, och man brukar inte behöva stanna på sjukhuset över natten. Om behandlingen tar lång tid eller om man behöver genomgå kontroller eller någon tilläggsbehandling, kan man behöva stanna kvar på sjukhus. Ibland ges behandlingen på andra sätt, till exempel genom en tunn plastslang in i urinblåsan vid ytlig urinblåsecancer. Det finns också vissa cytostatika i tablettform och de kan man ta själv hemma. Efter en behandlingskur gör man uppehåll i två till fyra veckor för att kroppens friska celler ska kunna återhämta sig. Cancercellerna har svårare att återhämta sig eftersom de redan från början har skador på arvsmassan. Oftast får man under en behandlingsomgång fyra till sex kurer, och det är vanligt att behandlingen pågår under cirka ett halvår. Oftast behövs inga särskilda förberedelser innan behandlingen startar. 7

8 Ofta får man cytostatika direkt i blodet genom ett dropp. Det tar allt från cirka tio minuter till flera timmar. Doseringen anpassas Doseringen av cytostatika anpassas efter hur mycket man väger och hur lång man är. En sjuksköterska övervakar tillförseln av cytostatika. Bland annat ska medlet inte gå utanför blodkärlet, vilket i mycket sällsynta fall kan ge upphov till vävnadsskador. Därför är det viktigt att säga till om man upplever obehag vid injektionsstället i samband med behandlingen. Vid behandling med vissa medel får man först kortisontabletter för att minska risken för allergiska reaktioner under behandlingen. Kortison kan göra att man får svårt att sova de dagar man tar kortisontabletterna. Vissa cytostatika kräver särskild för- eller efterbehandling för att minska risken för biverkningar. CVK eller venport För att kunna behandlas med cytostatika får man ibland en så kallad central venkateter, CVK. Det är en slang som opereras in i ett av kroppens större blodkärl. Man får lokalbedövning när den opereras in. Plastslangen läggs in i ett blodkärl på halsen, till stor del precis under huden. För att underlätta behandlingen har det blivit vanligt att en liten dosa med en gummimembran opereras in under bröstkorgshuden, en så kallad venport. Man kan då få läkemedlen genom en nål som går genom huden direkt in i dosan och vidare till blodet. Man kan också använda dosan att ta prover genom. Man kan bada och duscha när man har dosan. Dosan kan sitta kvar under flera år, men ska då spolas regelbundet. Fördelen med cvk eller venport är att man inte behöver göra så många stick i blodkärlen i armen, som därmed blir mindre irriterade. Läkaren följer behandlingen Läkaren följer hela tiden hur effektiv behandlingen är, till exempel genom röntgenundersökningar. Skulle det visa sig att behandlingen inte har önskad effekt kan man överväga om det finns någon annan behandling med cytostatika eller annat som kan fungera bättre. Om man är gravid kan fostret påverkas Om man är gravid kan fostret skadas av medicinerna, framför allt under det första halvåret av graviditeten. Därför ska man alltid berätta för sin läkare om man är gravid eller planerar att bli det. Vanligt med trötthet Blodvärdet påverkas av cytostatika och dagsformen kan variera mycket under behandlingen. Ungefär sju till tio dagar efter behandlingen är blodvärdena ofta som lägst och då är man också ofta tröttare än vanligt. Man brukar må som bäst dagarna precis innan nästa behandling, 8

9 när kroppen har återhämtat sig. Det varierar från person till person hur trött man blir och hur man klarar sin vardag. Dessutom beror det på hur intensiv behandlingen är. Det kan ofta vara svårt att ha inbokade tider eftersom man inte kan veta hur man mår en viss dag ett visst givet klockslag. Det kan vara bra att lägga in vilopauser under dagen. Man kan förklara för omgivningen att man inte orkar delta i alla aktiviteter på samma sätt som vanligt. Det kanske går att fråga grannar eller bekanta om de vill hjälpa till med något som man har svårt att orka med själv. Vanliga biverkningar Om man får cytostatikabehandling finns det risk för olika typer av biverkningar. Detta beror oftast på att även friska celler skadas av behandlingen. Illamående och kräkningar går ofta att förebygga med läkemedel. Alla patienter får i samband med cytostatikabehandlingen förebyggande mediciner mot illamående. För säkerhets skull får man ofta extra medicin mot illamående med sig hem, som man kan ta under någon eller några dagar. Det kan finnas risk för att effekten av cytostatika påverkas av naturläkemedel. Man bör därför rådgöra med sin läkare om man vill ta naturläkemedel under cytostatikabehandlingen. Benmärgen kan påverkas Under cytostatikabehandling påverkas ofta de celler i benmärgen som bildar blodceller. Det gör att blodvärdet går ner. För att läkaren ska kunna bedöma att benmärgen har återhämtat sig efter föregående behandling och kommer att tåla nästa får man alltid lämna ett blodprov inför en behandling. Ofta tas blodprov även efter behandlingen för att läkaren ska kunna bedöma hur benmärgen påverkats. En övergående och ibland kraftig minskning av antalet vita blodkroppar gör att man kan bli känsligare för infektioner. Om man får symtom som kan tyda på infektion, till exempel feber över 38 grader, eller hosta, är det viktigt att man tar kontakt med sin läkare, som bedömer om till exempel antibiotikabehandling behöver ges. En minskning av antalet blodplättar ökar risken att råka ut för blödningar. Om man får blåmärken eller råkar ut för näsblod lättare än vanligt bör man därför också ta kontakt med sin läkare. Effekten på benmärgen kan ibland leda till att en planerad behandling måste skjutas upp. Även läkemedelsdoserna kan behöva reduceras. Sådana beslut tas för att minska risken för allvarliga infektioner eller blödningar. Metoder att skydda benmärgen Det är vanligt att de vita blodkropparna får hjälp att återhämta sig med hjälp av sprutor som man får under cirka fem till tio dagar efter cytostatikabehandlingen. Sprutorna kan ibland göra att man får ont i lederna och musklerna. Det går över när behandlingen är slut. Man kan ta sprutorna själv, eller få hjälp av en distriktssjuksköterska. 9

10 Besvär i munnen Slemhinneceller som finns till exempel i munnen nybildas ständigt och kan skadas vid cytostatikabehandling. Det kan göra ont i munnen upp till två veckor efter behandlingen, och ibland kan det göra så ont att det är svårt att äta. Besvären kan lindras genom att man gurglar med lokalbedövande vätska. Om man har svårt att äta kan man få hjälp av en dietist. Det är ganska vanligt att man får en vit beläggning på tungan som tecken på en svampinfektion. Mot detta kan man få svampdödande medicin. Ofta blir man också mer torr i munnen än vanligt, ibland flera år efter behandlingen. Torrhet i munnen kan öka risken för karies. Man brukar därför erbjudas remiss till en tandläkare eller tandhygienist som kan ge råd kring detta. När man genomgått cytostatikabehandling kan man behöva gå oftare till sin tandläkare eller tandhygienist, vanligen varje halvår. Man bör också vara extra noggrann med sin munhygien. Besvär i magen Man kan även få diarré mellan behandlingarna. Det beror på att tarmslemhinnan påverkas tillfälligt. Det finns mediciner som kan lindra. Svårt att hålla vikten Under cytostatikabehandling kan man behöva kontrollera att man får i sig tillräckligt med energi och inte går ner i vikt. Man kan ofta få förändrade smakupplevelser, kanske vilja ha mer kryddad mat än tidigare eller ha svårt för vissa smaker och konsistenser. Ibland kan man behöva förändra konsistensen på maten och göra den mer lättuggad. Man kan behöva tillägg med extra näringstillskott till exempel i form av näringsdrycker. Om man har mindre aptit än vanligt kan det vara lättare att äta mindre men tätare mål, till exempel sex gånger per dag. Eftersom fett innehåller mycket energi som man behöver är det bra att undvika så kallade lightprodukter. Ibland kan man ha så dålig aptit att man har svårt att få i sig det som behövs. Då kan man få hjälp av en dietist som kan ge råd. Är det riktigt svårt att äta kan man tillfälligt behöva en sond till magsäcken genom näsan eller i form av näringsdropp direkt i blodet. Ibland, speciellt om kortison ingår i behandlingen, kan man få ökad aptit och gå upp i vikt. Man kan tappa håret Vissa cytostatika, men långtifrån alla, gör att man tappar håret. Håret kommer alltid tillbaka efter det att behandlingen avslutats. I början kan det ha en annan färg och struktur än tidigare. Om man vill ha en peruk kan det vara bra att skaffa den innan håret faller av. Beroende på vilket landsting man bor i kan man få ekonomiskt bidrag till en peruk. 10

11 Vissa medel kan ge speciella biverkningar Det finns vissa biverkningar som är förknippade med särskilda medel. Några cytostatika kan ge domningar och stickningar i fingrar och tår. Om detta leder till stora besvär kan man få byta mot en annan medicin och symtomen försvinner efter en tid. När andra medel används, till exempel cisplatin, finns risk att njurarna påverkas och att hörseln försämras. Ytterligare andra medel, till exempel doxorubicin, kan påverka hjärtat, framför allt om man får det under lång tid. Kan man själv påverka biverkningar? Hur man mår kan vara väldigt olika, beroende på vilken sjukdom man har och vilken typ av behandling man får. För att undvika biverkningar av cytostatikabehandling är det bra att utifrån sina egna förutsättningar försöka att vara uppe så mycket man orkar. Om man orkar röra på sig, till exempel gå på promenader, så gör det att man inte tappar muskler och kondition. Dessutom minskar risken för infektioner och man återfår krafterna snabbare. Det finns ingen speciell mat man behöver undvika, men man kan ha svårt med vissa smaker eller konsistenser, som man då kan undvika. Det finns inget som hindrar att man dricker mindre mängder alkohol när man får behandling. Komplikationer långt efter behandlingen Eftersom cytostatika påverkar arvsmassan kan behandlingen långt senare bidra till att en ny cancersjukdom uppstår. Men det är ovanligt och risken är inget skäl att avstå behandling mot en cancer som redan finns. Risken att fertiliteten ska påverkas av cytostatika beror på hur gammal man är när man får behandling, vilka läkemedel som används och i vilka doser. Om man undrar om den medicin man tar påverkar fertiliteten kan man diskutera det med sin behandlande läkare. Om man vill prata med någon Om man själv eller en närstående behöver någon att tala med, finns det ofta möjligheter till samtalsstöd. Det kan fungera på olika sätt på olika kliniker. Vanligen erbjuds kuratorskontakt, och många kliniker har samtalsgrupper där man kan dela sina erfarenheter med andra i samma situation. I många fall kan en lång sjukperiod påverka den ekonomiska situationen, vilket man också kan behöva diskutera med kuratorn. Ibland kan det vara svårt att klara det vanliga hushållsarbetet själv. Man kan då kontakta biståndsbedömaren i den kommun man bor i. Senast uppdaterad: Skribent: Marie Nordström, cancerläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Granskare: Hans Hagberg, cancerläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala Illustratör: Lotta Persson, illustratör, Göteborg Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen och redaktionsrådet vid 1177.se. 11

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern

Att hjälpa kroppens kamp mot cancern Att hjälpa kroppens kamp mot cancern hur du skyddar dig mot infektioner Innehåller patientin formation Neulasta Vad är egentligen cancer? Cancer är ett skrämmande ord Cancer kan drabba vem som helst. Lyckligtvis

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Riskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE

Riskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea PATIENTGUIDE MAVENCLAD PATIENTGUIDE RISKHANTERINGS SKOLNINGSMATERIAL - FI/CLA/1117/0052 Viktig information för patienter som påbörjar behandling med MAVENCLAD Innehåll Introduktion till MAVENCLAD Hur ges behandling

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Patientinformation Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Bendamustine medac 25 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska,

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER

INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER FAKTA BAKOM MYTERNA OVANLIGA SJUKDOMAR I MULTIPEL SKLEROS I ONKOLOGI I IMMUNOLOGI 1 TILL LÄSAREN Prostatacancer är den vanligaste cancerformen

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION 2 Den här broschyren är till för att hjälpa dig förstå hur Eloxatin (Oxaliplatin) verkar, och hur din behandling med läkemedlet kommer att gå till. Se den

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) www.bms.se Inledning Före behandling med OPDIVO Det här är en broschyr avsedd som vägledning för dig som behandlas med OPDIVO. Här får du

Läs mer

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) REGIMEN Patientinformation Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab) i kombination med YERVOY TM (ipilimumab) WWW.BMS.SE REGIMEN Inledning Före behandling med OPDIVO i kombination med YERVOY TM Det här är

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer.

Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temozolomid Vad Temomedac är och vad det används för Temomedac innehåller läkemedlet temozolomid. Detta läkemedel används för behandling av tumörer. Temomedac används för behandling särskilda former av

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Zevalin

Vanliga frågor och svar om Zevalin Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Innehållsförteckning Om ORENCIA 3 Din behandling 7 Användbara delar

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Flukloxacillin 500 mg, 750 mg filmdragerade tabletter flukloxacillin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara denna

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Fakta om myelom behandling, studier och forskning

Fakta om myelom behandling, studier och forskning Fakta om myelom behandling, studier och forskning Myelom betraktas som en kronisk sjukdom. Men med modern behandling har patienternas överlevnad och livskvalitet förbättrats väsentligt. Det är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)

Patientbroschyr. Jinarc (tolvaptan) Jinarc (tolvaptan) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

BEHANDLINGARNAS AVSLUTNING OCH UPPFÖLJNINGSVÅRDEN

BEHANDLINGARNAS AVSLUTNING OCH UPPFÖLJNINGSVÅRDEN BEHANDLINGARNAS AVSLUTNING OCH UPPFÖLJNINGSVÅRDEN Ungefär 150 barn insjuknar årligen i cancer i Finland. Nuförtiden blir största delen av dem friska. Hur mycket vet du om eller kommer du ihåg av din sjukdom

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer