Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget"

Transkript

1 Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk och fysisk ohälsa samt sociala anpassningssvårigheter. Behandlingen är omdiskuterad, i synnerhet när det gäller läkemedlens roll. Inga antidepressiva läkemedel är godkända för behandling av depression hos barn och ungdomar i Europa. Samtidigt är det väl känt att läkemedelsbehandling av barn ibland ändå bedöms vara nödvändig och att antidepressiva läkemedel därför används. Mot bakgrund av rapporter om biverkningar i form av känslomässig labilitet, självskador och självmordstankar/självmordsförsök samt utsättningsreaktioner har särskilt SSRI:s plats i behandlingen av deprimerade barn och ungdomar diskuterats. SSRI är en grupp läkemedel som verkar genom att höja halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Läkemedelsverket ger nedan en uppdatering av kunskapsläget efter ett expertmöte den 3 maj Faktauppgifterna baseras på SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar en systematisk litteraturöversikt. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) är en fristående myndighet som granskar och utvärderar metoder som används inom sjukvården i Sverige. Epidemiologi Förekomsten av egentlig depression bland tonåringar uppges vara 5 6 % och bland barn i förskole- och skolåldern knappt 1 %. Inga säkra uppgifter finns när det gäller om antalet barn och ungdomar som insjuknar i egentlig depression har förändrats över tid. Före puberteten förekommer depression i lika stor omfattning hos pojkar som hos flickor. Från pubertetens början dominerar flickorna. Definition och diagnos Att vara sorgsen och förstämd är inte ovanligt bland barn och ungdomar och övergången till depression kan vara flytande. När en läkare undersöker barn och ungdomar med misstänkt depression, är grunden i undersökningen alltid en noggrann sjukdomshistoria från patienten samt en omsorgsfull klinisk bedömning och undersökning. Det är en fördel när information från såväl barnet/den unga själv som närstående och skolpersonal kan vägas ihop till en samlad bedömning av t.ex. sjukdomens svårighetsgrad.

2 2(5) Vid depression i barn- och ungdomsåren kan ospecifika symtom vara mer framträdande än specifika depressionssymtom (såsom exempelvis nedstämdhet). Nästan alla förskolebarn med depression klagar över kroppsliga besvär, t.ex. smärtor, medan hälften av tonåringarna anger sådana symtom. Det är vanligt med huvudvärk, mag- och bröstsmärtor. Psykiska symtom som förekommer hos barn med depression är till exempel ängslan, mörkerrädsla, irritation, olustkänslor och separationsångest. Skattningsskalor Skattningsskalor används för att mäta hur allvarlig depressionen är och kan ge vägledning om vilken behandling som kan vara mest lämplig. Skattningsskalor kan även vara till hjälp när behandlingens resultat skall värderas och i läkarens dialog med patient och anhöriga. Det finns ett mycket stort antal skattningsskalor, huvudsakligen av två typer; intervjubaserade skalor och självskattningsskalor. Skattningsskalorna är utformade för olika åldersgrupper. Intervjubaserade skattningar är särskilt lämpliga som del av bedömningen av djupt deprimerade patienter medan självskattningsskalor lämpar sig för att följa behandlingsresultaten vid behandling av framför allt tonåringar. För mer information om skattningsskalor, se texten riktad till sjukvårdspersonal. Behandling Allmänna rekommendationer Inledningsvis bör en genomgång av barnets livs- och relationssituation (familj, skola, kamrater) ske. Om möjligt bör båda föräldrarna engageras så att en så komplett bild som möjligt av patientens hela situation kan erhållas och behandlingen genomföras på bästa sätt. Råd om livsstilsförändringar (dygnsrytm, motion, kost, alkohol och andra droger) ges. I de fall depressionen är relaterad till psykosociala problem, t.ex. mobbning eller sociala missförhållanden, inriktas behandlingen främst mot dessa. Psykoterapi Det finns ett stort antal psykoterapeutiska metoder men effekterna av flertalet av dessa har inte studerats vetenskapligt i någon större omfattning. För patienter är det i praktiken också många gånger svårt att få tillgång till de metoder som är vetenskapligt testade, eftersom det råder begränsad tillgänglighet i vissa delar av landet. Mest studerat är kognitiv beteendeterapi (KBT). Vid måttlig depression utan självmordsrisk finns (enligt SBU:s rapport Behandling av depressionssjukdomar från 2004) starkast vetenskapligt stöd för KBT i grupp, något svagare stöd för individuell KBT och för interpersonell terapi (IPT). För andra psykoterapiformer för barn och ungdomar finns det antingen svagt eller

3 3(5) inget vetenskapligt stöd. Vid behandling av vuxna finns däremot stöd för effekt av vissa andra typer av korttidspsykoterapier. För barn under åtta år finns inget vetenskapligt stöd för psykoterapeutisk behandling. Läkemedelsbehandling Det finns inga läkemedel godkända för behandling av depression hos barn och ungdomar. Det är därtill svårt att dra slutsatser utifrån uppgifter om läkemedlens effekt och säkerhet hos vuxna, utom möjligen då det gäller äldre tonåringar. Den kunskap som trots detta finns rörande användning av antidepressiva läkemedel hos barn bygger huvudsakligen på ett begränsat antal korttidsstudier på SSRIläkemedel. SSRI-läkemedlet fluoxetin har den mest övertygande kliniska dokumentationen med visad effekt utöver placebo (sockerpiller) i tre oberoende korttidsstudier. Fluoxetin är godkänt för behandling av egentlig depression hos barn och ungdomar i USA. Läkemedlet är ännu ej godkänt inom EU, främst på grund av farhågor från djurförsök där SSRI-preparat (d.v.s. inte bara fluoxetin) tycks kunna hämma längdtillväxt, skelettuppbyggnad och sexuell utveckling. Ett antal biverkningsrapporter tyder på detsamma. Enstaka studier med SSRI-läkemedlen sertralin och citalopram har visat effekt. För SSRI-läkemedlet paroxetin har ingen effekt kunnat visas. SSRI-läkemedlen fluvoxamin och escitalopram har inte studerats på barn och ungdomar med depression. För SSRI och nyare antidepressiva läkemedel har man sett en ökad förekomst av självmordsbeteende och självdestruktivt beteende. I kliniska prövningar rör det sig oftast om en andel på mindre än fem procent av de behandlade patienterna, och det har inte kunnat säkerställas om det är en verklig riskökning jämfört med placebo. Inga fullbordade självmord har rapporterats i de placebokontrollerade studierna (vetenskapliga studier där läkemedlet jämförs med sockerpiller placebo). SNRI-läkemedel verkar genom att öka halterna av de båda signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan. SNRI-läkemedlet venlafaxin har i studier inte varit bättre än placebo. Detta gäller även mirtazapin, ett antidepressivt läkemedel med annat verkningssätt. För venlafaxin har problem med självmordsbeteende och självdestruktivt beteende av minst samma storleksordning som för SSRI rapporterats. Bland de biverkningar som rapporterats vid behandling med SSRI och SNRI ses framför allt besvär från mag-tarmkanalen, t.ex. diarré och illamående, och huvudvärk, särskilt i början av behandlingen. Dessa besvär är normalt

4 4(5) övergående. Biverkningar som kan kvarstå under behandlingen är bl.a. svettningar och sexuella störningar. Tricykliska antidepressiva (TCA) är en äldre sorts antidepressiva läkemedel. Hos barn har TCA inte visats vara effektivare än placebo, men kan orsaka betydande biverkningar, bl.a. hjärtrytmrubbningar. För ungdomar finns däremot ett begränsat vetenskapligt stöd för att tricykliska antidepressiva har en viss effekt mot depression. I de fall läkemedelsbehandling efter noggrant övervägande blir aktuell rekommenderas att barnet och föräldrarna informeras om vilka effekter och biverkningar som noterats i de kliniska studierna. Föräldrarna har en viktig roll att fylla under behandlingen bland annat genom att hjälpa till med medicineringen och genom att vara uppmärksamma på eventuella biverkningar. De riktlinjer för läkemedelsbehandling av depression hos barn som ges nedan bygger dels på den kunskap som kommit fram i de kliniska studierna, dels på den kliniska erfarenheten hos expertgruppen. Vid lindrig depression är läkemedelsbehandling inte motiverad. Om det finns behov av behandling, så inriktas denna på psykosociala åtgärder. För barn under åtta år finns inte skäl för läkemedelsbehandling då vetenskapligt stöd saknas. Vid medelsvår depression, där det föreligger psykomotorisk hämning 1, sömnproblem, aptitpåverkan och/eller minskat intresse eller glädje för nästan allt (gäller barn från åtta års ålder och ungdomar), kan tillägg med läkemedel vara motiverat om inte psykosociala åtgärder givit någon förbättring efter 6 8 veckor. Vid svår depression kan det finnas skäl att direkt börja behandla med läkemedel samtidigt med psykosociala åtgärder. De bäst dokumenterade läkemedlen, såväl när det gäller effekt som biverkningar återfinns inom SSRI-gruppen. [1] Uttrycket psykomotorisk hämning används för att beskriva en psykisk dämpning av (ofta omedvetna) kroppsrörelser, som exempelvis resulterar i ett uttryckslöst och hämmat kroppsspråk och utslätade ansiktsuttryck. Uppföljning av läkemedelsbehandling Det är lämpligt med ett återbesök inom sju till tio dagar efter att behandlingen inletts. Allmänt gäller att läkaren bör vara väl tillgänglig för patienten och anhöriga. Patienten bör följas regelbundet vad gäller depressionssymtomens svårighetsgrad och biverkningar av läkemedelsbehandlingen. Särskilt bör eventuell ångest, rastlöshet, aggressivitet, sömnstörningar och förstärkta självmordstankar

5 5(5) uppmärksammas under de första veckornas läkemedelsbehandling. Man bör även vara uppmärksam på att behandling med antidepressiva läkemedel kan utlösa en mani (sjuklig upprymdhet) hos patienter som har anlag för att utveckla en bipolär ( manodepressiv ) sjukdom. Bipolär sjukdom karakteriseras av omväxlande perioder av nedstämdhet och upprymdhet. Detta är vanligare när depression debuterar i låg ålder. Före och under behandling bör tillväxt och pubertetsutveckling (längd, vikt, pubertetsstadium, inklusive testikelstorlek respektive menstruationer) registreras. Skattningsskalor är ett hjälpmedel vid utvärderingen av behandlingsresultatet. Liksom vid all annan läkemedelsbehandling, skall man vara uppmärksam på eventuella interaktioner (effektpåverkan mellan olika läkemedel), inte bara vad gäller förskrivna läkemedel inklusive p-piller utan också naturläkemedel, alkohol, narkotika och tobak. Dokumentationen för de antidepressiva läkemedlens effekt hos barn och ungdomar bygger på korttidsstudier. Därför saknas kunskap om hur länge den unga patienten, som blivit hjälpt av läkemedelsbehandlingen och blivit stabilt besvärsfri, bör fortsätta sin behandling. För vuxna rekommenderas fortsatt behandling under minst sex månader för att förhindra återfall i depression, och det finns vissa uppgifter som talar för att samma rekommendation kan gälla vid behandling av barn och ungdomar. Behandlingen måste avslutas successivt under 6 12 veckor för att förhindra s.k. utsättningsfenomen som till exempel huvudvärk, illamående, yrsel, känselstörningar samt besvär som kan likna depressionssymtom. Risken för utsättningsfenomen anses vara något större hos barn och ungdomar än hos vuxna och tycks vara mindre för vissa substanser som försvinner långsammare ur kroppen, till exempel fluoxetin. Risken för återfall i depression är stor men vetenskapliga resultat rörande förebyggande långtidsbehandling med läkemedel saknas. Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Vid mycket svårbehandlade och djupa depressionstillstånd kan ECT (elchocker) övervägas. Vid behandling med ECT är patienten sövd.

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation

Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation Farmakologisk behandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Behandlingsrekommendation Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd med förhöjd risk för

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik

2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Martin Wolgast leg. psykolog Fil Dr Föreläsningens disposition Psykopatologi Genomgång av tre psykoterapeutiska inriktningar Psykodynamisk psykoterapi Humanistisk

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet?

SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet? SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet? Jonas Arlert Psykoterapeutprogrammet inriktning Familj Examensuppsats 15 hsp Vt 2008 Handledare: Ellinor Salander

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

SFBUP:s Riktlinje för depression

SFBUP:s Riktlinje för depression SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl

Läs mer

Lamictal. 30-12-2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Lamictal. 30-12-2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Lamictal 30-12-2015, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en allvarlig

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)

vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) Jämförelse av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotoninnoradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) Ann-Sophie Jakobson Examensarbete

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 Utdrag Protokoll III:6 vid regeringssammanträde 2010-12-22 S2010/9122/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 1 (14) 2015-12-16 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VENORION 37,5 MG, 75 MG OCH 150 MG DEPOTKAPSEL, HÅRD ORION CORPORATION DATUM: 07-10-2015, VERSION 1.

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VENORION 37,5 MG, 75 MG OCH 150 MG DEPOTKAPSEL, HÅRD ORION CORPORATION DATUM: 07-10-2015, VERSION 1. OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VENORION 37,5 MG, 75 MG OCH 150 MG DEPOTKAPSEL, HÅRD ORION CORPORATION DATUM: 07-10-2015, VERSION 1.1 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

Prissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare

Prissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare 2008-12-17 Prissänkning på depressions berör många stockholmare Under 2007 tog drygt 134 000 stockholmare ut antidepressiva till ett värde av 187,1 miljoner, varav staten subventionerade 133,3 miljoner

Läs mer

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal) ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår?

Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår? Nationalekonomiska Institutionen Handelshögskolan Göteborgs Universitet Kandidatuppsats 15 hp Vårterminen 2015 Handledare: Kristian Bolin Vad kostar ett vunnet kvalitetsjusterat levnadsår? -En kostnadsnyttoanalys

Läs mer

Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Duloxetin Stada 20 mg enterokapsel, hård Duloxetin Stada 40 mg enterokapsel, hård Duloxetin Stada 30 mg enterokapsel, hård Duloxetin Stada 60 mg enterokapsel, hård Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre - Behandlingsrekommendation

Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre - Behandlingsrekommendation Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre - Behandlingsrekommendation Inledning Den 27-28 januari 2004 hölls en workshop om läkemedelsbehandling av unipolär depression (återkommande depressionsperioder

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression

Genomgången av läkemedel mot depression Depression Genomgången av läkemedel mot depression Författare: Medicinsk utredare Anders Wessling Hälsoekonom Joakim Ramsberg DEPRESSION Genomgången av läkemedel mot depression Genomgången av läkemedel

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat)

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) EMA/743948/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) VI.2 Sektionerna av den offentliga sammanfattningen Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Cerdelga,

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression.

nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression. Kunskapsakuten/ Var tjugonde svensk lider av depression just nu. E nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression. science photo library

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Proscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Proscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Proscar 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Prostatan är en körtel som endast finns

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer