DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?"

Transkript

1 DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research center, Uppsala Universitet

2 Definition Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Ett Nationellt Kvalitetsregister kvalitetsgranskas och är certifierat av den Nationella Styrgruppen för kvalitetsregister.

3 Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring, forskning samt ledning och kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa bästa möjliga vård.

4 Pre-clinical research Outcome research Clinical studies, including RCT.s Selective implementation with systematic follow-up Role for Quality Registries Systematic reviews / guidelines Implementation in clinical routine, nationally and locally Mätning innan projektstart Clopidogrel Follow up of outcome and sideeffects in clinical routine, nationally and locally Resultat Utbildningsperiod

5 Svenska kvalitetsregister certifierade kvalitetsregister 24 registerkandidater 6 Registercentra 6 Regionala cancer centra

6 Patientrapporterade mått Patient record Electronic Patient Record Data Warehouse National Health Data Registries Biobank research db Publications

7 Olika typer av kvalitetsregister 1. interventionsregister, tex höftledsplastik 2. diagnosregister I baserat på en sjukdomsepisod, tex stroke 3. diagnosregister II kronisk sjukdom, tex diabetes 4. profylaxregister förebyggande arbete, tex Senioralert

8 1. Utfallsmått tex död, återinläggning, livskvalitet etc. 2. Processmått tex olika former av diagnostik och behandling etc. 3. Strukturmått tex antal sjukhus, sängplatser, personaltäthet etc.

9 Jämlik hälsa Skilja på jämlik hälsa (utfall) och jämlik vård (process) Jämlikhet Geografisk Könsmässigt / åldersmässigt Socioekonomiskt Födelseland

10 Exempel från hjärtsjukvården (Swedeheart / SoS) Utfall Geografisk Könsmässigt Socioekonomiskt Födelseland

11 25 20 RIKS-HIA 12-års studien - Mortalitet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt (STEMI) Observed Standardized according to baseline data year % 15 In Hospital 30-days

12 1-års dödlighet efter hjärtinfarkt Report 2009 för patienter < 80 år Snitt=10.0% 1-year Död inom mortality ett år 30% Död inom ett år 5.5% - 8.5% 8.7% - 9.3% 9.4% - 9.9% 10.0% % 11.5% % Andel 1-årsmortalitet 25% 20% 15% 10% 5.5% - 8.5% 8.7% - 9.3% 9.4% - 9.9% 10.0% % 11.5% % 5% 0% Västsv. Norra Södra Stockholm Sydöstra U-a/Örebro Figur 28d. Mortalitet inom 1 år för hjärtinfarktpatienter, Uppsala Clinical <80 Research år, Centre 2010 Region

13 Död efter hjärtinfarkt i relation till utbildningsnivå och kön, ICKE-sjukhusvårdade O.1. Dödlighet efter hjärtinfarkt, icke sjukhusvårdade Tabell Andel som O.1. avlidit Andel inom 28 icke dagar efter sjukhusvårdade hjärtinfarkt och som inte patienter vårdats på sjukhus, som avlidit Utbildningsnivå, inom dagar år, åldersstandardiserat. efter hjärtinfarkt - låg- och medelhögt utbildade jämförs med högutbildade. Utbildning Avlidna (%) Relativ risk I Relativ risk II RIKET Låg 4387 (18,5) 1,32 (1,23-1,41) 1,32 (1,23-1,41) Hög Medel 3024 (14,7) 1,18 (1,10-1,27) 1,18 (1,10-1,27) Hög Medel 1009 (12,3) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Relativ risk I: Justeringar för ålder och kön Relativ Låg risk II: justeringar för ålder, kön och landsting Tabell O.1. Andel icke sjukhusvårdade patienter som avlidit inom 28 dagar efter hjärtinfarkt jämförelser män/kvinnor. Källa: Patientregistret och dödsorsaksregistret Kön Avlidna (%) Relativ risk I Relativ risk II Procent Män 5427 (16,1%) 1,13 (1,08-1,18) 1,14 (1,09-1,19) Kvinnor 3135 (16,0%) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Relativ risk I: Justeringar för ålder Relativ risk II: Justeringar för ålder, landsting och utbildning

14 Död inom 28 d efter hjärtinfarkt (STEMI), sjukhusvårdade O.2. Dödlighet inom 28 dagar vid ST-höjningsinfarkt I jämförelser mellan män och kvinnor fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Andel patienter som avlidit inom 28 dagar efter infarkten, Utbildningsnivå, år, åldersstandardiserat. RIKET Hög Medel Låg Utbildning Antal avlidna (%) Relativ risk I Relativ risk II Källa: Patientregistret och läkemedelsregistret Procent Låg 957 (10,7) 1,48 (1,27-1,73) 1,52 (1,30-1,78) Medel 641 (6,9) 1,32 (1,13-1,55) 1,33 (1,14-1,56) Hög 198 (5,0) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp)

15 Död inom 28 d efter hjärtinfarkt (STEMI), sjukhusvårdade

16 Exempel från hjärtsjukvården (Swedeheart / SoS) Process Geografisk Könsmässigt Socioekonomiskt Födelseland

17 Index för akutbehandling vid hjärtinfarkt LT 2012

18 Association till start av öppen redovisning Larsson et al. Health Affairs 2012; 31(1)

19 Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt A.1. Reperfusionsbehandling A.1. Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt vid ST-höjningsinfarkt Män och kvinnor fick i lika hög grad behandlingen. Andel Andel patienter som som fått reperfusionsbehandling reprefusionsbehandling med med trombolys eller PCI, eller PCI, Födelseland, Utbildningsnivå, år, åldersstandardiserat. år, åldersstandardiserat. RIKET RIKET Övriga Högvärlden Medel EU Norden Låg Sverige Källa: RIKS-HIA ( SWEDEHEART) Procent Procent Källa: RIKS-HIA ( SWEDEHEART)

20 Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt Andel patienter som fått reperfusionsbehandling inom målsatt tid (90 minuter för PCI eller 30 minuter för trombolys), Utbildningsnivå, år, åldersstandardiserat. RIKET Hög Medel A.2. Andel personer som fått reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid SThöjningsinfarkt - låg- och medelhögt utbildade jämförs med högutbildade. Utbildning Antal (%) Relativ risk I Relativ risk II Låg 3113 (70,8) 0,94 (0,88-0,99) 0,96 (0,90-1,02) Medel 3900 (75,0) 0,98 (0,93-1,04) 1,00 (0,95-1,06) Hög 1798 (76,8) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Relativ risk I: Justeringar för ålder och kön Relativ risk II: justeringar för ålder, kön, landsting och födelseland Låg Procent Källa: RIKS-HIA (SWEDEHEART)

21 Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt Skillnader i förhållande till svenskfödda var inte statistiskt säkerställda. Män verkade i något högre utsträckning få behandling i tid, 74,7 procent, i förhållande till kvinnor (71,6 procent), men skillnaden var inte statistiskt säkerställd.

22 Rökstopp efter hjärtinfarkt Utbildning Antal som slutat (%) Relativ risk I Relativ risk II Allra vanligast var rökstopp bland de högutbildade Låg 1095 (56,6) 0,84 (0,76-0,93) 0,86 (0,77-0,95) männen (67,4 procent, ej i figur), och minst vanligt Medel 1756 (61,1) 0,91 (0,82-0,99) 0,91 (0,83-1,00) bland de lågutbildade kvinnorna (51,6 procent). Hög 563 (67,5) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp)

23 Rökstopp efter hjärtinfarkt Födelseland Antal som slutat (%) Relativ risk I Relativ risk II Öv världen 448 (62,1) 1,01 (0,91-1,12) 1,00 (0,90-1,12) EU 132 (61,1) 1,00 (0,84-1,20) 0,99 (0,83-1,18) Öv Norden 178 (50,1) 0,83 (0,71-0,97) 0,83 (0,72-0,97) Sverige 2561 (60,4) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp)

24 Heltidssjukskrivning >4 veckor efter hjärtinfarkt Utbildning Sjukskrivna (%) Relativ risk I Relativ risk II Låg RIKET 1610 (52,8) 1,29 (1,20-1,38) 1,30 (1,21-1,39) Medel 3722 (49,6) 1,20 (1,13-1,27) Kvinnor 1,21 (1.14-1,28) Män Hög Hög 1590 (41,3) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Medel Låg Källa: Patientregistret (Socialstyrelsen), MIDAS (Försäkringskassan), RAKS (SCB). Procent

25 Heltidssjukskrivning >4 veckor efter hjärtinfarkt A.X Heltidssjukskrivna patienter mer än 4 veckor efter hjärtinfarkt födda utanför Sverige jämförs med sverigefödda. Födelseland Sjukskrivna (%) Relativ risk I Relativ risk II Öv världen 640 (51,2%) 1,09 (1,00-1,18) 1,10 (1,01-1,20) EU (52,0%) 1,10 (0,96-1,26) 1,12 (0,97-1,29) Öv Norden 354 (50,9%) 1,07 (0,96-1,19) 1,06 (0,96-1,19) Sverige 5740 (47,5%) 1 (referensgrupp) 1 (referensgrupp) Relativ risk I: Justeringar för ålder och kön Relativ risk II: Justeringar för ålder, kön, landsting och utbildning

26 Kvalitetsregister kan inte ensamt förändra något men kan bidra i flera viktiga led 1. Vilja till ständig förbättring 8. Kulturen förändras Gemensam verklighet (data!) 7. Resultat (data!) Delad övertygelse 6. Hitta nya former Förmedla visionen 5. Arbetsprocesser (data!)

27 Registerforskning kan bidra med kunskap om vilka åtgärder/metoder som är effektiva Observationsstudier kan ge starka indicier för kausala samband, om än inte ge definitiva bevis genom att utnyttja moderna statistiska/epidemiologiska metoder o sofistikerad multivariabel statistisk o naturliga experiment o sensitivtetsanalyser Kvalitetsregister kan användas för storskaliga randomiserade studier (R-RCT)

28 Konklusion Kvalitetsregister tillsammans med hälsodatorregistren kan ge värdefull information om ojämlikhet relaterat till geografi, ålder, kön, socioekonomi och etnicitet För en korrekt tolkning är det viktigt att göra relevanta justeringar i de statistiska analyserna Viktigt för tolkningen att skilja på utfalls och processmått Registren kan också ge värdefull information om effekter av olika åtgärder

ANVÄNDNING AV KVALITETSREGISTER I VETENSKAPLIGA ST-ARBETEN LÄRANDESEMINARIUM 1

ANVÄNDNING AV KVALITETSREGISTER I VETENSKAPLIGA ST-ARBETEN LÄRANDESEMINARIUM 1 PROGRAM 08:30 Fika 09:00 Presentation av deltagare och av upplägget av programmet 09:30 Introduktion till kvalitetsregister och kvalitetsregisterforskning 10:15 Studieplan vikten av att tänka efter före!

Läs mer

Bättre kvalitetsregisterforskning 2013

Bättre kvalitetsregisterforskning 2013 Bättre kvalitetsregisterforskning 2013 Workshop A Postrar Workshop C Workshop B Kvalitetsregisterforskning i Sverige Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten - om utvecklingen

Läs mer

Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet

Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Chef RC Norr Umeå Kvalitetsregisterbaserad forskning Nuläget, framtiden och metodologisk utveckling som ställer nya krav på infrastrukturen

Läs mer

Erfarenheter från Sverige Swedeheart (Riks-Hia) Bertil Lindahl, professor i kardiologi, SKL och Uppsala Clinical Research center.

Erfarenheter från Sverige Swedeheart (Riks-Hia) Bertil Lindahl, professor i kardiologi, SKL och Uppsala Clinical Research center. Erfarenheter från Sverige Swedeheart (Riks-Hia) Bertil Lindahl, professor i kardiologi, SKL och Uppsala Clinical Research center. Kunskapsbaserad sjukvård roll för kv.reg Pre-clinical research Outcome

Läs mer

KVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD

KVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD KVALITETSREGISTRENS ROLL FÖR FRÄMJANDE AV HÖGKVALITATIV VÅRD KARIN CHRISTENSSON Chef kansliet för Nationella Kvalitetsregister www.kvalitetsregister.se EN NATIONELL SATSNING 2012-2016 PÅ 1 500 000 KR FÖR

Läs mer

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Marie Lawrence Avd. för statistik och jämförelser 2013-10-22 2013-10-25 2 2013-10-25 3 Multidisciplinär teamkonferens efter operation för ändtarmscancer jämförelser

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Vision Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso-

Läs mer

5:e rapporten sedan 2006

5:e rapporten sedan 2006 5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor

Läs mer

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling

Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling Kvalitetsregistrens möjligheter till forskning och utveckling M Å R T E N F A L K E N B E R G B U K - K Ä R L R A D I O L O G I S A H L G R E N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S E T G Ö T E B

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

SWEDEHEART. Gullstandard for kvalitetsregister? Kristina Hambraeus, MD Överläkare, Kardiologkliniken Falun

SWEDEHEART. Gullstandard for kvalitetsregister? Kristina Hambraeus, MD Överläkare, Kardiologkliniken Falun SWEDEHEART Gullstandard for kvalitetsregister? Kristina Hambraeus, MD Överläkare, Kardiologkliniken Falun SWEDEHEART Swedish Web-system for Enhancement and Development of Evidence-based care in Heart disease

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

InfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV

InfCareHIV. Vårmötet 2016 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV InfCareHIV Vårmötet 216 Veronica Svedhem Registerhållare InfCareHIV Antal patienter per klinik 1 2 3 4 5 6 7 8 A.L. BARNSJUKHUS BORÅS ESKILSTUNA FALUN GÄVLE HALMSTAD HELSINGBORG JÖNKÖPING KALMAR KARLSKRONA

Läs mer

Exempel från Swedeheart

Exempel från Swedeheart Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Lars Svennberg Överläkare, hjärtenheten Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Sekundärprevention Waran Kvalitets-

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Hjärtsjukvård. Indikatorer och underlag för bedömning

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015. Hjärtsjukvård. Indikatorer och underlag för bedömning Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer och underlag för bedömning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka? Fredrik Westander Sveriges Kommuner och Landsting Lund 18 september 2015 Presentation Samhällsvetare, ej vårdutbildad,

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2014.

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar

Läs mer

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi!

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Jan-Erik Karlsson, ordf RMPG Dawid Kusiak, sektionschef kardiologi Patrik Skogvard, verksamhetschef klin.fys. Werner

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

The Use of Laboratory Analyses in Sweden The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader

Läs mer

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande

Läs mer

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Fysioterapi den bästa medicinen!

Fysioterapi den bästa medicinen! Fysioterapi den bästa medicinen! Ortopediveckan 2013-08-29, Uppsala Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.stefanjutterdal.se www.twitter.com/stefanjutterdal

Läs mer

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Missiv. Resultatet av g-anskningen redovisas i bifogad granskningsrapport.

Missiv. Resultatet av g-anskningen redovisas i bifogad granskningsrapport. b Jämtlands Läns ~andstincj Landstingets revisorer Tf Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Missiv 2009-12-15 1 (2) Dnr REV/25/2009 Landstingsstyrelsen Hjart- ctroke och ambulanccjukv8rden -

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Årsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist

Årsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27 Utgiven 28 presenterad av Ulf Stenestrand och Lars Wallentin presenterad av Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus presenterad av Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Hjärtinfarkter 1987 2011

Hjärtinfarkter 1987 2011 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Hjärtinfarkter 1987 2011 Myocardial infarctions in Sweden 1987 2011 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Hjärtinfarkter 1987-2011 OFFICIAL

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A

Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård. Indikatorer Bilaga A Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Hjärtsjukvård Indikatorer Bilaga A Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra?

Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Registerforskning vad har hänt och vad återstår att göra? Måns Rosén F.d. Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1992-2006 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården,

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT ÖREBRO LÄNS LANDSTING Kvalitetsregister ECT Axel Nordenskjöld Med Dr, Psykiater, Örebro ÖREBRO LÄNS LANDSTING Perinatala sjukdomar Lunginflammation HIV/AIDS Depression WHO: Global burden of diseases Disability

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg

Lungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg 2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010 Vård och omsorg om äldre ji Socialstyrelsen Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre kan beställas eller laddas ner från Sveriges

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009

Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009 Preliminärt program - Kvalitetsregisterkonferensen 2009 Dag 1 - Tisdag 6 oktober 09.00-10.00 Registrering och kaffe 10.00-12.00 Plenum I Inledning Socialstyrelsen Patientrapporterat utfall en självklarhet

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar

Läs mer

Hjärtinfarkter 1987 2010

Hjärtinfarkter 1987 2010 1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Hjärtinfarkter 1987 2010 Myocardial infarctions in Sweden 1987 2010 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Hjärtinfarkter 1987-2010 OFFICIAL

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR

Läs mer

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Riskbaserad monitorering i RRCT studie med patienter - ett teamarbete

Riskbaserad monitorering i RRCT studie med patienter - ett teamarbete Riskbaserad monitorering i RRCT studie med 6 000 patienter - ett teamarbete Nationell konferens klinisk forskning Göteborg 14-15 april Anna Stendahl & Frida Kåver Agenda Kort sammanfattning av studien

Läs mer