Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Transkript

1 Revisionsrapport Kolorektal cancer

2 Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens Öppna jämförelser Sammanfattning och revisionell bedömning 15 2

3 Sammanfattning Landstingets revisorer har uppdragit åt att genomföra en granskning av kolorektalcancervården. Granskningen har avgränsats till ett antal kontrollmål. Den palliativa vården ingår inte i granskningen. Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer) är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Antalet nya cancerfall inom Gävleborgs län år 2011 uppgick till 176 (110 koloncancer och 66 rektalcancer). Socialstyrelsen utarbetade under 2007 fram nationella riktlinjer för vård och behandling av kolorektalcancer. För kolorektalcancer finns ett vårdprogram inom Uppsala-Örebro regionen som är från Båda dessa dokument är nu på väg att uppdateras. Granskningen visar att det i huvudsak finns en fungerande vårdkedja för patientgrupperna. Utifrån öppna jämförelser och underlag från cancerregistret kan utläsas att förbättringsområdena framförallt är förekomst av multidisciplinär konferens före operation avseende koloncancer samt ledtider rent generellt (väntetider för patienten i vårdprocessen). Kompetensen i vårdkedjan är viktig. Tidigare var det vanligt att flera kirurger opererade kolorektalcancer. En specialisering har dock skett under senare år. I dagsläget är det sammanlagt 7 kirurger i länet som hör till kolorektalsektionen, 4 i Gävle och 3 i Hudiksvall. Rektalcancerkirurgin har tidigare år fått dåliga resultat i öppna jämförelser. Sedan 2012 har den kirurgin koncentrerats till Gävle sjukhus. Vid i första hand rektalcancerkirurgi medverkar alltid två erfarna kirurger vilket överensstämmer med riktlinjer för vård och behandling. Onkolog, radiolog och patolog deltar i multidisciplinära konferenser före och efter operation. Vakanser inom patologin har dock påverkat kontinuiteten i deras deltagande. Kontaktsjuksköterska har en hög prioritet i nationella riktlinjer. Inom Gävleborgs län finns kontaktsjuksköterskor vid sjukhusen i Gävle och Hudiksvall. Stomiterapeut finns vid sjukhusen i Gävle och Hudiksvall liksom uroterapeut. I Bollnäs finns stomisjuksköterska. Vid behov av ytterligare stöd kan även dietist, kurator m fl komplettera teamet runt patienten. Utifrån öppna jämförelser 2011 kan noteras vissa områden där ytterligare analyser och åtgärder kan förbättra s position exempelvis - minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat för att uppnå en god diagnostisk kvalitet, - avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation. De reviderade nationella riktlinjerna som kommer under 2013 framhåller bland annat höjda ambitioner vad gäller multidisciplinära konferenser. 3

4 1.Inledning 1.1. Bakgrund Kolorektalcancer (tjock- och ändtarmscancer) är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och varje år insjuknar ca personer. Antalet fall av tjocktarmscancer är ca och ändtarmscancer ca Antalet nya cancerfall inom Gävleborgs län var 176 år 2011 (kolon cancer 110, rektalcancer 66). Trenden har varit något ökande senare år. Tjocktarmscancer är i princip lika vanligt bland män som kvinnor, medan ändtarmscancer är vanligare bland män. De flesta personer, 75 procent är över 65 år då de får sjukdomen. Socialstyrelsen utarbetade under 2007 nationella riktlinjer för vård och behandling av kolorektalcancer. En uppdatering är på gång att ske under För koloncancer finns ett vårdprogram inom Uppsala-Örebro regionen som är från Även detta program är på väg att uppdateras Revisionsfråga och kontrollmål Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Har landstingsstyrelsen säkerställt en god vård och behandling inom området kolorektalcancer utifrån nedanstående kontrollmål? Kontrollmål Följande kontrollmål skall ge svar på den övergripande revisionsfrågan: Finns en fungerande vårdprocess för patientgruppen (tidig upptäckt, utredning, behandling, väntetider, psykosocialt stöd, kontaktsjuksköterska, multidisciplinär konferens mm)? Vilken kompetens finns i vårdkedjan (kirurgi, onkologi, patologi, radiologi)? Vårdnivåer vad utförs inom länet respektive inom den högspecialiserade vården? Förekomst av samarbete inom regionen? Tillfredställande resultat (genomgång av öppna jämförelser för cancersjukvården)? 1.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till vård- och behandlingsinsatser för patientgruppen med kolorektal cancer utifrån kontrollmålen. Den palliativa vården ingår inte i granskningen. 4

5 1.4. Metod Granskningen genomförs genom dokumentstudier nationella riktlinjer, vårdprogram, underlag från cancerregistret. Intervju med ansvarig läkare inom kolorektalsektionen (verksamhetsområde kirurgi), kontaktsjuksköterskor Gävle och Hudiksvall, stomisjuksköterska och uroterapeut i Gävle. Slutavstämning med verksamhetschef kirurgi. 2. Nya cancerfall - Gävleborg Nedanstående material är hämtat från cancerregistret. Antal nya cancerfall (koloncancer) Kön Män Kvinnor Totalt Antal nya cancerfall (rektalcancer) Kön Män Kvinnor Totalt Alla patienter kan inte opereras p g a allmäntillstånd, andra sjukdomar eller att tumörerna har fått en alltför stor spridning. Operationer per år (genomsnitt ) Koloncancer Rektalcancer Gävle 68 Gävle 33 Hudiksvall 42 Hudiksvall 19 Totalt

6 3. Vårdprocess Remiss Patienten besöker i de allra flesta fall sin hälsocentral för sina besvär. I vårdprogram anges vilka insatser som primärvården skall utföra inför remiss till specialist. Det förekommer även att patienter kommer akut till sjukhusens akutmottagningar (ca 20 patienter år 2011). Primärvården har ett ansvar för att genomföra ett antal undersökningar innan remiss exempelvis blodprover, röntgen av tjocktarm, remiss till koloskopi samt MRT undersökning vid misstänkt rektalcancer. Remissbedömning Remissbedömning görs av läkare. Kallelse sker skriftligt eller genom att kontaktsjuksköterska tar direktkontakt med patienten. Utgångspunkten är att patienter med misstänkt kolon- eller rektalcancer bokas in för ett besök relativt omgående (akuttider/ utökning av mottagningstider). I de fall kirurgin i Hudiksvall får in remiss om misstänkt rektalcancer vidareförmedlas den direkt till Gävle. All rektalcancerkirurgi i länet genomförs fr o m 2012 i Gävle. Vid koloncancer DT lung och bröst, röntgen av tjocktarm samt koloskopi (instrument som undersöker tarmarna). Vid misstänkt rektalcancer även MRT undersökning. Koloskopi genomförs på alla patienter. Mottagningsbesök Vid det inledande mottagningsbesöket möter läkare och kontaktssjuksköterska patienten. Där informeras patienten om misstänkt diagnos och eventuella kompletterande prover och undersökningar ex rektoskopi (instrument som undersöker ändtarmen) samt blodanalyser. Patienten får även information om de fortsatta undersöknings- och behandlingsvägarna. Merparten av rektalcancerpatienterna kommer att bli stomiopererade, antingen tillfälligt eller permanent. Det får patienterna information om av läkaren vid det besöket. Innan strålning träffar även uroterapeut rektalcancerpatienterna. Patienterna sätt upp på listan till multidisciplinär konferens (MDT) av kontaktssjuksköterskan. Tid i dagar från remiss till mottagningsbesök 2011 (median) Mottagning Koloncancer Rektalcancer Gävle 10 8 Hudiksvall 17,5 19 6

7 Då det gäller patienter med koloncancer utan spridning kan patienterna erbjudas operationstid i anslutning till mottagningsbesöket. Målsättningen är att operationen skall genomföras 3-4 veckor efter mottagningsbesök. Multidisciplinär konferens innan behandling (MDT) I nationella riktlinjer och vårdprogram har multidisciplinär konferens fått en hög prioritet. Vid dessa konferenser träffas kirurg, patolog, onkolog, radiolog och kontaktsjuksköterska för genomgång av de undersökningar, provsvar etc som erhållits för en bedömning av behandlingsalternativ. Konferensen genomförs varje vecka. Kontaktsjuksköterskorna ser till att de patienter som är aktuella kommer upp på listan till k0nferensen. Läkare, kontaktssjuksköterska och ibland även radiolog från Hudiksvall deltar via länk vad gäller koloncancer. MDT konferens före operation genomförs 1 2 veckor efter första besök. I samband med konferensen tas en behandlingsplan fram som kommuniceras med patienten/anhöriga. Tid i dagar från mottagningsbesök till MDT 2011 (median) Mottagning Koloncancer Rektalcancer Gävle Hudiksvall 5,5 13 Inför operation Mottagningen lämnar en operationsanmälan till operationsplanerare vid respektive sjukhus som planerar in operationen i operationsprogrammet. 1-2 veckor före operation kommer patienten för en preoperativ bedömning. Då sker en genomgång så att alla undersökningar är genomförda kombinerat med en bedömning av narkosläkare. De patienter som kommer att bli stomiopererade (i huvudsak rektalcancerpatienter) träffar stomiterapeut/stomisjuksköterska innan operationen. Där får patienten en inledande information om vad det innebär att leva som stomiopererad, olika stomihjälpmedel. Patienen får också ett träningsset med sig hem. 7

8 Behandlingar Vilka behandlingar som sätts in beror på vilket stadium cancern bedöms höra till. Alla undersökningar är väsentliga för en tydlig indelning. Vad gäller rektalcancer är ex MRI den undersökning som i allt väsentligt avgör vilka behandlingar som sätts in. Stadium Spridning Åtgärd Frekvens (%) 1 Tumören är begränsad till tarmväggen Operation 5% 2 Tumören har vuxit igenom tarmväggen 3 Det finns en spridning till lymfkörtlar i närheten av tumören 4 Tumören har vuxit över till organen intill tarmen eller spridit sig och bildat metastaser i andra delar av kroppen Operation Strålbehandling Operation Strålbehandling Operation Strålbehandling 20% 50% 25% Strålbehandling Det stora flertalet rektalcancerpatienterna (80 %) genomgår strålbehandling före operation Syftet med behandlingen är att reducera återfallsrisken. Behandlingen individanpassas. Strålning kan ske varje dag i en vecka eller en länge period. Tiden påverkar när operation kan ske. Strålbehandling sker i Gävle för samtliga patienter i Gävleborgs län. Cytostatika Ibland kombineras den preoperativa behandlingen med cytostatika. Kirurgi Kirurgi är den metod som kan bota cancer. Operation av koloncancer kan ske genom titthålskirurgi eller traditionell bukoperation. Patienten återhämtar sig snabbare efter tillhålskirurgi men resultaten bedöms av verksamhetsföreträdare vara likvärdiga. Inom Gävleborg används båda teknikerna. Operationsmetodiken vid rektalcancer har utvecklats under senare år och den metod som fått stort genomslag är TME. Den stora fördelen med TME jämfört med äldre operations-tekniker är att återfall i cancer (lokal recidiv) minskat från procent till ca 5 procent. TME är idag en vedertagen operationsmetod inom. 8

9 För patienter framförallt i stadium 4 genomförs ytterligare undersökningar för att klargöra spridningen mer i detalj. Spridningen är framförallt till levern men även lungorna kan angripas. Diskussioner sker här med specialister vid Uppsala Akademiska sjukhus för att klargöra behandlingsmöjligheterna. Eventuell lever- och lungkirurgi genomförs i Uppsala. Något fall per år remitteras även till Karolinska sjukhuset Huddinge. Alla patienter i stadium 4 går dock inte att operera. I nationella riktlinjer uppskattas att ca 70 procent av patienterna som har kolon- eller rektalcancer genomgår en kurativt syftande operation dvs det finns möjligheter att bota cancern (inget återfall inom 5 år). 20 procent av patienterna genomgår palliativ operation (lindrande). Övriga patienter är inte möjliga att operera beroende på cancerns spridning, allmäntillstånd/andra sjukdomar. Tid i dagar från MDT till operation 2011 (median) Mottagning Koloncancer Rektalcancer Gävle ) Hudiksvall 17-1) Om strålning blir aktuell förlängs tiden till operation med ca 14 dagar. Efter operation Vårdtiden efter operation är ca 4-7 dagar, något kortare vid laparoskopisk kirurgi. Under den tiden träffar patienten läkare och stomiterapaut/stomisjuksköterska. 1-2 veckor efter operation genomförs ännu en multidisciplinär konferens. Då diskuteras behandlingsresultat och planering av fortsatta åtgärder. Ca 50% av patienterna får cytostatikabehandling via onkologen (adjuvant behandling). Detta gäller båda patientgrupperna men är vanligare för rektalcancerpatienter. Vårdprocess i sammanfattning Elektiv inläggning Preoperativ behandling Kurativt syftande operation Adjuvant behandling Insjuknade /nya fall Akut inläggning Palliativ operation Ingen operation 9

10 Uppföljning Vad gäller koloncancerpatienter så sker ett första återbesök ca 3 veckor efter operation. Då träffar patienten läkare och/eller kontaktsjuksköterska. För akut opererade kan det bli aktuellt att genomföra CT undersökning och provtagning innan besöket. Återbesök med röntgen genomförs 1, 3 och 5 år efter behandling. Kontaktsjuksköterskor har kontakt med patienten under tiden och läkarbesök bokas in vid behov. Rektalcancerpatienter har återbesök oftare. Ett första återbesök sker ca tre veckor efter operation då slutligt patologisvar föreligger. Sedan sker återbesök var 6:e månad de första 2 åren och därefter årligen upp till 5 år efter operation. Inför återbesöken genomförs skiktröntgen och blodprover. Patienter från hela länet som blivit opererade för rektalcancer genomför sina återbesök i Gävle. Stomiterapeut träffar aktuella patienter efter två veckor och därefter efter 3, 6 och 12 månader. Patienter från Hälsingland får efter det första besöket i Gävle träffa stomisjuksköterska på Hudiksvalls sjukhus eller Aleris i Bollnäs fortsättningsvis. I de fall operation kompletteras med cytostatika behandling sker även läkarbesök på onkologen i Gävle. Cytostatikabehandling kan även ges i Hudiksvall och Bollnäs. Behandlingar i olika former som kirurgi, strålbehandling och cytostatika innebär risker i form av komplikationer och biverkningar vilket innebär att teamet tillsammans med patienten kan ha långvariga kontakter efter en behandling. 4. Kompetens En god vård och behandling inom området förutsätter kompetens inom ett flertal områden. En viktig indikator i sammanhanget är de multidisciplinära konferenser som skall finnas. Inom Gävleborg genomförs dessa konferenser regelbundet med deltagande av kirurg, onkolog, radiolog, patolog och kontaktsjuksköterska. Kirurg, kontaktsjuksköterska och ibland radiolog i Hudiksvall medverkar via länk. Tidigare var det vanligt att flera kirurger opererade kolorektalcancer. En specialisering har dock skett under senare år. I dagsläget är det sammanlagt 7 kirurger i länet som hör till kolorektalsektionen, 4 i Gävle och 3 i Hudiksvall. Fyra av dessa kirurger har genomgått en ackrediteringskurs i Uppsala om 15 dagar. De allra flesta patienter inom gruppen opereras dagtid av kolorektalkirurg. Det förekommer dock att patienter kommer in akut till akutmottagningarna under jourtid. Nivån är ca 20 patienter per år och företrädesvis kolonpatienter. Rutinen är att kolorektalkirurg alltid skall kontaktas i dessa fall för att vara med i bedömningen. 10

11 Radiologer finns vid röntgenavdelningar i Gävle, Hudiksvall och Bollnäs. De har en viktig funktion i diagnostiken och bedömningen av cancerns utbredning. Inom laboratoriemedicin finns patologer som bedömer vävnadsprov och kan avgöra typ av cancer. Onkologer finns i Gävle som en resurs för att bedöma behov och insatser av strålbehandling och cytostatikabehandling. Behandlingar utförs såväl inför som efter operation. Kontaktsjuksköterskor finns Gävle och Hudiksvall. Flertalet patienter med rektalcancer blir stomiopererade. Som resurser för dessa patienter finns stomiterapeuter/stomisjuksköterskor vid samtliga sjukhus. Vid Gävle sjukhus som har den största volymen patienter finns 2 stomiterapeuter (1 heltid totalt). Stomiterapeut och uroterapeut är sjuksköterska med påbyggnadsutbildning. Uroterapeut finns vid länets sjukhus och utreder och behandlar bl a urinläckage eller andra blåsstörningar samt föreslår hjälpmedelsprodukter av olika slag Kuratorer, dietister är andra personalgrupper som patienterna kan möta under vårdtiden. 5. Öppna jämförelser av cancersjukvården 2011 Överlevnad I öppna jämförelser mäts den relativa 5 års överlevnaden. Underlaget bygger på data från Tjocktarmscancer % Ändtarmscancer % - - Riksgenomsnittet 62,2 63,3 61,1 62,3 Den relativa överlevnaden (5 år) har kontinuerligt ökat för både män och kvinnor under ett flertal år. ; Inga större avvikelser jämfört med riksgenomsnittet. Multidisciplinär konferens En multidisciplinär konferens är viktig för att optimera behandlingen. I konferensen kan ex kirurg, onkolog, radiolog, patolog och kontaktssjuksköterska delta. Efter operationen har man en andra konferens då specialisterna främst tar ställning till PAD data (patologisk diagnos) och planerar för en eventuell fortsatt onkologisk behandling. 11

12 Enligt kolorektalregistret bör på sikt minst 90 procent av alla patienter få tillgång till en multidisciplinär konferens enligt rekommendationerna dvs både inför behandlingsstart och efter operation. Inför behandlingsstart; Tjocktarmscancer % Ändtarmscancer % - - Riksgenomsnittet 12,8 32,4 88,3 79,2 Efter operation; Tjocktarmscancer % Ändtarmscancer % - - Riksgenomsnittet 80,1 59,2 97,9 71,6 ; Landstinget uppnår en god nivå på flertalet områden, undantaget är multidisciplinär konferens inför behandlingsstart av tjocktarmscancer. Inom verksamheten har åtgärder vidtagits för att förbättra resultaten som sannolikt kan få genomslag då 2012 års data presenteras. Den interna målsättningen är att som lägst nå upp till 90% i samtliga parametrar. Minst tolv lymfkörtlar undersökta i operationspreparat Efter operation skickas den bortopererade tarmen till ett patologilaboratorium för undersökning. Syftet är att få svar på vilken typ av tumör det gäller och vilket stadium den befinner sig i. Enligt öppna jämförelser finns det studier som visar att minst tolv lymfkörtlar bör undersökas för att den diagnostiska kvaliteten skall bli acceptabel. Tjocktarmscancer % Ändtarmscancer % - - Riksgenomsnittet 65,8 77,2 56,3 66,9 ; Landstinget har ett betydligt lägre utfall än riket för båda diagnoserna. Inom detta område bör verksamheten internt analysera vilka åtgärder som krävs för bättre följsamhet till rekommendationer. Nivån är bla avhängigt förekomsten av strålbehandling preoperativt. 12

13 Komplikation i form av perforerad tarm under operation Under operationen kan komplikationer inträffa och en sådan är perforering av tarmen. Om tarmen perforeras under operationen ökar risken för tumöråterfall i efterförloppet. Tjocktarmscancer % Ändtarmscancer % - - Riksgenomsnittet 1,6 3,0 6,2 5,6 ; Ett mindre antal personer drabbas av denna komplikation. Enligt öppna jämförelser är det dock inte rimligt att anta att frekvensen komplikationer skall vara noll då komplikationer kan orsakas av patientens sjukdomstillstånd i övrigt. Målsättningen i dagsläget vad gäller komplikationer vid rektalcancer är att hamna under 3 procent. De siffor som ingår i öppna jämförelser avser perioden och under den perioden uppnådde Gävle sjukhus 3,2 procent. Omoperation inom 30 dagar efter primäroperation på grund av komplikation Ungefär 95 procent av alla patienter med cancer i tjocktarmen opereras. Vad gäller cancer i ändtarmen opereras ca 82 procent av alla patienter med ett stort ingrepp där hela tumören tas bort. I Socialstyrelsens riktlinjer omoperationer inom 30 dagar efter den första operationen en av de indikatorer som är viktiga att följa upp. Tjocktarmscancer % Ändtarmscancer % - - Riksgenomsnittet 9,5 8,7 11,2 10,8 ; Baserat på statistik för åren (tjocktarmscancer) och (ändtarmscancer) kan noteras att nivån omoperationer för Hudiksvall sjukhus var tydligt högre än för Gävle sjukhus. Rektalcancerkirurgin har fr o m 2012 koncentrerats till Gävle sjukhus. Avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation Enligt Socialstyrelsen är detta en viktig indikator för att följa vårdkvaliteten. Det speglar urvalet av patienter för operation och omhändertagandet inför, under och efter operation. ; Landstingets nivå överstiger riksgenomsnittet och är bland de högsta i landet vad gäller tjocktarmscancer. För ändtarmscancer är det däremot motsatt förhållande. Gävleborg har ett lågt antal avlidna inom 3o respektive 90 dagar efter operation. 13

14 Ändtarmscancer- ytterligare variabler i öppna jämförelser Strålbehandling inför operation Inför en operation kan en strålbehandling göras för att minska risken för lokalt återfall och i enstaka fall för att begränsa tumörens utbredning. Åtgärden har fått en relativt hög prioritet i de nationella riktlinjerna, särskilt när patienten bedöms ha en cancer som är svår att operera bort. Alla patienter får dock inte strålbehandling beroende på att tumören är så liten att risken för återfall inte står i proportion till riskerna med strålning. Strålbehandling inför operation % - - Riksgenomsnittet 82,8 65,5 ; Gävleborg är det landsting som uppvisar högsta nivån vad gäller strålbehandling. Anastomosinsufficiens efter operation Vid en operation avlägsnas först tumören och hos ca 50 procent av patienterna skarvas sedan ändtarmarna ihop. En allvarlig komplikation efter operation är en otäthet i det hopsydda området (anastomosinsufficiens). I de nationella riktlinjerna finns andelen patienter som får denna komplikation med som en viktig indikator för uppföljning. För patienten innebär det förlängd sjukhusvistelse, sämre möjlighet att få tillgång till cytostatikabehandling (måste påbörjas inom en viss tid efter operation) samt minskad överlevnad på längre sikt. Anastomosinsufficiens efter operation % - - Riksgenomsnittet 10,5 9,4 ; Resultatet baserar sig på data från Gävleborg ligger högre än riksgenomsnittet. Betydligt fler kvinnor än män drabbas i Gävleborg. Hudiksvalls sjukhus hade betydligt högre komplikationer inom detta område än Gävle sjukhus. Gävle sjukhus nivå var 2,9 procent. Ny cancer i bäckenet inom fem år efter operation Ett återfall innebär att en tumörväxt återkommer inom ett område som tidigare har behandlats med operation och eventuellt strålning. I Socialstyrelsens riktlinjer är andelen återfall av cancer i bäckenet inom två år efter operation en viktig indikator för uppföljning. 14

15 Återfall av cancer inom 5 år efter operation % - - Riksgenomsnittet 4,5 7,4 ; Bättre än riksgenomsnittet. 6. Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning Finns en fungerande vårdprocess för patientgruppen (tidig upptäckt, utredning, behandling, väntetider, psykosocialt stöd, kontaktsjuksköterska, multidisciplinär konferens mm)? Socialstyrelsen utarbetade under 2007 nationella riktlinjer för vård och behandling av kolorektalcancer. En uppdatering är på gång att ske under För koloncancer finns ett vårdprogram inom Uppsala-Örebro regionen som är från Även detta program är på väg att uppdateras. Vården inom landstinget Gävleborg har följt det vårdprogram som finns inom området. Diagnostik, vård och behandlingsmetoder har dock utvecklats betydligt under senare varför en uppdatering av de styrande dokumenten är nödvändiga. Enligt riktlinjer bör det finnas kontaktsjuksköterskor som koordinerar vårdinsatser och är patientens väg in i vården. Flertalet rektalpatienter får stomi inopererad antingen tillfälligt eller permanent. Dessa patienter behöver under längre tid stöd från stomiterapeut. Även denna resurs finns att tillgå vid sjukhusen. Dessutom kan uroterapeut, kurator och dietist medverka i vården. Möjligheter till ett bra psykosocialt stöd finns således. Riktlinjer/vårdprogram anger att multidisciplinära konferenser är viktiga för planering av vård och behandling. Dessa konferenser genomförs med de personalgrupper som bör delta. Utifrån statistik ur öppna jämförelser 2011 kan noteras att Landstinget har låga värden vad gäller multidisciplinär konferens före koloncanceroperation. Åtgärder har enligt verksamhetsföreträdare vidtagits för att förbättra den delen. Utvecklingen bör följas då nya siffror från 2012 presenteras. I vårdprogram uttrycks att väntetiden från första besök till operation (ej spridd cancer) inte bör överstiga 4 veckor. uppnår inte detta till fullo men ligger i närheten av rekommenderat värde. Intervall för återbesök/uppföljning följer de riktlinjer som anges i vårdprogram. 15

16 Det finns tydliga rutiner för kommunikation/information till patienter/anhöriga. Patienter träffar läkare och framförallt kontaktsjuksköterskor och stomiterapeuter regelbundet. Det pågår dessutom ett arbete med att förbättra patientinformationen genom en individuellt anpassad behandlingsplan Min vårdplan. Vilken kompetens finns i vårdkedjan (kirurgi, onkologi, patologi, radiologi)? Den kompetens som finns inom landstinget Gävleborg avseende vården av patienter med kolorektalcancer är i huvudsak god vilket möjliggör att vårdprocessen är fungerande. Färre kirurger opererar idag dessa patientgrupper. Flera av kirurgerna är dessutom ackrediterade. Laparoskopisk kirurgi vid koloncancer finns tillgänglig i länet vid sidan av traditionella operationer. Rektalcancerkirurgin har koncentrerats till Gävle sjukhus fr om Inom rektalcancerkirurgin används i stor utsträckning nya operationsmetoder som ger färre komplikationer/biverkningar. I vårdprogram anges att rektalcancerkirurgi bör utföras i team om två erfarna kirurger. Enligt uppgift från kolorektalsektionen är detta ett etablerat arbetssätt vid Gävle sjukhus. Onkologkliniken kan erbjuda strålbehandling och cytostatikabehandling. Radiologer finns vid länets sjukhus med utrustning som krävs för diagnostiken. Patologer måste finnas tillgängliga för analys av vävnadsprover etc. Från tid till annan har laboratoriemedicin haft svårigheter med bemanning. Nu finns patologer att tillgå men bemanningen baseras till viss del på inhyrd personal. Nackdelen är att kontinuiteten i insatserna kan försämras. Vårdnivåer vad utförs inom länet respektive inom den högspecialiserade vården? Koloncancerkirurgi bedrivs i Gävle och Hudiksvall. Rektalcancerkirurgin har fr o m 2012 sammanförts till Gävle. Det finns upparbetade kanaler gentemot Uppsala Akademiska sjukhuset för de patienter som kräver mer omfattande operationer vid spridd cancer till ex lungor och lever. Förekomst av samarbete inom regionen? Inom regionen sker samarbete vid framtagande av vårdprogram, behandlingsriktlinjer etc. Då deltar bl a kirurger och onkologer från länet. Inom ramen för Regionalt cancercentrum anordnas utbildningsdagar och nätverksträffar för de som arbetar med kolorektalcancervård. Tillfredställande resultat (genomgång av öppna jämförelser för cancersjukvården)? Öppna jämförelser av cancersjukvården presenteras årligen. Underlagen bygger på statistik som respektive landstings rapporterat in till cancerregistret. 16

17 Utifrån öppna jämförelser 2011 kan noteras vissa områden där ytterligare analyser och åtgärder kan förbättra s position exempelvis - multidisciplinär konferens framförallt före operation vid koloncancer och till viss del även efter koloncanceroperation, - minst 12 lymfkörtlar undersökta i operationspreparat för att uppnå en god diagnostisk kvalitet, - avlidna inom 30 respektive 90 dagar efter operation Framöver är det även intressant att följa resultatet inom rektalcancerkirurgin efter koncentrationen till Gävle. Resultaten inom rektalcancerkirurgin har inte varit optimal tidigare år. 17

18 18