Vårdplan och information till dig som ska behandlas för tarmcancer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdplan och information till dig som ska behandlas för tarmcancer"

Transkript

1 Vårdplan och information till dig som ska behandlas för tarmcancer Målet med denna pärm är att underlätta för dig i kommunikationen med olika vårdinstanser och även mellan olika vårdformer. Min vårdplan är ett dokument som skrivs för och tillsammans med dig som patient för att tydliggöra din resa genom cancervården. Bland annat ska det innehålla en tidsplan för undersökningar och behandlingar, cancerrehabilitering, kontaktuppgifter till viktiga personer och svar på praktiska frågor om vad du som patient själv kan göra. Utredningen och behandlingen kan skilja sig åt något mellan olika patienter och du kommer att bli informerad om exakt vad som är aktuellt för din del. I pärmen ska också informationsmaterial som du får under behandlingens gång kunna samlas. Tanken är att du ska kunna vara delaktig i din vård i den utsträckning du själv önskar. Pärmen är din och du kan i denna skriva ner symtom och frågor som du sedan kan ta upp i din kontakt med sjukvården. På så sätt kan de som medverkar i din vård ta del av information som är viktig för din vård. Det är en fördel om du har med dig pärmen vid varje kontakt med sjukvården kring din tarmsjukdom. Regionalt cancercentrum Stockholm - Gotland ansvarar för materialet.

2 Innehåll 1 Kontaktuppgifter 2 Diagnos och behandlingsplan 3 Rehabiliteringsplan 4 Översikt utredning och behandling 5 Vårdavdelning och kallelser 6 Operation 7 Strålbehandling 8 Cytostatika 9 Läkemedel 10 Symtom och biverkningar 11 Stomi 12 Kostråd 13 Fysioterapi/sjukgymnastik, träning och arbetsterapi 14 Samtalsstöd och kurator 15 Kvalitetsregister och studier 16 Kostnader och sjukskrivning 17 Patientföreningar och stödorganisationer 18 Patienträttigheter och patientsynpunkter 19 Egna anteckningar Materialet är framtaget och granskat av olika yrkesgrupper som vårdar patienter med kolorektalcancer i Stockholm, sammanställt av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och granskat av den regionala vårdprogramgruppen för kolorektalcancer Stockholm Gotland. För synpunkter kontakta Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland, April 2015

3 2. DIAGNOS OCH BEHANDLINGSPLAN Min vårdplan Min vårdplan är ett dokument som skrivs för och tillsammans med dig som patient för att tydliggöra din resa genom cancervården. Bland annat innehåller den en tidsplan för undersökningar och behandlingar, cancerrehabilitering, kontaktuppgifter till viktiga personer och svar på praktiska frågor om vad du som patient själv kan göra. Diagnos Min kontaktsjuksköterska är Ansvariga läkare Röntgenundersökningar Planerad röntgenundersökning: Datortomografi/DT (skiktröntgen) Magnetkamera Ultraljud Övriga röntgenundersökningar MDT konferens MultiDisciplinär Teamkonferens (MDT) Information från MDT Besök eller telefonsamtal efter MDT Datum Datum Datum Datum Datum Datum

4 2. DIAGNOS OCH BEHANDLINGSPLAN Diagnos och information om min sjukdom Tjocktarm och ändtarm Lilla bäckenet hos kvinna Lilla bäckenet hos man Planerad behandling (endast vissa är aktuella) Strålbehandling Start vecka Antal veckor Cytostatikabehandling Start vecka Antal veckor Operation Planerad vecka Stomi, typ av stomi Datum för stomiinformation och stomimarkering Operation av metastas i Planeras till datum Annan behandling Viktigt för mig nu

5 2. DIAGNOS OCH BEHANDLINGSPLAN Mina behov och önskemål om information Praktiska frågor Egenvård MDT konferens efter operation MultiDisciplinär Teamkonferens (MDT) Telefonbesked Läkarbesök Datum Datum Datum Diagnos och information om min sjukdom Eventuell tilläggsbehandling Cytostatikabehandling Läkarbesök till onkologkliniken inför behandling Datum Datum

6 2. DIAGNOS OCH BEHANDLINGSPLAN Återbesök efter operation Kontaktsjuksköterska Stomiterapeut Läkare Datum Datum Datum Fortsatt uppföljning Eventuell borttagning av stomi planeras till Avstämning av min vårdplan efter avslutad behandling Jag har behandlats för och fått följande behandling Den här effekten har behandlingarna haft på min sjukdom: Jag vet vart jag ska vända mig om jag får förnyade symtom Ja Nej Min rehabiliteringsplan är uppdaterad Ja Nej Jag har fått information om egenvård och eventuell uppföljning Ja Nej Jag vill att sammanfattningen av min vård skickas till min vårdcentral Ja Nej Om cancersjukdomen eller planeringen förändras ska en ny vårdplan skrivas.

7 2. DIAGNOS OCH BEHANDLINGSPLAN Planerad uppföljning efter min behandling Efter ett år Datortomografi och provtagning Återbesök/telefontid till kontaktsjuksköterska eller läkare Efter tre år Datortomografi, koloskopi och provtagning Återbesök/telefontid till kontaktsjuksköterska eller läkare Efter fem år Provtagning Återbesök/telefontid till kontaktsjuksköterska eller läkare Efter åtta år Eventuell koloskopi Uppföljningsplanen uppdateras enligt den plan som är aktuell i ditt fall. Uppföljningen kan skilja sig mellan olika personer beroende på tumörens utbredning, din ålder och ditt allmäntillstånd. Är du med i någon studie så följer du studieplanen du har fått, se fliken Kvalitetsregister och studier.

8 2. DIAGNOS OCH BEHANDLINGSPLAN Faktaruta Datortomografi är en särskild form av röntgen, så kallad skiktröntgen, som skapar mycket detaljerade bilder av kroppen. Magnetkamera är en undersökning som inte använder röntgenstrålar utan utförs med hjälp av ett magnetfält och radiovågor. Magnetfältet påverkar elektronisk utrustning och magnetiska föremål. Därför ska du inte undersökas om du har elektronisk utrustning eller magnetisk metall i kroppen till exempel en pacemaker. Ledproteser ger bildstörningar, vilket kan försvåra bildtolkningen, men du som har dessa kan fortfarande undersökas med magnetkamera. Ultraljud är ljud med en frekvens högre än den översta gränsen för människans hörsel. Man kan använda sådana ljudvågor som ett ekolod, för att ge en bild av delar av kroppen. Man kan till exempel undersöka förändringar i levern med ultraljud. Ibland använder man ultraljud för att undersöka tumörer i ändtarmen. MultiDisciplinär Teamkonferens (MDT) är ett möte där flera olika specialister, som kirurger, röntgenläkare, onkologer, patologer och kontaktsjuksköterska bedömer din tumör och gemensamt kommer fram till ett behandlingsförslag beroende på hur din tumör ser ut. Stomi en stomi är en konstgjord öppning för tarmen på magen som leder avföring eller urin ur kroppen. Cytostatika eller cellgifter, är en grupp läkemedel som dödar eller hindrar tillväxten av cancerceller. Metastas Cancer kan sprida sig genom att bilda dottertumörer, så kallade metastaser. Metastas innebär att cancerceller sprider sig och bildar ny tumör på andra platser i kroppen. Koloskopi innebär att en läkare gör en kameraundersökning i tjocktarmen. Det är oftast så man upptäcker tarmcancer.

9 3. REHABILITERINGSPLAN Besvär och funderingar Markera vad du har besvär med eller funderar över: Praktiskt barnomsorg bostad ekonomi transport arbete/studier beslut om behandling sjukskrivning Familjerelaterat relation till barn relation till partner möjligheten att kunna få barn släkt/vänner Känslomässigt nedstämdhet rädsla/oro Fysiskt utseende hygien/påklädning förändrad urinering avföringsproblem stomi ätsvårigheter/viktnedgång illamående feber rörlighet/fysisk aktivitet minne/koncentration sömn trötthet smärta sex/samliv stickningar i händer/fötter existentiella/religiösa funderingar annat

10 3. REHABILITERINGSPLAN Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsplanen kan du själv fylla i om du vill. Annars fyller du i den tillsammans med din kontaktsjuksköterska. Viktigt för mig just nu Åtgärd Ansvarig Tidsplan Uppföljning

11 4. ÖVERSIKT UTREDNING OCH BEHANDLING Allmän information vid tarmcancer (Tjocktarmscancer = koloncancer) (Ändtarmscancer = rektalcancer) Hur vanlig är sjukdomen? Tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer) är Sveriges tredje vanligaste cancerform efter prostata- och bröstcancer. I Sverige drabbas cirka personer varje år. Vad orsakas tarmcancer av? Det finns ingen enskild faktor som förklarar sjukdomens uppkomst. Det finns dock studier som talar för att vad du äter kan påverka om du drabbas av tarmcancer eller inte. Personer som äter mycket rött kött, lite grönsaker och som motionerar lite, har större risk att få tarmcancer. Sjukdomen är dock så vanlig att den kan drabba även dig med en mycket hälsosam livsstil. Lider du av inflammatorisk tarmsjukdom (Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom) kan även det öka risken för tarmcancer. Det finns också viss ärftlighet. Lite förenklat kan man säga att om två nära släktingar har drabbats av tarmcancer, framför allt om de insjuknat under 50 års ålder, kan det motivera en ärftlighetsutredning. Vilka är de vanligaste symtomen? Tumörer på tjocktarmens första, högra del, ger upphov till lågt blodvärde och trötthet medan en tumör på tarmens vänstra, senare del, ger upphov till avföringsrubbning (förstoppning eller diarré) och ibland synligt blod. Smärtor i magen och viktminskning kan också förekomma. Vilken utredning måste göras? Oftast upptäcks tumören genom koloskopi. Koloskopi innebär att en läkare gör en kameraundersökning av tjocktarmen med hjälp av ett böjligt instrument. För att se om cancern har spridit sig till bröst- och bukhåla i form av metastaser (dottertumörer) görs även en så kallad datortomografi. Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppen. MultiDisciplinär Teamkonferens (MDT) När utredningen är klar diskuteras resultaten och en samlad bedömning tas fram vid en så kallad multidisciplinär konferens. Där deltar kirurger, röntgenläkare, onkologer (cancerspecialister), kontaktsjuksköterskor och patologer (som undersöker vävnad i mikroskop). Vad är nästa steg när utredningen är slutförd? Du kommer på ett besök till kirurgmottagningen för att få information om resultaten från din undersökning. Den rekommenderade behandlingen som specialistläkarna tagit fram på MDT diskuteras med dig och din behandlingsplan tas fram i samråd med dig. Vilken behandling blir det? Vid tjocktarmscancer är operation den huvudsakliga behandlingen. Om datortomografin skulle visa att tumören spridit sig till andra delar av kroppen inleds behandlingen vanligen med cytostatika. För mer information, se fliken Cytostatika. Vid ändtarmscancer är det vanligt att man börjar med strålbehandling mot ändtarmen och därefter opererar. För mer information, se fliken Strålbehandling.

12 4. ÖVERSIKT UTREDNING OCH BEHANDLING Hur går operationen till? Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. De kvarvarande tarmavsnitten kopplas därefter ihop igen. Vid operation av ändtarmstumörer kan man ofta göra en koppling mellan tjocktarmen och ändtarmsöppningen. Du får då nästan alltid en tillfällig stomi medan denna koppling läker. Stomi är en tarmöppning på magen där avföringen leds ut till en påse. I vissa fall sitter tumören så nära ändtarmsöppningen att hela ändtarmen och ändtarmsöppningen måste opereras bort. Du får då en permanent stomi. För mer information, se fliken Stomi. Vid operation av tjocktarmstumörer är det ovanligt att man använder sig av stomi. Rökning och operation är du rökare läs detta! Det är mycket viktigt att du slutar röka inför operation för att minska risken för komplikationer. Att tobaksrökning innebär stora risker för hälsan vet de flesta. Rökning i samband med cancer och cancerbehandling medför dessutom ytterligare risker. Forskning har visat att patienter som röker under sin behandling oftare drabbas av komplikationer, till exempel att sår läker sämre och risk för att ihopkopplade tarmar inte läker. När du drabbas av en allvarlig sjukdom kan det vara extra svårt att sluta röka. Å andra sidan kan det vara ett bra tillfälle, då motivationen kan vara extra hög. Du kan få hjälp att sluta röka. Tala med din kontaktsjuksköterska. Vilka komplikationer kan uppstå efter operation? Det är vanligt med någon form av komplikation efter tarmkirurgi. Oftast rör det sig om enklare problem som sårinfektion, urinvägsinfektion eller att det tar några dagar innan magen börjar fungera efter operationen. I mer sällsynta fall förekommer problem med läkningen i tarmkopplingen, vilket kan leda till att du behöver opereras igen. Hur lång tid ligger jag inne i samband med en planerad operation? Om det inte uppstår några komplikationer efter operationen är den förväntade vårdtiden tre till sex dagar. Detta är dock beroende på ditt allmänna tillstånd och hur komplicerad operationen är och kan bli längre tid. Hur snabbt återhämtar jag mig efter operation? Det är en relativt stor operation och du blir sjukskriven minst fram till återbesöket på kirurgmottagningen, som sker fyra till sex veckor efter operationen. Därefter beslutas om du behöver fortsatt sjukskrivning. Det är väldigt olika från person till person hur lång tid det tar att återhämta sig efter en operation och hur lång sjukskrivning du behöver beror också av vad du arbetar med. Kommer jag att få någon behandling efter operation? Efter operationen undersöks det borttagna tarmavsnittet i mikroskop, bland annat för att se om det finns tumörväxt i närliggande lymfkörtlar. Om det finns cancer i någon av lymfkörtlarna kan behandling med cellgifter bli aktuellt. Detta bestäms i så fall i samråd med dig efter rekommendation från din läkare efter rekommendation från MDT.

13 4. ÖVERSIKT UTREDNING OCH BEHANDLING Ska jag gå på fortsatta kontroller? Alla som opererats för tarmcancer följs upp regelbundet, enligt ett schema. Detta schema läggs upp beroende på vilket tumörstadium din tumör hade, det vill säga om tumören växte genom hela tarmväggen eller om det fanns tumörväxt i lymfkörtlarna. Hur du kommer följas beror också i viss mån av vilka andra sjukdomar du har och hur gammal du är. Rutinuppföljning innebär att du kontrolleras med datortomografi av lungor och buk ett år och tre år efter operationen. Ett blodprov (CEA, en så kallad tumörmarkör) tas också. En förhöjning av CEA kan tyda på återfall av sjukdomen. Även en ny koloskopi görs efter tre år. I vissa fall gör man tätare eller glesare kontroller efter operationen. Du kommer att få information om vad som gäller i ditt fall vid återbesöket efter operationen. Efter fem år utan tumöråterfall är risken för återfall oerhört liten och patienten friskförklaras. Beroende på din ålder när du fick din tumör kan det bli aktuellt med fortsatta kontroller med koloskopi vart femte år för att se att du inte får nya polyper i tarmen. Polyp, är en liten tumör i tarmen som ibland kan utvecklas till tarmcancer. Vid mycket tidigt tumörstadium behövs inga uppföljande röntgenundersökningar. Vad kan jag göra för att vara i så god form som möjligt inför operation? Ju bättre du mår före operationen, desto snabbare återhämtar du dig efteråt. Du ska tänka på att äta ordentligt och näringsriktigt samt röra på dig så mycket som möjligt utifrån din rörelseförmåga. Om du röker är det mycket viktigt att du slutar före behandlingen för att minska risken för komplikationer. Ta kontakt med kirurgmottagningen om du har några besvär, till exempel: Förstoppning Då kan du få laxerande medel. Ätsvårigheter Då kan en dietist hjälpa till. Stor oro och behov av att prata Då kan du få tala med en kurator. Rökning Då kan du få hjälp med rökavvänjning. Vart ska jag vända mig för att ställa frågor? Du är välkommen att ta kontakt med din kontaktsjuksköterska på kirurgmottagningen. Kontaktsjuksköterskan är kontaktperson på sjukhuset för dig och dina närstående under hela behandlingen. I uppdraget ingår bland annat att vara tillgänglig under kontorstid, att informera om kommande steg i behandlingen, att ge stöd vid normala krisreaktioner och att förmedla kontakter till andra professioner som är involverade i din behandling. För kontakt, se fliken Kontaktuppgifter. Du kan också vända dig till Cancerrådgivningen med frågor. För kontaktuppgifter se fliken Patientföreningar och stödorganisationer.

14 6. OPERATION Inför operation En vecka före operationen Då får du oftast träffa en sjuksköterska från vårdavdelningen. Du visas runt och får information om vilken typ av vård du kommer att få efter operationen. Vid detta tillfälle tas även prover inför operationen. Om du behöver en tillfällig eller permanent stomi kommer du att träffa en stomiterapeut och få information om stomin. Du kommer att få träffa en narkosläkare och få information om hur du ska fasta före operationen och vilken smärtlindring du får efter operationen. Narkosläkaren bestämmer också vilka av dina ordinarie mediciner du ska ta på operationsdagens morgon. En vecka före operationen ska du undvika mediciner som innehåller till exempel acetylsalicylsyra (Magnecyl, Treo Comp, Voltaren, Brufen, Ipren ). Om du äter medicinen Trombyl ska du fråga din läkare eller kontaktsjuksköterska om du ska göra uppehåll med den. Om du tar andra blodförtunnande mediciner kommer du få besked från din läkare och kontaktsjuksköterska om när du ska sluta med dessa inför operationen. Mat och dryck Om du har gått ner i vikt den senaste tiden, är mager eller äter små mängder mat jämfört med hur du brukar äta bör du äta mer energirik mat inför behandlingen. För mer information, se fliken Kostråd. Dagen före operationen och operationsdagen Dagen före operation skrivs du in på vårdavdelningen. Där träffar du din sjuksköterska och kompletterande prover tas. Du får även träffa en sjukgymnast. Du ska duscha två gånger före operationen med vanlig tvål och schampo. En gång på kvällen innan och en gång på morgonen. Packlista: Ta med Legitimation Dina mediciner, eventuell medicinlista, namn på din husläkare Telefonnummer till närstående Stadiga inneskor och eventuellt en morgonrock Hygienartiklar Tidsfördriv, till exempel böcker och tidningar Fickpengar Egna anteckningar och frågor Lämna hemma Värdesaker (smycken med mera) Stora summor pengar Du får tillgång till ett skåp med lås för dina tillhörigheter och kläder.

15 6. OPERATION Mat och dryck Du får oftast äta och dricka som vanligt hela dagen innan operation. Om något annat gäller för dig kommer du att få information om det av din sjuksköterska. Under kvällen före operation får du fyra förpackningar med kolhydratrik dryck, så kallad Preop-dryck. Efter midnatt före operation får du endast äta flytande föda. På operationsdagens morgon får du två Preop-drycker och en engångsdos med antibiotikatabletter. Antibiotika, är bakteriehämmande läkemedel som minskar risken för infektioner efter operationen. Lavemang, innebär att vätska förs in i tarmen via ändtarmen för att skölja tarmsystemet. Rengöring av tarmen Vid vissa operationer behöver tarmen vara ren. Därför får somliga patienter laxerande dryck som ska tömma hela tjocktarmen dagen före operationen. Andra patienter får enbart Klyx, ett minilavemang på operationsdagens morgon. I vissa fall behövs ingen tarmrengöring alls. Du får information om vad som gäller för dig innan du ska läggas in för operation. Operation Operationen sker via ett snitt i buken. Din läkare förklarar närmare hur just din operation går till. Innan du blir sövd inför operationen får du en ryggbedövning genom en tunn plastslang som går in i ryggen. Denna har du kvar under tre till fyra dagar efter operationen för att minska smärtan i magen. Under operationen är du sövd och den del av tarmen där tumören sitter tas bort. Medan du är sövd läggs dessutom en kateter in i urinblåsan via buken eller urinröret. Denna har du kvar så länge du har ryggbedövning. Du kan ofta åka hem tre till sex dagar efter operationen. Titthålsoperation Om det är möjligt opererar man tarmtumörer med titthålsteknik. Vid sådan teknik gör kirurgen flera små hål i bukväggen istället för ett stort. Vid titthålsteknik blöder det mindre än vid traditionell öppen operation. Du återhämtar dig snabbare efter operationen och har mindre ont än om du gjort ett stort buksnitt. Kirurgen avgör om det är möjligt att operera med titthålsteknik. Vid titthålsoperation blir du sövd. Du har inte kvar någon plastslang i ryggen efter operationen utan får istället tabletter mot smärta. Under operationen läggs en kateter in via urinröret till blåsan. Denna kateter har du kvar något dygn. Vid titthålsoperation finns alltid risken att operationen inte kan slutföras via titthål utan att man istället måste göra ett traditionellt buksnitt. Vid titthålsoperation av tarmcancer används ibland en så kallad operationsrobot. Den kontrolleras av kirurgen och består av en apparat som är kopplad till titthålen i patienten. Roboten överför kirurgens handrörelser till operationsinstrumenten i patienten. Operationsroboten kan inte göra något själv utan operationen utförs helt av kirurgen. Du kan oftast åka hem tre till fem dagar efter en titthålsoperation.

16 6. OPERATION Efter operation Efter operationen kommer du till uppvakningsavdelningen. Du får äta och dricka som vanligt fyra timmar efter operationen. Du bör då dricka minst en liter vätska, inklusive två förpackningar näringsdryck. För att tarmen ska komma igång får du ett milt laxerande medel eller sockerfritt tuggummi. Fysisk aktivering Det är viktigt att du försöker röra lite på dig efter operationen. Redan på operationsdagen ska du pröva att sitta upp. Målet är att du de närmaste dagarna efter operationen ska vara ur sängen (sitta upp eller stå) minst sex timmar fördelat på både förmiddag och eftermiddag. Detta för att du snabbt ska återhämta dig och minska risken för komplikationer. Mat och näring Dagarna efter operationen ska du fortsätta äta vanlig mat och dricka minst två liter vätska, inklusive tre förpackningar näringsdryck per dygn, för att tillgodose ditt ökade behov av näring. Måltiderna serveras i dagrummet, vilket ger ett bra tillfälle att sitta upp och röra dig. Det är bra om du går minst två vändor i korridoren per dag. För att kunna utvärdera behandlingen och hjälpa dig på bästa sätt, för vi tillsammans med dig anteckningar över hur du äter och rör dig. Om du behöver, får du kostråd och näringsdrycker av en dietist innan du åker hem. Smärtbehandling Smärtlindring är viktigt för att du så snabbt som möjligt ska komma tillbaka till normala aktiviteter, det vill säga att du ska kunna vara uppe och röra på dig på avdelningen och kunna äta. De första två dygnen har du kvar ryggbedövningen och du får paracetamoltabletter, till exempel Alvedon eller Panodil. När ryggbedövningen tas bort, får du istället starkare värktabletter. Om du trots detta får ont, ska du prata med din sjuksköterska så att du får den hjälp du behöver. Stomi Om du har fått en stomi vid operationen kommer du att få hjälp med att träna på att sköta den av personal på vårdavdelningen och av stomiterapeut. Besvär och komplikationer Efter operationen kan du drabbas av vissa komplikationer, till exempel: Förstoppning. När du varit sövd och genomgått operation i buken kan det hända att tarmen inte kommer igång som den ska. För mer information, se fliken Kostråd. Lunginflammation. Under tiden du varit sövd kan slem samlas i lungorna och leda till lunginflammation. Detta slem hostar du normalt upp när du inte är sövd. Det är viktigt att du följer fysioterapeutens/ sjukgymnastens råd. Blodproppar. Du kan få blodproppar i benen på grund av att du under operationen legat still under lång tid. För att minska risken för blodpropp får du efter operationen en blodförtunnande spruta varje dag under en månads tid. Infektion. Du kan få infektion i såren. Detta behandlas med såromläggning och i vissa fall antibiotika. Urinvägsinfektion. Infektionen behandlas med antibiotika om det behövs.

17 6. OPERATION Utskrivning Du blir utskriven när du fått tillbaka normala kroppsfunktioner, till exempel ska du ha haft gaser eller avföring samt kunna äta och dricka. För att bli utskriven ska också värktabletter räcka som smärtlindring. Många patienter kan åka hem tre till sex dagar efter operationen. Om du behöver ytterligare hjälp att återhämta dig innan du åker hem kan du skrivas ut till rehabilitering på ett annat sjukhus. Behandlingen med Fragmin, den blodförtunnande sprutan, ges varje dag i en månad från och med operationsdagen. Vi lär dig eller en närstående att ge injektionen, eller så kan du få hjälp av din distriktssjuksköterska. Vid utskrivningen träffar du läkare och sjuksköterska. Då får du en tid för återbesök till din läkare, telefontid till sjuksköterska, recept på värktabletter och vid behov även sjukintyg. Om du har fått en stomi skriver stomiterapeuten ut stomimaterial. När du kommit hem Kostråd Efter en tarmoperation kan du oftast äta och dricka som vanligt. Det är vanligt att matlusten minskar en period och då kan det vara lättare att äta flera, mindre måltider utspritt över dagen. Du kan få kontakt med dietist även efter att du kommit hem. Förändringar i din tarmfunktion I vissa fall kan tarmen vara oberäknelig under en längre tid, det vill säga att det kan vara svårt att kontrollera tarmtömningen. Det kan förbättras genom att se över vad du äter eller din medicinering. Om du har en ileostomi Om du har fått en ileostomi, det vill säga en tarmöppning på magen där tunntarmen är uttagen (läs mer under fliken Stomi), kommer avföringen i stomin att vara tunnflytande. Detta gör att du riskerar att förlora mycket vätska och näring genom din stomi. Målet är att mängden innehåll i stomin inte ska vara mer än cirka en liter per dygn. Om innehållet är mycket löst ska du ta tabletter mot diarré, till exempel Loperamid eller Dimor. Du bör också använda ett läkemedel som gör din avföring fastare, såsom Inolaxol. Det är skadligt för din hälsa om du förlorar mycket vätska i stomin, eftersom det påverkar din vätske- och saltbalans i kroppen. Tala med din kontaktsjuksköterska, stomisjuksköterska eller läkare om du har stora mängder löst innehåll i stomin. För mer utförlig information, se fliken Stomi. Smärta Du behöver troligen ta värktabletter även efter att du kommit hem. Du avgör själv när du kan sluta ta värktabletterna. När värken minskar räcker det att ta paracetamol (till exempel Alvedon, Panodil ) regelbundet. Ta starkare tabletter enbart vid behov. Duschning och omläggning Du kan duscha som vanligt. Det räcker oftast att ha kirurgtejp över såret. Kirurgtejp och förbandsmaterial finns att köpa på apotek om du behöver. I de flesta fall används häftklamrar, så kallade agraffer, för att hålla ihop såret. Dessa ska tas bort dagar efter operationen, oftast av distriktssköterskan. Information om detta får du av din sjuksköterska när du åker hem. Psykologiska och sexuella aspekter

18 6. OPERATION En operation är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Du kommer att må bättre allteftersom kroppen återhämtar sig. Det är normalt att känna sig trött, ledsen och nedstämd efter en operation. Detta kan även påverka din sexuella lust. Ibland kan nerver som styr de sexuella organen skadas vid operationer kring ändtarmen. Diskutera gärna det med din läkare. För mer information, se fliken Symtom/ biverkningar. Aktivitet/motion För din fortsatta återhämtning är det bra att du aktiverar dig med exempelvis promenader och enklare sysslor i hemmet. Du kommer att känna en ökad trötthet som kan sitta i många veckor efter operationen. Du bör undvika tunga lyft cirka två månader efter operationen om du är opererad med traditionellt buksnitt. Innan du åker hem kommer en fysioterapeut/sjukgymnast att ge dig råd och rekommendationer om fysisk ansträngning och aktiviteter. För mer information, se fliken Sjukgymnastik, träning. Vid problem Om du får tilltagande smärtor, feber, illamående eller upprepade kräkningar ska du kontakta: Vardagar Kontaktsjuksköterska på kirurgmottagningen. Kvällar och helger - Avdelningen där du vårdades efter din operation vid frågor. (Gäller de två första veckorna efter operationen). Vid akuta besvär - Akutmottagningen på sjukhuset där du opererats. För telefonnummer, se fliken Kontaktuppgifter.

19 7. STRÅLBEHANDLING Strålbehandling Vid tjocktarmscancer får du nästan aldrig strålbehandling. Vid ändtarmscancer är det vanligt att du får strålbehandling mot tumören innan man opererar. Strålbehandling är en vanlig form av behandling mot cancer. Den används för att få tumören att krympa och för att förebygga återfall. Strålningen som används vid behandlingen är så kallad joniserande strålning. Strålbehandling skadar både friska celler och cancerceller, men de friska cellerna har en större förmåga än tumörceller att reparera sig. Genom att dela upp behandlingen i flera små doser hinner de friska cellerna till viss del repareras mellan stråldoserna, medan cancercellerna gradvis skadas och dör. Om strålbehandling blir aktuellt i ditt fall kommer information om det att sättas in under denna flik.

20 8. CYTOSTATIKA Cytostatika I vissa fall av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer är det aktuellt med behandling med cytostatika. Cytostatika är ett samlingsnamn för en grupp läkemedel som framför allt används för att lindra eller bota olika cancersjukdomar. Tidigare har dessa läkemedel ofta kallats för cellgifter. Medicinerna fungerar genom att döda eller hindra tillväxten av cancerceller. Om du redan från början har en spridd eller långt gången cancersjukdom är det vanligt att man börjar med cytostatikabehandling i syfte att lindra olika symtom och bromsa upp tillväxten av cancercellerna. I de fall då operation är den första behandlingen undersöks det borttagna tarmavsnittet i mikroskop. Om det finns cancer i de borttagna lymfkörtlarna eller om man vid mikroskopisk undersökning hittar tecken till att det finns en ökad risk att tumören kan sprida sig, kan behandling med cytostatika bli aktuell efter operationen. Cytostatika ges då för att minska risken för att sjukdomen kommer tillbaka. Detta bestäms i så fall i samråd med dig efter rekommendation från den multidisciplinära konferensen med kirurg, onkolog (cancerläkare) och patolog (som undersökt tumören mikroskopiskt). Cytostatikabehandling används ibland före operation om tumören är för stor för att kunna opereras bort. Syftet är då att krympa tumören och därmed förbättra förutsättningarna för att senare kunna operera bort hela tumören. Cytostatika kan i vissa fall kombineras med andra behandlingar, till exempel strålbehandling. Vid behandling ges oftast en kombination av flera cytostatika för att angripa cancercellerna på olika sätt samtidigt. Oftast ges cytostatika direkt i blodet via dropp. Det finns också vissa cytostatika som man kan ta i tablettform. Vanligtvis ges cytostatika några dagar i följd och sedan görs ett uppehåll på några veckor innan en ny behandling påbörjas. Under behandling med cytostatika finns det risk för olika biverkningar då cytostatika även påverkar de friska, normala cellerna. Vanliga biverkningar är trötthet, illamående, kräkningar, infektionskänslighet och besvär från hud och slemhinnor, ex diarréer. Vilken typ av biverkningar och hur uttalade besvären kan bli beror på vilka sorters cytostatika som ges och i vilka doser. Inför behandling med cytostatika får du noggrann information om risken för eventuella biverkningar och instruktioner samt recept på läkemedel som du rekommenderas att ta för att förebygga och lindra biverkningar. Om cytostatikabehandling är aktuellt för dig kommer mer detaljerad information om det att sättas in under denna flik.

21 9. LÄKEMEDEL Läkemedel Här kan du sätta in din läkemedelslista.

22 10. SYMTOM OCH BIVERKNINGAR Symtom och biverkningar Med en cancerdiagnos kommer naturligt också biverkningar. Symtomen kan vara allt ifrån oro och depression till trötthet, problem med urin och avföring samt sexuella problem. Oro och depression Du kan känna sorg, ilska, chock, oro, rädsla, hopplöshet eller få overklighetskänslor i samband med en cancerdiagnos. Reaktionerna kan bli kraftiga, vilket kan leda till ångest och ibland depression. Kanske blir det så att känslorna inte slår till på allvar förrän behandlingen är över och det finns tid att reflektera över det som hänt. Depression är ett vanligt problem i samhället och det är ännu vanligare vid en cancerdiagnos. Detta gäller både dig som är cancersjuk och närstående. Några av de viktigaste tecknen på depression är att du hela tiden känner sig nedstämd och att du tappar intresset för att göra sådant du tidigare tyckte om att göra. Sömnsvårigheter och dålig aptit kan också vara tecken på depression. Ibland kan det dock vara svårt att veta om dålig aptit är ett symtom på depression eller en biverkning av cancerbehandlingen. Depression kan göra det svårare att hantera och psykiskt orka med cancersjukdomen och vardagen. Du kanske undviker att prata om dina känslor eller att söka hjälp, eftersom du känner att du borde klara av det själv eller att du inte vill vara en belastning för människor omkring dig. Du kanske känner press från dig själv eller din omgivning att vara stark och positiv, vilket kan göra det svårare att be om hjälp. Känner du dig deprimerad bör du ta upp det med din kontaktsjuksköterska, kurator eller med en läkare, antingen inom cancervården eller på din vårdcentral. Fatigue/trötthet En stor del av patienterna som behandlas mot cancer känner sig tröttare än vanligt. Denna trötthet, som inte liknar den vanliga tröttheten, brukar kallas fatigue (från franskan). Fatigue är en trötthet som inte går att vila bort och som kan uppkomma även om du inte anstränger dig. Orsaken är inte helt känd, men forskning har visat att de flesta som får någon form av behandling mot cancer upplever denna form av trötthet i olika grad. Den kan förvärras av andra symtom som smärta, illamående, blodbrist eller svårigheter att äta som gör att du går ner i vikt. Tips mot fatigue: Vila korta stunder, gärna ofta men inte mer än 30 minuter. Lättare fysisk aktivitet. Vila gärna innan du blir för trött. Försök att behålla din vanliga dygnsrytm så att du kan sova på natten. Tänk på att prioritera de saker du måste göra och det som är lustfyllt. Ta gärna hjälp av andra. Försök att ha ett socialt liv. Att träffa familj och vänner kan ge extra energi och avkoppling. Uppmärksamma vilken tid på dygnet du är som piggast. Då kan du planera in aktiviteter när du har som mest energi. Upplevelsen av fatigue beskrivs av många som en brist på energi eller minskad lust att delta i aktiviteter som tidigare upplevts som intressanta. Många patienter beskriver en känsla av tyngd i kroppen, som att gå i tuggummi eller att benen känns som spaghetti. Tröttheten kan variera över dygnet och kan komma plötsligt.

23 10. SYMTOM OCH BIVERKNINGAR Problem med avföring och urin efter behandling Operation och/eller strålbehandling av bäckenorgan medför skador på nerver och blodkärl i lilla bäckenet samt gör att det bildas ärr i vävnaden. Detta ger biverkningar. Du kan få bekymmer med avförings- eller urininkontinens alternativt svårigheter att tömma blåsa eller tarm. Inkontinens kan hanteras bland annat med hjälp av inkontinenshjälpmedel. Tala med din kontaktsjuksköterska. Inkontinens, innebär att inte kunna kontrollera läckage av urin och/eller avföring. Skador som orsakas av operationen kan läka och successivt bli bättre inom några år efter operationen, men en hel del skador förblir permanenta. Om du blivit opererad med en skarv på ändtarmen är det mycket vanligt att tarmtömningen inte fungerar lika bra som den gjorde före behandlingen. Ju närmare ändtarmsöppningen skarven sitter, desto mer besvär kommer du sannolikt att uppleva. Symtomen kan bestå i att du behöver gå på toaletten och bajsa mycket ofta, en känsla av ofullständig tarmtömning, svårigheter att tömma tarmen helt och läckage av avföring. Detta kan vara besvärande och medföra att du åtminstone i början efter behandlingen behöver ha nära tillgång till toalett. Om du har fått strålbehandling blir dessa symtom värre än om du enbart genomgått operation. Det finns flera sätt att hantera dessa avföringsproblem. Det går sällan att få bort dem helt men ofta hjälpa till att förbättra symtomen. Hör av dig till din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har problem med din avföring eller urin efter att din behandling är avslutad. Sexuella problem efter behandling Det är inte ovanligt med sexuella problem efter behandling. Om du upplever sexuella problem kan du fundera på om problemet är mest av psykisk eller fysisk karaktär, för att du ska kunna komma tillrätta med problemet. Överväg om det är något i ditt dagliga liv som påverkar dig, till exempel trötthet, tobak/alkohol, mediciner, relationer/förhållanden, ändrad kroppsuppfattning, stomirelaterade problem, inkontinens eller annat. Om du får en stomi kan detta påverka sexfunktion och livskvalitet genom praktiska problem eller psykologiska effekter. Strålbehandling och cellgifter ger en hög risk för att du kommer in i klimakteriet om du är kvinna och inte redan passerat det, eftersom äggstockarna och därmed produktionen av det kvinnliga könshormonet östrogen påverkas. Du får då hög risk för infertilitet. Om du är man finns också risk för infertilitet och risk för nedsatt produktion av manligt könshormon, testosteron. Fertilitetsbevarande åtgärder före cancerbehandling, vilket innebär att man sparar ägg eller spermier, kan erbjudas kvinnor under 40 år och män under 56 år. Diskutera gärna eventuella problem med din läkare eller kontaktsjuksköterska. Om du upplever att de inte har möjlighet att ge dig det stöd du behöver, kan du be att få kontakt med en kurator eller en sexolog (sexexpert).

24 11. STOMI Stomi En stomi är en kirurgisk konstruerad öppning av tarmen på magen. Ordet stomi kommer från grekiskan och betyder öppning eller mun. Vid en stomioperation tas änden av tarmen ut genom ett hål på magen och avföringen kommer då att föras ut ur kroppen genom stomin och samlas upp i en stomipåse. Du kan få en stomi för avföring från tjocktarmen eller tunntarmen. Vid tjocktarmscancer är det ovanligt att du behöver stomi. Om tumören är avancerad, om du har andra sjukdomar som kan försvåra läkningen eller om du har en svag slutmuskel i ändtarmsöppningen kan det bli aktuellt med stomi vid tjocktarmscanceroperation. Vid ändtarmscancer är det mycket vanligt att du som patient får en stomi vid operationen. Om du får en skarv mellan tjocktarmen och ändtarmsöppningen får du oftast en tillfällig stomi medan tarmskarven på ändtarmen läker. Det är då en så kallad ileostomi, vilket innebär att det är tunntarmen som är uttagen på magen. Denna brukar opereras tillbaka efter några månader. Om tumören sitter så nära ändtarmsöppningen att även ändtarmsöppningen måste tas bort får du en permanent stomi. Då rör det sig om en så kallad kolostomi, vilket innebär att tjocktarmen är uttagen på magen. Om det är aktuellt med stomi för din del kommer du att få information om detta. Skriftlig information kommer då att sättas in under denna flik.

25 12. KOSTRÅD Kostråd Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat och dryck behövs för att kroppen ska bli så stark och motståndskraftig som möjligt. Det hjälper även kroppen att förebygga infektioner och trycksår, återuppbygga förlorad vävnad, förbättra sårläkning, återvinna krafter, bidra till snabbare tillfrisknande med mera. Ibland är aptiten nedsatt och då är det viktigt att du trots det äter. Äter du mindre portioner behöver du istället äta oftare. Det bästa du kan göra för att öka aptiten är att faktiskt äta. För att matlusten ska komma tillbaka behöver den nämligen stimuleras. Ett kvitto på att du äter tillräckligt med mat är att vikten hålls stabil. Äter du för lite går du ner i vikt. Väg dig med jämna mellanrum. Ju tidigare du uppmärksammar en viktnedgång desto lättare är det att göra något åt den. Vid viktnedgång bör du ta kontakt med din kontaktsjuksköterska eller din dietist. Mat och dryck inför operation Har du minskat i vikt den senaste tiden, är magerlagd eller äter små mängder mat jämfört med hur du brukar äta bör du följa Energirika kostråd. Har du stabil vikt och äter som vanligt bör du istället följa Allmänna kostråd. Energirika kostråd Ät små mål ofta, 6-8 gånger per dag. Tugga maten väl. Välj mat du tycker om. Försök att äta något litet även om du inte känner dig hungrig. Välj halv- eller helfabrikat om du inte kan eller orkar laga mat. Uteslut lätt- och lightprodukter. Välj istället livsmedel med hög fetthalt då de innehåller mer energi än magra livsmedel. Använd gärna grädde, olja, flytande margarin, smör, crème fraiche, socker, honung och ägg för att göra maten mer energirik. Använd rikligt med smör och pålägg på smörgåsar som exempelvis ost, korv eller leverpastej. Ät fikabröd till kaffe eller te, till exempel bullar, wienerbröd, mazariner eller choklad. Ät gärna dessert efter maten. Prova att äta några salta kex, salta pinnar, salta jordnötter, en sillbit, eller kaviar för att öka aptiten. Undvik stora mängder vatten. Drick hellre energirika drycker som mjölk, juice, saft, nyponsoppa, läsk och lättöl. Drick både till och mellan måltiderna, cirka 1-2 liter per dag. Komplettera eventuellt med en till två näringsdrycker dagligen (för mer information, se nedan under rubriken Näringsdrycker). För att öka aptiten kan du duka vackert, öppna fönstret samt vädra ut. Komplettera med en kombinerad vitamin-/mineraltablett om du har ätit ensidigt under en längre tid.

26 12. KOSTRÅD Allmänna kostråd Ät frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Ät så varierat som möjligt. Tugga maten väl. Välj halv- eller helfabrikat om du inte kan eller orkar laga mat. Undvik lätt- och lightprodukter. Ät frukt och grönsaker dagligen. Drick ordentligt, cirka 1,5-2 liter per dag. Komplettera med en kombinerad vitamin-/mineraltablett om du har ätit ensidigt under en längre tid. Näringsdrycker Vid nedsatt aptit och/eller viktnedgång kan näringsdrycker behövas som komplement både före och efter operation. Ta kontakt med din kontaktsjuksköterska eller dietist om du tror att du behöver näringsdrycker. Vid förstoppning eller diarré Besväras du av förstoppning kan det hjälpa att äta lösande livsmedel som exempelvis: Plommon Päron Kiwi Torkad frukt Messmör Fruktjuicer Kokta grönsaker Drick 1-2 liter vatten per dygn Besväras du av diarré kan du prova att lägga till stoppande livsmedel som exempelvis: Mjölmat (pannkakor, vitt bröd, smörgåsrån, kex, skorpor, pasta) Ris Omogna bananer Pasta Drick 1-2 liter vatten per dygn. Använd vätskeersättning vid frekventa diarréer Om du har fått en ileostomi, en tarmöppning på magen, finns det särskilda kostråd. Du kommer då att få särskild information om detta inlagt under fliken Stomi. Kontakt För telefonnummer till dietist och kontaktsjuksköterska, se fliken Kontaktuppgifter.

27 13. FYSIOTERAPI/SJUKGYMNASTIK, TRÄNING OCH ARBETSTERAPI Rehabilitering är en del av din behandling Cancerrehabilitering har till syfte att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Rehabiliteringen börjar redan under din behandling för att på så sätt förebygga eventuella komplikationer och problem. Målet är att du ska fungera och må så bra som möjligt. Det finns många olika yrkesgrupper som arbetar med cancerrehabilitering. När du eller dina närstående behöver stöd, tala med din kontaktsjuksköterska som hjälper dig vidare. Fysisk aktivitet Dagens forskning visar att de flesta patienter som har cancer eller behandlats för cancer har mycket att vinna genom att vara fysiskt aktiva. Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandling och symtom av sjukdomen. Möjliga vinster med fysisk aktivitet: Bättre kondition och blodcirkulation Starkare muskler och bättre balans Minskad trötthet (fatigue) Minskad oro och nedstämdhet. Fysisk aktivitet ökar endorfinnivån i din kropp vilket kan leda till ökat välbefinnande Bättre sömn Minskad stress genom att fysisk aktivitet sänker stresshormonerna i din kropp Minskade besvär med illamående, aptitlöshet och förstoppning Bättre energi för sociala kontakter Detta kan bidra till ökad självkänsla och bättre livskvalitet. Vilken form av fysisk aktivitet är bäst? Den bästa träningen är den som blir av. Alla är vi olika och det viktigaste är att du hittar en form av fysisk aktivitet som du trivs med. Vilken typ av träning du väljer beror på hur fysiskt aktiv du var tidigare och hur du reagerar på din behandling. Nedan finns rekommendationer för hur du som har eller har haft cancer bör ägna dig åt fysisk aktivitet. Om det inte är möjligt för dig att följa rekommendationerna, försök vara så aktiv som din sjukdom tillåter. Undvik framför allt inaktivitet och långvarigt stillasittande.

28 13. FYSIOTERAPI/SJUKGYMNASTIK, TRÄNING OCH ARBETSTERAPI Rekommenderad fysisk aktivitet: Du bör vara aktiv minst 150 minuter per vecka. Aktiviteten bör spridas ut på flera dagar per vecka, i minst 10 minuter långa pass. Exempelvis kan du gå en promenad 5 x 30 min varje vecka. Aktiviteten ska vara så pass ansträngande att pulsen ökar något och du blir lätt andfådd. Om du känner att du klarar av det, kan du uppnå ännu bättre hälsa genom att öka den dagliga mängden träning eller öka tempot på träningen. Muskelstärkande träning bör utföras minst två gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper. Det kan vara träning med till exempel vikter eller gummiband. Om du inte har tränat på länge eller inte tränat alls, är ett tips att starta gradvis. Sätt mål som är rimliga att uppnå. Det är viktigt att du känner dig trygg och gör något som du trivs med. Det är bättre att göra någonting, till exempel korta promenader, lätta gymnastikövningar i 10 minuter än ingenting alls. Tips på vardagsrörelser Även enkla aktiviteter i vardagen kan ha stor påverkan över din fysiska hälsa. Om du ligger eller sitter mycket, ställ dig upp minst en gång i timmen Hushållsarbete, till exempel dammsuga, tvätta badrummet eller dammtorka Använd trappan i stället för hissen Om du har en sladdlös telefon, gå omkring i ditt hem då du pratar Gå av en busshållplats tidigare Dansa Trädgårdsarbete till exempel gräsklippning eller krattning Lek med barnen/barnbarnen Tvätta eller städa bilen Parkera bilen en bit bort från där du har ditt ärende, så du får en promenad Exempel på olika träningsformer: Promenader är en bra form av träning som passar många. Vill du öka muskelarbetet gå gärna med stavar. Tänk på att använda sköna och stabila skor. Löpning och joggning är effektiva sätt att träna kondition, men det är ganska ansträngande för kroppens leder. Är du ovan att springa eller är överviktig är det lämpligare att välja en annan träningsform inledningsvis. Cykling är en skonsam träningsform som är bra för hjärta, lungor och muskelstyrka och som dessutom kan utövas både inom- och utomhus. Simning eller träning i varmvattenbassäng är bra träningsformer även för dig som har problem med leder eller är överviktig. Styrketräning är ett bra sätt att träna upp muskelstyrka. Om du är nybörjare eller inte har tränat på ett tag, bör du först få hjälp av en sjukgymnast eller kunnig instruktör. Andra träningsformer så som pilates, yoga, qigong eller thai chi är exempel på andra lämpliga aktiviteter.

29 13. FYSIOTERAPI/SJUKGYMNASTIK, TRÄNING OCH ARBETSTERAPI Återhämtning För att din kropp ska bli starkare av träningen är det nödvändigt med återhämtning. Vila gärna en stund efter din träning. Se till att äta och dricka efter träningen. Känn dig trygg Ibland behöver du vara lite försiktig. I samband med operation finns det särskilda restriktioner, se rubriken Fysisk aktivitet efter operationen. Träna inte om du känner dig yr, har bröstsmärta eller om du blir andfådd utan att ha ansträngt dig. Meddela din kontaktsjuksköterska om du känner av detta. Om du har låga vita blodkroppar, blodplättar eller för lågt blodvärde, stäm av med din kontaktsjuksköterska. Undvik att simma om du har kateter eller har hudreaktioner från din behandling. Om du har smärta eller andra problem som gör dig osäker på träning fråga din läkare och/eller sjukgymnast. Vilken hjälp finns att få? Du behöver ingen remiss för att komma i kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast. Du kan välja fritt mellan offentliga och privat drivna mottagningar. Känner du dig osäker när det gäller fysisk aktivitet i samband med din sjukdom och behandling kontakta din fysioterapeut/sjukgymnast, kontaktsjuksköterska eller läkare på den klinik där du behandlas. Arbetsterapi Arbetsterapi är till för dig som har svårigheter att klara de vardagliga aktiviteterna (som att äta och dricka, förflytta dig, klä på/av dig, toalettbesök, dusch och hygien, städa, laga mat, handla osv). Även om du har en sjukdom eller skada ska du kunna fortsätta med vardagliga intressen och aktiviteter, men kanske på ett annat sätt än tidigare. Arbetsterapeuten kan hjälpa dig med olika praktiska lösningar exempelvis hjälpmedel, information/rådgivning angående kompensatoriska strategier och anpassningar i hemmet. Efter ett kirurgiskt ingrepp i samband med rektalcancer upplever många patienter svårigheter med att sitta på grund av smärta och obehag den första tiden. Något att tänka på är att sitta på ett lämpligt underlag som avlastar operationssåret. Det är dock viktigt att det inte är en öppen yta vid operationssåret (exempelvis en sittring) då såret behöver stöd för att läka på ett bra sätt. För telefonnummer till arbetsterapeut, se fliken Kontaktuppgifter.

30 14. SAMTALSSTÖD OCH KURATOR Samtalsstöd Cancer är en svår och omvälvande livshändelse, både för den som drabbas och för de närstående. Sjukdomen och dess behandling kan göra att livet förändras och existentiella frågor kan väckas. Det är inte ovanligt att känna oro och nedstämdhet. Samtalsstöd kan vara till stor hjälp om du känner att det är svårt att hantera din situation. Vänd dig i första hand till din kontaktsjuksköterska för information, råd och stöd för dig och din familj. Även närstående, barn och unga har rätt till stöd utifrån sina behov. Kontaktsjuksköterskan kan vid behov hänvisa dig vidare. Vid svåra besvär av oro och nedstämdhet finns det dessutom möjlighet att få medicinering. En allvarlig sjukdom kan innebära sociala och ekonomiska konsekvenser. Om du behöver stöd vid kontakter med Försäkringskassan, kommunen, arbetsgivare eller rådgivning kring ekonomi så kan du få kontakt med en kurator som har särskild kunskap. Tala med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har behov av samtalsstöd eller annan hjälp. Eventuell information från kurator sätts in under denna flik Vårdguiden På 1177 Vårdguidens webbsida, kan du läsa mer om kolorektalcancer och ta del av berättelser om cancer från andra som drabbats. Cancerrådgivningen Cancerrådgivningen är en telefonrådgivning för stödsamtal och information för dig som berörs av cancer. Du är välkommen som patient, närstående eller om du bara har funderingar. Cancerrådgivningen drivs av Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. Telefonnumret är och e-post är Mer information finns på Rehabiliteringsvistelse efter avslutad cancerbehandling Du som bor i Stockholms län kan ansöka om vistelse på rehabiliteringsklinik på någon av de kliniker som landstinget har avtal med. Din läkare skriver remiss till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. För information om detta se sök efter Cancerrehabilitering. För alla patienter, oavsett var du bor, finns möjlighet att söka kortare rehabiliteringsvistelse genom Cancerrehabfonden. Läs mer på

Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. Den kvarvarande tarmen kopplas därefter ihop igen.

Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. Den kvarvarande tarmen kopplas därefter ihop igen. Om operation Hur går operationen till? Oftast opererar man endast bort den del av tarmen där tumören sitter. Den kvarvarande tarmen kopplas därefter ihop igen. Vid operation av ändtarmstumörer kan man

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering Fysisk aktivitet en del av din cancerrehabilitering Denna text är omarbetad av RCC Stockholm-Gotland (september 2015) och fakta granskad av Sveriges sjukgymnaster med specialistexamen inom onkologi. Förlagan

Läs mer

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Min vårdplan och information till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Den här pärmen ska innehålla information som kan ge dig en tydligare överblick över den vård du får. Syftet är att göra det

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Allmän information om sarkom

Allmän information om sarkom Allmän information om sarkom Vad är sarkom och hur vanlig är sjukdomen? Ordet sarkom kommer från grekiskans sarx = köttliknande. Sarkom är en cancertumör som kan uppstå någonstans i kroppens stödjevävnad,

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Robotassisterad radikal prostatektomi

Robotassisterad radikal prostatektomi Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före och efter din tarmoperation Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före din tarmoperation Information till dig som ska genomgå tarmoperation Detta är en beskrivning av vad som kommer att ske i samband

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Efter resektion av rektum och rekonstruktion med anastomos kan svårigheter med tarmfunktionen uppstå. Strålbehandling kan ytterligare försämra

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION Inläggningsdatum: kl. Måldatum hemgång: INFÖR OPERATIONEN Inför din planerade operation kommer du på ett eller två besök hos planeringssköterska eller läkare för samtal,

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

till dig som ska opereras för Bråck

till dig som ska opereras för Bråck till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Min vårdplan Bröstcancer

Min vårdplan Bröstcancer Min vårdplan Bröstcancer Till dig som fått diagnosen bröstcancer och skall behandlas med antihormonell behandling Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta.

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet BAKGRUND I Sverige diagnostiseras 1 300 1 400 personer per år med tumör i centrala nervsystemet (CNS). Centrala nervsystemet är samlingsnamnet

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VARMT VÄLKOMMEN TILL ORTOPEDKLINIKEN DIN DELAKTIGHET. Alla har rätt att få en bra och modern vård. Vår mission är att ge bättre

Läs mer

OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN

OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN Varför utförs diskprotesoperation? Diskprotesoperation i ländryggen utförs pga. långvarig rörelse- och belastningsutlöst smärta (segmentell rörelsesmärta), där orsaken

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken och som inte bor i Stockholms län DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VARMT VÄLKOMMEN TILL ORTOPEDKLINIKEN DIN DELAKTIGHET. Alla har rätt att få en bra och modern

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

genomgå tjocktarmskirurgi

genomgå tjocktarmskirurgi Till dig som ska genomgå tjocktarmskirurgi Ett informationshäfte för: Denna broschyr är utformad för att du ska vara så bra förberedd som möjligt inför din operation. Vi rekommenderar att du läser igenom

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26

Kotfraktur. www.regionostergotland.se. Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping. Revisionsdatum 2015-11-26 Kotfraktur Patientinformation från verksamhet CKOC/Ryggkliniken/Linköping Innehåll Vad innebär korsettbehandling?... 3 Vad görs vid en operation?...3 Förväntat resultat...4 Smärtlindring...4 På avdelningen...4

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Välkommen till Dagkirurgiska enheten! Dagkirurgi innebär att du går hem samma dag som du blir opererad. Ring till dagkirurgiska enheten närmaste vardagen före din operationsdag för att få den tid du skall

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1 FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen Till dig som ska opereras på Ortopedmottagningen Doknr 2845 Ver 1 Välkommen till Frölunda Specialistsjukhus! I broschyren finner du information om hur du

Läs mer

04 D R Å IV STOM Träning & Livsstil 1

04 D R Å IV STOM Träning & Livsstil 1 STOMIVÅRD 04 Träning & Livsstil 1 Tips och goda råd om träning och livsstil efter stomioperation Efter operationen är målet att försöka återgå till vanlig och hälsosam livsstil. En konvalecensperiod är

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Information till dig som ska opereras

Information till dig som ska opereras Information till dig som ska opereras Välkommen till dagkirurgiska enhetens mottagning i Ljungby Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför, under och efter din operation. Din

Läs mer

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på

Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Falu Lasarett den 8 0ktober 2013. Medverkande: Gunn Westlund, Stomisköterska Birgitta Runström, Kirurg Bertil Malmodin, Mag-Tarmläkare

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi

Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi 1 Undersökning av tjocktarmen - Koloskopi eller Sigmoideoskopi Checklista En vecka före undersökning Undvik: Kiwi, vindruvor, tomat, ärtor, bönor, majs, fullkornsbröd, linfrö, müssli och nötter, det stoppar

Läs mer

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor September 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer