Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård!

Transkript

1 Interprofessionell samverkan, IPS Grunden till bra astma/kol-vård! Peter Odebäck Spec i allmänmedicin Distriktsläkare Medicinsk rådgivare - kvalitetsutveckling Prioriteringsordförande för riktlinjerna för astma/kol 1

2 2

3 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever personer i Sverige med astma som främst orsakas av luftvägsinfektioner, allergi, rökning och dålig inomhusmiljö Mellan och personer lider av KOL där rökning oftast är orsaken. Stort mörkertal och förekomsten ökar Akuta försämringsperioder orsakar stort lidande och stora vårdkostnader. Ökad risk för förtida död vid KOL. 3

4 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Patienter, brukare och anhöriga Produkt Stöd för styrning och ledning Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer Vetenskapligt underlag Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden 4

5 När behövs nationella riktlinjer? Då det finns behov av vägledning, till exempel vid: praxisskillnader över landet kontroversiellt område etiskt dilemma åtgärd som ges till många patienter och därmed medför höga kostnader eller åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet 5

6 Denna hearing är ett viktigt första steg i arbetet med att identifiera vilka områden som de reviderade riktlinjerna ska fokusera på. Vi är glada över att ha ett brett deltagande, såväl geografiskt som kompetensmässigt. 6

7 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad 7

8 Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnads- effektivitet Prioritering görs på gruppnivå Åtgärdens effekt Rekommendation 8

9 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården kan eller bör erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls 9

10 Projektorganisation Projektledning Margareta Emtner, huvudansvarig rehabilitering Gunilla Hedlin, ordförande faktagrupp barn- och ungdomsastma Christer Janson, ordförande faktagrupp astma Inger Kull, huvudansvarig omvårdnad Kjell Larsson, ordförande faktagrupp KOL Peter Odebäck, prioriteringsordförande Elisabeth Eidem, projektledare Anna Lord, delprojektledare vetenskapligt underlag Radförfattare 26 externa experter Hälsoekonomi Extern konsult CMT, Linköping Konsensuspanel externa experter Prioriteringsgrupp 22 externa experter Indikatorarbete 4 externa experter och 3 Socialstyrelsen 10

11 Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL 11

12 Nationella programrådet Astma och KOL - insatsområden Diagnostik, differentialdiagnostik av astma och KOL. Bedömning av samsjuklighet med fördjupning i utförande och tolkning av spirometri samt screening med FEV1/FEV6-mätare Ökad användning av frågeformulär för bedömning av astmakontroll, samt symtombedömning vid uppföljning av astma och KOL Utarbetande av mall för stöd av ökad användning av behandlingsplan som även kan användas som en del i patientutbildning Ökat stöd för interprofessionell samverkan. 12

13 Karakteristika vid astma Exacerbationer Samsjuklighet Inflammation Sänkt livskvalitet Oro/ångest och KOL Luftvägsobstruktion Astma KOL Abnormt gasutbyte Ventilatorisk och mekanisk begränsning Dyspné Nedsatt arbetsförmåga Nedsatt nutritionsstatus Kardiovaskulär Skelettmuskeldysfunktion 13 Peter Odebäck begränsning Västerås

14 Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL 14

15 Strukturerad symtombedömning Hälso- och sjukvården bör erbjuda barn och vuxna med astma symtombedömning med frågeformuläret ACT (prioritet 2). erbjuda personer med KOL symtombedömning med frågeformuläret CAT (prioritet 2). Stor nytta för patienten genom att den ökar möjligheten att bedöma och kontrollera symtom Lätt att använda för både hälso- och sjukvården och patienterna 15

16 Målet är att underlätta användning av frågeformulären ACT och CAT. Kunskap om nyttan av frågeformulären behöver förbättras. Frågeformulären behöver dessutom bli lätt tillgängliga för att kunna användas rutinmässigt vid uppföljning av patienter med astma och KOL. 16

17 Kvalitetssäkrade formulär Formulären är validerade, kvalitetssäkrade, för många olika språk. ACT för 57 olika språk CAT för 66 olika språk 17

18 Uppföljning och återbesök vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med KOL bedömning av hälsostatus med frågeformuläret CAT (prioritet 2) Målnivå för bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär CAT vid KOL För bedömning av hälsostatus med strukturerat fråge-formulär CAT vid KOL har Socialstyrelsen fastställt målnivån till 95 procent Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Socialstyrelsen

19 Användningsområden för nationella målnivåer Målnivåer ger landstingen och regionerna tydliga och mätbara mål att arbeta mot. Användas som underlag till utvecklings- och förbättringsarbeten samt till uppföljning på lokal och regional nivå. Socialstyrelsen kommer att använda målnivåerna i bland annat: öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet samt i sina utvärderingar av följsamheten till riktlinjeområden. 19

20 CAT mäter sjukdomens påverkan på välbefinnande och dagligt liv Lindriga symtom summan < 10 Betydande symtom summan > 10 Jones PW et al. Eur Respir J

21 Mer om CAT (COPD Assessment Test) 8 frågor hur man känt sig senaste veckan 6-gradig skala från 0 till 5 0 minsta påverkan 6 mesta påverkan Beräkna summan Totala antalet poäng Klinisk relevant skillnad = 2 poäng Kon SS et al. Lancet Respir Med

22 Tolkning av resultat 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 Översikt centrala rekommendationer Strukturerad symtomskattning (ACT/CAT) samt återbesök Interprofessionell samverkan Diagnostik vid misstänkt astma eller KOL Patientutbildning, stöd till egenvård och behandlingsplan Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Rökstopp Träning och mätning av fysisk kapacitet vid KOL 29

30 Interprofessionell samverkan vid astma eller KOL Kan ske genom astma/kol-mottagningar eller rehabiliteringsprogram Den årliga vårdkostnaden per patient med tillgång till astma/kol-mottagning är nästan kr lägre än bland patienter utan tillgång till astma/kol-mottagning 30

31 Interprofessionell samverkan vid astma eller KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer i alla åldrar med astma vård med interprofessionell samverkan (prioritet 4). erbjuda personer med KOL vård med interprofessionell samverkan (prioritet 3). Sjukdom Profession Kommentar Astma Läkare Astma/KOL-sjuksköterska Fysioterapeut Allergikonsulent Kurator/psykolog KOL Läkare Astma/KOL-sjuksköterska Fysioterapeut Arbetsterapeut Kurator/psykolog Dietist Vid lindrig sjukdom utgörs kanske teamet av enbart två professioner, medan det vid måttlig eller svår sjukdom kan utökas beroende på patientens behov Peter Odebäck Västerås

32 Nationella programrådet Astma och KOL - insatsområden Diagnostik, differentialdiagnostik av astma och KOL. Bedömning av samsjuklighet med fördjupning i utförande och tolkning av spirometri samt screening med FEV1/FEV6-mätare Ökad användning av frågeformulär för bedömning av astmakontroll, samt symtombedömning vid uppföljning av astma och KOL Utarbetande av mall för stöd av ökad användning av behandlingsplan som även kan användas som en del i patientutbildning Ökat stöd för interprofessionell samverkan. 32

33 7 dokument Övergripande dokument Vad är interprofessionell samverkan? Exempel på arbetsbeskrivning och ansvar professioner Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar på vårdcentral (hälsocentral, husläkarmottagning etc) För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning För dig som arbetar inom kommunal verksamhet För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin För dig som arbetar inom vuxen, specialiserad öppenvård 33

34 Figur 1: Exempel på behov hos KOL-patienten och hur dessa avgörs av teamets sammansättning. A avser behov och B åtgärd. 34

35 Samverkansbehov när barnet vårdats akut för obstruktiva besvär 35

36 Samverkan kan utformas på följande sätt: Hälso- och sjukvården ansvarar för: Skola och förskola ansvarar för: Hemsjukvården ansvarar för: I de fall en utbildningsläkare-läkare bedömer och svarar på remissen ska samråd med specialist ske och detta anges i remissvaret. 36

37 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser 37

38 Organisatoriska konsekvenser- sammanfattning Organisatoriska konsekvenser i form av ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar. Detta för att möjliggöra: en utökad interprofessionell samverkan vid astma och KOL ett utökat fokus på träning och nutrition vid KOL en ökad frekvens återbesök vid astma och KOL. På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt minskad vård av barn. 38

39 Ekonomiska konsekvenser i korthet Kortsiktiga kostnadsökningar ökad frekvens återbesök utökad interprofessionell samverkan ökad frekvens av astmautredningar av barn mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL. På längre sikt stora kostnadsbesparingar fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell samverkan bättre uppföljning genom återbesök minskning av onödig kombinationsbehandling vid astma. På samhällsnivå förväntas rekommendationerna även resultera i besparingar till följd av minskad sjukfrånvaro samt minskad vård av barn. Västerås 39 Peter Odebäck

40 40

41 Hur kan vi följa upp? RAVE-party Kvalitetsuppföljning på individnivå Primärvårdskvalitet 41

42 Slutord God kvalité (överallt i sjukvården) genom Vetenskap (ändras med tiden) och beprövad erfarenhet (varierar med olika verkligheter och kulturer) Samarbete efter lokala förutsättningar! 42

43 Patienten i centrum 43

44 44

45 Förhållande mellan Belastning och Tröskel Belastning = Det man utsätter sig för. Tröskel = Kroppens försvarssystem. Normal belastning Normal tröskel Tröskel Trycksvärta Ökad belastning Normal tröskel Tröskel Parfym Tobaksrök Trycksvärta Normal belastning Sänkt tröskel Infektion Trötthet Stress, mm Tröskel Trycksvärta Pälsdjur Pälsdjur Pälsdjur Peter Odebäck okt