KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

Transkript

1 KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

2 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats under de senaste 20 åren (Socialstyrelsen, 2005). Detta styrks av en aktuell undersökning om äldres hälsa, levnadsvanor och livssituation i Värmland (Karlstads universitet och Landstinget i Värmland, 2007). Skador utgör ett stort problem för äldre människors livskvalitet. Nästan två tredjedelar av alla dödsolyckor (65 %) och nästan hälften av alla slutenvårdstillfällen (47 %) till följd av olyckshändelser drabbar personer som är 65 år eller äldre. Äldre kvinnor är särskilt drabbade av fallolyckor. Av de cirka 100 personer som varje år omkommer i bränder är äldre kraftigt överrepresenterade. Varje år omkommer omkring 120 personer som är 65 år och äldre i trafiken ( Socialstyrelsen och Räddningsverket, 2007). Totalt inträffar varje år i Sverige minst dödsfall till följd av fallolyckor och över vårdas på sjukhus. Det är nästan tre gånger så många som omkommer till följd av fallolyckor än till följd av olyckor i vägtrafiken och det är fler än fem gånger så många som vårdas på sjukhus till följd av fallolyckor än till följd av olyckor i vägtrafiken. Nio personer av tio som avlider på grund av fallolyckor är 65 år eller äldre. Detta fastän denna åldersgrupp endast utgör drygt 17 procent av befolkningen. De kommande tio åren kommer antalet äldre att öka med personer eller 27 procent. Detta kan jämföras med de tio gångna åren då antalet äldre ökade med endast en procent. Överrepresentation av äldre i skadestatistiken och den framtida demografiska utvecklingen redovisas av Nationellt Centrum för lärande av Olyckor, NCO, i Olyckor i siffror 2002 och 2004 som i en särskild Äldreskadeatlas (NCO, 2002,2004) Problematiken kring skador bland äldre gäller i hela västvärlden, vilket även redovisats av OECD i projektet Emerging risks (2006). I rapporten redovisas starka och svaga sidor i det förebyggande arbetet för äldre i Sverige samt möjligheter till åtgärder som framkommit under granskningen av vår policy för äldresäkerhet. I rapporten ges flera förslag till förbättringar av säkerhetsarbetet för äldre personer. Exempel är att äldre människors specifika problem och behov i större utsträckning än idag behöver fastställas och beaktas i säkerhetsarbetet. Vidare behövs ett integrerat, multidisciplinärt samarbete när det gäller äldrevård och olycksförebyggande verksamhet. För att nationella strategier och handlingsprogram skall bli effektiva krävs att de bygger på en tydligare definierad ansvarsfördelning och mer konsekventa ledningsstrukturer. Ansvaret för genomförande och samordning av tvär-sektoriella primärpreventiva handlingsprogram som berör flera sektorer bör ligga hos en central myndighet. OECD rapport finns nu på svenska. I rapporten från det europeiska projektet Healthy Ageing (2007) redovisas forskningsresultat för skadeförebyggande arbete för äldre personer varav följande är exempel. Riskbedömning som omfattar flera faktorer och förändringar till följd av denna minskar antalet fall hos äldre över 60 år. Vidare att aktiviteter som förbättrar balans och stärker muskler minskar antalet fall. Försiktig förskrivning (ordination) eller borttagning av psykofarmaka (sömnmedel, lugnande medel mm) minskar risken för fallolyckor. Äldre män är mer utsatta för skador än kvinnor. Det är dock fler äldre kvinnor än män som vårdas på sjukhus till följd av fallolyckor. Vidare skadas fler äldre människor i glesbygd än i till exempel förorter. Samhällets kostnader för enbart fallolyckor är 5 miljarder kronor per år. Äldre är också överrepresenterade i suicidstatistiken.

3 2 Vem drabbas av en fallolycka som resulterar i en höftledsfraktur? Gustafson (2007) ger följande exempel: Äldre (medelålder är 83 år) Kvinna (70 till 80 %) Osteoporos (90 %) Fallit tidigare (95 %) Har haft en fraktur tidigare (20 %) Demenssjukdom (25-35 %) Diabetes (20-30 %) Nedsatt hörsel (30%) Nedsatt syn (50%) Stroke (30-40 %) Ensamstående (70 %) Depression (20 till 30 %) Äter flera olika läkemedel Medan säkerheten i samhället för många riskutsatta grupper förbättrats blir den allt sämre för den ojämförligt mest riskutsatta gruppen - de äldre. Äldresäkerhet är ett starkt försummat område i vårt samhälle. I det svenska samhället har vi arbetat med säkerhet i jobbet och trafiken i bortåt hundratalet år, barnsäkerhet i femtio år, men ännu finns inget institutionaliserat och genom samhällets försorg systematiserat äldresäkerhetsarbete. Det finns flera aktörer på området såsom Folkhälsoinstitutet, Räddningsverket, Sveriges kommuner och landsting och Umeå universitet. Arbetet med att minska olyckor bland äldre är fortsatt mycket angeläget. Kunskapscentrum för äldres säkerhet För att bidra till en positiv utveckling och förbättring av äldres livskvalitet etablerades Kunskapscentrum för äldres säkerhet (KC) i Karlstad, maj Karlstads universitet, Karlstads kommun och Landstinget i Värmland stödjer KCs utveckling av säkerhets- och trygghetsarbetet för äldre. Karlstads universitet är en viktig forskningsorganisation med erfarenheter från kommunbaserat säkerhetsarbete. Här finns erfarenhet av såväl teori, praktik som pedagogik inom kommunbaserade säkerhetsarbetet samt särskild kunskap om skadornas bestämningsfaktorer (demografi, miljö, osteoporos, mm) Under hösten 2008 kommer KC att tillsammans med Karlstads universitet genomföra en första A kurs i ämnet Äldres säkerhet och trygghet i en dynamisk omvärld. Landstinget i Värmland har tillsammans med KC påbörjat ett arbete med att få fram tillförlitlig skadestatistik från länets 16 kommuner, framförallt i för att förebygga fallolyckor. Dessa uppgifter ska ligga till grund för ett regionalt fallförebyggande arbete. Som troligen den första kommunen i Sverige så har Karlstads kommun i samverkan med KC anställt en äldrekonsulent med uppgift att i alla kommunala

4 3 förvaltningar, bostadsbolag och företag verka för att äldres problem och behov synliggörs i allmänhet och säkerhetsaspekter och trygghet i synnerhet. Kunskapscentrums inriktning och verksamhet Kunskapscentrum för äldres säkerhet ska: - Verka för att befintliga öar av kunskap på äldresäkerhetsområdet (olyckor, våld och suicid) fångas in, förpackas och sprids i samhället - Skapa ett nationellt samarbetande nätverk - Verka för att synen på äldre som offer omvandlas till att se äldre personer som medaktörer i säkerhetsarbetet - Medverka till minska lidande och minska samhällskostnader till följd av skador. Enbart i Värmland är de sammanlagda kostnaderna för höftledsfrakturer 160 miljoner kronor per år. - Arbeta brett med äldres säkerhet allt ifrån olyckor till våld och självmord - Ta initiativ till och själv medverka i olika typer av utbildning - Erbjuda kunskap om hur de äldres säkerhet och trygghet kan stärkas - Utveckla en kunskapsbank om hur kommuner och andra kan arbeta effektivare för ökad säkerhet och trygghet bland äldre - Att driva/pröva projekt med syfte att hitta nya former i säkerhetsarbetet - Tillsammans med Karlstads universitet bedriva akademisk utbildning - Samverka med organisationer/företag i olika säkerhetsfrågor som rör äldre. Nedanstående bild visar KCs roll i dialog och samverkan mellan olika aktörer.

5 4 Ordinarie system Utvecklingsmotor Nationellt: myndigheter, centralorganisationer, m m Kunskapscentrum Regionalt: landsting, länsstyrelse, m fl myndigheter och organisationer Lokalt: kommuner, organisationer, näringsliv, m m Den enskilde (inkl anhöriga och vänner) Kunskapsinsamling Kunskapsutveckling Metodutveckling Kunskapsförmedling Systemgranskare Lobbying Stödja/utveckla funktioner i det ordinarie systemet, ej överta andras ansvar Kompetensutveckling på äldresäkerhetsområdet behövs för att stödja och driva på ett systematiskt och målstyrt förbättringsarbete i kommuner och landsting. Ett stort problem i det förebyggande arbetet är bristen på systematik samt liten kunskap om och analys av effekter av de olika förebyggande åtgärder som genomförs. Detta leder till att en tillförlitlig grund för utveckling saknas. Det finns stort behov av verksamhetsnära metodutveckling. KC vill fylla uppgiften att länka samman kunskap och praktiskt arbete på äldresäkerhetsområdet. Syftet är att på sikt bli ett stöd och en motor för utveckling av det skadeförebyggande arbetet för äldre i hela landet. Vårt mål är att KC år 2010 är att vara ett fullt utvecklat Nationellt kunskapscentrum för äldres säkerhet och trygghet som ska: vara motor och kontaktskapare i samverkansarbetet mellan de äldre, universitet, näringsliv, kommuner, landsting vara arena och stöd för kunskapsutbyte och utveckling lokalt, regionalt, nationellt och internationellt vara lobbyist i säkerhetsfrågor för äldre genomföra utvecklingsprojekt och utredningar stimulera samverkan mellan forskare och praktiker samt praktiker och äldre

6 5 i samarbete med universitet och högskolor kunna bedriva forskning och metodutveckling inom området bedriva akademisk utbildning samt ge råd och handledning samt svara för fortbildning utveckla tjänsteforskning och servicetjänster inom säkerhetsområdet vara en kompetent medspelare i utvecklingen av samhällets handlingsplaner för förebyggande verksamhet inom vård och omsorg om äldre Referenser Folkhälsoinstitutet (2007) Healthy Ageing a challenge for Europe Gustafson Y (2007) Prevention av fall och fallskador bland äldre människor Karlstads universitet och Landstinget i Värmland (2007) Äldre i Värmland Nationellt centrum för lärande från olyckor, NCO (2004) Äldreskadeatlas" Nationellt centrum för lärande från olyckor, NCO (2002 och 2004) Olyckor i siffror Rosenberg T (2007) Nationellt kunskapscentrum för äldres säkerhet och trygghet - förstudie, Karlstads universitet Räddningsverket (2006) Emerging risks Socialstyrelsen (2005) Folkhälsorapport Socialstyrelsen och Räddningsverket (2007) Systematiskt arbete för äldres säkerhet - om fall, trafikolyckor och bränder Tommy Rosenberg Fil Dr, Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet Karlstad Tfn , E-post Tommy.Rosenberg@karlstad.se Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt syfte. Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats. Ange referensen på följande sätt: Rosenberg, T. (2008). Kunskapscentrum för äldres säkerhet. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Äldres hälsa. Tillgänglig: Tematiska rum.