Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
|
|
- Isak Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
2 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder och vara underlag för: beslut om vårdens organisation regionala och lokala vårdprogram
3 Inom vilka områden finns riktlinjer? Demens Depression och ångest Diabetes Stroke Hjärtsjukvård Missbruk och beroende Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Astma och KOL Schizofreni Lungcancer Sjukdomsförebyggande metoder Tandvård Rörelseorganens sjukdomar
4 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor 4
5 Levnadsvanor Befolkningsinriktat sjukdomsförebyggande Individinriktat primärt och sekundärt sjukdomsförebyggande Tidig diagnos och behandling Behandling av manifest sjukdom Patienter, dvs person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (Spri 1997) Rehabilitering, omvårdnad 5
6 Riktlinjernas inriktning Metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor 6
7 Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma. 7
8 Vad består riktlinjerna av? Stöd för styrning och ledning - rekommendationer - ekonomiska/organisatoriska konsekvenser - indikatorer Vetenskapligt underlag (sök i riktlinjerna)
9 Vägen till rekommendationerna Prioritera Samla bästa tillgängliga kunskap Formulera frågeställning
10 Organisation av riktlinjearbetet Projektledningsgrupp Fyra faktagrupper Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp Kvalitetsindikatorgrupp 10
11 Deltagare i faktagrupperna Faktagrupp tobak: Hans Gilljam, Agneta Hjalmarson, Barbro Holm Ivarsson, Lena Lundh, Lars-Göran Persson Faktagrupp riskbruk: Preben Bendtsen, Fredrik Spak, Peter Allebeck, Mona Göransson, Kent Johnsson, Åsa Magnusson, Per Nilsen, Henriettae Ståhlbrandt Faktagrupp fysisk aktivitet: Agneta Ståhle, Ulrika Berg, Mats Börjesson, Åsa Cider, Eva Denison, Margareta Emtner, Johan Faskunger, Mats Hammar, Mai-Lis Hellenius, Ann Josefsson, Matti Leijon, Hans Lingfors, Mattias Lorentzon, Christina Opava, Jill Taube, Carin Willén Faktagrupp matvanor: Ingrid Larsson, Annica Sohlström, Mette Axelsen, Anders Forslund, Ulf Holmbäck, Nina Jansson, Elisabeth Kylberg, Hans Lingfors, Birgitta Lorefält, Susan Wilhelmsson
12 Det vetenskapliga underlaget Frågeställning (PICO) Litteratursökning Granskning av studier med hjälp av mallar Sammanställning och tabellering av effekt av åtgärd Evidensgradering enligt GRADE Sammanfattande slutsats om effekt av åtgärd
13 Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnads- effektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation
14 Sammantagen risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet Daglig rökning Riskbruk av alkohol Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk Kraftigt förhöjd risk Ohälsosamma matvanor Kraftigt förhöjd risk Otillräcklig fysisk aktivitet Kraftigt förhöjd risk Daglig snusning Något till måttligt förhöjd risk
15 Kriterier rökning Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag 15
16 Kriterier riskbruk av alkohol Återspeglar genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion. Uttrycks i standardglas. Hög genomsnittlig konsumtion: > 9 glas per vecka för kvinnor, > 14 glas för män Intensivkonsumtion: 4 glas vid samma tillfälle en gång i månaden eller oftare för kvinnor, och 5 glas för män. 16
17 Kriterier otillräcklig fysisk aktivitet Fysiskt aktiv mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå, alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå. 17
18 Kriterier ohälsosamma matvanor Index utifrån Livsmedelverkets matvaneundersökning Fyra frågor (grönsaker, frukt, fisk, utrymmesmat) Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor 18
19 Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker 19
20 Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid 20
21 Enkla råd Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter 21
22 Rådgivande samtal Mer av en dialog och anpassat till individen Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd 22
23 Kvalificerat rådgivande samtal Är strukturerat/teoribaserat Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal 23
24 Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal
25 Hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande stödja patienternas möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa Stödjande dialog erbjuda patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling Ta hänsyn till patienternas motivation till förändring
26 Ekonomiska konsekvenser och hälsoekonomiska bedömningar 26
27 Ekonomiska konsekvenser På kort sikt utgiftsökning - tid som personalen behöver avsätta - kompetenshöjning och fortbildning 27
28 De rekommenderade åtgärderna har god kostnadseffektivitet Förhållandevis billiga åtgärder för att vinna mycket hälsa (låg kostnad/qaly). Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder 28
29 Indikatorer
30 Indikatorer Målsättning: möjliggöra uppföljning möjliggöra jämförelser initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå
31 Typer av indikatorer Process vad som görs i vården (åtgärder för att främja goda levnadsvanor) Resultat effekt av åtgärder, relaterade till målen med åtgärderna (mått på levnadsvanor)
32 Exempel rökning Resultatindikator: Processindikator: Andel dagligrökare som slutat röka efter åtgärd Andel dagligrökare som fått enkla råd rådgivande samtal rådgivande samtal med särskild uppföljning kvalificerat rådgivande samtal telefonrådgivning webb- eller datorbaserad rådgivning 32
33 Utvecklingsarbete Idag saknas datakällor för att följa de föreslagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är riktlinjearbetets indikatorer utvecklingsindikatorer. 33
34 Synpunkter och förändringar
35 Riktlinjeprocessen VETENSKAPLIGT UNDERLAG PRIORITERINGS- ARBETE PRELIMINÄR VERSION REGIONALA SEMINARIER SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING
36 Regionala seminarier Landsting/kommuner får uppfattning om de viktigaste rekommendationerna Påbörja implementeringsprocess Hur ser praxis ut? Vad är ett önskvärt läge och hur ser gapet ut? Vad är nästa steg? Konsekvenser, beslut? Återkoppling på framtagna rekommendationer inför slutversion Kvalitetssäkring
37 Frågor som diskuterats vid de regionala seminarierna: Positivt att det tas fram riktlinjer för området Utbildning/kompetens Vårdval, uppdragsbeskrivningar, avtal, ersättningssystem Vidareutveckling av indikatorerna Utbildningskoncept och implementeringsstöd
38 Viktigaste förändringarna jämfört med den preliminära versionen komplettering/uppdatering av det vetenskapliga underlaget ny benämning av åtgärdsnivåerna och förtydligad beskrivning av dessa förtydligad definition av riskbruk av alkohol, översyn av tillståndets svårighetsgrad och ny prioritering för riskbruk förändring av resultatindikatorerna (från exempelvis andel dagligrökare till andel dagligrökare som slutat röka efter åtgärd ) redovisning av motivering till rekommendationerna komplettering med ett kapitel om hälsoorientering av hälso- och sjukvården, där etiska aspekter diskuteras mer utförligt.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs mermedicine doktor, hälsoekonom, Örebro
Projektorganisation Projektledning Mette Axelsen Preben Bendtsen Maria Branting Elgstrand Hans Gilljam Lars Hagberg Margareta Kristenson Sven Larsson Ingrid Larsson Kerstin Nordstrand Annica Sohlström
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merLevnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt
Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merNationella riktlinjer för god vård och omsorg
Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor SFD Vårmöte, Karlstad, 12 maj 2011 Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merAlkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se
Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merKunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merNationella riktlinjer för f tandvården
Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015
www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merTobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet
Tobaksbruk 1,5 miljoner i riket 49 500 länsbor Avdelning folkhälsa och hållbarhet www./halsoframjande 9 % röker dagligen (10 %) 13 % snusar dagligen (10 %) 21 % använder tobak dagligen (19 %) Källa: Folkhälsomyndigheten,
Läs merKortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv. Birgitta Lindelius. e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Hälso- och sjukvårdsavdelningen e-post: birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se tel: 075-247 35 91 http://www.socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/qi
Läs merNYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN
Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merSjälvstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen
Läs merExempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt
Dokument Extra ersättning Datakälla Resultat/ Exempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt Tabell 1: Översikt av enkätsvar avseende alkohol allmänt, jämförelse kartläggning 2016 respektive 2012 Kartläggning
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merInspirationsfilm HFS matvanor
Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg
Läs merYttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merRökning, snus och e-cigaretter
Rökning, snus och e-cigaretter Barbro Holm Ivarsson Ordf Psykologer mot Tobak Rökning 10% röker dagligen Socioekonomiskt utsatta röker mer Rökning orsakar ett 60-tal sjukdomar Varannan rökare dör i förtid
Läs mer1 Alkohol 2015-12-15
1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merNya nationella riktlinjer för tandvård
Nya nationella riktlinjer för tandvård Svensk samhällsodontologisk förening Agenda Socialstyrelsens nationella riktlinjer Nya nationella riktlinjer för tandvård Inför gruppdiskussionerna Agenda Socialstyrelsens
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merFaktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merMånadstema Levnadsvanor Rehab
1 (5) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården 2011-11-01 Uppdaterad 2011-12-02 Månadstema Levnadsvanor Rehab Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merFysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef
Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015
Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens
Läs merMatti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet
Matti Leijon Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet Dagens tema - Folkhälsa är politik! Men, folkhälsa är också en egen vetenskap! Vad är folkhälsa? Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd
Läs merAtt samtala om levnadsvanor
Att samtala om levnadsvanor Eva Drevenhorn Distriktssköterska, Fil dr., lektor eva.drevenhorn@med.lu.se 046-222 19 28 2013-04-09 Innehåll Att samtala om levnadsvanor enligt Nationella riktlinjerna Motiverande
Läs mer