Om bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS

Transkript

1 Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer, cirka 50 män får sjukdomen varje år och får då samma typ av behandling som kvinnor. Bröstet består av bindväv, fettväv, mjölkkörtlar och mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan. Cancer kan uppstå på olika ställen i bröstet. En cellförändring resulterar i att cellen börjar dela sig och tillväxer i onormal takt. När det blir tillräckligt många onormala celler uppkommer en tumör. Innan tumören hunnit växa in i omgivande vävnad och blivit invasiv talar man om ett förstadium till cancer, cancer in situ. Oftast uppstår bröstcancer i de mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan. Då kallas den duktal cancer. Om den börjar i bröstkörtlarna där modersmjölken bildas kallas den lobulär. Ibland har cancern spridit sig till lymfkörtlarna, som bland annat finns i armhålan. Om cancerceller växer in i blodkärlen kan cancern sprida sig till andra delar av kroppen och bilda metastaser, som ibland också kallas dottertumörer. Metastaser kan finnas i till exempel skelettet, lungorna eller levern. Det är mycket ovanligt att man har metastaser när bröstcancern upptäcks. Varför uppstår bröstcancer? Det går aldrig att helt säkert säga varför en viss person fått cancer, även om det finns faktorer som kan påverkar risken. Hormonella faktorer och ärftlighet kan ha betydelse för uppkomsten av bröstcancer. De kvinnliga könshormonerna, främst östrogen, spelar en viktig roll för hur bröstcancer bildas. Har du mer östrogen i kroppen än vad som är vanligt ökar risken för bröstcancer. Att få mens tidigt och komma in i klimakteriet sent innebär att östrogen påverkar kroppen under längre tid. Att under lång tid behandlas med hormoner mot klimakteriebesvär kan öka risken för bröstcancer, men ges behandlingen bara under en kortare tid är risken troligen mycket liten. Använder du p-piller under lång tid kan också risken för bröstcancer öka något.

2 Graviditeter minskar risken för bröstcancer. Mest tycks risken minska vid en tidig första graviditet, före 25 års ålder. Risken minskar också med ökat antal graviditeter. Amning minskar också risken för bröstcancer, men inte lika mycket som själva graviditeten. Graviditet och amning tycks få bröstkörtelcellerna att mogna på ett sätt som gör att de blir mer motståndskraftiga och inte så lätt omvandlas till cancerceller. Risken ökar också ju äldre du blir. Flera av riskfaktorerna kan du inte göra något åt, men annat kan du påverka. Övervikt ökar risken för bröstcancer, särskilt den övervikt som kommer efter klimakteriet. Oavsett hur mycket du väger är det viktigt med fysisk aktivitet, som minskar risken. Att dricka mycket alkohol kan också öka risken. Att ha mycket bröstkörtelvävnad, så kallade täta bröst, ökar risken för bröstcancer. Varför det är så är inte känt. Det går inte att avgöra själv om du har täta bröst, utan det syns först vid en mammografiundersökning. Bröstcancer kan vara ärftligt Har du en nära anhörig som haft bröstcancer eller äggstockscancer, särskilt om de blev sjuka före 50 års ålder, kan det handla om ärftlig bröstcancer. Det gäller nära anhöriga på både mammas och pappas sida, till exempel mostrar eller fastrar. Mellan fem och tio procent av all bröstcancer är ärftlig. Oftast går det inte att veta exakt hur den ärvs, men ibland finns det en ärftlig genförändring, en så kallad mutation, i någon av bröstcancergenerna. Om flera släktingar har haft bröstcancer eller äggstockscancer kan du få en remiss av din läkare till en särskild mottagning för utredning av ärftlig cancer. Undersökning och utredning Många får sin bröstcancerdiagnos efter screening med mammografi. Oavsett om du har upptäckt en knöl i bröstet själv eller om den visat sig vid mammografi får du alltid gå igenom vissa steg i en fortsatt utredning.

3 En läkare känner igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan, vid nyckelbenen och på halsen. En fullständig mammografi görs av båda brösten. Det innebär att fler röntgenbilder tas. Brösten undersöks också med ultraljud. Inga förberedelser behövs för dessa undersökningar. I vissa fall används även magnetkameraundersökning (MR) i utredningen. Du ska också lämna cell- eller vävnadsprov från den knöl som upptäckts. Det undersöks sedan i mikroskop.

4

5

6

7 Faktaruta Invasiv - betyder att cancercellerna har förändrats och kan växa in i vävnader och organ som ligger runt omkring. In situ - betyder på plats och innebär att cellerna fortfarande växer på ett och samma ställe, det vill säga kan inte växa in i vävnader och organen runt omkring. Mammografi - är den metod som används i de allmänna bröstkontroller som alla kvinnor från 40 till och med 74 års ålder regelbundet erbjuds att göra. En sådan massundersökning kallas screening. Ultraljud är ljud med en frekvens högre än den översta gränsen för människans hörsel. Man kan använda sådana ljudvågor som ett ekolod, för att ge en bild av delar av kroppen. Ultraljud är en strålningsfri undersökningsmetod som passar särskilt för dem som har mycket bröstkörtelvävnad, så kallat täta bröst, som kan göra det svårare för läkaren att tolka mammografibilden. Magnetkameraundersökning (MR) är en undersökning som inte använder röntgenstrålar utan utförs med hjälp av ett magnetfält och radiovågor. Magnetfältet påverkar elektronisk utrustning och magnetiska föremål. Därför ska du inte undersökas om du har elektronisk utrustning eller magnetisk metall i kroppen till exempel en pacemaker. Ledproteser ger bildstörningar, vilket kan försvåra bildtolkningen, men du som har dessa kan fortfarande undersökas med magnetkamera. Multidisciplinär konferens (MDK) är ett möte där flera olika specialister, som kirurger, röntgenläkare, onkologer, patologer och kontaktsjuksköterska bedömer din tumör och gemensamt kommer fram till ett behandlingsförslag.

8 Medicinska fakta om din bröstcancer Vilken typ av operation Vilken form av bröstcancer Bröstcancerns egenskaper: Storlek Elston/Holland gradering (Hur mycket tumörens celler avviker från normal bröstvävnad) Delningshastighet (Ki67, ett mått på tilllväxthastighet) Östrogenkänslighet (ER+) Ja Nej Progesteronkänslighet (PR+) Ja Nej Herceptinkänslighet (HER2) Ja Nej Antal borttagna lymfkörtlar Spridning till portvaktskörteln Ja Nej Spridning till lymfkörtlar Ja Nej