Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm"

Transkript

1 Revisionsrapport Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Januari 2012

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Metod 5 2. Lungcancer Allmänt Orsaker till lungcancer Förekomst Olika typer av lungcancer 6 3. Vårdprocess Remiss Planering för nybesök Nybesök Undersökningsmetoder Ronder Möten med patient och anhöriga Behandlingsmetoder Vårdplatser Palliativ vård Vårdprocess - bedömning Kompetens Kompetens - Bedömning Öppna jämförelser Öppna jämförelser inom cancersjukvården Sammanfattande resultat för Landstinget Gävleborg Öppna jämförelser sammanfattande bedömning Förbyggande/sjukdomsförebyggande insatser Gävleborgs län Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Förbyggande/sjukdomsförebyggande aktiviteter sammanfattande bedömning Nationella riktlinjer Revisionell bedömning 23 2

3 Sammanfattning Revisorerna skall varje år uttala sig om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger kommunallagen att all verksamhet skall granskas årligen. Landstingets revisorer har under senare år granskat efterlevnaden av ett flertal nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna utformas av Socialstyrelsen och innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården. Syftet är att riktlinjerna skall säkerställa att alla får tillgång till god vård på lika villkor i hela landet. Syftet med denna granskning är att granska vård- och omvårdnadsinsatser för lungcancerpatienter inom Landstinget Gävleborg. Vården i Landstinget Gävleborg har ställts i relation till Öppna jämförelser och Nationella riktlinjer. Den palliativa vården berörs vad gäller palliativa behandlingsåtgärder då dessa ingår i riktlinjerna. Den specialiserade palliativa vården utanför sjukhus granskades våren 2010 och Socialstyrelsen kommer med nya riktlinjer för den samlade palliativa vården under Inledningsvis kan konstateras att Landstinget Gävleborg hävdar sig bra i Öppna jämförelser utifrån ett riksgenomsnitt. Den del som avviker gäller undersökning med PET- DT (undersökning med radioaktivt ämne+datortomografi). Bilden är dock bättre nu vad gäller PET-DT än år 2009 som Öppna jämförelser baserar sig på. Även palliativ strålbehandling är underutnyttjad. Väntetider till nybesök och behandlingsstart är 14 dagar respektive 27 dagar vilket är i nivå med ett riksgenomsnitt. Väntetiderna kan dock kortas ytterligare och ett projekt med den målsättningen har startats. Utbudet av undersöknings- behandlingsmetoder följer de nationella riktlinjerna. Multidisciplinära ronder finns och är fungerande. Inom ramen för granskningen har rekommendationerna i de nationella riktlinjerna (prioritet 1-3 samt åtgärder som inte skall utföras) stämts av. Resultatet visar på att rekommendationerna tillämpas/ genomförs i Gävle, alternativt Uppsala. Det är dock väsentligt att internt följa upp efterlevnaden så att alla får tillgång till bästa vård. Länets befolkning, oavsett bostadsort, får tillgång till de resurser för diagnostik och behandling som finns att tillgå. Då resurserna är samlade i Gävle får dock patienter i många fall åka för olika insatser under sjukdomstiden. Boende kan ordnas i Gävle för de som inte kan resa emellan (hotell). Ett patienthotell på sjukhusområdet i Gävle skulle underlätta bl a för dessa patienter. Cytostatikabehandling kan ges i både Hudiksvall och Bollnäs. Palliativa team finns i hela länet. Den framtida inriktningen vad gäller undersökning med PET-DT bör klargöras då den delen avviker markant i Öppna jämförelser. 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Revisorerna skall varje år uttala sig om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger Kommunallagen att all verksamhet skall granskas årligen. Landstingets revisorer har under senare år granskat efterlevnaden av ett flertal nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna utformas av Socialstyrelsen och innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården. Syftet är att riktlinjerna skall säkra att alla får tillgång till god vård på lika villkor i hela landet. 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Syftet är att granska vård- och omvårdnadsinsatser för lungcancerpatienter inom Landstinget Gävleborg med utgångspunkt från öppna jämförelser. Den palliativa vården berörs vad gäller palliativa behandlingsåtgärder då dessa ingår i riktlinjerna. Den specialiserade palliativa vården utanför sjukhus granskades våren 2010 och Socialstyrelsen med nya riktlinjer för den samlade palliativa vården under Revisionsfråga Har landstingsstyrelsen säkerställt att lungcancervården inom Landstinget Gävleborg bedrivs på ett ändamålsenligt sätt? Områden som ingår i granskningen är; Öppna jämförelser av cancersjukvården Lungcancervårdens organisation Vårdprocessen Personal Behandlingar och metoder Patient/anhörigas delaktighet i vården Vård på lika villkor Avstämning av ett urval av indikatorer ur nationella riktlinjerna 4

5 1.3 Metod Genomgång av öppna jämförelser, nationella riktlinjer och framtagande av frågeställningar/granskningsprogram. Besök och intervjuer vid berörda enheter inom sjukhusen mottagningar, vårdavdelningar och andra berörda behandlingsenheter. Underlag har inhämtats från specialister, verksamhetsutvecklare inom division primärvård samt Samhällsmedicin Gävleborg. 2. Lungcancer 2.1 Allmänt Lungcancer är den fjärde vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 fick sammanlagt ca personer lungcancer. En tydlig ökning av antalet lungcancerfall hos kvinnor har setts under ett flertal år och nu är diagnosen lika vanliga hos båda könen. De flesta patienterna som diagnostiseras är 60 år eller äldre. Det är fler kvinnor än män som insjuknar i åldern under 60 år. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos. Fallen av lungcancer har minskat bland män sedan 1980-talet men samtidigt ökat bland kvinnor, vilket enligt öppna jämförelser sannolikt beror på kvinnors ökade rökvanor sedan 1950-talet. Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom men den går att bota hos en del patienter om sjukdomen inte spridit sig. Ca 50% av alla drabbade har en långt framskriden sjukdom redan vid diagnosen, och den går då oftast inte att bota. 2.2 Orsaker till lungcancer Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Ca 80-90% av lungcancerfallen bedöms bero på rökning. Även asbest, joniserande strålning (ex radon), ämnen i arbetsmiljön liksom avgaser och industriutsläpp kan öka risken för lungcancer, särskilt i kombination med rökning. 2.3 Förekomst Data hämtade från Regionala lungcancerregistret för åren visar att närmare 130 personer inom Gävleborgs län nyinsjuknade i lungcancer år Trenden har varit att antalet nyinsjuknade visat en lätt ökning de sista 10 åren. Det mest anmärkningsvärda är ökningen av lungcancer hos kvinnor under de senaste 10 åren. 5

6 2.4 Olika typer av lungcancer Det finns två olika cancerformer; småcellig och icke småcellig cancer. Icke småcellig cancer utgör cirka 80 procent av all lungcancer och småcellig ca 15 procent. Resterande går inte att klassificera. Framförallt den småcelliga cancerformen är aggressiv och kännetecknas av att den växer fort och brukar därför vara spridd utanför bröstkorgen då den upptäcks. Lungcancer delas in i olika stadier beroende på primärtumörens utbredning samt förekomst av körtelmetastaser. I tabellen nedan redovisas schematiskt de olika huvudgrupperna. Beroende på kombinationer av utbredning och antal metastaser finns dessutom ett antal undergrupper i varje stadium. Stadier Kännetecken Stadium 1 En begränsad tumör som inte spridit sig utanför lungan eller luftrören (max 5 cm stor tumör) Stadium 2 Cancerceller finns i en eller flera närliggande lymfkörtlar eller vävnad, alternativt en stor tumör lokalt, >5 cm. Stadium 3 Större spridning i bröstkorg och i regel till flera större lymfkörtlar Stadium 4 Cancern är spridd till andra delar av kroppen Den lungcancer som kan opereras, om patientens tillstånd i övrigt medger det, återfinns i huvudsak i stadium 1 och Vårdprocess 3.1 Remiss Remisserna till lungenheten vid Gävle sjukhus kommer från Primärvården (offentlig/privat) eller via sjukhusen. Remissen baseras oftast på fynd som gjorts i samband med en lungröntgen. Inom lungenheten går man dagligen igenom inkomna remisser. Kontaktsjuksköterska vid lungmottagningen tar därefter hand om tidsbokningar för undersökningar. 6

7 3.2 Planering för nybesök Kontaktsjuksköterska skickar ut kallelse för ett nybesök och börjar samtidigt planera in undersökningarna. 3.3 Nybesök Det första besöket omfattar undersökningar under två dagar. Dag 1 Provtagning, datortomografi (CT), EKG, Spirometri (lungfunktionsprov) samt Läkarbesök Dag 2 Bronkoskopi (undersökning av lungor och luftrör) Vid lungkliniken i Gävle finns en målsättning att tiden från remissankomst till nybesök skall vara 2 veckor. 3.4 Undersökningsmetoder Lungröntgen När hälso- och sjukvården misstänker att en patient kan ha lungcancer görs inledningsvis en lungröntgen. Undersökningen gör att sjukdomen oftast men inte alltid kan upptäckas. Datortomografi (DT) DT är en känsligare metod än lungröntgen dvs visar även mindre förändringar i lungan. Denna undersökning ger även ytterligare information om ex tumörens storlek och läge inför bronkoskopin. Med datortomografi kan även avgöras om cancern spridit sig till lymfkörtlar mellan lungorna eller till bukorganen. Bronkoskopi Ett bronkoskop är en böjlig rörkikare som förs ner i lungorna via svalget och luftstrupen. Med hjälp av denna kan läkaren dels inspektera luftrören och dels ta ut vävnadsprov/ cellprov för ytterligare undersökning. Transtorakal biopsi Metoden innebär att en tunn nål förs in genom bröstkorgsväggen för att ta vävnadsprov från den misstänkta cancern under kontroll med datortomografi. Undersökningen görs polikliniskt. 7

8 Torakoskopi En metod för att undersöka lungsäcken. En rörkikare förs in genom ett snitt i bröstkorgens hud. Undersökningen innebär inläggning på sjukhus. Metoden har nyligen införts på Gävle sjukhus. Immunhistokemiska biomarkörer Noggrannare analys av vävnadsprovet. Undersökningen innebär framförallt ett bättre underlag inför ställningstagande till val av behandlingsmetod. PET -DT (positronemissionstomografi+datortomografi) En relativt ny metod vars fördel är att tumören kan avbildas på ett bättre sätt samt är en skonsam undersökning för patienten. Vid PET-DT kan man se var det finns ett förhöjt upptag av ett radioaktivt märkt ämne. Upptag av det specifika ämnet kan förekomma vid cancer men även vid inflammation. Undersökningen används för att dels identifiera tumören, men även dottersvulster (metastaser). Undersökningen görs på patienter där man bedömer att det finns en botande möjlighet. Patienter med upptäckta metastaser behöver då inte opereras, utan kan direkt erbjudas mer adekvat behandling. Denna undersökning görs i Uppsala. Mediastinoskopi En metod som syftar till att undersöka om det finns spridning av cancern i lymfkörtlar utanför lungan. Vävnadsprov tas från körtlar utmed luftstrupen. Undersökningen genomförs i Uppsala och innebär inläggning på sjukhus då den sker i narkos. Ultraljud via bronkoskop (EBUS) Om lymfkörtlarna inte är åtkomliga för mediastinoskopi kan undersökningarna kompletteras med bronkoskopi och ultraljud samtidigt (EBUS). Cellprover tas då ut via nål ultraljudslett. Detta är en metod som har kommit på senare tid. Undersökningsmetoden är nyligen introducerad i Uppsala. Slemprov Vid behov kan även slemprov tas för att undersöka förekomst av cancerceller i upphostning. Metastasutredning Vid misstanke om spridd cancer kompletteras utredningen med exempelvis isotopundersökning och/eller undersökning med magnetkamera. Syftet är att lokalisera dottertumörer i kroppen. 3.5 Ronder Lungläkare och patolog träffas regelbundet för genomgång och analys av undersökningsresultat. Lungläkaren tar med sig resultaten till den multidisciplinära ronden som genomförs dagen efter patologronden. Då diskuteras undersökningsresultat och behandlingsalternativ. De som deltar i ronden är lungläkare, onkolog, kontaktsjuksköterskor och ibland röntgenläkare. 8

9 Det pågår även ett utvecklingsarbete att via telekommunikation delta i multidisciplinära lungronder med Uppsala Akademiska sjukhus för diskussion med bl a Thoraxkirurgen. Processen från remiss till multidisciplinär rond kan sammanfattas enligt följande; 3.6 Möten med patient och anhöriga Från det att remiss inkommit till lungenheten har patienterna regelbunden kontakt med de två kontaktsjuksköterskorna. Efter ronden träffar läkare patient och ev anhöriga för genomgång av sjukdomsbild och vilka behandlingsmöjligheter som kan vara aktuella. 3.7 Behandlingsmetoder Utgångspunkten vid val av behandling är tumörtyp, vilket stadium sjukdomen är i samt patientens allmäntillstånd. Efter de inledande behandlingarna fortsätter patienten med kontroller. Vid återfall kan ny behandlingsomgång bli aktuell beroende på patientens allmäntillstånd. Behandlingsmetoder kan även kombineras. 9

10 Nationellt finns en målsättning att tiden från remissankomst till behandlingsstart bör vara högst 28 dagar. Landstinget Gävleborg har 27 dagar enligt öppna jämförelser (riksgenomsnittet är 33 dagar). Kirurgi Ca 20% av patienterna med nyupptäckt lungcancer kan opereras. En förutsättning för operation är dock att cancern upptäcks i tid och inte är spridd. Det är nu vanligare att även småcellig cancer opereras om den upptäcks tidigt. Operationen utformas med hänsyn till hur stor tumören är och beroende på var i lungan den växer. Alternativen är att en del av lungan (lobektomi) eller hela lungan (pulmektomi) opereras bort Operationerna utförs i Uppsala och vårdtiden är i normalfallet 5-7 dagar. Efter den tiden återkommer patienten till Gävle sjukhus för en kortare vårdtid. Planering för strålbehandling Datortomografi används alltid inför strålbehandling, för att göra dosplanering. PET-DT (datortomografi) kan ibland vara bättre för att avgöra hur stor strålvolymen bör vara vid strålbehandling. PET-DT kan således vara en bättre undersökning för vissa patienter för att planera en bättre strålbehandling. Undersökningen genomförs i Uppsala. Under 2011 har ca 25 patienter från länet remitterats till Uppsala för PET-DT. Strålbehandling Strålbehandling ges som kurativ behandling (botande) eller palliativ behandling vid obotlig lungcancer (lindra symtom eller fördröja symtomdebut). Strålbehandling ges dagligen i flera veckor till patienterna. Det är även vanligt att strålbehandling kombineras med cytostatika. De patienter som bedömts som operabla, men där patientens tillstånd i övrigt (KOL, hjärtfel etc) inte medger operation eller då patienten avstår operation, kan erbjudas stereotaktisk strålbehandling (hög precision/hög dos). För närvarande genomförs den behandlingen i Uppsala. Under 2012 kommer dock onkologkliniken att ha teknik och resurser för detta på Gävle sjukhus. Cytostatika Cytostatika är samlingsnamnet på en grupp läkemedel som används för att skada tumörceller och hindra dem från att dela sig och bli fler. Det är tumörformen som avgör vilken kombination av läkemedel som används. Ibland används läkemedlen var för sig och ibland i olika kombinationer. Behandlingen ges oftast polikliniskt dvs patienten kommer för behandling över dagen. I de flesta fall ges hela kuren under en dag/halvdag och upprepas fyra-sex gånger med tre-fyra veckors mellanrum. Om tumören spridit sig i kroppen behandlar man med cytostatika. Många patienter som opererats genomgår cytostatikabehandling för att reducera risken för återfall. Behandlingen sätts in 6-8 veckor efter operation. Cytostatika ges vid onkologklinikens cytostatikamottagning, medicinmottagningen vid Bollnäs sjukhus och vid dagvårdsmottagningen i Hudiksvall. 10

11 Nya typer av läkemedel På senare år har en ny typ av cancerläkemedel tillkommit. Syftet med dessa är att påverka speciella egenskaper hos cancercellen. De nyare läkemedlen har i dagsläget inte någon hög prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer men kan erbjudas. Radiokemoterapi Vid vissa cancertyper är strålbehandling inte tillräcklig utan måste kombineras med cytostatika. Behandlingen kallas för radiokemoterapi. 3.8 Vårdplatser Lungcancerpatienter kan ibland vårdas i samband med utredning på lungmedicinsk avdelning beroende på nedsatt allmäntillstånd men de flesta utreds polikliniskt dvs via lungmottagningen. Den lungmedicinska avdelningen vid Gävle sjukhus har 26 vårdplatser. Avdelningen skall i första hand ta emot lungpatienter men avdelningen är även en internmedicinsk resurs. Kontaktsjuksköterskan har en viktig funktion i själva vårdflödet. Om behov av slutenvård uppstår dagtid tar patienten oftast kontakt med kontaktssjuksköterskan som efter kontakt med läkare och avdelning kan ordna en direktinläggning på i första hand lungavdelningen. Kvällar, nätter och helger måste alla patienter passera akutmottagningarna för bedömning. Ca 25 procent av de patienter som vårdas inom lungavdelningen är lungcancerpatienter. Under 2011 vårdades 131 personer inom lungavdelningen med en lungcancerdiagnos. 85 av patienterna kom från Gästrikland, 42 från Hälsingland och 4 utomläns. Differensen beror på att patienter från Hälsingland vårdas inom lungavdelningen i samband med utredning och vissa behandlingar. I övrigt ges vården inom internmedicin i Hudiksvall och Bollnäs. Lungavdelningen har 3 st 4-salar, 4 st 2- salar och 6 enkelrum. Svårt sjuka/döende patienter får tillgång till enkelrum. Extrasängar kan ställas in. Rummen är dock små. Det finns inga familjerum, ändamålsenliga samtalsrum etc. Även hotell utnyttjas i Gävle för patienter som har lång resväg till Gävle för olika behandlingar. Det finns i dagsläget inte något patienthotell på sjukhusområdet. I vissa situationer behöver patienter slutenvård för behandling eller av andra skäl. Är patienten inskriven i palliativ vård får de flesta patienterna sin trygghetsplats på onkologkliniken. Om plats inte finns erbjuds patienten vård inom i första hand lungmedicinsk avdelning. Omflyttning sker så snart möjligt. Trygghetsplatser i Hälsingland finns i första hand inom medicinska vårdavdelningar. 11

12 3.9 Palliativ vård Palliativ vård innebär att det saknas möjligheter att bota den som är sjuk. Sjukdomsförloppet går inte länge att bromsa. Istället ges bästa möjliga lindrande vård och behandling där symtom förebyggs så långt det är möjligt. Det stora flertalet lungcancerpatienter har en långt framskriden sjukdom redan vid första kontakt med lungkliniken. För många innebär det att botande behandling inte är möjlig utan palliativ behandling är det som är aktuellt. För att lindra symtom, begränsa smärta får patienten strålbehandling eller läkemedelsbehandling eller en kombination av dessa. Sjukhuset remitterar patienten till palliativt team. Det lokala palliativa teamet planerar in ett möte med patienten och upprättar en vårdplan. Ansvaret för den palliativa vården åvilar därefter det lokala teamet och dess läkare. Specialiserade palliativa teamen finns i Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Hudiksvall och Ljusdal. Sedan 2010 ingår den specialiserade palliativa vården som en vårdenhet inom onkologin. På hemmaplan får patienten i första hand stöd från familjeläkare och distriktssköterskor så långt möjligt. Ytterligare insatser till patienten/stöd till primärvården kan ges av de palliativa teamen. Teamen finns tillgängliga vardagar kl samt per telefon helger mellan Om behov av slutenvård uppstår för en patient som är ansluten till palliativt team, så får patienten sin vård på onkologiskt vårdavdelning om det finns plats, i annat fall ges vården på lungmedicinsk vårdavdelning. Målsättningen är dock att vården skall ske inom onkologkliniken varför omflyttning sker så snart möjligt. För patienter i Norra Hälsingland sker vården ofta via medicinkliniken. Om ett vårdbehov uppstår dagtid och kontaktsjuksköterska vet att plats finns inom den onkologiska avdelningen kan patienten komma direkt till vårdavdelning. Om plats inte finns samt under kvällar och nätter går patienten via akutmottagningen. Vård kan även ges på medicinklinikerna i Bollnäs och Hudiksvall eller inom närsjukvården. Arbetsätt mm inom den specialiserade palliativa vården, primärvårdens och kommunens insatser granskades separat tidigt under 2011 varför någon ytterligare beskrivning inte ingår i denna granskning. 12

13 Processen från möte mellan patient/anhörig och vårdpersonal om behandlingsalternativ till olika behandlingar; 3.10 Vårdprocess - bedömning Väntetiden till nybesök skall enligt verksamhetens egna mål vara ca 2 veckor. Enligt verksamhetsföreträdare klaras i regel denna tidsgräns. Utbudet av diagnostiska undersökningar följer de nationella riktlinjerna. PET-DT kan dock inte erbjudas på hemmaplan och inte heller ultraljudsundersökning kombinerat med provtagning via nål (EBUS). Om det skulle vara aktuellt så remitteras patienten till Uppsala. I och med detta så blir väntetiden till beslut om behandling något längre än om metoderna kunde erbjudas på hemmaplan. Specialister anser att PET-DT inom ett fåtal år bör kunna erbjudas inom landstinget. EBUS har nyligen införts på regionnivå. Väntetid till behandling är tillfredställande i förhållande till ett riksgenomsnitt, men kan sannolikt reduceras ytterligare. Det pågår dessutom en SKL finansierad studie inom Uppsala- Örebroregionen inkl Gävle sjukhus som syftar till att tydliggöra väntetider och möjliga förändringar. En av kontaktsjuksköterskorna har som en del i projektet även till uppgift att vara patientlots (boka in tider, hämta in undersökningsresultat etc). Utbudet av behandlingsmetoder följer de nationella riktlinjerna. 13

14 Multidisciplinära ronder finns och är fungerande. Patienten är delaktig i processen. Detta säkerställs framförallt i kontakten med kontaktsjuksköterskorna på lungmottagningen i Gävle. Därutöver sker samtal löpande i samband med undersökningar och behandlingar. Det bör säkerställas att vården av lungcancerpatienter vid Bollnäs sjukhus utformas på ett likartat sätt även efter det att extern entreprenör tar över driften våren Enligt verksamhetsföreträdare ges vård- och behandling på ett likvärdigt sätt i länet. Avstånden till specialistfunktionerna i Gävle gör dock att patienter måste resa för olika insatser. Om det är svårt för patienter att resa finns patienthotellsfunktionen (hotell i Gävle). Vårdplatser inom såväl onkologavdelning som lungavdelning kan användas i speciella fall. Från samtliga berörda anges behovet av ett patienthotell på sjukhusområdet. För att underlätta för patienten är det även möjligt att ge cytostatikabehandling i Bollnäs och Hudiksvall. Palliativa team finns i hela länet. 4. Kompetens Inom lungenheten finns specialistläkare i lungmedicin. Av sex specialister har två ett mer uttalat ansvar för lungcancervården. I lungenhetens roll ingår även att ha ett samarbete med andra discipliner inom sjukhusen samt primärvården. Sjuksköterskor inom lungenhetens vårdavdelning har specialistutbildning i lungmedicin. Av de två kontaktsjuksköterskor som finns för lungcancerpatienter har en vidareutbildning i lungcancervård. Inom onkologin finns nio specialister varav två överläkare med lungcanceransvar. Inom laboratoriemedicin (division diagnostik) finns patologer som svarar för analyser av vävnadsprov mm. Från berörda verksamheter upplever man nu att patologin fungerar bättre än för något år sedan. Svarstiderna är kortare och kvaliteten har förbättrats. Det är dock fortfarande brist på erfarna patologer. Inom bild och funktion finns ett antal specialister med inriktning mot lungcancer. Även inom den specialiteten krävs rekrytering för att klara pensionsavgångar etc alternativt överföra ytterligare bildgranskning utomlands. För kompetensutveckling finns ett antal nätverk/motsvarande; Regionmöten i lungcancervård (2-3 ggr/år). I dessa möten deltar såväl läkare som sjuksköterskor. Arbetsgrupp för lungcancer inom Regionalt onkologiskt centrum. En av överläkarna på onkologkliniken i Gävle är ordförande i arbetsgruppen där även två lungläkare från Gävle ingår. Gruppens huvuduppgift är att utarbeta vårdprogram som är gällande i hela regionen. Representant från onkologkliniken medverkar i den nationella gruppen för kvalitetsregistret för lungcancer. 14

15 Representant från lungenheten ingår i planeringsgruppen för lungcancer inom Svenska lungcancerstudiegruppen. Den gruppen arbetar bl a med nationella vårdprogram. Studier som är utlagda på olika kliniker i regionen. Under året har en gemensam journalgranskningsstudie gjorts (60 journaler per landsting) för att få ett bättre underlag avseende väntetider. Studien kommer att presenteras våren Under året har en multinationell vaccinationsstudie gjorts i samarbete mellan onkologi- och lungkliniken. Medverkan i olika forskningsprojekt rörande lungcancer pågår ständigt och prioriteras. 4.1 Kompetens - Bedömning Inom länet finns de specialistfunktioner som krävs för en god lungcancervård. Bemanningen är dock skör vilket leder till att det krävs utbildning/fortbildningsinsatser och fokus på rekrytering av ST-läkare. För helheten är det även väsentligt att det är en fortsatt positiv utveckling av kvalitet i diagnostik. Det är positivt att verksamhetsföreträdare har möjlighet att aktivt delta i utvecklings- och utbildningsaktiviteter inom regionen. 5. Öppna jämförelser Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med SKL ta fram en särskild rapport av Öppna jämförelser som belyser cancersjukvården. Det övergripande syftet med rapporten är att jämföra kvaliteten i svensk cancersjukvård för att därigenom bidra till ett lokalt, regionalt och nationellt förbättringsarbete. Tio cancersjukdomar ingår i rapporten och för varje sjukdom redovisas ett antal indikatorer. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tar varje år gemensamt fram rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I rapporten ingår jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider och kostnader. Tre av de variabler som ingår i Öppna jämförelser för cancersjukvården har lyfts in i de övergripande öppna jämförelserna. 5.1 Öppna jämförelser inom cancersjukvården Överlevnad Den relativa överlevnaden vid lungcancer är låg men lite högre bland kvinnor än män. Sedan början av 1990-talet har trenden varit något ökande, framförallt när det gäller överlevnaden på kort sikt. Under perioden var den relativa ettårsöverlevnaden bland män 37,7 procent och 43 procent för kvinnor. Landstinget Gävleborg uppvisar en något lägre ettårsöverlevnad för kvinnor jämfört med riket och en något högre överlevnad för män. Femårsöverlevanden är cirka 12 procent bland män och cirka 15 procent bland kvinnor. 15

16 Multidisciplinär konferens Med multidisciplinär konferens menas att olika specialister samverkar inför behandlingsstarten av en nyupptäckt cancer. Landstinget Gävleborg ligger här över riksgenomsnittet med en andel om 65,7 procent att jämföra med rikets 50,4 procent. Väntetid från remissankomst till beslut om behandling Enligt Svenska lungcancergruppen bör väntetiden vara maximalt 28 dagar för minst 80 procent av patienterna. Öppna jämförelser visar att Landstinget Gävleborg har kortare väntetid (27 dagar) än genomsnittet för landet (33 dagar). Ett stickprov om 11 patienter hösten 2011 vid lungenheten visade att väntetiden i medeltal var 22 dagar. Lungcancer bekräftat med vävnadsprov För att ta reda på vilken tumör patienten har behövs ett vävnadsprov som skickas för analys. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård fick diagnos med ett vävnadsprov en mycket hög prioritet. Enligt riktlinjerna är målnivån 99 procent. De flesta landsting är nära att uppnå detta mål. Rikssnittet är 95,1 procent och landstinget Gävleborg redovisar 91,2 procent. En förklaring till Gävleborgs nivå i förhållande till målvärde och riksgenomsnitt, som lämnats av verksamhetsföreträdare, är att när den kliniska och cytologiska bilden överensstämmer är det angeläget att behandling startas omgående och därför har inte utredningen drivits vidare med vävnadsprov eftersom det då fördröjt behandlingsstart. Målsättningen idag är att vävnadsprov skall erhållas. Användning av PET-DT inför kurativt syftande behandling En undersökning med PET-DT möjliggör ytterligare utredning av patienter med icke småcellig lungcancer. Med undersökningsmetoden kan man avgöra vilka patienter som är aktuella för kurativt syftande behandling (operation eller en kombination av cytostatika eller strålbehandling). Metoden är tämligen ny. Under mätperioden, som är underlag i riktlinjerna, var nyttan av PET-DT inte allmänt känd. Målvärdet enligt riktlinjerna är att 82 procent i denna patientgrupp utreds med PET-DT. Riksgenomsnittet var här 49,1 procent och Landstinget Gävleborg hade ett värde på 6,4 procent. Kurativt syftande kirurgi vid icke småcellig cancer i stadium 1 och 2 Det är framförallt patienter med icke småcellig cancer i stadium 1 och 2 som kan opereras. Målet är att 79 procent av patienterna i denna grupp bör få kurativt syftande kirurgi. Riksgenomsnittet är 68,6 procent och Landstinget Gävleborg hamnar på en nivå om 70,1 procent. Fler kvinnor än män tycks få tillgång till kirurgi. 16

17 Palliativ strålbehandling vid lungcancer i stadium 3B och 4 Syftet är att skada cancercellerna och förhindra att tumören växer, och på så sätt förhindra att tumören växer, och på så sätt fördröja eller lindra symtomen. Enligt riktlinjerna är målnivån 22 procent. Trenden i riktlinjerna utgår från Riksgenomsnittet är 13,1 procent och Landstinget Gävleborg har nivån 11,6. Socialstyrelsen anser att flera landsting bör överväga om den palliativa strålbehandlingen är underutnyttjad. Palliativt syftande kemoterapi vid obotlig lungcancer Kemoterapi innebär behandling med läkemedel som dödar cancerceller eller hindrar att de växer och blir fler. Vid obotlig lungcancer rekommenderar vårdprogrammen att man ska överväga kemoterapi för att lindra patientens symtom och ge en förbättrad livskvalitet. Målnivån enligt Socialstyrelsen är att 78 procent av berörd patientgrupp skall erbjudas palliativ kemoterapi. Riksgenomsnittet i denna del är 63,2 procent och Landstinget Gävleborg har en nivå om 65,1 procent. Socialstyrelsen anger att detta är ett komplext område men att de uppgifter som finns tyder på att en viss underbehandling kan förekomma. Numera anges i lungcancerregistret även varför behandling inte givits enligt rekommendation. Anledningarna kan exempelvis vara patientens allmäntillstånd dvs om patienten inte orkar med behandlingen eller att patienten själv väljer att avstå fortsatt behandling. 17

18 5.2 Sammanfattande resultat för Landstinget Gävleborg Bilden visar att Landstinget Gävleborg vad gäller 5 variabler hamnar bättre än riksgenomsnittet och för 4 variabler lägre än riksgenomsnittet. Det tydligaste förbättringsområdet gäller användningen av PET-DT inför kurativt syftande behandling. Läget år 2011 är dock bättre jämfört med öppna jämförelser som bygger på underlag från år Det finns dock utvecklingsmöjligheter inom flertalet områden om vi ser till bästa värden i öppna jämförelser. 18

19 Variabel Landstinget Gävleborg Bästa värde i öppna jämförelser Målvärde enligt Socialstyrelsen Multidisciplinär konferens 65,5 % 80,5 % 74 % Väntetid från remissankomst till specialistklinik till beslut om behandling Lungcancer bekräftat med vävnadsprov Användning av PET-DT inför kurativt syftande behandling Kurativt syftande kirurgi vid icke småcellig cancer i stadium 1 och 2 Palliativ strålbehandling vid lungcancer i stadium 3B och 4 Palliativt syftande kemoterapi vid obotlig lungcancer 27 dagar 17 dagar 28 dagar 91,2 % 98,9 % 99 % 6,4 % 83,2 % 82 % 70,1% 77,6 % 79% 11,6 % 27,5 % 22 % 65,1 % 87,9 % 78 % 5.3 Öppna jämförelser sammanfattande bedömning Siffrorna i öppna jämförelser baserar sig på perioden fram till Landstinget Gävleborg klarar sig relativt bra i de öppna jämförelserna och jämfört med riksgenomsnitt. Ett område där Landstinget Gävleborg hamnade lågt var undersökning med PET-DT inför kurativt syftande behandling. Under senare år har användningen dock ökat och nu remitteras ca patienter årligen till Uppsala. Användandet i landet som helhet är mycket lågt i förhållande till det målvärde som Socialstyrelsen angett. Socialstyrelsen konstaterar även att palliativ strålbehandling är underutnyttjat i landet som helhet. Underlagen i öppna jämförelser kan lokalt användas till att formulera målsättningar för verksamheten inom landstinget Gävleborg. 19

20 6. Förbyggande/sjukdomsförebyggande insatser I detta avsnitt har granskningen avgränsats till rökning då ca % av lungcancerfallen bedöms bero på rökning. 6.1 Gävleborgs län Utvecklingen för Gävleborgs län ser ut enligt följande: Totalt sett är det 25 procent, en fjärdedel av länets vuxna befolkning, som använder tobak dagligen. Av dessa är det 13 procent (cirka länsbor) som röker dagligen i länet Något fler män än kvinnor röker dagligen. Det finns en tydlig koppling till utbildningsnivå där en signifikant högre andel med kort utbildning röker jämfört med de med högre utbildning. Andelen dagligrökande kvinnor har minskat från 19 procent (2004) till 14 procent (2010). I stort sett samma nivå som riket. Andelen dagligrökande män har minskat från 13 procent (2004) till 12 procent (2010). I stort sett samma nivå som i rikets genomsnitt. Från 2009 till 2011 har andelen rökare i åk 9 sjunkit från 23 till 19 procent bland pojkarna och från 30 till 26 procent bland flickorna. 6.2 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Med rökning avses i Socialstyrelsens riktlinjer dagligrökning, oavsett mängd cigaretter. För vissa grupper inkluderas även sporadisk rökning. Vuxna dagligrökare har en mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Riktlinjerna behandlar följande åtgärder vid daglig rökning hos vuxna enkla råd, rådgivande samtal rådgivande samtal med särskild uppföljning kvalificerat rådgivande samtal proaktiv telefonrådgivning webb- och datorbaserad rådgivning Kvalificerat rådgivande samtal får hög prioritet i riktlinjerna. Övriga åtgärder, som enligt Socialstyrelsen innebär något sämre effekt, får hög till medelhög prioritet. 20

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

2011-05-17 Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala - Örebroregionen

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala - Örebroregionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 15 (40) Dnr CK 2012-0110 53 Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala - Örebroregionen

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD I ~ II landstinget DAlARNA UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD Sammanfattning av uppdragen Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Utveckla stödet för rökawänjning inom primärvården Kartläggning

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Oktober 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20

Läs mer

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer i urinblåsa och övre urinvägar Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Viveka Ströck September 2015 2 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Regionens landsting i samverkan Huvud- och halscancer Regional rapport för diagnosår 2008-20 från Nationella kvalitetsregistret för huvud- och halscancer Uppsala-Örebroregionen Feb 2015 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring 3 500 personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick 1 923 män och 1 521 kvinnor diagnosen. Sjukdomen

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

samt Maria Rönnqvist, Erik Sjöberg, Torgny Larsson och tjänstemän från Hälsokansliet. Protokolljustering sker tidigast den 23 augusti 2010.

samt Maria Rönnqvist, Erik Sjöberg, Torgny Larsson och tjänstemän från Hälsokansliet. Protokolljustering sker tidigast den 23 augusti 2010. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2010-08-18 PROTOKOLL 1 Närvarande Ledamöterna Håkan Bergman (S) ordf, Inga-Britt Ritzman (S) vice ordf, Sven-Olof Reinholdsson (S), Lisa Dahlpil (S), Martin Lind (S), Gunnel

Läs mer

Standariserat utredningsprogram för lungcancer med integrerad PET/DT halverar utredningstiden

Standariserat utredningsprogram för lungcancer med integrerad PET/DT halverar utredningstiden NKS Standariserat utredningsprogram för lungcancer med integrerad PET/DT halverar utredningstiden Erfarenheter från Snabbspår Karolinska Karl-Gustaf Kölbeck 1, Susan Kamareji 1, Gunnar Hillerdal 1, Hans

Läs mer

Städning av vårdlokaler

Städning av vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport David Boman December 2013 Städning av vårdlokaler Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisonell bedömning... 3 2. Inledning... 4 2.1.

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum

Läs mer

Nationella riktlinjer för lungcancer

Nationella riktlinjer för lungcancer Regionsjukvårdsstaben BESLUTSUNDERLAG 1(1) 2010-11-18 Dnr: RSN 2010-13 Regionsjukvårdsnämnden Nationella riktlinjer för lungcancer Ett kunskapsseminarium för beslutsfattare genomfördes i Sydöstra sjukvårdsregionen

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Peniscancer- ovanligt

Peniscancer- ovanligt Peniscancer- ovanligt 100 män per år får diagnosen invasiv peniscancer i Sverige. (+40 fall av carcinoma in situ). Över 9000 män får diagnosen prostatacancer. 21 män avlider i snitt varje år av peniscancer.

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län

Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av jämlik cancervård Jean Odgaard Fredrik Markstedt Februari 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Syfte, Revisionsfråga och

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Gallvägscancer inklusive gallblåsa Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer inklusive intraheptisk gallgångscancer Myelom Äggstockscancer Pankreascancer

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 14 Sept 15 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:92 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:36 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om att erbjuda HER2-test vid bröstcancer vid samtliga sjukhus Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Cancer med okänd primärtumör CUP Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Cancer med okänd primärtumör CUP Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer med okänd primärtumör CUP Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer