Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt"

Transkript

1

2 Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd: Qulturum, Jönköping Frågor skriver ni via chattrutan, dessa frågor besvaras på slutet eller fortlöpande. Agenda 11:55 Start ca 12:15 lokal diskussion i fem minuter, formulering av frågor 12:20 Fortsättning 12:35 Frågor från chatten i tio minuter 12:45 Slut. Utvärdering via webbenkät 2

3 RiksSvikt, Nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt RiksSvikt Årsrapport (64) sjukhus och 116 (94) vårdcentraler Täckningsgrad 46,6% besöksregistreringar (mars 2014) 1,65 besöksreg per patient patienter totalt, 92 % på sjukhus Figur (4): Antalet registreringar varierar över riket från 79 till 1456 registreringar per invånare. Två län saknar registreringar i RiksSvikt. RiksSvikt finansieras via SKL, 3,8 miljoner per år Registercentrum: Uppsala Clinical Research Center UCR CPUA, Centralt personuppgiftsansvarig: Landstinget i Östergötland, Personuppgiftsombudet Registerledning Registerhållare: Peter Vasko Nationell koordinator: Åsa Jonsson Forskningsgrupp, ordf: Ulf Dahlström 3

4 Socialstyrelsen Nationella Riktlinjer Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Centrala rekommendationer för hjärtsvikt Samtal om innebörden av och möjligheten till inaktivering av ICD. prio 1 Hjärtsviktspacemaker (NYHA III-IV) prio 1, (NYHA III IV och FF) prio 4, (NYHA II) prio 4 MRA vid hjärtsvikt (även efter hjärtinfarkt) prio 2 Fysisk träning inom hjärtrehabilitering, prio 3. Nationella indikatorer Övriga rekommendationer: Hjärtsvikt med järnbrist RiksSvikts kvalitetsindikatorer

5 Publicerad i oktober 2015

6 Hjärt-kärlsjukdom största folksjukdomen i Sverige 1980-talet - stora genombrott i behandlingen av hjärtkärlsjukdomar Sedan dess har skillnaderna i överlevnad och insjuknande i hjärtinfarkt mellan olika delar av landet minskat Trots förbättringar är hjärt-kärlsjukdom fortfarande den största folksjukdomen i Sverige

7 Hjärtriktlinjerna innehåller ca 170 rekommendationer Ersätter tidigare nationella riktlinjer för hjärtsjukvård från 2008 och 2011 Omfattar diagnostik, behandling och rehabilitering inom kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, arytmi, hjärtsvikt samt genetisk hjärt-kärlsjukdom och medfödda hjärtfel

8 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg?

9 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet

10 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap en del av evidensbaserad praktik

11 Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning inom och mellan olika grupper och verksamheter beslut om verksamhetsplanering beslut om verksamheternas organisation beslut om regionala och lokala vårdprogram.

12 Vilka frågeställningar lyfts i nationella riktlinjer? Där det finns behov av vägledning praxisskillnader över landet kontroversiella frågor som rör många etiskt dilemma oenighet inom professionen åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder

13 Riktlinjeprocessen FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPSUNDERLAG - sökning, granskning & gradering PRIORITERINGSARBETE - rekommendationer REMISSVERSION - Regionala seminarier - Hämtar in synpunkter SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP REVIDERING

14 Vad ingår i nationella riktlinjer Stöd för styrning och ledning (huvudrapport) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Bilagor Tillstånds- och åtgärdslista Vetenskapligt underlag Indikatorer för uppföljning Mest sjuka äldre Sökdatabas Vetenskapligt underlag Allt kan laddas ner på

15 Hur nationella riktlinjer tas fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst.

16 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier

17 Hur vet vi att nationella riktlinjer gör skillnad? I arbetet med de nationella riktlinjerna tar Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer Indikatorerna används i Socialstyrelsen nationella utvärderingar av vården och omsorgen Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen samt utvärdera följsamheten till riktlinjerna.

18 Centrala rekommendationer

19 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv. innehåller 25 centrala rekommendationer.

20 Hjärtsvikt Centrala rekommendationer

21 Behandling med mineralkortikoidreceptorantagonister vid hjärtsvikt Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling spironolakton eller eplerenon som tillägg till basbehandling till personer med hjärtsvikt NYHA II-IV och en ejektionsfraktion lägre än eller lika med 35 procent (prioritet 2). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor till mycket stor svårighetsgrad samt att åtgärden har effekt på dödlighet och antal sjukhusinläggningar. Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med eplerenon till personer med hjärtsvikt och som har haft hjärtinfarkt (prioritet 2). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad samt att åtgärden har effekt på dödlighet och sjuklighet. Kostnaden för eplerenon är låg till måttlig per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med placebo eller spironolakton.

22 CRT-behandling vid hjärtsvikt (1/2) Hälso- och sjukvården bör erbjuda CRT till personer med adekvat läkemedelsbehandlat hjärtsvikt (NYHA III-IV), nedsatt vänsterkammarfunktion, vänstersidigt skänkelblock och sinusrytm (prioritet 1). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har god effekt på sjuklighet, dödlighet och livskvalitet. Hälso- och sjukvården bör erbjuda CRT till personer med adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt (NYHA II), en ejektionsfraktion lägre än eller lika med 35 procent och vänstersidigt skänkelblock (prioritet 4). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har god effekt på dödlighet och livskvalitet. Åtgärden har i kombination med adekvat läkemedelsbehandling en måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår i jämförelse med enbart läkemedelsbehandling. Fortsättning

23 CRT-behandling vid hjärtsvikt (2/2) Hälso- och sjukvården bör erbjuda CRT till personer med adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt (NYHA III IV), en ejektionsfraktion lägre än eller lika med 35 procent, vänstersidigt skänkelblock och förmaksflimmer (prioritet 4). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på livskvalitet.

24 Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kronisk hjärtsvikt Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med kronisk hjärtsvikt fysisk träning inom hjärtrehabilitering (prioritet 3). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en stor svårighetsgrad och att åtgärden har effekt på livskvalitet, muskelstyrka och arbetskapacitet samt minskar risken för sjukhusinläggningar. Åtgärden har dessutom en låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår jämfört med standardbehandling.

25 Inaktivering av chockfunktionen vid ICD-behandling i livets slutskede Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med ICD-behandling samtal om innebörden av och möjligheten till inaktivering av defibrillatorns chockfunktion under hela sjukdomsförloppet, men framför allt i livets slutskede (prioritet 1). Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad samt att åtgärden ökar patientens möjlighet att undvika risken för smärtsamma chocker i samband med döendet.

26 Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd: Qulturum, Jönköping Agenda 11:55 Start ca 12:15 lokal diskussion i fem minuter, formulering av frågor 12:20 Fortsättning 12:35 Frågor från chatten i tio minuter 12:40 12:45 Slut. Utvärdering via webbenkät 26

27 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av riktlinjernas rekommendationer

28 Bedömning av riktlinjernas konsekvenser för hälso- och sjukvården Bedömning av hur några av de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader för hälso- och sjukvården Bedömningen utgår från en bild av hur hjärtsjukvården bedrivs generellt på nationell nivå i dag Syftet är att ge stöd och underlag till huvudmännen så att de kan erbjuda patienterna bästa möjliga vård Generellt innebär rekommendationerna inledningsvis ökade kostnader för hälso- och sjukvården, men flera åtgärder förväntas också frigöra resurser på längre sikt

29 Sammanfattning av ekonomiska konsekvenser Åtgärd Central rekommendation Kort sikt Lång sikt Kranskärlssjukdom Stöd att sluta röka A03.03 î Reperfusion med primär PCI eller trombolys vid ST-höjningsinfarkt A30.01 Revaskularisering vid kranskärlssjukdom multidisciplinär konferens A11.01 Revaskularisering vid kranskärlssjukdom CABG eller PCI A12.01 ì Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kranskärlssjukdom A03.02 ì ì Klaffsjukdom Kateterburen aortaklaffsimplantation vid symtomgivande aortastenos B07.01 ì ì Arytmi Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer C14.01, C15.01 C15.03, C16.01, C16.02 Hjärtsvikt Behandling med MRA vid hjärtsvikt D05.01, D10.01 ì ì CRT-behandling vid hjärtsvikt D11.01, D12.01, D13.01 ì ì Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kronisk hjärtsvikt D06.01 ì ì Inaktivering av chockfunktionen vid ICD-behandling i livets slutskede D16.01 Genetisk hjärt-kärlsjukdom Diagnostik och kaskadtestning av familjär hyperkolesterolemi E03.01, E04.01 ì ì Kaskadtestning av genetiska hjärt-kärlsjukdomar E04.01 ì ì Medfödda hjärtfel Uppföljning inom GUCH-verksamhet för vuxna med medfödda hjärtfel E06.01 ì ì ì î Kommentar: Oförändrade kostnader = è, ökade kostnader = ì och minskade kostnader = î.

30 Sammanfattning av organisatoriska konsekvenser Åtgärd Central rekommendation Organisatorisk konsekvens Kranskärlssjukdom Stöd att sluta röka A03.03 Ytterligare förstärkning med utbildad personal inom rökavvänjning. Reperfusion med primär PCI eller trombolys vid SThöjningsinfarkt A30.01 Tillgång till prehospital trombolys behövs. Revaskularisering vid kranskärlssjukdom multidisciplinär A11.01 Fungerande struktur behövs. konferens Revaskularisering vid kranskärlssjukdom CABG eller PCI A12.01 Möjligen ett begränsat behov av thoraxkirurgiska vårdplatser på vissa platser. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kranskärlssjukdom A03.02 Ökat antal vårdkontakter. Klaffsjukdom Kateterburen aortaklaffsimplantation vid symtomgivande aortastenos B07.01 Ökat behov av vårdplatser samt utbildade operatörer. Arytmi Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer C14.01, C15.01 C15.03, C16.01, C16.02 Struktur för uppföljning behövs. Hjärtsvikt Behandling med MRA vid hjärtsvikt D05.01, D10.01 Ökat antal vårdkontakter. CRT-behandling vid hjärtsvikt D11.01, D12.01, D13.01 Oklart. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid kronisk hjärtsvikt D06.01 Ökat antal vårdkontakter. Inaktivering av chockfunktionen vid ICD-behandling i livets slutskede D16.01 Samordnad vårdplanering behövs. Genetisk hjärt-kärlsjukdom Diagnostik och kaskadtestning av familjär hyperkolesterolemi E03.01, E04.01 Ökat antal vårdkontakter, behov av multidisciplinära team. Kaskadtestning av genetiska hjärt-kärlsjukdomar E04.01 Ökat antal vårdkontakter, behov av multidisciplinära team. Medfödda hjärtfel Uppföljning inom GUCH-verksamhet för vuxna med medfödda hjärtfel E06.01 Ökat behov av specialiserad vårdpersonal.

31 Indikatorer och målnivåer för uppföljning

32 Indikatorer - mått som avser att spegla god vård och omsorg Socialstyrelsen följer upp hur de nationella riktlinjerna används och påverkar praxis Myndigheten utarbetar därför indikatorer inom ramen för arbetet med nationella riktlinjer Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader

33 Hjärtsvikt 5 st Nationella indikatorer

34 Indikatorer för hjärtsjukvård För framtida utvärdering av följsamheten till riktlinjerna har Socialstyrelsen tagit fram följande indikatorer: 8 övergripande indikatorer för hjärtsjukvård 8 indikatorer för kranskärlssjukdom 2 indikatorer för klaffsjukdom 7 indikatorer för arytmi 4 indikatorer för hjärtsvikt 1 indikator för medfödda hjärtfel Socialstyrelsen har fokuserat på indikatorer som ska spegla de viktigaste aspekterna av en god vård samt av rekommendationerna i riktlinjerna

35 Nationella målnivåer Anger den nivå som hälso- och sjukvården bör arbeta mot, och uppnå, inom den överrenskomna tiden Målnivåerna utgår alltid från en testad och mätbar indikator, som i sin tur baseras på en rekommendation i de nationella riktlinjerna Syftet är att ge ökad kvalitet, inte att ingå i ersättningsmodeller Målnivåer gäller övergripande för en hel patientgrupp och ska inte förväxlas med behandlingsmål för enskilda patienter

36 Målnivåer för hjärtsjukvård Anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss undersökning eller behandling. Det finns 12 nationella målnivåer för hjärtsjukvården. Målnivåerna har fastställts utifrån en beprövad modell där såväl statistiska underlag som konsensusförfarande ingår.

37 Övergripande indikatorer för hjärtsjukvård Nr Namn O.1 Dödlighet efter hjärtinfarkt O.2 Dödlighet vid ST-höjningsinfarkt, 28 och 365 dagar O.3 30-dagars dödlighet vid kranskärlsoperation O.4 30-dagars dödlighet efter aortaklaffsimplantation O.5 Överlevnad vid behandlat hjärtstopp som inträffat på sjukhus O.6 Överlevnad vid behandlat hjärtstopp som inträffat utanför sjukhus O.7 Dödlighet och återinskrivning efter vård för hjärtsvikt O.8 Dödlighet i hjärtsjukdom hos barn och ungdomar yngre än 18 år

38 Indikatorer och målnivåer för hjärtsvikt Nr Namn Målnivå Rekommendation D.1 Basbehandling vid hjärtsvikt landstingsnivå 65 % A26.01, A26.02 D.2 Basbehandling vid hjärtsvikt sjukhusnivå - A26.01, A26.02 D.3 Mineralkortikoidrecep tora ntago nist (MRA) vid hjärtsvikt - D05.01, D10.01 D.4 CRT- behandling vid hjärtsvikt - D11.01, D12.01, D13.01, D14.01

39 Hjärtsvikt Övrig rekommendation Hjärtsvikt med järnbrist

40 Tillstånd: Järnbrist med eller utan anemi vid symtomgivande kronisk hjärtsvikt Åtgärd: Parenteral järnsubstitution Beskrivning av tillstånd och åtgärd. Tillståndet avser diagnosticerad järnbrist med eller utan anemi vid symtomgivande kronisk hjärtsvikt i funktionsgrupp NYHA II-III med EF på procent eller lägre. Järnbrist diagnosticeras som ferritin-värde lägre än 100 ng/ml eller ng/ml om transferrinmättnad är under 20 procent. Anemi diagnosticeras som ett Hb-värde på 120g/l eller lägre. Åtgärden innebär intravenös behandling med mg järn (ferric carboxylmaltos) doserat enligt vikt och Hb enligt särskilt schema.

41

42 Mer information finns på:

43 riktlinjer.se Socialstyrelsens nationella riktlinjer

44 Kommande riktlinjer maj 2016 i Florens - New ESC Guidelines on the diagnosis and management of acute and chronic heart failure Socialstyrelsens riktlinjer nästa gång Vad saknas i dagens? En prio för Entresto Förslag på årliga uppdateringar i fas med regional och lokal kunskapsstyrning

45 RiksSvikt - kvalitetsindikatorer 1. Andel återinlagda patienter inom en månad efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt 2. Andel patienter med hjärtsviktsdiagnos som är undersökta med ekokardiografi 3. Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med ACEhämmare eller ARB (RAAS-hämmare) 4. Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med betablockerare 5. Andel patienter med hjärtsvikt (EF<40 %) som får behandling med ACEhämmare eller ARB (RAAS-hämmare) och betablockerare

46 Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd: Qulturum, Jönköping Agenda 11:55 Start ca 12:15 lokal diskussion i fem minuter, formulering av frågor 12:20 Fortsättning 12:35 Frågor från chatten i tio minuter 12:40 12:45 Slut. Utvärdering via webbenkät 46

47 Kommande Månadswebbinarier RiksSvikt Månadswebbinarium torsdag 28 januari Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt onsdag 24 februari Hjärtsvikt med järnbrist. onsdag 30 mars Entresto, nytt hjärtsviktsläkemedel onsdag 20 april Nya RiksSvikt onsdag 25 maj Hjärtsvikt - Förbättringsprojekt i norr och söder onsdag 29 juni Diastolisk hjärtsvikt, vad är det? onsdag 27 juli Koll på läget. Rapportutbildning 50 minuter kl 11:55 eller 14:55 frågor via chatt 47

48

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari 2016 2016-03-14 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons

Läs mer

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi!

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Jan-Erik Karlsson, ordf RMPG Dawid Kusiak, sektionschef kardiologi Patrik Skogvard, verksamhetschef klin.fys. Werner

Läs mer

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt

Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte AGENDA

RiksSvikt Årsmöte AGENDA RiksSvikt Årsmöte 2015-05-12- AGENDA Tid: 2015-05-12 kl. 09.30-16.30 Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm 9.30 Samling med kaffe och fralla 10.00 Välkomna 10:05 Riksförbundet

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-03-31

BESLUT. Datum 2016-03-31 BESLUT 1 (7) Datum 2016-03-31 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Kemistvägen 1 B 189 79 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården

Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården REGISTERCENTRUM SYDOST, LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, UPPSALA CLINICAL RESEARCH CENTER OCH RIKSSVIKT Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Maj 2013 november 2014 2014-12-03

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Hjärtsjukvård. Indikatorer och underlag för bedömning

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Hjärtsjukvård. Indikatorer och underlag för bedömning Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer och underlag för bedömning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hjärtsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen Ledamöter i gruppen under år 2014 Linköping: Mats Broqvist och Hans Granfeldt Norrköping: Rosemarie Pettersson Motala: Åsa Törnqvist Jönköping:

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?

Läs mer

Vad är hjärtsvikt? Orsaker

Vad är hjärtsvikt? Orsaker Hjärtsvikt Vad är det och hur behandlas det? Niels Wagner Vad är hjärtsvikt? Ett tillstånd då hjärtat inte förmår att pumpar tillräcklig mycket blod för att ge adekvat blodförsörjning av kroppens organ

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus Befolkningsprognos Sverige. SCB 2004 De tio vanligaste diagnoskategorierna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Bil 1 Karin Lundberg Emelie Condén 2016-02-12 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015: Gapanalys, konsekvensbeskrivning och åtgärdsförslag

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015: Gapanalys, konsekvensbeskrivning och åtgärdsförslag Centrum för Klinisk Forskning 2015-05-28 Anders Hallberg 1 (9) Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015: Gapanalys, konsekvensbeskrivning och åtgärdsförslag Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Karin Lundberg Emelie Condén 2016-02-12 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

RiksSvikt. catarina.koerfer@rikssvikt.se. Officiell hemsida; Rikssvikt.se vi finns även på Facebook

RiksSvikt. catarina.koerfer@rikssvikt.se. Officiell hemsida; Rikssvikt.se vi finns även på Facebook RiksSvikt Catarina Koerfer Distriktssköterska med erfarenhet av hjärtkärlmottagning Regional koordinator RiksSvikt Mitt Delaktig i projektet Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården Bättre hälsa hemma catarina.koerfer@rikssvikt.se

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter. resultat av förstudie under tiden 2007-08-01--2007-12-15.

Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter. resultat av förstudie under tiden 2007-08-01--2007-12-15. Q-svikt Projekt för verksamhetsförbättring inom vården av hjärtsviktspatienter resultat av förstudie under tiden 27-8-1--27-12-15. Hässleholm och Kristianstad juni 28 Maria Kullberg, projektsjuksköterska

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen

Läs mer

Avtal mellan organisationerna:

Avtal mellan organisationerna: Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård Hjärtsvikt Hjärtsvikt Finns det någon ljusning vid horisonten eller ska man bara lägga sig ned och dö? Ann Wanhatalo Kardiolog KC Hjärtsjukvård En folksjukdom med dålig prognos Prevalens 2-3% av Sveriges

Läs mer

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare

Hjärtsvikt Diagnostik och behandling. Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare Hjärtsvikt Diagnostik och behandling Peter Vasko, Hjärtläkare, Växjö RiksSvikt, Registerhållare What s up Förr: symtomatisk behandling, avsnörning av extremiteter, digitalis till alla Nu: bättre livskvalitet,

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv.

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv. Sammanfattning Utveckla öppna jämförelser. Under år 2006 kommer Landstinget i Östergötland att utveckla modeller för öppna jämförelser. Genom jämförelserna söks svar på frågor hur Östergötland ligger till

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010 Vård och omsorg om äldre ji Socialstyrelsen Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre kan beställas eller laddas ner från Sveriges

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

MANUAL kvalitetsregister

MANUAL kvalitetsregister MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Behovsanalys Mattias Örnerheim Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2008/09 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Genomförande... 5 Aspekter på ekonomiska

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige Mio Fredriksson, Forskare Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet mio.fredriksson@pubcare.uu.se

Läs mer

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur

Läs mer

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen

Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Nya na&onella riktlinjer för astma Höstmötet, Tylösand 4 september 015 Nya riktlinjer för astma Socialstyrelsen Gunilla Hedlin, Göran Wennergren Stockholm och Göteborg I november 014 publicerade Socialstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för arbetet med att ta fram nationella vårdprogram inom cancersjukvården JUNI 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2011-12-07 Styrdokumentet fastslaget av Regionala

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44

Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 35-44 PROTOKOLL 1(7) Plats: Konferensrum Fallet, Huskvarna vårdcentrum Närvarande: Beslutande: Urban Blomberg, ordförande (M) 35-41 Eva Lundemo (C) ordf 42-44 Annika Nordin (S) Kjell Ekelund ersätter Magnus

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL Astma och KOL; folksjukdomar Förekomst av astma i Sverige: cirka 8% Värmland: 22 000 personer Förekomst av KOL i Sverige: 5-15% i åldrar över 45 år

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym Leif Ekman Ht 2016 * A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF)

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer