DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
|
|
- Camilla Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research center, Uppsala Universitet
2 Definition Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ett Nationellt Kvalitetsregister kvalitetsgranskas och är certifierat av den Nationella Styrgruppen för kvalitetsregister.
3 Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa bästa möjliga vård.
4 Pre-clinical research Outcome research Clinical studies, including RCT.s Selective implementation with systematic follow-up Role for Quality Registries Systematic reviews / guidelines Implementation in clinical routine, nationally and locally Mätning innan projektstart Clopidogrel Follow up of outcome and sideeffects in clinical routine, nationally and locally Resultat Utbildningsperiod
5 Svenska kvalitetsregister certifierade kvalitetsregister 24 registerkandidater 6 Registercentra 6 Regionala cancer centra
6 Patientrapporterade mått Patient record Electronic Patient Record Data Warehouse National Health Data Registries Biobank research db Publications
7 Olika typer av kvalitetsregister 1. interventionsregister, tex höftledsplastik 2. diagnosregister I baserat på en sjukdomsepisod, tex stroke 3. diagnosregister II kronisk sjukdom, tex diabetes 4. profylaxregister förebyggande arbete, tex Senioralert
8 1. Utfallsmått tex död, återinläggning, livskvalitet etc. 2. Processmått tex olika former av diagnostik och behandling etc. 3. Strukturmått tex antal sjukhus, sängplatser, personaltäthet etc.
9 Jämlik hälsa Skilja på jämlik hälsa (utfall) och jämlik vård (process) Jämlikhet Geografisk Könsmässigt / åldersmässigt Socioekonomiskt Födelseland
10 Exempel från hjärtsjukvården (Swedeheart / SoS) Utfall Geografisk Könsmässigt Socioekonomiskt Födelseland
11 25 20 RIKS-HIA 12-års studien - Mortalitet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt (STEMI) Observed Standardized according to baseline data year % 15 In Hospital 30-days
12 1-års dödlighet efter hjärtinfarkt Report 2009 för patienter < 80 år Snitt=10.0% 1-year Död inom mortality ett år 30% Död inom ett år 5.5% - 8.5% 8.7% - 9.3% 9.4% - 9.9% 10.0% % 11.5% % Andel 1-årsmortalitet 25% 20% 15% 10% 5.5% - 8.5% 8.7% - 9.3% 9.4% - 9.9% 10.0% % 11.5% % 5% 0% Västsv. Norra Södra Stockholm Sydöstra U-a/Örebro Figur 28d. Mortalitet inom 1 år för hjärtinfarktpatienter, Uppsala Clinical <80 Research år, Centre 2010 Region
13 Död efter hjärtinfarkt i relation till utbildningsnivå och kön, ICKE-sjukhusvårdade O.1. Dödlighet efter hjärtinfarkt, icke sjukhusvårdade Tabell Andel som O.1. avlidit Andel inom 28 icke dagar efter sjukhusvårdade hjärtinfarkt och som inte patienter vårdats på sjukhus, som avlidit Utbildningsnivå, inom dagar år, åldersstandardiserat. efter hjärtinfarkt - låg- och medelhögt utbildade jämförs med högutbildade. Utbildning Avlidna (%) Relativ risk I Relativ risk II RIKET Låg 4387 (18,5) 1,32 (1,23-1,41) 1,32 (1,23-1,41) Hög Medel 3024 (14,7) 1,18 (1,10-1,27) 1,18 (1,10-1,27) Hög Medel 1009 (12,3) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Relativ risk I: Justeringar för ålder och kön Relativ Låg risk II: justeringar för ålder, kön och landsting Tabell O.1. Andel icke sjukhusvårdade patienter som avlidit inom 28 dagar efter hjärtinfarkt jämförelser män/kvinnor. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret Kön Avlidna (%) Relativ risk I Relativ risk II Procent Män 5427 (16,1%) 1,13 (1,08-1,18) 1,14 (1,09-1,19) Kvinnor 3135 (16,0%) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Relativ risk I: Justeringar för ålder Relativ risk II: Justeringar för ålder, landsting och utbildning
14 Död inom 28 d efter hjärtinfarkt (STEMI), sjukhusvårdade O.2. Dödlighet inom 28 dagar vid ST-höjningsinfarkt I jämförelser mellan män och kvinnor fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Andel patienter som avlidit inom 28 dagar efter infarkten, Utbildningsnivå, år, åldersstandardiserat. RIKET Hög Medel Låg Utbildning Antal avlidna (%) Relativ risk I Relativ risk II Källa: Patientregistret och läkemedelsregistret Procent Låg 957 (10,7) 1,48 (1,27-1,73) 1,52 (1,30-1,78) Medel 641 (6,9) 1,32 (1,13-1,55) 1,33 (1,14-1,56) Hög 198 (5,0) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp)
15 Död inom 28 d efter hjärtinfarkt (STEMI), sjukhusvårdade
16 Exempel från hjärtsjukvården (Swedeheart / SoS) Process Geografisk Könsmässigt Socioekonomiskt Födelseland
17 Index för akutbehandling vid hjärtinfarkt LT 2012
18 Association till start av öppen redovisning Larsson et al. Health Affairs 2012; 31(1)
19 Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt A.1. Reperfusionsbehandling A.1. Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt vid ST-höjningsinfarkt Män och kvinnor fick i lika hög grad behandlingen. Andel Andel patienter som som fått reperfusionsbehandling reprefusionsbehandling med med trombolys eller PCI, eller PCI, Födelseland, Utbildningsnivå, år, åldersstandardiserat. år, åldersstandardiserat. RIKET RIKET Övriga Högvärlden Medel EU Norden Låg Sverige Källa: RIKS-HIA ( SWEDEHEART) Procent Procent Källa: RIKS-HIA ( SWEDEHEART)
20 Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt Andel patienter som fått reperfusionsbehandling inom målsatt tid (90 minuter för PCI eller 30 minuter för trombolys), Utbildningsnivå, år, åldersstandardiserat. RIKET Hög Medel A.2. Andel personer som fått reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid SThöjningsinfarkt - låg- och medelhögt utbildade jämförs med högutbildade. Utbildning Antal (%) Relativ risk I Relativ risk II Låg 3113 (70,8) 0,94 (0,88-0,99) 0,96 (0,90-1,02) Medel 3900 (75,0) 0,98 (0,93-1,04) 1,00 (0,95-1,06) Hög 1798 (76,8) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Relativ risk I: Justeringar för ålder och kön Relativ risk II: justeringar för ålder, kön, landsting och födelseland Låg Procent Källa: RIKS-HIA (SWEDEHEART)
21 Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt Skillnader i förhållande till svenskfödda var inte statistiskt säkerställda. Män verkade i något högre utsträckning få behandling i tid, 74,7 procent, i förhållande till kvinnor (71,6 procent), men skillnaden var inte statistiskt säkerställd.
22 Rökstopp efter hjärtinfarkt Utbildning Antal som slutat (%) Relativ risk I Relativ risk II Allra vanligast var rökstopp bland de högutbildade Låg 1095 (56,6) 0,84 (0,76-0,93) 0,86 (0,77-0,95) männen (67,4 procent, ej i figur), och minst vanligt Medel 1756 (61,1) 0,91 (0,82-0,99) 0,91 (0,83-1,00) bland de lågutbildade kvinnorna (51,6 procent). Hög 563 (67,5) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp)
23 Rökstopp efter hjärtinfarkt Födelseland Antal som slutat (%) Relativ risk I Relativ risk II Öv världen 448 (62,1) 1,01 (0,91-1,12) 1,00 (0,90-1,12) EU 132 (61,1) 1,00 (0,84-1,20) 0,99 (0,83-1,18) Öv Norden 178 (50,1) 0,83 (0,71-0,97) 0,83 (0,72-0,97) Sverige 2561 (60,4) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp)
24 Heltidssjukskrivning >4 veckor efter hjärtinfarkt Utbildning Sjukskrivna (%) Relativ risk I Relativ risk II Låg RIKET 1610 (52,8) 1,29 (1,20-1,38) 1,30 (1,21-1,39) Medel 3722 (49,6) 1,20 (1,13-1,27) Kvinnor 1,21 (1.14-1,28) Män Hög Hög 1590 (41,3) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Medel Låg Källa: Patientregistret (Socialstyrelsen), MIDAS (Försäkringskassan), RAKS (SCB). Procent
25 Heltidssjukskrivning >4 veckor efter hjärtinfarkt A.X Heltidssjukskrivna patienter mer än 4 veckor efter hjärtinfarkt födda utanför Sverige jämförs med sverigefödda. Födelseland Sjukskrivna (%) Relativ risk I Relativ risk II Öv världen 640 (51,2%) 1,09 (1,00-1,18) 1,10 (1,01-1,20) EU (52,0%) 1,10 (0,96-1,26) 1,12 (0,97-1,29) Öv Norden 354 (50,9%) 1,07 (0,96-1,19) 1,06 (0,96-1,19) Sverige 5740 (47,5%) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Relativ risk I: Justeringar för ålder och kön Relativ risk II: Justeringar för ålder, kön, landsting och utbildning
26 Kvalitetsregister kan inte ensamt förändra något men kan bidra i flera viktiga led 1. Vilja till ständig förbättring 8. Kulturen förändras Gemensam verklighet (data!) 7. Resultat (data!) Delad övertygelse 6. Hitta nya former Förmedla visionen 5. Arbetsprocesser (data!)
27 Registerforskning kan bidra med kunskap om vilka åtgärder/metoder som är effektiva Observationsstudier kan ge starka indicier för kausala samband, om än inte ge definitiva bevis genom att utnyttja moderna statistiska/epidemiologiska metoder o sofistikerad multivariabel statistisk o naturliga experiment o sensitivtetsanalyser Kvalitetsregister kan användas för storskaliga randomiserade studier (R-RCT)
28 Konklusion Kvalitetsregister tillsammans med hälsodatorregistren kan ge värdefull information om ojämlikhet relaterat till geografi, ålder, kön, socioekonomi och etnicitet För en korrekt tolkning är det viktigt att göra relevanta justeringar i de statistiska analyserna Viktigt för tolkningen att skilja på utfalls och processmått Registren kan också ge värdefull information om effekter av olika åtgärder
ANVÄNDNING AV KVALITETSREGISTER I VETENSKAPLIGA ST-ARBETEN LÄRANDESEMINARIUM 1
PROGRAM 08:30 Fika 09:00 Presentation av deltagare och av upplägget av programmet 09:30 Introduktion till kvalitetsregister och kvalitetsregisterforskning 10:15 Studieplan vikten av att tänka efter före!
Läs merBättre kvalitetsregisterforskning 2013
Bättre kvalitetsregisterforskning 2013 Workshop A Postrar Workshop C Workshop B Kvalitetsregisterforskning i Sverige Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten - om utvecklingen
Läs merJack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet
Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Chef RC Norr Umeå Kvalitetsregisterbaserad forskning Nuläget, framtiden och metodologisk utveckling som ställer nya krav på infrastrukturen
Läs merKVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD
KVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD KARIN CHRISTENSSON Chef kansliet för Nationella Kvalitetsregister www.kvalitetsregister.se EN NATIONELL SATSNING 2012-2016 PÅ 1 500 000 KR FÖR
Läs merErfarenheter från Sverige Swedeheart (Riks-Hia) Bertil Lindahl, professor i kardiologi, SKL och Uppsala Clinical Research center.
Erfarenheter från Sverige Swedeheart (Riks-Hia) Bertil Lindahl, professor i kardiologi, SKL och Uppsala Clinical Research center. Kunskapsbaserad sjukvård roll för kv.reg Pre-clinical research Outcome
Läs merVård på lika villkor? Det beror på VEM du är
Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Marie Lawrence Avd. för statistik och jämförelser 2013-10-22 2013-10-25 2 2013-10-25 3 Multidisciplinär teamkonferens efter operation för ändtarmscancer jämförelser
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs mer5:e rapporten sedan 2006
5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor
Läs merNATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merSAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International
Läs merBÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING
BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso-
Läs merDe framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning
De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes
Läs merKvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling
Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling M Å R T E N F A L K E N B E R G B U K - K Ä R L R A D I O L O G I S A H L G R E N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T G Ö T E B
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a
Läs merInfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV
InfCareHIV Vårmötet 216 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV Antal patienter per klinik 1 2 3 4 5 6 7 8 A.L. BARNSJUKHUS BORÅS ESKILSTUNA FALUN GÄVLE HALMSTAD HELSINGBORG JÖNKÖPING KALMAR KARLSKRONA
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merKvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Läs merRedovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012
Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merSocialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering 2015. Hjärtsjukvård. Indikatorer och underlag för bedömning
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer och underlag för bedömning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merÖppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD
Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix
Läs merExempel från Swedeheart
Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention
Läs merÖppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre
Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2014.
Läs merVälkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare
Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merKvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?
Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Fredrik Westander Sveriges Kommuner och Landsting Lund 18 september 2015 Presentation Samhällsvetare, ej vårdutbildad,
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Läs merErsättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016
Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merPsykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507
Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning
Läs merPalliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs mer2012-02-13. Jämlika välfärdstjänster
samma land, samma plats, samma tid samma välfärd? Upplägg seminarium 8 februari - Jämlikhetsbegreppet. Vad betyder det för dig? För mig? - SKL:s arbete med jämlika, bl.a. ex. från kunskapsöversikt Äldreomsorg
Läs merARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR
ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merNy lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson
Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar
Läs merSWEDEHEART. Gullstandard for kvalitetsregister? Kristina Hambraeus, MD Överläkare, Kardiologkliniken Falun
SWEDEHEART Gullstandard for kvalitetsregister? Kristina Hambraeus, MD Överläkare, Kardiologkliniken Falun SWEDEHEART Swedish Web-system for Enhancement and Development of Evidence-based care in Heart disease
Läs merOffentliga rummet 4 juni 2008
Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merPatientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen
Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret
Läs merThe Use of Laboratory Analyses in Sweden
The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader
Läs merVälkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi!
Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Jan-Erik Karlsson, ordf RMPG Dawid Kusiak, sektionschef kardiologi Patrik Skogvard, verksamhetschef klin.fys. Werner
Läs merÖverenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010
Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merFysioterapi den bästa medicinen!
Fysioterapi den bästa medicinen! Ortopediveckan 2013-08-29, Uppsala Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.stefanjutterdal.se www.twitter.com/stefanjutterdal
Läs merImplementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015
Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att
Läs merLungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg
2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merSvar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs
HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merFörbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015
QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014
Läs merMissiv. Resultatet av g-anskningen redovisas i bifogad granskningsrapport.
b Jämtlands Läns ~andstincj Landstingets revisorer Tf Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Missiv 2009-12-15 1 (2) Dnr REV/25/2009 Landstingsstyrelsen Hjart- ctroke och ambulanccjukv8rden -
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merÅrsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist
Årsrapport 27 Utgiven 28 presenterad av Ulf Stenestrand och Lars Wallentin presenterad av Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus presenterad av Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merPlaneringsunderlag för hälso- och sjukvården
Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -
Läs merKvalitetsregister ECT
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kvalitetsregister ECT Axel Nordenskjöld Med Dr, Psykiater, Örebro ÖREBRO LÄNS LANDSTING Perinatala sjukdomar Lunginflammation HIV/AIDS Depression WHO: Global burden of diseases Disability
Läs merLevercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling
Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merHjärtinfarkter 1987 2011
1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Hjärtinfarkter 1987 2011 Myocardial infarctions in Sweden 1987 2011 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Hjärtinfarkter 1987-2011 OFFICIAL
Läs merOjämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling. IMS Health Rapport, October 2010
Ojämlik hälso- och sjukvård - En rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009 IMS Health Rapport, October 2010 IMS Health är världens ledande leverantör av förskrivningsstatistik,
Läs merNPO Hjärt- kärlsjukdomar
NPO Hjärt- kärlsjukdomar Upprättare svnuppsalaorebro.se Ledamöter Namn Landsting/region Yrke/arbetsplats Bertil Lindahl (ordförande) Uppsala-Örebro Överläkare/Professor Hjärtsjukdomar, Akademiska sjukhuset
Läs merDiagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merhttp://www.wcrf.org/
http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har
Läs merSocialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012
Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter
Läs merHar patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?
Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800
Läs merVad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister
Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta
Läs merJämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL
Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merKAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merHjärtinfarkter 1987 2010
1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Hjärtinfarkter 1987 2010 Myocardial infarctions in Sweden 1987 2010 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Hjärtinfarkter 1987-2010 OFFICIAL
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merVård och omsorg om äldre
ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010 Vård och omsorg om äldre ji Socialstyrelsen Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre kan beställas eller laddas ner från Sveriges
Läs merNULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER
NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande
Läs mer