Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Transkript

1 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014

2 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Ersätter de indragna riktlinjerna som publicerades Berör barn och vuxna med astma samt personer med KOL. Områden i riktlinjen: diagnostik och utredning, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och rehabilitering, uppföljning och symtombedömning.

3 Remissversion 2014 Totalt omfattar en 138 rekommendationer varav 53 är centrala rekommendationer. Inom följande områden: diagnostik och utredning läkemedelsrelaterad behandling omvårdnad och rehabilitering uppföljning och symtombedömning

4 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Projektledning Faktaordförande astma: Christer Janson Faktaordförande barn- och ungdomsastma: Gunilla Hedlin Faktaordförande KOL: Kjell Larsson Områdesansvarig rehabilitering: Margareta Emtner Områdesansvarig omvårdnad: Inger Kull Prioriteringsordförande: Peter Odebäck Projektledare Socialstyrelsen: Elisabeth Eidem Delprojektledare, vetenskapligt underlag, Socialstyrelsen: Anna Lord Prioriteringsgrupp Prioriteringsgruppen består av 22 personer som har bred kompetens och stor klinisk erfarenhet inom astma- och KOL-vården. Gruppens arbete innebär att, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, rekommendera och rangordna en aktuell åtgärd vid ett specifikt hälsotillstånd.

5 Riktlinjeprocessen - det här är en FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS-UNDERLAG sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer REMISSVERSION regionala seminarier & synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING Gällande

6 Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnads- effektivitet Prioritering görs på gruppnivå Åtgärdens effekt Rekommendation

7 Nationella riktlinjer Så tas de fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Bildtext

8 Typer av rekommendationer Rekommendation Rangordning 1 10 Beskrivning Åtgärder som hälso- och sjukvården bör eller kan erbjuda. De rangordnade åtgärderna redovisas enligt prioriteringsskalan 1 10, där åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst. FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, och endast inom ramen för forskning och utveckling. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att noggrant utvärdera nya åtgärder innan de börjar användas. Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls. Socialstyrelsen vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att sluta använda ineffektiva metoder.

9 Översikt centrala rekommendationer Diagnostik Interprofessionell samverkan Rökstopp Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Mätning av fysisk kapacitet samt träning och nutritionsbehandling vid KOL Utbildning och egenvård Symtombedömning Återbesök

10 Interprofessionell samverkan Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer i alla åldrar med astma eller KOL vård med interprofessionell samverkan (prioritet 4). 10

11 Mätning av fysisk kapacitet vid KOL Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med stabil KOL i stadium 2 4 med misstänkt nedsatt fysisk kapacitet en mätning av fysisk kapacitet med 6 minuters gångtest (prioritet 1). 11

12 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

13 Ekonomiska konsekvenser- sammanfattning Kortsiktiga kostnadsökningar ökad frekvens återbesök utökad interprofessionell samverkan ökad frekvens av astmautredningar av barn mer stöd till träning och nutritionsbehandling vid KOL. På längre sikt stora kostnadsbesparingar fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen ökad sjukdomskontroll och färre exacerbationer ger färre akutbesök och sjukhusinläggningar. rökstopp interprofessionell samverkan bättre uppföljning genom återbesök minskning av onödig kombinationsbehandling vid astma.

14 Riktlinjeprocessen - det här är en FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS-UNDERLAG sökning, granskning & gradering PRIORITERINGS- ARBETE rekommendationer REMISSVERSION regionala seminarier & synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING Gällande

15 Indikatorer för vård vid astma och KOL För framtida utvärdering av följsamheten till riktlinjerna har Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer: 8 övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL 15 indikatorer för vård vid astma hos vuxna 19 indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar 18 indikatorer för vård vid KOL De flesta är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor. Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna

16 Vad händer nu? Regionala seminarium för beslutfattare äger rum under mars och april Varje sjukvårdsregion bjuder in deltagare. Möjligt att lämna synpunkter på en fram till 30 april 2015: Slutlig version hösten 2015

17 Mer information finns på: