Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Transkript

1

2 Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd: Qulturum, Jönköping Frågor skriver ni via chattrutan, dessa frågor besvaras på slutet eller fortlöpande. Agenda 11:55 Start ca 12:15 lokal diskussion i fem minuter, formulering av frågor 12:20 Fortsättning 12:35 Frågor från chatten i tio minuter 12:45 Slut. Utvärdering via webbenkät 2

3 RiksSvikt, Nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt RiksSvikt Årsrapport (64) sjukhus och 116 (94) vårdcentraler Täckningsgrad 46,6% besöksregistreringar (mars 2014) 1,65 besöksreg per patient patienter totalt, 92 % på sjukhus Figur (4): Antalet registreringar varierar över riket från 79 till 1456 registreringar per invånare. Två län saknar registreringar i RiksSvikt. RiksSvikt finansieras via SKL, 3,8 miljoner per år Registercentrum: Uppsala Clinical Research Center UCR CPUA, Centralt personuppgiftsansvarig: Landstinget i Östergötland, Personuppgiftsombudet Registerledning Registerhållare: Peter Vasko Nationell koordinator: Åsa Jonsson Forskningsgrupp, ordf: Ulf Dahlström 3

4 Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Centrala rekommendationer för hjärtsvikt Samtal om innebörden av och möjligheten till inaktivering av ICD. prio 1 Hjärtsviktspacemaker (NYHA III-IV) prio 1, (NYHA III IV och FF) prio 4, (NYHA II) prio 4 MRA vid hjärtsvikt (även efter hjärtinfarkt) prio 2 Fysisk träning inom hjärtrehabilitering, prio 3. Nationella indikatorer Övriga rekommendationer: Hjärtsvikt med järnbrist RiksSvikts kvalitetsindikatorer

5 Publicerad i oktober 2015

6 Hjärt-kärlsjukdom största folksjukdomen i Sverige 1980-talet - stora genombrott i behandlingen av hjärtkärlsjukdomar Sedan dess har skillnaderna i överlevnad och insjuknande i hjärtinfarkt mellan olika delar av landet minskat Trots förbättringar är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den största folksjukdomen i Sverige

7 Hjärtriktlinjerna innehåller ca 170 rekommendationer Ersätter tidigare nationella riktlinjer för hjärtsjukvård från 2008 och 2011 Omfattar diagnostik, behandling och rehabilitering inom kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmi, hjärtsvikt samt genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel

8 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?

9 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet

10 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap en del av evidensbaserad praktik

11 Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning inom och mellan olika grupper och verksamheter beslut om verksamhetsplanering beslut om verksamheternas organisation beslut om regionala och lokala vårdprogram.

12 Vilka frågeställningar lyfts i nationella riktlinjer? Där det finns behov av vägledning praxisskillnader över landet kontroversiella frågor som rör många etiskt dilemma oenighet inom professionen åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder

13 Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPSUNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGSARBETE - rekommendationer REMISSVERSION - Regionala seminarier - Hämtar in synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP REVIDERING

14 Vad ingår i nationella riktlinjer Stöd för styrning och ledning (huvudrapport) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Bilagor Tillstånds- och åtgärdslista Vetenskapligt underlag Indikatorer för uppföljning Mest sjuka äldre Sökdatabas Vetenskapligt underlag Allt kan laddas ner på

15 Hur nationella riktlinjer tas fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst.

16 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier

17 Hur vet vi att nationella riktlinjer gör skillnad? I arbetet med de nationella riktlinjerna tar Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer Indikatorerna används i Socialstyrelsen nationella utvärderingar av vården och omsorgen Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen samt utvärdera följsamheten till riktlinjerna.

18 Centrala rekommendationer

19 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv. innehåller 25 centrala rekommendationer.

20 Hjärtsvikt Centrala rekommendationer

21 Behandling med mineralkortikoidreceptorantagonister vid hjärtsvikt Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling spironolakton eller eplerenon som tillägg till basbehandling till personer med hjärtsvikt NYHA II-IV och en ejektionsfraktion lägre än eller lika med 35 procent (prioritet 2). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad samt att åtgärden har effekt på dödlighet och antal sjukhusinläggningar. Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med eplerenon till personer med hjärtsvikt och som har haft hjärtinfarkt (prioritet 2). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad samt att åtgärden har effekt på dödlighet och sjuklighet. Kostnaden för eplerenon är låg till måttlig per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med placebo eller spironolakton.

22 CRT-behandling vid hjärtsvikt (1/2) Hälso- och sjukvården bör erbjuda CRT till personer med adekvat läkemedelsbehandlat hjärtsvikt (NYHA III-IV), nedsatt vänsterkammarfunktion, vänstersidigt skänkelblock och sinusrytm (prioritet 1). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har god effekt på sjuklighet, dödlighet och livskvalitet. Hälso- och sjukvården bör erbjuda CRT till personer med adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt (NYHA II), en ejektionsfraktion lägre än eller lika med 35 procent och vänstersidigt skänkelblock (prioritet 4). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har god effekt på dödlighet och livskvalitet. Åtgärden har i kombination med adekvat läkemedelsbehandling en måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår i jämförelse med enbart läkemedelsbehandling. Fortsättning

23 CRT-behandling vid hjärtsvikt (2/2) Hälso- och sjukvården bör erbjuda CRT till personer med adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt (NYHA III IV), en ejektionsfraktion lägre än eller lika med 35 procent, vänstersidigt skänkelblock och förmaksflimmer (prioritet 4). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på livskvalitet.

24 Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kronisk hjärtsvikt Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med kronisk hjärtsvikt fysisk träning inom hjärtrehabilitering (prioritet 3). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på livskvalitet, muskelstyrka och arbetskapacitet samt minskar risken för sjukhusinläggningar. Åtgärden har dessutom en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med standardbehandling.

25 Inaktivering av chockfunktionen vid ICD-behandling i livets slutskede Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med ICD-behandling samtal om innebörden av och möjligheten till inaktivering av defibrillatorns chockfunktion under hela sjukdomsförloppet, men framför allt i livets slutskede (prioritet 1). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad samt att åtgärden ökar patientens möjlighet att undvika risken för smärtsamma chocker i samband med döendet.

26 Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd: Qulturum, Jönköping Agenda 11:55 Start ca 12:15 lokal diskussion i fem minuter, formulering av frågor 12:20 Fortsättning 12:35 Frågor från chatten i tio minuter 12:40 12:45 Slut. Utvärdering via webbenkät 26

27 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av riktlinjernas rekommendationer

28 Bedömning av riktlinjernas konsekvenser för hälso- och sjukvården Bedömning av hur några av de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader för hälso- och sjukvården Bedömningen utgår från en bild av hur hjärtsjukvården bedrivs generellt på nationell nivå i dag Syftet är att ge stöd och underlag till huvudmännen så att de kan erbjuda patienterna bästa möjliga vård Generellt innebär rekommendationerna inledningsvis ökade kostnader för hälso- och sjukvården, men flera åtgärder förväntas också frigöra resurser på längre sikt

29 Sammanfattning av ekonomiska konsekvenser Åtgärd Central rekommendation Kort sikt Lång sikt Kranskärlssjukdom Stöd att sluta röka A03.03 î Reperfusion med primär PCI eller trombolys vid ST-höjningsinfarkt A30.01 Revaskularisering vid kranskärlssjukdom multidisciplinär konferens A11.01 Revaskularisering vid kranskärlssjukdom CABG eller PCI A12.01 ì Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kranskärlssjukdom A03.02 ì ì Klaffsjukdom Kateterburen aortaklaffsimplantation vid symtomgivande aortastenos B07.01 ì ì Arytmi Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer C14.01, C15.01 C15.03, C16.01, C16.02 Hjärtsvikt Behandling med MRA vid hjärtsvikt D05.01, D10.01 ì ì CRT-behandling vid hjärtsvikt D11.01, D12.01, D13.01 ì ì Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kronisk hjärtsvikt D06.01 ì ì Inaktivering av chockfunktionen vid ICD-behandling i livets slutskede D16.01 Genetisk hjärt-kärlsjukdom Diagnostik och kaskadtestning av familjär hyperkolesterolemi E03.01, E04.01 ì ì Kaskadtestning av genetiska hjärt-kärlsjukdomar E04.01 ì ì Medfödda hjärtfel Uppföljning inom GUCH-verksamhet för vuxna med medfödda hjärtfel E06.01 ì ì ì î Kommentar: Oförändrade kostnader = è, ökade kostnader = ì och minskade kostnader = î.

30 Sammanfattning av organisatoriska konsekvenser Åtgärd Central rekommendation Organisatorisk konsekvens Kranskärlssjukdom Stöd att sluta röka A03.03 Ytterligare förstärkning med utbildad personal inom rökavvänjning. Reperfusion med primär PCI eller trombolys vid SThöjningsinfarkt A30.01 Tillgång till prehospital trombolys behövs. Revaskularisering vid kranskärlssjukdom multidisciplinär A11.01 Fungerande struktur behövs. konferens Revaskularisering vid kranskärlssjukdom CABG eller PCI A12.01 Möjligen ett begränsat behov av thoraxkirurgiska vårdplatser på vissa platser. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kranskärlssjukdom A03.02 Ökat antal vårdkontakter. Klaffsjukdom Kateterburen aortaklaffsimplantation vid symtomgivande aortastenos B07.01 Ökat behov av vårdplatser samt utbildade operatörer. Arytmi Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer C14.01, C15.01 C15.03, C16.01, C16.02 Struktur för uppföljning behövs. Hjärtsvikt Behandling med MRA vid hjärtsvikt D05.01, D10.01 Ökat antal vårdkontakter. CRT-behandling vid hjärtsvikt D11.01, D12.01, D13.01 Oklart. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kronisk hjärtsvikt D06.01 Ökat antal vårdkontakter. Inaktivering av chockfunktionen vid ICD-behandling i livets slutskede D16.01 Samordnad vårdplanering behövs. Genetisk hjärt-kärlsjukdom Diagnostik och kaskadtestning av familjär hyperkolesterolemi E03.01, E04.01 Ökat antal vårdkontakter, behov av multidisciplinära team. Kaskadtestning av genetiska hjärt-kärlsjukdomar E04.01 Ökat antal vårdkontakter, behov av multidisciplinära team. Medfödda hjärtfel Uppföljning inom GUCH-verksamhet för vuxna med medfödda hjärtfel E06.01 Ökat behov av specialiserad vårdpersonal.

31 Indikatorer och målnivåer för uppföljning

32 Indikatorer - mått som avser att spegla god vård och omsorg Socialstyrelsen följer upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader

33 Hjärtsvikt 5 st Nationella indikatorer

34 Indikatorer för hjärtsjukvård För framtida utvärdering av följsamheten till riktlinjerna har Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer: 8 övergripande indikatorer för hjärtsjukvård 8 indikatorer för kranskärlssjukdom 2 indikatorer för klaffsjukdom 7 indikatorer för arytmi 4 indikatorer för hjärtsvikt 1 indikator för medfödda hjärtfel Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna

35 Nationella målnivåer Anger den nivå som hälso- och sjukvården bör arbeta mot, och uppnå, inom den överrenskomna tiden Målnivåerna utgår alltid från en testad och mätbar indikator, som i sin tur baseras på en rekommendation i de nationella riktlinjerna Syftet är att ge ökad kvalitet, inte att ingå i ersättningsmodeller Målnivåer gäller övergripande för en hel patientgrupp och ska inte förväxlas med behandlingsmål för enskilda patienter

36 Målnivåer för hjärtsjukvård Anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss undersökning eller behandling. Det finns 12 nationella målnivåer för hjärtsjukvården. Målnivåerna har fastställts utifrån en beprövad modell där såväl statistiska underlag som konsensusförfarande ingår.

37 Övergripande indikatorer för hjärtsjukvård Nr Namn O.1 Dödlighet efter hjärtinfarkt O.2 Dödlighet vid ST-höjningsinfarkt, 28 och 365 dagar O.3 30-dagars dödlighet vid kranskärlsoperation O.4 30-dagars dödlighet efter aortaklaffsimplantation O.5 Överlevnad vid behandlat hjärtstopp som inträffat på sjukhus O.6 Överlevnad vid behandlat hjärtstopp som inträffat utanför sjukhus O.7 Dödlighet och återinskrivning efter vård för hjärtsvikt O.8 Dödlighet i hjärtsjukdom hos barn och ungdomar yngre än 18 år

38 Indikatorer och målnivåer för hjärtsvikt Nr Namn Målnivå Rekommendation D.1 Basbehandling vid hjärtsvikt landstingsnivå 65 % A26.01, A26.02 D.2 Basbehandling vid hjärtsvikt sjukhusnivå - A26.01, A26.02 D.3 Mineralkortikoidrecep tora ntago nist (MRA) vid hjärtsvikt - D05.01, D10.01 D.4 CRT- behandling vid hjärtsvikt - D11.01, D12.01, D13.01, D14.01

39 Hjärtsvikt Övrig rekommendation Hjärtsvikt med järnbrist

40 Tillstånd: Järnbrist med eller utan anemi vid symtomgivande kronisk hjärtsvikt Åtgärd: Parenteral järnsubstitution Beskrivning av tillstånd och åtgärd. Tillståndet avser diagnosticerad järnbrist med eller utan anemi vid symtomgivande kronisk hjärtsvikt i funktionsgrupp NYHA II-III med EF på procent eller lägre. Järnbrist diagnosticeras som ferritin-värde lägre än 100 ng/ml eller ng/ml om transferrinmättnad är under 20 procent. Anemi diagnosticeras som ett Hb-värde på 120g/l eller lägre. Åtgärden innebär intravenös behandling med mg järn (ferric carboxylmaltos) doserat enligt vikt och Hb enligt särskilt schema.

41

42 Mer information finns på:

43 riktlinjer.se Socialstyrelsens nationella riktlinjer

44 Kommande riktlinjer maj 2016 i Florens - New ESC Guidelines on the diagnosis and management of acute and chronic heart failure Socialstyrelsens riktlinjer nästa gång Vad saknas i dagens? En prio för Entresto Förslag på årliga uppdateringar i fas med regional och lokal kunskapsstyrning

45 RiksSvikt - kvalitetsindikatorer 1. Andel återinlagda patienter inom en månad efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt 2. Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos som är undersökta med ekokardiografi 3. Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med ACEhämmare eller ARB (RAAS-hämmare) 4. Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med betablockerare 5. Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med ACEhämmare eller ARB (RAAS-hämmare) och betablockerare

46 Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd: Qulturum, Jönköping Agenda 11:55 Start ca 12:15 lokal diskussion i fem minuter, formulering av frågor 12:20 Fortsättning 12:35 Frågor från chatten i tio minuter 12:40 12:45 Slut. Utvärdering via webbenkät 46

47 Kommande Månadswebbinarier RiksSvikt Månadswebbinarium torsdag 28 januari Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt onsdag 24 februari Hjärtsvikt med järnbrist. onsdag 30 mars Entresto, nytt hjärtsviktsläkemedel onsdag 20 april Nya RiksSvikt onsdag 25 maj Hjärtsvikt - Förbättringsprojekt i norr och söder onsdag 29 juni Diastolisk hjärtsvikt, vad är det? onsdag 27 juli Koll på läget. Rapportutbildning 50 minuter kl 11:55 eller 14:55 frågor via chatt 47

48