Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Transkript

1 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014

2 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö Mellan och personer lider av KOL där rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och förekomsten ökar Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och stora vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid KOL.

3 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Ersätter de indragna riktlinjerna som publicerades 2004 Berör barn och vuxna med astma samt personer med KOL Områden i riktlinjen: diagnostik och utredning, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och rehabilitering, uppföljning och symtombedömning.

4 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation Stöd vid beslut om behandling Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner

5 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Patienter, brukare och anhöriga Produkt Stöd för styrning och ledning Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer Vetenskapligt underlag Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden

6 Riktlinjeprocessen - det här är en remissversion FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS-UNDERLAG sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer REMISSVERSION regionala seminarier & synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING Gällande

7 Typer av rekommendationer Rekommendation Rangordning 1 10 Beskrivning Åtgärder som hälso- och sjukvården bör eller kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1 10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, och endast inom ramen för forskning och utveckling. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att noggrant utvärdera nya åtgärder innan de börjar användas. Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att sluta använda ineffektiva metoder.

8 Hur vet vi att nationella riktlinjer gör skillnad? I arbetet med de nationella riktlinjerna tar Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer Indikatorerna används i Socialstyrelsen nationella utvärderingar av vården och omsorgen Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen samt utvärdera följsamheten till riktlinjerna.

9 Remissversion 2015 Totalt omfattar remissversionen 138 rekommendationer varav 53 är centrala rekommendationer. Inom följande o råde.. diagnostik och utredning läkemedelsrelaterad behandling omvårdnad och rehabilitering uppföljning och symtombedömning

10 Centrala rekommendationer

11 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv.

12 Översikt centrala rekommendationer Diagnostik Interprofessionell samverkan Rökstopp Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Mätning av fysisk kapacitet samt träning och nutritionsbehandling vid KOL Utbildning och egenvård Symtombedömning Återbesök

13 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

14 Ekonomiska konsekvenser- sammanfattning Kortsiktiga kostnadsökningar ökad frekvens återbesök utökad interprofessionell samverkan ökad frekvens av astmautredningar av barn mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL. På längre sikt stora kostnadsbesparingar fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell samverkan bättre uppföljning genom återbesök minskning av onödig kombinationsbehandling vid astma.

15 Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt för centrala rekommendationer Åtgärd Central rekommendation Diagnostik Diagnostik vid misstänkt astma Rad D , D Diagnostik vid misstänkt KOL Rad D Interprofessionell samverkan Interprofessionell samverkan vid astma och KOL Rad A03.01, K03.01 Rökstopp Rökstopp vid astma och KOL Rad A03.08, K03.05 Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Gravida Rad A01.17 Inhalationssteroider, barn Rad A02.04 Inhalationssteroider och kombinationsbehandling Rad A Läkemedelsadministration Rad A Mätning av fysisk kapacitet samt träning och nutritionsbehandling vid KOL Mätning av fysisk kapacitet Rad K04.09 Träning Rad K03.12, K03.15 Näringsdryck Rad K03.06 Patientutbildning och egenvård Utbildning och egenvård vid astma Rad A , A03.12 Patientutbildning och egenvård vid KOL Rad K Symtombedömning Bedömning med ACT vid astma Rad A Bedömning med CAT vid KOL Rad K04.05 Återbesök Återbesök vid astma Rad A , A , A Återbesök vid KOL Rad K Kort sikt Lång sikt

16 Tillstånds och åtgärdslista Misstänkt astma, vuxna och barn år Dynamisk spirometri med reversibilitetstest i dia-gnostiskt syfte Astma, läkemedels-behandling, graviditet Fortsatt läkemedelsbehandling under graviditet Avgörande för rekommendationen är åtgärdens stora patientnytta, den leder med stor sannolikhet till rätt diagnos. Prio 1 Avgörande för rekommendationen är åtgärdens goda effekt på astmakontroll och ingen ökad risk för negativ påverkan på fostret. Kommentar: Behandling hos gravida kvinnor ger en ökad syretillförsel till fostret. Prio 1

17 Indikatorer för uppföljning

18 Indikatorer för vård vid astma och KOL Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer Indikatorerna är mått som avser att spegla god vård och omsorg Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader.

19 Indikatorer för vård vid astma och KOL För framtida utvärdering av följsamheten till riktlinjerna har Socialstyrelse tagit fra följa de i dikatorer.. 8 övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL 15 indikatorer för vård vid astma hos vuxna 19 indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar 18 indikatorer för vård vid KOL De flesta är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna

20 Övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL Nummer Namn Indikator 1.1 Dödlighet i astma Indikator 1.2 Dödlighet i KOL Indikator dagars dödlighet efter inskrivning i sluten vård med diagnosen KOL Indikator 1.4 Inskrivning i sluten vård vid astma Indikator 1.5 Inskrivning i sluten vård vid KOL Indikator 1.6 Återinskrivning i sluten vård vid KOL Indikator 1.7 Rapportering av astma till Luftvägsregistret Indikator 1.8 Rapportering av KOL till Luftvägsregistret

21 Indikatorer för vård vid astma hos vuxna Nummer Indikator 2.1 Indikator 2.2 Indikator 2.3 Indikator 2.4 Indikator 2.5 Indikator 2.6 Indikator 2.7 Indikator 2.8 Indikator 2.9 Indikator 2.10 Indikator 2.11* Indikator 2.12* Indikator 2.13* Indikator 2.14* Indikator 2.15* Namn Spirometri vid astma Allergiutredning vid astma Symtombedömning med ACT vid astma Rökavvänjning vid astma Personer med astma som inte längre röker Uppföljning med spirometri en gång per år vid okontrollerad astma Återbesök minst två gånger per år vid okontrollerad astma Patientutbildning vid astma Skriftlig behandlingsplan vid astma Patientrapporterat resultat vid astma Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma Återbesök en gång per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling Interprofessionell samverkan vid astma *Utvecklingsindikator

22 Indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar Nummer Namn Indikator 3.1 Spirometri vid astma Prio 1 Indikator 3.2 Allergiutredning vid astma Prio 2 Indikator 3.3 Symtombedömning med ACT vid astma Prio 2 Indikator 3.4 Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning Prio 1 Indikator 3.5 Längdmätning vid astmabehandling Indikator 3.6 Återbesök två gånger per år vid okontrollerad astma Prio 2 Indikator 3.7 Återbesök en till två gånger per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling Prio 3 Indikator 3.8 Patientutbildning vid astma Prio 3 Indikator 3.9 Skriftlig behandlingsplan vid astma Prio 3 Indikator 3.10 Patientrapporterat resultat vid astma Indikator 3.11* Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma Indikator 3.12* Astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär Indikator 3.13* Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär Indikator 3.14* Indikator 3.15* Indikator 3.16* Indikator 3.17 * Indikator 3.18* Indikator 3.19* Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär mer än 2 gånger Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma Inhalationssteroid vid astma symtom minst två gånger per vecka Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma Föräldrautbildning vid astma Interprofessionell samverkan vid astma *Utvecklingsindikator

23 Indikatorer för vård vid KOL Nummer Namn Indikator 4.1 Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland rökare och före detta rökare med KOL Prio 1 Indikator 4.2 Symtombedömning med CAT vid KOL Prio 2 Indikator 4.3 Symtombedömning med mmrc vid KOL Prio 4 Indikator 4.4 Rökavvänjning vid KOL Prio 1 Indikator 4.5 Personer med KOL som inte längre röker Indikator 4.6 Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL Indikator 4.7 Uppföljning med spirometri bland personer med KOL som röker Prio 2 Indikator 4.8 Återbesök minst två gånger per år vid exacerbation av KOL Prio 2 Indikator 4.9 Återbesök en gång per år vid KOL med underhållsbehandling Prio 3 Indikator 4.10 Patientutbildning vid KOL Prio 4 Indikator 4.11 Skriftlig behandlingsplan vid KOL Prio 4 Indikator 4.12 Patientrapporterat resultat vid KOL Indikator 4.13* Mätning av fysisk kapacitet vid stabil KOL Indikator 4.14* Konditions- och styrketräning vid stabil KOL Indikator 4.15* Nutritionsbehandling med näringsdryck till personer med KOL som har BMI < 22 Indikator 4.16* Energibesparande tekniker samt hjälpmedel till personer med KOL som har ADL-problematik Indikator 4.17* Återbesök inom 6 veckor vid akut exacerbation av KOL Indikator 4.18* Interprofessionell samverkan vid KOL *Utvecklingsindikator

24 Vad är en målnivå? En målnivå kan beskrivas som en angivelse av hur stor andel av en viss patientgrupp som bör få en viss behandling eller åtgärd Målnivåer gäller övergripande för en hel patientgrupp och skall inte förväxlas med behandlingsmål Målnivåerna utgår alltid från en indikator, som i sin tur baseras på en rekommendation i de nationella riktlinjerna

25 Målnivåmodellen

26 Målnivåer - astma hos vuxna 2.1 Spirometri vid astma 2.2 Allergiutredning vid astma 2.3 Symtombedömning med ACT vid astma 2.4 Rökavvänjning vid astma 2.8 Patientutbildning vid astma

27 Målfas - Astma hos vuxna Spirometri vid ast a proce t Symtombedömning med strukturerat frågeformulär - ACT vid astma proce t Rökavvänjning vid ast a proce t Patientutbildning vid ast a 80 procent)

28 Målnivåer - astma hos barn och ungdomar 3.1 Spirometri vid astma 3.2 Allergiutredning vid astma 3.3 Symtombedömning med ACT vid astma 3.4 Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning 3.5 Längdmätning vid astma 3.8 Patientutbildning vid astma

29 Målfas Astma hos barn och ungdomar Spirometri vid ast a proce t) Symtombedömning med strukturerat frågeformulär ACT vid ast a proce t Ungdomar ed ast a so fått fråga o rök i g procent) Längdmätning vid ast a proce t Patientutbildning vid ast a 80 procent)

30 Målnivåer - KOL 4.1 Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland personer med KOL som röker 4.2 Symtombedömning med CAT vid KOL 4.3 Symtombedömning med mmrc vid KOL 4.4 Rökavvänjning vid KOL 4.6 Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL 4.10 Patientutbildning vid KOL

31 Målfas - KOL Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation vid diagnostik av KOL proce t Symtombedömning med strukturerat frågeformulär CAT vid KOL proce t Rökavvänjning vid KOL proce t Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL 0 proce t Patientutbildning vid KOL 80 procent)

32 Läs mer På Socialstyrelsens webbsida kan du läsa mer samt beställa och ladda ner samtliga dokument som hör till riktlinjerna: