Colorektal cancer. Nya fall

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Colorektal cancer. Nya fall"

Transkript

1 Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras i världen cirka 1 miljon nya fall. I Sverige diagnosticeras drygt 6000 nya fall, 4000 i tjocktarmen och 2000 i ändtarmen. Hos oss i Sörmland diagnosticerades 171 patienter med colorektal cancer Det har skett en årlig ökning med 1,7 % det senaste decenniet, hälften av ökningen förklaras av kontinuerligt ökande ålder i befolkningen. Av de som får colorektal cancer är 75 % över 65 år. Ändtarmscancer är vanligare hos män än hos kvinnor. Tjocktarmscancer är något vanligare hos kvinnor. Orsaker till colorektal cancer Som vid de flesta cancerformer finns ingen isolerad orsak till att få colorektal cancer. Kostfaktorer spelar roll. Colorektal cancer är vanligast i västvärlden. Rött kött och fett anses öka risken. Ungefär 90 % uppstår utan känd orsak. Vid kroniska tarmsjukdomar (ulcerös colit och Crohns sjukdom) är risken ökad. Även ärftlighet spelar roll. Vissa sjukdomstillstånd innebär en ökad risk såsom tillstånd med ärftliga polyper (FAP) men även andra ärftliga tillstånd (HNPCC, HCRC). Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder anses vara en kost med hög andel fibrer och låg andel fett. Även fysisk aktivitet minskar risken för att få colorektal cancer. Hos patienter med ärftliga tillstånd och kroniska tarmsjukdomar behövs regelbunden övervakning med coloskopi (böjligt instrument som införs via ändtarmsöppningen för undersökning av hela tjocktarmen och ändtarmen) och ibland även operation i förebyggande syfte. Symtom vid colorektal cancer I tidigt skede saknas ofta symtom och när symtomen kommer är de oftast beroende på var i tarmen cancern finns. En cancer i högra delen av tjocktarmen visar sig vanligen genom trötthet beroende på blodbrist. Andra symtom kan vara viktnedgång och nedsatt allmäntillstånd. En cancer i vänstra delen av tjocktarmen ger oftare förändrade avföringsvanor (diarré eller förstoppning) samt synligt blod och slem i avföringen. Sitter cancern i ändtarmen är det vanligt med synligt blod och slem i avföringen och trängningar att tömma tarmen. I % av cancer i tjocktarmen är debutsymtomet tarmvred (stopp i tarmen som orsakar kräkningar, uppspänd buk och upphörd förmåga att tömma tarmen). Då krävs akut operation. Diagnos När patienten kommer till kirurgmottagningen tas blodprover. Rektoskopi utförs (undersökning av ändtarmen med ett stelt instrument) för att se om det finns en cancer i ändtarmen och i så fall tas prover från cancern för undersökning i mikroskop. För att se om det finns spridning av cancern till lungor och till lever beställs datortomografi (skiktröntgen) av bröstkorgen och buken (där även tarmcancerns stadie kan bedömas).

2 2 Diagnosen av cancer i tjocktarmen ställs antingen med datortomografi av tjocktarmen eller med coloskopi. Finns det en cancer i ändtarmen beställs även en magnetkameraundersökning av lilla bäckenet som vid cancer i ändtarmen är den bästa metoden för att bedöma cancerns utbredning lokalt. Ibland kan det även behövas transrektalt ultraljud (där ett ultraljudsinstrument införs via ändtarmsöppningen) för att bedöma en cancer i ändtarmen. Beslut om behandling När all information som behövs för att fatta beslut om behandlingen av cancern är klar (vilket bör vara klart inom 2 veckor) sker på måndag f.m. varje vecka en s.k. MDTkonferens, Multi Disciplinär Teamkonferens. Då träffas (för colorektalkirurgerna i Nyköping via telelänk med Eskilstuna) ansvariga colorektalkirurger (kirurger som är specialister på cancer i tjocktarmen och ändtarmen), onkologer (specialister på strålning och cytostatika = läkemedel som dödar cancerceller), röntgenläkare (med specialkunskap i magnetröntgenundersökningar), patologer (läkare som är specialister på att i mikroskop undersöka de prover som är tagna från cancern) och kontaktsjuksköterska (specialistutbildad sjuksköterska för colorektala cancerpatienter som dels ser till att alla undersökningar är utförda i tid, dels är den som patienten kan vända sig till med frågor). Denna konferens är mycket viktig för att besluta om den lämpligaste behandlingen av cancern. Vid konferensen presenteras undersökningsresultaten, röntgenundersökningar och mikroskopiska undersökningen av cancern demonstreras. Cancern stadieindelas (bedömning av hur omfattande cancern är) vilket är avgörande för att välja den lämpligaste behandlingen. Även tänkbara studier diskuteras (studie vid colorektal cancer som leder till att cancerbehandlingen för framtida patienter kan utvecklas till att bli ännu bättre). Vid MDT-konferensen fattas beslut om ev. behandling med strålning och/eller cytostatika innan operation. Tiden för operation planeras och bokas. Kontaktsjuksköterskan samordnar längs hela vårdkedjan. Information innan operationen Patienten får innan operationen träffa förutom kontaktsjuksköterskan, som varit med redan då patienten fick diagnosen, rutinmässigt även stomiterapeut (specialutbildad sjuksköterska som informerar om och lär patienten att sköta en stomi, påse på magen) eftersom tillfällig eller permanent stomi kan bli aktuell, sjukgymnast, den colorektalkirurg som är ansvarig för operationen, dietist och anestesiolog (den läkare som är ansvarig för sövningen under operationen). Behandling Botande behandling

3 3 Behandling som syftar till bot av cancer i tjocktarmen och ändtarmen innebär operation. Om cancern sitter i ändtarmen skall förberedande laxering ske inför operationen, vilket nästan uteslutande kan genomföras hemma dagen innan operationen. Oavsett var cancern sitter är det avgörande att den avlägsnas med god marginal inklusive den del av tarmkäxet (fettväven runt tarmen med dränerande lymfkärl och lymfkörtlar) där cancern sitter. Förutom att cancern då blir ordentligt avlägsnad kan den stadieindelas på rätt sätt så att cancerns omfattning kan bedömas vilket är viktigt dels för eventuell efterbehandling med cytostatika, dels för den fortsatta uppföljningen. Om cancern växer över på något intilliggande organ måste vid botande kirurgi även detta avlägsnas. Om cancern sitter i högra delen av tjocktarmen kan, efter avlägsnande med lämplig marginal av den del av tjocktarmen där cancern sitter och en liten del av nedersta delen av tunntarmen, oftast tjocktarmen skarvas ihop med tunntarmen. Vid en cancer i vänstra delen av tjocktarmen kan, efter avlägsnande med lämplig marginal av den del av tjocktarmen där cancern sitter, oftast tjocktarmen skarvas ihop med ändtarmen, i vissa fall kan en tillfällig stomi bli aktuell, i sällsynta fall kan det behövas en permanent stomi. Vid flera cancrar i tjocktarmen kan det bli nödvändigt att avlägsna hela tjocktarmen och ibland även ändtarmen. Detta kan även vara aktuellt vid vissa typer av ärftlig cancer. Oftast går det att koppla ihop tunntarmen med ändtarmen, respektive tunntarmen (via en bäckenreservoar=tunntarmsreservoar som ersätter den borttagna ändtarmen) med ändtarmsöppningen. Vid cancer i ändtarmen finns det i huvudsak 3 typer av operationer. Vid en cancer i ändtarmen som inte påverkar slutmusklerna avlägsnas ändtarmen och tjocktarmen kopplas ihop med ändtarmsöppningen. Den nedersta delen av tjocktarmen utformas som en reservoar för att ersätta den borttagna ändtarmen. En tillfällig stomi (påse på magen) görs för att avlasta ihopkopplingen under läkningen. Denna stomi opereras sedan bort 2-3 månader senare efter det att läkningen kontrollerats med röntgen. Borttagandet av stomin är ett mindre ingrepp som utförs utan att buken behöver öppnas på nytt. Om cancer i sig inte påverkar slutmusklerna men slutmusklernas funktion är dålig kopplas inte tjocktarmen ihop med ändtarmen. Istället görs en permanent stomi av tjocktarmen. Denna operation kan även bli aktuell om patientens allmäntillstånd är dåligt. Om cancern ligger väldigt nära slutmusklerna eller växer in i dessa eller bäckenbottenmuskulaturen måste även ändtarmsöppningen avlägsnas. Hålet efter ändtarmsöppningen sys då ihop och en permanent stomi på tjocktarmen görs. Vid väldigt tidiga cancrar i ändtarmen kan det ibland gå att enbart göra ett lokalt ingrepp och avlägsna den del av tarmväggen där cancern sitter. Denna operation utförs via ett specialkonstruerat instrument som införs via ändtarmsöppningen. För cancer i ändtarmen gäller att om ovan beskrivna utredning visar att cancern är i ett tidigt skede kan den opereras bort utan någon förbehandling. Enbart kirurgi

4 4 behövs. Övriga cancrar behöver ges strålbehandling 5 dagar innan operationen. Strålbehandlingen ges för att minska risken för att cancern skall komma tillbaka. Om cancern växer in i andra organ eller ligger nära dessa behövs både cytostatika och en längre strålbehandling under 5 veckor innan operationen kan göras. Patienter med cancer i tjocktarmen och i ändtarmen har i 25 %, vid diagnosen eller får senare, en spridning (metastaser) till lever och ibland även till lungor. Det innebär naturligtvis att tillståndet är allvarligare. Ofta går det dock att bota även dessa patienter. Förbehandling med cytostatika ges på onkologkliniken följt att operation av levermetastaserna som utförs av leverkirurger och av lungmetastaserna som utförs av thoraxkirurger. Palliativ behandling I en del fall är tjocktarms- eller ändtarmscancern så långt gången att den inte går att bota. Behandlingen kallas då för palliativ och går ut på att lindra symtomen. Både kirurgi, strålbehandling, medicinsk behandling och vätske- och näringstillförsel kan vara aktuell. Den palliativa behandlingen kräver ofta väl så intensiva åtgärder som den botande behandlingen. Den kan i olika stadier av sjukdomen ske i hemmet med stöd av ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, palliativa enheter (hospice) och ibland på akutsjukhus. Kirurgi skall övervägas vid symtom på tarmvred. Dessa kan dels bero på någon annan orsak än cancern, dels kan även vid cancerorsakat tarmvred det ibland gå att koppla förbi hindret eller göra en stomi i symtomlindrande syfte. Ibland kan det vara lämpligt att lägga in ett stent i tumören vid coloskopi. Ett stent är ett metallnät som är format som en mjuk, böjlig tub som placerats i tjock- eller ändtarmen för att vidga en förträngning i tumörområdet och hålla tarmen öppen. Strålbehandling är effektiv vid cancerorsakade smärtor. Den ges under 1 eller 2 veckor ofta med få biverkningar. Cytostatika och ibland även antikroppar (läkemedel som är speciellt påverkar cancercellerna) kan övervägas och ger ofta dels förlängd överlevnad dels förbättrad livskvalitet. Vilken typ av palliativ behandling som är lämplig för den enskilde patienten är mycket viktigt. Detta diskuteras på MDT-konferensen på motsvarande sätt som vid behandling som syftar till bot. Beslut efter operation Efter genomförd operation diskuteras den fortsatta handläggningen på en MDTkonferens. Där visas resultatet av den mikroskopiska undersökningen av den bortopererade tarmen. Cancerns stadium fastställs vilket är avgörande för eventuell behandling efter operationen. Komplikationer All form av behandling kan ge komplikationer och därför måste risken för komplikationer vägas mot nyttan av behandlingen. Kirurgi

5 5 Den allvarligaste komplikationen är att skarven mellan tarmarna spricker. Risken är större vid operation av ändtarmscancer än vid operation av tjocktarmscancer. I Sörmland har vi hittills haft en låg frekvens av läckage vid ändtarmscanceroperationer, 5 % men den kan ligga på upp till 15 % internationellt. Sårinfektioner förekommer vid all kirurgi, speciellt vid tarmoperationer, trots att alla patienter får förebyggande antibiotika. De är sällan så allvarliga att de inte går att behandla utan att ytterligare operation krävs. Risken att avlida vid operationen är med dagens metoder att söva och övervaka patienten väldigt liten (2-3 %). Störst risk är det hos patienter med andra svåra sjukdomar i hjärta eller lungor. Strålbehandling Akuta biverkningar är inte vanliga. Ibland kan smärtor uppstå, oftast av övergående karaktär. Trängningar från tarm och urinblåsa är andra biverkningar som också är övergående. All strålbehandling gör att sårläkningen försämras speciellt i såret efter ändtarmsöppningen. Sena biverkningar av strålbehandlingen är påverkan på slutmuskelfunktionen vilket ger än sämre kontinens. En annan sen biverkan är benskörhet som kan ge frakturer. De kan yttra sig som smärtor i bäckenet. Smärtor i bäckenet kan även bero på återfall av cancern. Smärtor skall därför alltid utredas. Cytostatika Allvarliga biverkningar är inte så vanliga vid de cytostatika som används vid colorektal cancer. Påverkan på slemhinnor i mun och tarm, illamående och trötthet är de vanligaste biverkningarna. Sexuell funktion Påverkan på sexuella funktionen kan förekomma vid behandling av ändtarmscancer, dels beroende på kirurgin, dels beroende på strålningen. Om möjligt är kirurgin nervsparande, dvs. om cancern inte växer in i nerverna i bäckenet sparas dessa. Strålningen planeras noga och individuellt för varje patient för att ge liten påverkan som möjligt. Prognos Jämfört med omvärlden kan vi i Sverige glädja oss åt att svensk colorektal cancerkirurgi ligger i topp när det gäller resultat och därmed överlevnad. En förklaring till detta är den centralisering som skett av den colorektala cancerkirurgin både mellan sjukhusen och inom sjukhusen till specialutbildade kirurger. Detta gäller speciellt kirurgin vid ändtarmscancer. Strålning före operation av ändtarmscancer har dessutom spelat stor roll. Prognosen är beroende på i vilket stadium cancern var vid diagnosen. Allmänt var, under perioden , 5-årsöverlevnaden i Sverige vid tjocktarmscancer 60,9 % (63,5 %) för män och 65,4 % (60,5 %) för kvinnor. Motsvarande siffror vid ändtarmscancer var 60,6 % (62,2 %) för män och 64,1 % (63,7 %) för kvinnor.

6 6 Siffrorna inom parantes är våra resultat i Sörmland. Orsaken till att den bättre överlevnaden för män är oklar. Även vid spridning till levern kan patienter där botande kirurgi av levermetastaserna är möjlig få en 5-årsöverlevnad på %. Motsvarande gäller vid begränsade metastaser i lungorna. Nästan lika goda är resultaten vid samtidig lever- och lungmetastasering. Kommer metastaserna tillbaka i levern kan vid förnyade operationer en 5- årsöverlevnad på % uppnås. Uppföljning Eftersom det finns goda möjligheter att behandla återfall är det viktigt med en noggrann uppföljning. Vi följer patienterna med blodprover och med datortomografi av lever och lungor var 6:e månad i 2 år och därefter en gång om året i 3 år, dvs. i totalt 5 år. Vid ändtarmscancer görs dessutom rektoskopi med dessa intervall. På Mälarsjukhuset görs kontrollerna av specialutbildad sjuksköterska. För att upptäcka nya cancrar i tarmen görs dessutom coloskopi vart 5:e år tills patienten fyller 75 år. Screening Screening, dvs. undersökning av friska personer för att tidigt upptäcka colorektal cancer som ännu inte hunnit ge några symtom finns redan i många europeiska länder. I Sverige pågår begränsade forskningsstudier för att screena för colorektal cancer. Vi räknar med att det i framtiden kommer att införas en allmän screening för colorektal cancer i Sverige. Sammanfattning Colorektal cancer är en vanlig cancerform där det finns goda möjligheter att bli botad om cancern upptäcks i rimligt god tid. Sök därför sjukvård om du har symtom som kan bero på colorektal cancer. Med dr, överläkare Sektionschef colorektalkirurgi Kliniken för kirurgi och urologi Mälarsjukhuset, Eskilstuna

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet

Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet Onkologi Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet 2017-10-10 Onkologi Onkos = klump Logos = lära Cancer Epidemiologi statistik Patofysiologi vad är cancer? Symptom Diagnos

Läs mer

Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. Den kvarvarande tarmen kopplas därefter ihop igen.

Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. Den kvarvarande tarmen kopplas därefter ihop igen. Om operation Hur går operationen till? Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. Den kvarvarande tarmen kopplas därefter ihop igen. Vid operation av ändtarmstumörer kan man

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Vad är Colostomi? Colonreservoar?

Vad är Colostomi? Colonreservoar? Vad är Colostomi? Colonreservoar? ILCO Vad är Colostomi? Stomi betyder mun eller öppning. Man talar om kutan stomi som betyder öppning mynnande i huden. Anläggningen av en colostomi innebär att ändtarmen

Läs mer

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Falu Lasarett den 8 0ktober 2013. Medverkande: Gunn Westlund, Stomisköterska Birgitta Runström, Kirurg Bertil Malmodin, Mag-Tarmläkare

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Vårdplan och information till dig som ska behandlas för tarmcancer

Vårdplan och information till dig som ska behandlas för tarmcancer Vårdplan och information till dig som ska behandlas för tarmcancer Målet med denna pärm är att underlätta för dig i kommunikationen med olika vårdinstanser och även mellan olika vårdformer. Min vårdplan

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Kolorektalseminarium.

Kolorektalseminarium. Kolorektalseminarium. Fall 1 25 årig man söker dig en kväll på akuten när du arbetar som kirurgjour. Han har sedan två dagar en tilltagande svullnad invid anus och nu på kvällen har han fått rejält ont

Läs mer

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före och efter din tarmoperation Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före din tarmoperation Information till dig som ska genomgå tarmoperation Detta är en beskrivning av vad som kommer att ske i samband

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Del 3_ 8 sidor_15 poäng _ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Patientrapport 2014. från Svenska Kolorektalcancerregistret

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Patientrapport 2014. från Svenska Kolorektalcancerregistret Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Patientrapport 214 från Svenska Kolorektalcancerregistret december 215 Regionalt cancercentrum, Norr Norrlands universitetssjukhus

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l

Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet. Datum. Skrivtid 3 tim Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Omtentamen del 2 MC027G ssk-programmet Kursens namn: Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd l Kursansvarig: Rolf Pettersson Examinator: Mikael Ivarsson Poängfördeini ng: Endokrinologi Palliativ

Läs mer

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling EVA I PERSSON Sår Vulnus- en störning i hudens normala anatomiska struktur och funktion och som läker organiserat och i tidsbestämd ordning, tex. det

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola 1 Innehåll Kort om min forskning Kort om Enheten för Cancerrehabilitering Göteborg Kort

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Pancreascancer -onkologisk behandling

Pancreascancer -onkologisk behandling Pancreascancer -onkologisk behandling 140307 Margareta Heby Skånes onkologiska klinik Tumörer i pancreas Duktal pancreascancer > 90% Distal choledochuscancer Periampullär cancer Duodenal cancer Lymfom

Läs mer

Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR VID ÄNDTARMEN

Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR VID ÄNDTARMEN Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR VID ÄNDTARMEN (prednisolonkaproat / cinkokainhydroklorid) HEMORROJDER Har du hemorrojdbesvär? Du är inte ensam!

Läs mer

Allmän information om sarkom

Allmän information om sarkom Allmän information om sarkom Vad är sarkom och hur vanlig är sjukdomen? Ordet sarkom kommer från grekiskans sarx = köttliknande. Sarkom är en cancertumör som kan uppstå någonstans i kroppens stödjevävnad,

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Del 4_10 sidor_ 24 poäng

Del 4_10 sidor_ 24 poäng Del 4_10 sidor_ 24 poäng 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Kurs i invärtesmedicin för fysioterapeuter. Sjukdomar i mag-tarmkanalen 2017

Kurs i invärtesmedicin för fysioterapeuter. Sjukdomar i mag-tarmkanalen 2017 Kurs i invärtesmedicin för fysioterapeuter Sjukdomar i mag-tarmkanalen 2017 Gastroesofageal refluxsjukdom Patogenes: GERD Ökad exponering av esofagus slemhinna för surt ventrikelinnehåll. Vanligt >15%

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04

Läs mer

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta? En 22-årig kvinna kommer in till akuten med frekventa blodiga diarréer och påverkat allmäntillstånd. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng 9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION

Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION 2 Den här broschyren är till för att hjälpa dig förstå hur Eloxatin (Oxaliplatin) verkar, och hur din behandling med läkemedlet kommer att gå till. Se den

Läs mer

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)

Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer

Läs mer

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439

Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca 42 % Corpuscancer ca Ovarialcancer ca 785. Cervixcancer ca 439 Corpuscancer ca 1325 Ovarialcancer ca 785 Borderline 222 Cervixcancer ca 439 Vulvacancer ca 129 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 42 Corpuscancer ca 83% Cervixcancer ca 68% Ovarialcancer ca

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Frågor och svar på medlemsmötet, Falu lasarett - 27 oktober, 2010

Frågor och svar på medlemsmötet, Falu lasarett - 27 oktober, 2010 Frågor och svar på medlemsmötet, Falu lasarett - 27 oktober, 2010 Fråga: 1) Om en person fått cancer i tarmen, är det då viktigt för nära anhörig (t ex barn) att genomgå en screening? Vart vänder man sig

Läs mer

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9

1.1 Vilken diagnos är trolig och behöver du ta några prover? (1p) Sida 1 av 9 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat feber och känner sig

Läs mer