Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Transkript

1 Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna kan vara ett stöd i kunskapsstyrningen Presentationens innehåll Socialstyrelsens strategi God vård Syftet med Nationella riktlinjer Riktlinjerna demens, depression/ångest och levnadsvanor, Några exempel på praxis idag Innehållet i riktlinjerna Arbetsprocessen Uppföljning och analys Nationell strategi f r god vårdv Systematiska kunskapsöversikter Nationell uppföljning Nationella riktlinjer och och öppna jämelser Informationssörjning prioriteringar Nationell IT-samordning Informationsstruktur Terminologi Teknisk IT-infrastruktur Ökad tillgänglighet Uppföljning och analys på lokal/regional nivå God Vård Nationella riktlinjer olika dokument Beslutsstödet Webbaserade tillståndsoch åtgärdslistor: aden/nationella_riktlinjer/ Vetenskapliga underlag Politikerversion Populärversion Lokal/regional styrning och systematiskt bättringsarbete Hur ska riktlinjerna användas? ndas? stöd systematiska och öppna beslut om resursdelning inom och mellan olika sjukdomsgrupper och verksamheter underlag beslut om vårdens organisation underlag regionala och lokala vårdprogram stöd övergripande beslut på verksamhetsnivå stöd individuella kliniska beslut. Förankringen är r avgörande! Konferenser och seminarier Hearings professionen Träffar med patienteningarna Regionala seminarier där rekommendationerna i preliminära versionen diskuteras och analyseras utifrån dagens praxis Slutbearbetning utifrån remissynpunkterna Uppföljning utifrån indikatorerna 9

2 Områden f r Nationella riktlinjer Astma och kol (2004) Bröst-, kolorektal- och prostatacancer (2007, lungcancer pågår) Demens (pågår) Depression och ångestsjukdomar (pågår) Diabetes (1996, 1999, pågår) Hjärtsjukdomar (1998, 2001, 2004, 2008) Påverkan på levnadsvanor (pågår) Missbruk och beroende (2007) Rörelseorganens sjukdomar (pågår) Stroke (2003, 2005, uppdatering pågår) Psykosociala insatser personer med schizofreni (ny) Depression och ångestsjukdom Hela livscykeln, från barn- till ålderdomen ingår Följande vårdsteg behandlas: 1. Förebyggande åtgärder på gruppnivå. 2. Ändamålsenligt omhändertagande av vårdsökande. 3. Stöd och behandling vid lindriga tillstånd. 4. Behandling av okomplicerade tillstånd. 5. Behandling och stöd vid komplicerade och/eller allvarliga tillstånd. Avgränsning Psykiska funktionshinder, beroendeproblematik och utmattningssyndrom. Personlighetsstörningar och beteendeavvikelser hos barn och ungdomar, inkl. självskadebeteende. Insatser inom socialtjänstens område. Depression och ångestsjukdom Riktlinjerna bygger på en SBU-rapport. Riktlinjerna finns som prel. vers. i höst och publiceras slutligen våren Fokus på primärvård, psykiatri och skolhälsovård Praxis i dag - en kartläggning visar att det saknas säkra uppgifter om antalet som vårdas ångest eller depression diagnoserna ställs oftast utan användande av diagnoskriterier vårdplaneringen är bristfällig det saknas systematisk uppföljning flertalet patienterna får farmakologisk behandling samtalsbehandling är oftast i form av stödsamtal få patienter klagar på sin behandling Demens Cirka personer lider av demenssjukdom i Sverige Sjukdomen kan inte botas men med olika vård- och omsorgsinsatser kan vardagen underlättas och livskvaliteten bättras Omvårdnad och behandling kostar samhället cirka 50 miljarder per år Riktlinjerna bygger på en SBU-rapport Arbetet inleddes under Riktlinjerna finns som prel. vers. våren 2009 och publiceras slutligen hösten 2009 Kvalitetsbrister i dag Diagnostiken bristfällig endast ca. 50 % utreds Brist på särskilda boenden demenssjuka Läkemedelsbehandlingen? 10

3 Äldreguiden kvalitetsmätning tning inom socialtjänsten För sta gången kan kvaliteten på vården och omsorgen av äldre - både enskilda äldreboenden, kommuner och stadsdelar i storstäderna jämas. Äldreboende Delaktighetäthedighet Personal- Kompetens Självstän- Mat Ledning Vessiget Tallgläntan O e Vinberg Hjortsberg Berguven Falkenberg Hallands län Sverige Påverkan påp levnadsvanor Målet med riktlinjerna är att ge vägledning om effektiva metoder som påverkar kända och viktiga levnadsvanor att stärka hälsan och minska risken att bli sjuk. Utvalda levnadsvanor: Hög alkoholkonsumtion Åtgärder ind. Ogynnsamma kost- och matvanor (SBU gör en systematisk inriktat översikt om hur kosten påverkar diabetes och hjärt- och arbete i vårdens kärlsjukdom) möten m. Otillräcklig fysisk aktivitet och motion patienten Tobaksbruk Riktlinjerna publiceras 2009/2010 De Nationella riktlinjernas innehåll rekommendationer om prioriteringar i en skala från 1 10 (rangordning) rekommendationer om åtgärder som inte bör utas ( icke-göra ) rekommendationer om åtgärder som bara bör genomas inom ramen kliniska prövningar eller forsknings- och utvecklingsprojekt ( ) kvalitetsindikatorer God vård. en Endast åtgärder med dokumenterad effekt eller stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Prioritering Svåra sjukdomstillstånd och kostnadseffektiva åtgärder prioriteras högre än mindre allvarliga sjukdomstillstånd och mindre effektiva åtgärder. Låg prioritet: åtgärder med liten medicinsk nytta i hållande till kostnaden åtgärden vid de aktuella sjukdomstillstånden. det vetenskapliga stödet är ofullständigt eller motstridigt och det samtidigt finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd. Riktlinjeprocessen Formulering av tillståndsoch åtgärdslistan 1-10 Arbetsgången Bästa tillgängliga kunskap systematiska översikter referentgranskade publikationer beprövad erfarenhet Sammanställning av faktadokument, komplettering av tillstånds- och åtgärdslistan Icke göra 11

4 Revaskularisering Kranskärlsoperation rlsoperation och ballongvidgning (PCI) Hälsotillstånd Åtgärd Stabil angina m. noninvasiva observationstecken på ischemi utan verifierad vänsterkammardysf. Aktuell revaskularisering. Kranskärlsröntgen visat 3- kärlssjukdom m. eller utan prox. LAD-stenos då kranskärlsoperation bedömts som ej lämpligt Stabil angina m. noninvasiva observationstecken på ischemi utan verifierad vänsterkammardysf. Aktuell revaskularisering. Kranskärlsröntgen visat 3- kärlssjukdom m. eller utan prox. LAD-stenos Kranskärlsoperation som stahandsmetod Tillståndets svårighetsgrad Stort behov av symtomlindring. Stor påverkan på livskvalitet. Måttlig risk tida död och hjärtinfarkt Stort behov av symtomlindring. Stor påverkan på livskvalitet. Måttlig risk tida död och hjärtinfarkt Effekt av åtgärd Kranskärlsoperation och stent uppvisar ingen skillnad i effekt på död eller hjärtinfarkt inom 3 år efter ingrepp. Signifikant lägre behov av ny revaskularisering efter kranskärlsoperation jmf med stent. Kranskärlsoperation och stent uppvisar ingen skillnad i effekt på död eller hjärtinfarkt inom 3 år efter ingrepp. Signif. lägre behov av ny revaskularisering efter kranskärlsoperation jmf med stent. effekt Ej bedömningsbart styrka 1 styrka 1 Kostnad/ vunnet levnadsår/ QALY Måttlig God Icke göra 3 2 inom 3 månader vid trekärls-/huvudstamsjukdom (STEMI exkluderade) 6 inom 3 månader vid trekärls-/huvudstamssjukdom (STEMI exkluderade) 6 N= (varav till PCI) Skövde procedurer exkluderade 2006, N= 8205 % % Kvartal St Göran SöS KS-Solna KS-Huddinge Danderyd Akademiska E-tuna Linköping Ryhov Kalmar Karlskrona Kristianstad MAS Lund Helsingborg Halmstad Sahlgrenska Borås NÄL Skövde Karlstad Örebro Västerås Falun Gävle Sundsvall Östersund Umeå Sundebyn Läkemedelsstent och metallstent B 42 och 43 Hälsotillstånd Åtgärd Läkemedelsstent som rutinbehandling Läkemedelsstent vid hög risk restenos Tillståndets svårighetsgrad Måttlig risk ny revaskularisering. Liten risk tida död eller hjärtinfarkt. Måttlig påverkan på livskvalitet Måttlig risk ny revaskularisering. Liten risk tida död eller hjärtinfarkt. Måttlig påverkan på livskvalitet. Effekt av åtgärd Sign. effekt på ny revask. Ingen effekt på död/mi under sta 12 mån. Sign. effekt på ny revaskularisering i metaanalys. Ingen effekt på död/ hjärtinfarkt under sta 12 mån. effekt Mycket gott vetenskapligt underlag Mycket gott vetenskapligt underlag Kostnad/ vunnet levnadsår alt. QALY Mycket hög Måttlig till hög kostnadseffektivitet God Skattad kostnadseffektivitet Icke göra 10 5 Indikator 3.5: Andel ballongvidgningsbehandlade patienter som får f r läkemedelsstentl Motivering val av indikator (relevans): Generellt användande av läkemedelsstent är enat med en avsevärd kostnadsökning men endast en begränsad minskning av kliniska restenoser, och bör där reserveras till patienter med hög risk restenos. Det råder vidare fortfarande en viss osäkerhet kring läkemedelsstentens säkerhet på lång sikt. Led i vårdkedjan: Vård och behandling på sjukhus Kvalitetsområde: Säker vård, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 12

5 6 Andel läkemedelsstent kvartalsvis Nationella redovisningar DES (%) Year and Quarter N= Öppna jämelser (SKL och Socialstyrelsen) Fördjupade analyser av stora sjukdomsgrupper utifrån nationella indikatorer (Socialstyrelsen) 13