Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm"

Transkript

1 Revisionsrapport Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Januari 2012

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning Bakgrund Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Metod 5 2. Lungcancer Allmänt Orsaker till lungcancer Förekomst Olika typer av lungcancer 6 3. Vårdprocess Remiss Planering för nybesök Nybesök Undersökningsmetoder Ronder Möten med patient och anhöriga Behandlingsmetoder Vårdplatser Palliativ vård Vårdprocess - bedömning Kompetens Kompetens - Bedömning Öppna jämförelser Öppna jämförelser inom cancersjukvården Sammanfattande resultat för Landstinget Gävleborg Öppna jämförelser sammanfattande bedömning Förbyggande/sjukdomsförebyggande insatser Gävleborgs län Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Förbyggande/sjukdomsförebyggande aktiviteter sammanfattande bedömning Nationella riktlinjer Revisionell bedömning 23 2

3 Sammanfattning Revisorerna skall varje år uttala sig om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger kommunallagen att all verksamhet skall granskas årligen. Landstingets revisorer har under senare år granskat efterlevnaden av ett flertal nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna utformas av Socialstyrelsen och innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården. Syftet är att riktlinjerna skall säkerställa att alla får tillgång till god vård på lika villkor i hela landet. Syftet med denna granskning är att granska vård- och omvårdnadsinsatser för lungcancerpatienter inom Landstinget Gävleborg. Vården i Landstinget Gävleborg har ställts i relation till Öppna jämförelser och Nationella riktlinjer. Den palliativa vården berörs vad gäller palliativa behandlingsåtgärder då dessa ingår i riktlinjerna. Den specialiserade palliativa vården utanför sjukhus granskades våren 2010 och Socialstyrelsen kommer med nya riktlinjer för den samlade palliativa vården under Inledningsvis kan konstateras att Landstinget Gävleborg hävdar sig bra i Öppna jämförelser utifrån ett riksgenomsnitt. Den del som avviker gäller undersökning med PET- DT (undersökning med radioaktivt ämne+datortomografi). Bilden är dock bättre nu vad gäller PET-DT än år 2009 som Öppna jämförelser baserar sig på. Även palliativ strålbehandling är underutnyttjad. Väntetider till nybesök och behandlingsstart är 14 dagar respektive 27 dagar vilket är i nivå med ett riksgenomsnitt. Väntetiderna kan dock kortas ytterligare och ett projekt med den målsättningen har startats. Utbudet av undersöknings- behandlingsmetoder följer de nationella riktlinjerna. Multidisciplinära ronder finns och är fungerande. Inom ramen för granskningen har rekommendationerna i de nationella riktlinjerna (prioritet 1-3 samt åtgärder som inte skall utföras) stämts av. Resultatet visar på att rekommendationerna tillämpas/ genomförs i Gävle, alternativt Uppsala. Det är dock väsentligt att internt följa upp efterlevnaden så att alla får tillgång till bästa vård. Länets befolkning, oavsett bostadsort, får tillgång till de resurser för diagnostik och behandling som finns att tillgå. Då resurserna är samlade i Gävle får dock patienter i många fall åka för olika insatser under sjukdomstiden. Boende kan ordnas i Gävle för de som inte kan resa emellan (hotell). Ett patienthotell på sjukhusområdet i Gävle skulle underlätta bl a för dessa patienter. Cytostatikabehandling kan ges i både Hudiksvall och Bollnäs. Palliativa team finns i hela länet. Den framtida inriktningen vad gäller undersökning med PET-DT bör klargöras då den delen avviker markant i Öppna jämförelser. 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Revisorerna skall varje år uttala sig om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger Kommunallagen att all verksamhet skall granskas årligen. Landstingets revisorer har under senare år granskat efterlevnaden av ett flertal nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna utformas av Socialstyrelsen och innehåller rekommendationer till hälso- och sjukvården. Syftet är att riktlinjerna skall säkra att alla får tillgång till god vård på lika villkor i hela landet. 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning Syftet är att granska vård- och omvårdnadsinsatser för lungcancerpatienter inom Landstinget Gävleborg med utgångspunkt från öppna jämförelser. Den palliativa vården berörs vad gäller palliativa behandlingsåtgärder då dessa ingår i riktlinjerna. Den specialiserade palliativa vården utanför sjukhus granskades våren 2010 och Socialstyrelsen med nya riktlinjer för den samlade palliativa vården under Revisionsfråga Har landstingsstyrelsen säkerställt att lungcancervården inom Landstinget Gävleborg bedrivs på ett ändamålsenligt sätt? Områden som ingår i granskningen är; Öppna jämförelser av cancersjukvården Lungcancervårdens organisation Vårdprocessen Personal Behandlingar och metoder Patient/anhörigas delaktighet i vården Vård på lika villkor Avstämning av ett urval av indikatorer ur nationella riktlinjerna 4

5 1.3 Metod Genomgång av öppna jämförelser, nationella riktlinjer och framtagande av frågeställningar/granskningsprogram. Besök och intervjuer vid berörda enheter inom sjukhusen mottagningar, vårdavdelningar och andra berörda behandlingsenheter. Underlag har inhämtats från specialister, verksamhetsutvecklare inom division primärvård samt Samhällsmedicin Gävleborg. 2. Lungcancer 2.1 Allmänt Lungcancer är den fjärde vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 fick sammanlagt ca personer lungcancer. En tydlig ökning av antalet lungcancerfall hos kvinnor har setts under ett flertal år och nu är diagnosen lika vanliga hos båda könen. De flesta patienterna som diagnostiseras är 60 år eller äldre. Det är fler kvinnor än män som insjuknar i åldern under 60 år. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos. Fallen av lungcancer har minskat bland män sedan 1980-talet men samtidigt ökat bland kvinnor, vilket enligt öppna jämförelser sannolikt beror på kvinnors ökade rökvanor sedan 1950-talet. Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom men den går att bota hos en del patienter om sjukdomen inte spridit sig. Ca 50% av alla drabbade har en långt framskriden sjukdom redan vid diagnosen, och den går då oftast inte att bota. 2.2 Orsaker till lungcancer Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Ca 80-90% av lungcancerfallen bedöms bero på rökning. Även asbest, joniserande strålning (ex radon), ämnen i arbetsmiljön liksom avgaser och industriutsläpp kan öka risken för lungcancer, särskilt i kombination med rökning. 2.3 Förekomst Data hämtade från Regionala lungcancerregistret för åren visar att närmare 130 personer inom Gävleborgs län nyinsjuknade i lungcancer år Trenden har varit att antalet nyinsjuknade visat en lätt ökning de sista 10 åren. Det mest anmärkningsvärda är ökningen av lungcancer hos kvinnor under de senaste 10 åren. 5

6 2.4 Olika typer av lungcancer Det finns två olika cancerformer; småcellig och icke småcellig cancer. Icke småcellig cancer utgör cirka 80 procent av all lungcancer och småcellig ca 15 procent. Resterande går inte att klassificera. Framförallt den småcelliga cancerformen är aggressiv och kännetecknas av att den växer fort och brukar därför vara spridd utanför bröstkorgen då den upptäcks. Lungcancer delas in i olika stadier beroende på primärtumörens utbredning samt förekomst av körtelmetastaser. I tabellen nedan redovisas schematiskt de olika huvudgrupperna. Beroende på kombinationer av utbredning och antal metastaser finns dessutom ett antal undergrupper i varje stadium. Stadier Kännetecken Stadium 1 En begränsad tumör som inte spridit sig utanför lungan eller luftrören (max 5 cm stor tumör) Stadium 2 Cancerceller finns i en eller flera närliggande lymfkörtlar eller vävnad, alternativt en stor tumör lokalt, >5 cm. Stadium 3 Större spridning i bröstkorg och i regel till flera större lymfkörtlar Stadium 4 Cancern är spridd till andra delar av kroppen Den lungcancer som kan opereras, om patientens tillstånd i övrigt medger det, återfinns i huvudsak i stadium 1 och Vårdprocess 3.1 Remiss Remisserna till lungenheten vid Gävle sjukhus kommer från Primärvården (offentlig/privat) eller via sjukhusen. Remissen baseras oftast på fynd som gjorts i samband med en lungröntgen. Inom lungenheten går man dagligen igenom inkomna remisser. Kontaktsjuksköterska vid lungmottagningen tar därefter hand om tidsbokningar för undersökningar. 6

7 3.2 Planering för nybesök Kontaktsjuksköterska skickar ut kallelse för ett nybesök och börjar samtidigt planera in undersökningarna. 3.3 Nybesök Det första besöket omfattar undersökningar under två dagar. Dag 1 Provtagning, datortomografi (CT), EKG, Spirometri (lungfunktionsprov) samt Läkarbesök Dag 2 Bronkoskopi (undersökning av lungor och luftrör) Vid lungkliniken i Gävle finns en målsättning att tiden från remissankomst till nybesök skall vara 2 veckor. 3.4 Undersökningsmetoder Lungröntgen När hälso- och sjukvården misstänker att en patient kan ha lungcancer görs inledningsvis en lungröntgen. Undersökningen gör att sjukdomen oftast men inte alltid kan upptäckas. Datortomografi (DT) DT är en känsligare metod än lungröntgen dvs visar även mindre förändringar i lungan. Denna undersökning ger även ytterligare information om ex tumörens storlek och läge inför bronkoskopin. Med datortomografi kan även avgöras om cancern spridit sig till lymfkörtlar mellan lungorna eller till bukorganen. Bronkoskopi Ett bronkoskop är en böjlig rörkikare som förs ner i lungorna via svalget och luftstrupen. Med hjälp av denna kan läkaren dels inspektera luftrören och dels ta ut vävnadsprov/ cellprov för ytterligare undersökning. Transtorakal biopsi Metoden innebär att en tunn nål förs in genom bröstkorgsväggen för att ta vävnadsprov från den misstänkta cancern under kontroll med datortomografi. Undersökningen görs polikliniskt. 7

8 Torakoskopi En metod för att undersöka lungsäcken. En rörkikare förs in genom ett snitt i bröstkorgens hud. Undersökningen innebär inläggning på sjukhus. Metoden har nyligen införts på Gävle sjukhus. Immunhistokemiska biomarkörer Noggrannare analys av vävnadsprovet. Undersökningen innebär framförallt ett bättre underlag inför ställningstagande till val av behandlingsmetod. PET -DT (positronemissionstomografi+datortomografi) En relativt ny metod vars fördel är att tumören kan avbildas på ett bättre sätt samt är en skonsam undersökning för patienten. Vid PET-DT kan man se var det finns ett förhöjt upptag av ett radioaktivt märkt ämne. Upptag av det specifika ämnet kan förekomma vid cancer men även vid inflammation. Undersökningen används för att dels identifiera tumören, men även dottersvulster (metastaser). Undersökningen görs på patienter där man bedömer att det finns en botande möjlighet. Patienter med upptäckta metastaser behöver då inte opereras, utan kan direkt erbjudas mer adekvat behandling. Denna undersökning görs i Uppsala. Mediastinoskopi En metod som syftar till att undersöka om det finns spridning av cancern i lymfkörtlar utanför lungan. Vävnadsprov tas från körtlar utmed luftstrupen. Undersökningen genomförs i Uppsala och innebär inläggning på sjukhus då den sker i narkos. Ultraljud via bronkoskop (EBUS) Om lymfkörtlarna inte är åtkomliga för mediastinoskopi kan undersökningarna kompletteras med bronkoskopi och ultraljud samtidigt (EBUS). Cellprover tas då ut via nål ultraljudslett. Detta är en metod som har kommit på senare tid. Undersökningsmetoden är nyligen introducerad i Uppsala. Slemprov Vid behov kan även slemprov tas för att undersöka förekomst av cancerceller i upphostning. Metastasutredning Vid misstanke om spridd cancer kompletteras utredningen med exempelvis isotopundersökning och/eller undersökning med magnetkamera. Syftet är att lokalisera dottertumörer i kroppen. 3.5 Ronder Lungläkare och patolog träffas regelbundet för genomgång och analys av undersökningsresultat. Lungläkaren tar med sig resultaten till den multidisciplinära ronden som genomförs dagen efter patologronden. Då diskuteras undersökningsresultat och behandlingsalternativ. De som deltar i ronden är lungläkare, onkolog, kontaktsjuksköterskor och ibland röntgenläkare. 8

9 Det pågår även ett utvecklingsarbete att via telekommunikation delta i multidisciplinära lungronder med Uppsala Akademiska sjukhus för diskussion med bl a Thoraxkirurgen. Processen från remiss till multidisciplinär rond kan sammanfattas enligt följande; 3.6 Möten med patient och anhöriga Från det att remiss inkommit till lungenheten har patienterna regelbunden kontakt med de två kontaktsjuksköterskorna. Efter ronden träffar läkare patient och ev anhöriga för genomgång av sjukdomsbild och vilka behandlingsmöjligheter som kan vara aktuella. 3.7 Behandlingsmetoder Utgångspunkten vid val av behandling är tumörtyp, vilket stadium sjukdomen är i samt patientens allmäntillstånd. Efter de inledande behandlingarna fortsätter patienten med kontroller. Vid återfall kan ny behandlingsomgång bli aktuell beroende på patientens allmäntillstånd. Behandlingsmetoder kan även kombineras. 9

10 Nationellt finns en målsättning att tiden från remissankomst till behandlingsstart bör vara högst 28 dagar. Landstinget Gävleborg har 27 dagar enligt öppna jämförelser (riksgenomsnittet är 33 dagar). Kirurgi Ca 20% av patienterna med nyupptäckt lungcancer kan opereras. En förutsättning för operation är dock att cancern upptäcks i tid och inte är spridd. Det är nu vanligare att även småcellig cancer opereras om den upptäcks tidigt. Operationen utformas med hänsyn till hur stor tumören är och beroende på var i lungan den växer. Alternativen är att en del av lungan (lobektomi) eller hela lungan (pulmektomi) opereras bort Operationerna utförs i Uppsala och vårdtiden är i normalfallet 5-7 dagar. Efter den tiden återkommer patienten till Gävle sjukhus för en kortare vårdtid. Planering för strålbehandling Datortomografi används alltid inför strålbehandling, för att göra dosplanering. PET-DT (datortomografi) kan ibland vara bättre för att avgöra hur stor strålvolymen bör vara vid strålbehandling. PET-DT kan således vara en bättre undersökning för vissa patienter för att planera en bättre strålbehandling. Undersökningen genomförs i Uppsala. Under 2011 har ca 25 patienter från länet remitterats till Uppsala för PET-DT. Strålbehandling Strålbehandling ges som kurativ behandling (botande) eller palliativ behandling vid obotlig lungcancer (lindra symtom eller fördröja symtomdebut). Strålbehandling ges dagligen i flera veckor till patienterna. Det är även vanligt att strålbehandling kombineras med cytostatika. De patienter som bedömts som operabla, men där patientens tillstånd i övrigt (KOL, hjärtfel etc) inte medger operation eller då patienten avstår operation, kan erbjudas stereotaktisk strålbehandling (hög precision/hög dos). För närvarande genomförs den behandlingen i Uppsala. Under 2012 kommer dock onkologkliniken att ha teknik och resurser för detta på Gävle sjukhus. Cytostatika Cytostatika är samlingsnamnet på en grupp läkemedel som används för att skada tumörceller och hindra dem från att dela sig och bli fler. Det är tumörformen som avgör vilken kombination av läkemedel som används. Ibland används läkemedlen var för sig och ibland i olika kombinationer. Behandlingen ges oftast polikliniskt dvs patienten kommer för behandling över dagen. I de flesta fall ges hela kuren under en dag/halvdag och upprepas fyra-sex gånger med tre-fyra veckors mellanrum. Om tumören spridit sig i kroppen behandlar man med cytostatika. Många patienter som opererats genomgår cytostatikabehandling för att reducera risken för återfall. Behandlingen sätts in 6-8 veckor efter operation. Cytostatika ges vid onkologklinikens cytostatikamottagning, medicinmottagningen vid Bollnäs sjukhus och vid dagvårdsmottagningen i Hudiksvall. 10

11 Nya typer av läkemedel På senare år har en ny typ av cancerläkemedel tillkommit. Syftet med dessa är att påverka speciella egenskaper hos cancercellen. De nyare läkemedlen har i dagsläget inte någon hög prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer men kan erbjudas. Radiokemoterapi Vid vissa cancertyper är strålbehandling inte tillräcklig utan måste kombineras med cytostatika. Behandlingen kallas för radiokemoterapi. 3.8 Vårdplatser Lungcancerpatienter kan ibland vårdas i samband med utredning på lungmedicinsk avdelning beroende på nedsatt allmäntillstånd men de flesta utreds polikliniskt dvs via lungmottagningen. Den lungmedicinska avdelningen vid Gävle sjukhus har 26 vårdplatser. Avdelningen skall i första hand ta emot lungpatienter men avdelningen är även en internmedicinsk resurs. Kontaktsjuksköterskan har en viktig funktion i själva vårdflödet. Om behov av slutenvård uppstår dagtid tar patienten oftast kontakt med kontaktssjuksköterskan som efter kontakt med läkare och avdelning kan ordna en direktinläggning på i första hand lungavdelningen. Kvällar, nätter och helger måste alla patienter passera akutmottagningarna för bedömning. Ca 25 procent av de patienter som vårdas inom lungavdelningen är lungcancerpatienter. Under 2011 vårdades 131 personer inom lungavdelningen med en lungcancerdiagnos. 85 av patienterna kom från Gästrikland, 42 från Hälsingland och 4 utomläns. Differensen beror på att patienter från Hälsingland vårdas inom lungavdelningen i samband med utredning och vissa behandlingar. I övrigt ges vården inom internmedicin i Hudiksvall och Bollnäs. Lungavdelningen har 3 st 4-salar, 4 st 2- salar och 6 enkelrum. Svårt sjuka/döende patienter får tillgång till enkelrum. Extrasängar kan ställas in. Rummen är dock små. Det finns inga familjerum, ändamålsenliga samtalsrum etc. Även hotell utnyttjas i Gävle för patienter som har lång resväg till Gävle för olika behandlingar. Det finns i dagsläget inte något patienthotell på sjukhusområdet. I vissa situationer behöver patienter slutenvård för behandling eller av andra skäl. Är patienten inskriven i palliativ vård får de flesta patienterna sin trygghetsplats på onkologkliniken. Om plats inte finns erbjuds patienten vård inom i första hand lungmedicinsk avdelning. Omflyttning sker så snart möjligt. Trygghetsplatser i Hälsingland finns i första hand inom medicinska vårdavdelningar. 11

12 3.9 Palliativ vård Palliativ vård innebär att det saknas möjligheter att bota den som är sjuk. Sjukdomsförloppet går inte länge att bromsa. Istället ges bästa möjliga lindrande vård och behandling där symtom förebyggs så långt det är möjligt. Det stora flertalet lungcancerpatienter har en långt framskriden sjukdom redan vid första kontakt med lungkliniken. För många innebär det att botande behandling inte är möjlig utan palliativ behandling är det som är aktuellt. För att lindra symtom, begränsa smärta får patienten strålbehandling eller läkemedelsbehandling eller en kombination av dessa. Sjukhuset remitterar patienten till palliativt team. Det lokala palliativa teamet planerar in ett möte med patienten och upprättar en vårdplan. Ansvaret för den palliativa vården åvilar därefter det lokala teamet och dess läkare. Specialiserade palliativa teamen finns i Gävle, Söderhamn, Bollnäs, Hudiksvall och Ljusdal. Sedan 2010 ingår den specialiserade palliativa vården som en vårdenhet inom onkologin. På hemmaplan får patienten i första hand stöd från familjeläkare och distriktssköterskor så långt möjligt. Ytterligare insatser till patienten/stöd till primärvården kan ges av de palliativa teamen. Teamen finns tillgängliga vardagar kl samt per telefon helger mellan Om behov av slutenvård uppstår för en patient som är ansluten till palliativt team, så får patienten sin vård på onkologiskt vårdavdelning om det finns plats, i annat fall ges vården på lungmedicinsk vårdavdelning. Målsättningen är dock att vården skall ske inom onkologkliniken varför omflyttning sker så snart möjligt. För patienter i Norra Hälsingland sker vården ofta via medicinkliniken. Om ett vårdbehov uppstår dagtid och kontaktsjuksköterska vet att plats finns inom den onkologiska avdelningen kan patienten komma direkt till vårdavdelning. Om plats inte finns samt under kvällar och nätter går patienten via akutmottagningen. Vård kan även ges på medicinklinikerna i Bollnäs och Hudiksvall eller inom närsjukvården. Arbetsätt mm inom den specialiserade palliativa vården, primärvårdens och kommunens insatser granskades separat tidigt under 2011 varför någon ytterligare beskrivning inte ingår i denna granskning. 12

13 Processen från möte mellan patient/anhörig och vårdpersonal om behandlingsalternativ till olika behandlingar; 3.10 Vårdprocess - bedömning Väntetiden till nybesök skall enligt verksamhetens egna mål vara ca 2 veckor. Enligt verksamhetsföreträdare klaras i regel denna tidsgräns. Utbudet av diagnostiska undersökningar följer de nationella riktlinjerna. PET-DT kan dock inte erbjudas på hemmaplan och inte heller ultraljudsundersökning kombinerat med provtagning via nål (EBUS). Om det skulle vara aktuellt så remitteras patienten till Uppsala. I och med detta så blir väntetiden till beslut om behandling något längre än om metoderna kunde erbjudas på hemmaplan. Specialister anser att PET-DT inom ett fåtal år bör kunna erbjudas inom landstinget. EBUS har nyligen införts på regionnivå. Väntetid till behandling är tillfredställande i förhållande till ett riksgenomsnitt, men kan sannolikt reduceras ytterligare. Det pågår dessutom en SKL finansierad studie inom Uppsala- Örebroregionen inkl Gävle sjukhus som syftar till att tydliggöra väntetider och möjliga förändringar. En av kontaktsjuksköterskorna har som en del i projektet även till uppgift att vara patientlots (boka in tider, hämta in undersökningsresultat etc). Utbudet av behandlingsmetoder följer de nationella riktlinjerna. 13

14 Multidisciplinära ronder finns och är fungerande. Patienten är delaktig i processen. Detta säkerställs framförallt i kontakten med kontaktsjuksköterskorna på lungmottagningen i Gävle. Därutöver sker samtal löpande i samband med undersökningar och behandlingar. Det bör säkerställas att vården av lungcancerpatienter vid Bollnäs sjukhus utformas på ett likartat sätt även efter det att extern entreprenör tar över driften våren Enligt verksamhetsföreträdare ges vård- och behandling på ett likvärdigt sätt i länet. Avstånden till specialistfunktionerna i Gävle gör dock att patienter måste resa för olika insatser. Om det är svårt för patienter att resa finns patienthotellsfunktionen (hotell i Gävle). Vårdplatser inom såväl onkologavdelning som lungavdelning kan användas i speciella fall. Från samtliga berörda anges behovet av ett patienthotell på sjukhusområdet. För att underlätta för patienten är det även möjligt att ge cytostatikabehandling i Bollnäs och Hudiksvall. Palliativa team finns i hela länet. 4. Kompetens Inom lungenheten finns specialistläkare i lungmedicin. Av sex specialister har två ett mer uttalat ansvar för lungcancervården. I lungenhetens roll ingår även att ha ett samarbete med andra discipliner inom sjukhusen samt primärvården. Sjuksköterskor inom lungenhetens vårdavdelning har specialistutbildning i lungmedicin. Av de två kontaktsjuksköterskor som finns för lungcancerpatienter har en vidareutbildning i lungcancervård. Inom onkologin finns nio specialister varav två överläkare med lungcanceransvar. Inom laboratoriemedicin (division diagnostik) finns patologer som svarar för analyser av vävnadsprov mm. Från berörda verksamheter upplever man nu att patologin fungerar bättre än för något år sedan. Svarstiderna är kortare och kvaliteten har förbättrats. Det är dock fortfarande brist på erfarna patologer. Inom bild och funktion finns ett antal specialister med inriktning mot lungcancer. Även inom den specialiteten krävs rekrytering för att klara pensionsavgångar etc alternativt överföra ytterligare bildgranskning utomlands. För kompetensutveckling finns ett antal nätverk/motsvarande; Regionmöten i lungcancervård (2-3 ggr/år). I dessa möten deltar såväl läkare som sjuksköterskor. Arbetsgrupp för lungcancer inom Regionalt onkologiskt centrum. En av överläkarna på onkologkliniken i Gävle är ordförande i arbetsgruppen där även två lungläkare från Gävle ingår. Gruppens huvuduppgift är att utarbeta vårdprogram som är gällande i hela regionen. Representant från onkologkliniken medverkar i den nationella gruppen för kvalitetsregistret för lungcancer. 14

15 Representant från lungenheten ingår i planeringsgruppen för lungcancer inom Svenska lungcancerstudiegruppen. Den gruppen arbetar bl a med nationella vårdprogram. Studier som är utlagda på olika kliniker i regionen. Under året har en gemensam journalgranskningsstudie gjorts (60 journaler per landsting) för att få ett bättre underlag avseende väntetider. Studien kommer att presenteras våren Under året har en multinationell vaccinationsstudie gjorts i samarbete mellan onkologi- och lungkliniken. Medverkan i olika forskningsprojekt rörande lungcancer pågår ständigt och prioriteras. 4.1 Kompetens - Bedömning Inom länet finns de specialistfunktioner som krävs för en god lungcancervård. Bemanningen är dock skör vilket leder till att det krävs utbildning/fortbildningsinsatser och fokus på rekrytering av ST-läkare. För helheten är det även väsentligt att det är en fortsatt positiv utveckling av kvalitet i diagnostik. Det är positivt att verksamhetsföreträdare har möjlighet att aktivt delta i utvecklings- och utbildningsaktiviteter inom regionen. 5. Öppna jämförelser Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med SKL ta fram en särskild rapport av Öppna jämförelser som belyser cancersjukvården. Det övergripande syftet med rapporten är att jämföra kvaliteten i svensk cancersjukvård för att därigenom bidra till ett lokalt, regionalt och nationellt förbättringsarbete. Tio cancersjukdomar ingår i rapporten och för varje sjukdom redovisas ett antal indikatorer. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tar varje år gemensamt fram rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I rapporten ingår jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter, väntetider och kostnader. Tre av de variabler som ingår i Öppna jämförelser för cancersjukvården har lyfts in i de övergripande öppna jämförelserna. 5.1 Öppna jämförelser inom cancersjukvården Överlevnad Den relativa överlevnaden vid lungcancer är låg men lite högre bland kvinnor än män. Sedan början av 1990-talet har trenden varit något ökande, framförallt när det gäller överlevnaden på kort sikt. Under perioden var den relativa ettårsöverlevnaden bland män 37,7 procent och 43 procent för kvinnor. Landstinget Gävleborg uppvisar en något lägre ettårsöverlevnad för kvinnor jämfört med riket och en något högre överlevnad för män. Femårsöverlevanden är cirka 12 procent bland män och cirka 15 procent bland kvinnor. 15

16 Multidisciplinär konferens Med multidisciplinär konferens menas att olika specialister samverkar inför behandlingsstarten av en nyupptäckt cancer. Landstinget Gävleborg ligger här över riksgenomsnittet med en andel om 65,7 procent att jämföra med rikets 50,4 procent. Väntetid från remissankomst till beslut om behandling Enligt Svenska lungcancergruppen bör väntetiden vara maximalt 28 dagar för minst 80 procent av patienterna. Öppna jämförelser visar att Landstinget Gävleborg har kortare väntetid (27 dagar) än genomsnittet för landet (33 dagar). Ett stickprov om 11 patienter hösten 2011 vid lungenheten visade att väntetiden i medeltal var 22 dagar. Lungcancer bekräftat med vävnadsprov För att ta reda på vilken tumör patienten har behövs ett vävnadsprov som skickas för analys. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård fick diagnos med ett vävnadsprov en mycket hög prioritet. Enligt riktlinjerna är målnivån 99 procent. De flesta landsting är nära att uppnå detta mål. Rikssnittet är 95,1 procent och landstinget Gävleborg redovisar 91,2 procent. En förklaring till Gävleborgs nivå i förhållande till målvärde och riksgenomsnitt, som lämnats av verksamhetsföreträdare, är att när den kliniska och cytologiska bilden överensstämmer är det angeläget att behandling startas omgående och därför har inte utredningen drivits vidare med vävnadsprov eftersom det då fördröjt behandlingsstart. Målsättningen idag är att vävnadsprov skall erhållas. Användning av PET-DT inför kurativt syftande behandling En undersökning med PET-DT möjliggör ytterligare utredning av patienter med icke småcellig lungcancer. Med undersökningsmetoden kan man avgöra vilka patienter som är aktuella för kurativt syftande behandling (operation eller en kombination av cytostatika eller strålbehandling). Metoden är tämligen ny. Under mätperioden, som är underlag i riktlinjerna, var nyttan av PET-DT inte allmänt känd. Målvärdet enligt riktlinjerna är att 82 procent i denna patientgrupp utreds med PET-DT. Riksgenomsnittet var här 49,1 procent och Landstinget Gävleborg hade ett värde på 6,4 procent. Kurativt syftande kirurgi vid icke småcellig cancer i stadium 1 och 2 Det är framförallt patienter med icke småcellig cancer i stadium 1 och 2 som kan opereras. Målet är att 79 procent av patienterna i denna grupp bör få kurativt syftande kirurgi. Riksgenomsnittet är 68,6 procent och Landstinget Gävleborg hamnar på en nivå om 70,1 procent. Fler kvinnor än män tycks få tillgång till kirurgi. 16

17 Palliativ strålbehandling vid lungcancer i stadium 3B och 4 Syftet är att skada cancercellerna och förhindra att tumören växer, och på så sätt förhindra att tumören växer, och på så sätt fördröja eller lindra symtomen. Enligt riktlinjerna är målnivån 22 procent. Trenden i riktlinjerna utgår från Riksgenomsnittet är 13,1 procent och Landstinget Gävleborg har nivån 11,6. Socialstyrelsen anser att flera landsting bör överväga om den palliativa strålbehandlingen är underutnyttjad. Palliativt syftande kemoterapi vid obotlig lungcancer Kemoterapi innebär behandling med läkemedel som dödar cancerceller eller hindrar att de växer och blir fler. Vid obotlig lungcancer rekommenderar vårdprogrammen att man ska överväga kemoterapi för att lindra patientens symtom och ge en förbättrad livskvalitet. Målnivån enligt Socialstyrelsen är att 78 procent av berörd patientgrupp skall erbjudas palliativ kemoterapi. Riksgenomsnittet i denna del är 63,2 procent och Landstinget Gävleborg har en nivå om 65,1 procent. Socialstyrelsen anger att detta är ett komplext område men att de uppgifter som finns tyder på att en viss underbehandling kan förekomma. Numera anges i lungcancerregistret även varför behandling inte givits enligt rekommendation. Anledningarna kan exempelvis vara patientens allmäntillstånd dvs om patienten inte orkar med behandlingen eller att patienten själv väljer att avstå fortsatt behandling. 17

18 5.2 Sammanfattande resultat för Landstinget Gävleborg Bilden visar att Landstinget Gävleborg vad gäller 5 variabler hamnar bättre än riksgenomsnittet och för 4 variabler lägre än riksgenomsnittet. Det tydligaste förbättringsområdet gäller användningen av PET-DT inför kurativt syftande behandling. Läget år 2011 är dock bättre jämfört med öppna jämförelser som bygger på underlag från år Det finns dock utvecklingsmöjligheter inom flertalet områden om vi ser till bästa värden i öppna jämförelser. 18

19 Variabel Landstinget Gävleborg Bästa värde i öppna jämförelser Målvärde enligt Socialstyrelsen Multidisciplinär konferens 65,5 % 80,5 % 74 % Väntetid från remissankomst till specialistklinik till beslut om behandling Lungcancer bekräftat med vävnadsprov Användning av PET-DT inför kurativt syftande behandling Kurativt syftande kirurgi vid icke småcellig cancer i stadium 1 och 2 Palliativ strålbehandling vid lungcancer i stadium 3B och 4 Palliativt syftande kemoterapi vid obotlig lungcancer 27 dagar 17 dagar 28 dagar 91,2 % 98,9 % 99 % 6,4 % 83,2 % 82 % 70,1% 77,6 % 79% 11,6 % 27,5 % 22 % 65,1 % 87,9 % 78 % 5.3 Öppna jämförelser sammanfattande bedömning Siffrorna i öppna jämförelser baserar sig på perioden fram till Landstinget Gävleborg klarar sig relativt bra i de öppna jämförelserna och jämfört med riksgenomsnitt. Ett område där Landstinget Gävleborg hamnade lågt var undersökning med PET-DT inför kurativt syftande behandling. Under senare år har användningen dock ökat och nu remitteras ca patienter årligen till Uppsala. Användandet i landet som helhet är mycket lågt i förhållande till det målvärde som Socialstyrelsen angett. Socialstyrelsen konstaterar även att palliativ strålbehandling är underutnyttjat i landet som helhet. Underlagen i öppna jämförelser kan lokalt användas till att formulera målsättningar för verksamheten inom landstinget Gävleborg. 19

20 6. Förbyggande/sjukdomsförebyggande insatser I detta avsnitt har granskningen avgränsats till rökning då ca % av lungcancerfallen bedöms bero på rökning. 6.1 Gävleborgs län Utvecklingen för Gävleborgs län ser ut enligt följande: Totalt sett är det 25 procent, en fjärdedel av länets vuxna befolkning, som använder tobak dagligen. Av dessa är det 13 procent (cirka länsbor) som röker dagligen i länet Något fler män än kvinnor röker dagligen. Det finns en tydlig koppling till utbildningsnivå där en signifikant högre andel med kort utbildning röker jämfört med de med högre utbildning. Andelen dagligrökande kvinnor har minskat från 19 procent (2004) till 14 procent (2010). I stort sett samma nivå som riket. Andelen dagligrökande män har minskat från 13 procent (2004) till 12 procent (2010). I stort sett samma nivå som i rikets genomsnitt. Från 2009 till 2011 har andelen rökare i åk 9 sjunkit från 23 till 19 procent bland pojkarna och från 30 till 26 procent bland flickorna. 6.2 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Med rökning avses i Socialstyrelsens riktlinjer dagligrökning, oavsett mängd cigaretter. För vissa grupper inkluderas även sporadisk rökning. Vuxna dagligrökare har en mycket kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Riktlinjerna behandlar följande åtgärder vid daglig rökning hos vuxna enkla råd, rådgivande samtal rådgivande samtal med särskild uppföljning kvalificerat rådgivande samtal proaktiv telefonrådgivning webb- och datorbaserad rådgivning Kvalificerat rådgivande samtal får hög prioritet i riktlinjerna. Övriga åtgärder, som enligt Socialstyrelsen innebär något sämre effekt, får hög till medelhög prioritet. 20

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD I ~ II landstinget DAlARNA UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LUNGCANCERVARD Sammanfattning av uppdragen Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Utveckla stödet för rökawänjning inom primärvården Kartläggning

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård.

Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. Årsrapport 2012 RMPG lungsjukvård. I gruppen deltar öl Tomas Gars, Motala; öl Karin Cederquist, Norrköping; öl Urban Wennerström, Västervik; öl Fredrik Olsson Västervik; öl Olof Torstensson Oskarshamn;

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring 3 500 personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick 1 923 män och 1 521 kvinnor diagnosen. Sjukdomen

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Lungcancer. Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Årsrapport från Nationella lungcancerregistret (NLCR) 14 Sept 15 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Stöd för styrning och ledning ISBN 978-91-7555-162-3 Artikelnummer 2014-4-2 Foto Maskot/Folio Sättning Edita Bobergs,

Läs mer

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR)

Lungcancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Lungcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 12 från Nationella lungcancerregistret (NLCR) Mars 14 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Rökning dominerande orsak

Rökning dominerande orsak Fakta Lungcancer Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige men den som skördar flest liv, omkring 3 000 personer avlider i sjukdomen varje år. Ännu får fler män än kvinnor lungcancer år

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011

Lungcancervård. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 Lungcancervård Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2011 2 Innehåll Läsanvisning... 4 Diagnostik... 5 Därför belyser Socialstyrelsen området... 5 Detta ingår... 5 Kirurgi... 58 Därför belyser

Läs mer

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret

Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret Allmänna definitioner av variabler till uppföljningsformuläret 2014 Kontaktsjuksköterska Tydligt namngiven för patienten och har speciell tillgänglighet. Har ett tydligt skriftligt uppdrag. Datum när patienten

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Landstinget Gävleborgs revisorer

Landstinget Gävleborgs revisorer Jämlik palliativ vård? Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Innehåll Sammanfattning...3 1 Inledning... 5 1.1 Bakgrund...... 5 1.2 Uppdrag och revisionsfråga... 5

Läs mer

Städning av vårdlokaler

Städning av vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport David Boman December 2013 Städning av vårdlokaler Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisonell bedömning... 3 2. Inledning... 4 2.1.

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år?

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Fördelning i olika åldrar. Lungcancer incidens. Fråga: Hur många får lungcancer varje år? Fråga: Hur många får lungcancer varje år?? Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1. 1500 2. 2500 3. 3500 4. 4500 1 2 Lungcancerstatistik 3500 3000

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs Nya grepp inom prostatacancervården Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs hemmaarena Dalheimers Hus. Som föreläsare hade vi bjudit in professor Jan-Erik Damber. Det var ett välbesökt möte, cirka

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

LANDSTINGS- REVISORERNA

LANDSTINGS- REVISORERNA LANDSTINGS- REVISORERNA Projektrapport nr 2/2009 Patientens väg i vården ansvar och roller vid utredning och behandling av cancer hjärntumörer, lungcancer och prostatacancer Granskningen visar sammantaget

Läs mer

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm december 2013 Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Köpt vård inom vuxenpsykiatrin. Landstinget Gävleborg

Köpt vård inom vuxenpsykiatrin. Landstinget Gävleborg www.pwc.se Revisionsrapport Köpt vård inom vuxenpsykiatrin Lars-Åke Ullström Juli 2014 Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Bakgrund och uppdrag... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Kontrollfrågor...

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund

Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar. Lungcancer. Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancer Martin Wallberg Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund 1 Lungsektionen SUS Tx AVD 1 CF HYPOVENT AVD 3 INTERVENTION MOTT-L THX-ONK MOTT-M THX-ONK ALLERGI 2 Hur många

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Nationell utvärdering 2013 Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.

Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Studie gjord på Leksands Vårdcentral under åren 2008-2012. Annelie Birkeholm, ST-läkare,

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Lungcancer klinik och utredning

Lungcancer klinik och utredning Lungcancer klinik och utredning Bengt Bergman, docent, överläkare Lungmedicin SÄS + SU Radiologikurs 2014-10-14 Åldersstandardiserad incidens Trend 10 år: -0,9%/år (M) +2,2%/år (K) Källa: Cancer Incidence

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014

Målnivåer. Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014 Målnivåer Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 14 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer