Barn och ungdomars skador i Västernorrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och ungdomars skador i Västernorrland"

Transkript

1 Barn och ungdomars skador i Västernorrland Skador av olycksfall bland barn och ungdomar i åldern 7 till 17 år i Västernorrland år

2 2

3 Förord I Landstingets Folkhälsoplan En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, framgår under mål för sunda och säkra miljöer att olycksfall skall minska bland barn och ungdomar. Ett flertal verksamheter, projekt och studier visar att skadepreventivt arbete är effektivt och ekonomiskt lönsamt. Kartläggning och analys av skadors förekomst och mönster har visat sig vara en viktig faktor och ett angeläget underlag i det förebyggande arbetet. Det ger kunskap om lokala behov och kan användas för planering och prioritering av olika insatser. Skadedata är efterfrågat av både politiker och tjänstemän inom kommuner, landsting och övriga myndigheter samt av frivilligorganisationer m fl. Förhoppningsvis kan denna rapport avseende barn och ungdomars skador i Västernorrland, öka kunskapen och stimulera till ett framgångsrikt preventivt samarbete i länet. Barbro Forslin Folkhälsoplanerare Peter Möllerswärd Folkhälsoplanerare Leif Hammarström Hälso- och sjukvårdsplanerare Niclas Olofsson Statistiker 3

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...4 Bakgrund...6 Syfte...7 Metod och material...7 Resultat...8 Olycksfall... 8 Skador i olika miljöer... 9 Skador på extremiteterna... 9 Skador på huvudet Skadeorsak/yttre orsak Fallolyckor Transportolyckor Diskussion

5 Definitioner Begreppet olycksfallsskada kan definieras som en ofrivillig händelse karaktäriserad av en snabbt verkande kraft eller annan påverkan som yttrar sig i form av kroppsskada. 1 I begreppet skada ingår i denna rapport enbart sådana skador som orsakats av oavsiktliga händelser (olyckor). Avsiktliga händelser som våld eller övergrepp av annan person och självdestruktiva skador redovisas inte. Fallolycka är oavsiktligt fall i samma plan (snubbling, snavning, halkning ) eller fall från annat plan. 2 Ett transportolycksfall är personskada med fordon (företrädesvis avsedda för vägtrafik) inblandat. 3 I skadebegreppet ingår endast olyckors omedelbara somatiska (kroppsliga) hälsokonsekvenser och inte själsligt lidande som t ex posttraumatiska stressyndrom. 5 1 Bjärås G. Skadeprevention teori och praktik. Lund, Klassifikationen W00-W19 enligt ICD10, Socialstyrelsen; EpC. 3 Klassifikationen V01-V99 enl. ICD10 Socialstyrelsen, EpC.

6 Bakgrund Varje år besöker nästan barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år akutmottagningarna i Sverige till följd av olycksfall (medelvärde för år ). Av dessa olycksfall inträffade 33 procent i eller i närheten av bostaden, 29 procent i samband med sport- och idrottsutövning, 18 procent inom skola och barnomsorg, 8 procent i trafiken och 12 procent inom övriga miljöer. 4 Barns rörelsemönster förändras med stigande ålder, vilket också återspeglas i olycksfallsstatistiken. I de yngsta åldrarna är hemmet den dominerande skadeplatsen för att senare ersättas av skador inom barnomsorg och skola. I dessa åldrar uppstår skadorna vanligtvis genom fall. Vid 9-10 års ålder börjar skador under sport- och idrottsutövande att dominera ofta orsakat av fall och kollisioner. Tonåringarna skadar sig mestadels inom sport- och idrottsanläggningar samt i trafiken. Även här är orsaken oftast fall eller kollisioner. 5 Generellt sett skadar sig pojkar i större utsträckning än flickor. Skillnaden mellan könen har dock minskat under senare år, ett förhållande som möjligen kan förklaras av att flickor och pojkar i större utsträckning än tidigare ägnar sig åt likartade aktiviteter. 6 Risken att skadas i samband med olyckor visar också på socioekonomiska skillnader. Särskilt tydligt är detta i de åldrar när unga kommer i kontakt med motorfordon. 7 Olyckfallens allvarlighetsgrad mäts ibland i vårdtid och de olyckstyper som generar flest vårddygn i Sverige bland barn och ungdom i åldrarna 0-17 år är fallolyckor och vägtrafikolyckor. Pojkar i tonåren har visat sig vara den grupp som kräver flest antal vårddygn. Skador som uppstår i trafiken är generellt sett allvarligare än skador som uppstår på andra platser. Bland de yngsta barnen är det vanligt med långa vårdtider på grund av brännskador. 8 Dödsfall är den allvarligaste konsekvensen av olyckor. Den allmänna trenden är att antalet dödsfall till följd av olyckor bland barn och ungdom har minskat sedan 1950-talet. År 1954 avled 450 barn under 15 år till följd av olycksfall. 9 Under åren avled mellan barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år till följd av olycksfall. 10 Ekonomisk och social utveckling samt ett systematiskt barnsäkerhetsarbete anses vara förklaringen till denna positiva utveckling. Men trots att antalet dödsfall till följd av skador minskat så är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige Olycksfall bland barn och ungdomar. Räddningsverket. Karlskoga. NCO 2007:6. 5 Barn och ungdom ska fritt och säkert kunna leva och utvecklas. Rådet för barnsäkerhet, Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling. Slutbetänkande från Barn-säkerhetsdelegationen. Stockholm. SOU 2003:127 7 Sociala skillnader i skador bland barn och ungdom. Rapport från Barnsäkerhetsdelegationen. Stockholm. SOU 2002:68. 8 Barns skador i Sverige. Rapport från Barnsäkerhetsdelegationen. Stockholm. SOU 2002: (Ibid.) 10 Olycksfall bland barn och ungdomar. Räddningsverket. Karlskoga. NCO 2007:6. 11 Barn och ungdom ska fritt och säkert kunna leva och utvecklas. Rådet för barnsäkerhet,

7 Olycksfall bland barn och ungdomar I denna rapport har vi valt att redovisa hur fall- och tranportolyckor fördelar sig avseende geografiska, könsmässiga och åldersmässiga skillnader bland ungdom i åldersgrupperna 7-17 år. Vår förhoppning är att rapporten ska kunna bidra till förebyggande insatser för att minska antalet olycksfall bland barn och ungdomar, dvs. ett av de prioriterade målen i Landstinget Västernorrlands folkhälsoplan. 12 Syfte Syftet med studien är att tillhandahålla ett kunskapsunderlag för skadeförebyggande arbete bland barn och ungdom i Västernorrland. Metod och material Materialet utgörs av skadestatistik bland barn och ungdomar i åldern 7 17 år som vårdats för olycksfall på något av länets sjukhus åren Olycksfallsstatistiken är hämtad från landstingets vårddatabas och omfattar ICD-10 koderna V01 X 59 med diagnoserna W00-W19 (fallolyckor) samt V01-V99 (transportolyckor). Materialet har delats upp på läns och kommunnivå samt på kön och i åldersgrupperna 7-12 år och år. Redovisningen baseras på antal vårdtillfällen och antal vårdtillfällen per 1000/invånare total och i respektive åldersgrupp. Uppgifterna baseras på barn som blivit inskrivna på sjukhus och diagnostiserats som ett olycksfall. Antalet vårdtillfällen har i resultaten antagits vara lika med antalet barn En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Västernorrland.. LVN, 2004

8 Resultat Olycksfall Under perioden besökte barn och ungdomar någon akutmottagning i länet vilket resulterade i att barn blev inskrivna och vårdade vid något av länets sjukhus. Den vanligaste orsaken var antingen en fallolycka eller att man skadats vid någon form av transport (väg, gata etc.). De vanligaste skademiljöerna var bostaden, sport/fritidsmiljön, barnomsorg/-skola och trafikmiljön. Skadorna uppstod i de flesta fall på fritiden under lek, idrott, sport och motion. Vanligast var huvudskador följt av skador på knän eller underben, armbåge eller underarm. Pojkar Flickor Total Totalt Tabell 1: Vårdtillfällen bland pojkar och flickor Vårdade för olycksfall Nästan dubbelt så många pojkar som flickor i åldern 7 17 år vårdades på grund av olycksfall perioden Flicka Pojke Figur 1. Antal olycksfall per 1000 barn i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under perioden vårdades flest barn per 1000 invånare från, och. Det gäller både pojkar och flickor. Antal barn som vårdades för olycksfall var lägst i. 8

9 Skador i olika miljöer Gata och väg Skola, annan institution och offentlig lokal Flicka Pojke Bostad och bostadsområde Idrotts- och sportanläggning Procent Figur 2. Andel vårdade för olycksfall vid länets sjukhus mellan 1999 till 2006 fördelat på olika miljöer. Av 1512 olycksfall där platsen för olyckan registrerats inträffade 193 olycksfall på gator och vägar, 249 i skolan, annan institution eller offentlig lokal. I bostad/bostadsområdet inträffade 386 olycksfall och inom idrotts- och sportanläggningar 684 olycksfall. De flesta olyckorna inträffade bland pojkarna på/i idrotts- sportanläggning under fritiden och de flesta olyckorna bland flickorna inträffade i bostaden eller bostadsområdet. Skador på extremiteterna Flicka Pojke Figur 3. Antal skador på extremiteter bland pojkar och flickor i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under åren vårdades 916 pojkar och 386 flickor för skador på extremiteterna (knä och underben, armbåge och underarm, fotled och fot, handled och hand, höft och lår, skuldra och överarm). Skador var vanligare bland pojkarna än bland flickorna per 1000 invånare. Från vårdades fler pojkar och något fler flickor per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner. 9

10 Skador på huvudet Flicka Pojke Figur 4. Antal skador på huvudet bland pojkar och flickor i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under åren vårdades 855 pojkar och 570 flickor för skador på huvudet. Fler flickor har vårdats för skador på huvudet än för skador på ben och armar. Från vårdades fler pojkar och något fler flickor för huvudskador per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner. Skadeorsak/yttre orsak Antal vårdtillfällen Transportolycka Fallolycka År Figur 5. Antal barn i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus för fallolycka eller transportolycka från 1999 till Under perioden 1999 till 2006 minskade antalet vårdade barn och ungdomar på grund av fallolyckor från 252 till 174. Under samma period ökade antalet vårdade på grund av transportolyckor från 108 till

11 Fallolyckor Flicka Pojke Figur 6. Antal fallolyckor bland barn i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under åren inträffade 1685 fallolyckor där skadan resulterade i vård på sjukhus. Antalet pojkar var 1113 och antalet flickor var 572. Vid en jämförelse mellan kommunerna så vårdades något fler pojkarna per 1000 invånare från och bland flickorna vårdades något fler från. Fallolyckor bland pojkar Fler pojkar i åldern 7 12 år vårdades för fallolycka jämfört med de i åldern år. Från vårdades fler pojkar i båda åldersgrupperna per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner. Från vårdades lägst antal 7 12 åringar per 1000 invånare och från lägst antal åringar. Fallolyckor bland flickor I åldern 7 12 år vårdades något fler flickor för fallolycka förutom från där något fler flickor vårdades i åldern år per 1000 invånare. Från vårdades något fler flickor i åldern 7 12 år per 1000 invånare jämfört med övriga kommuner år 7-12 år år 7-12 år Figur 7. Antal fallolyckor bland pojkar i åldern 7 12 och år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Figur 8. Antal fallolyckor bland flickor i åldern 7 12 och år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till

12 Transportolyckor Flicka Pojke Figur 9. Antal transportolyckor bland barn i åldern 7 17 år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Under åren inträffade 1000 transportolyckor där skadan resulterade i vård på sjukhus. Antalet pojkar var 619 och antalet flickor var 381. Från samtliga kommuner vårdades fler pojkar än flickor per 1000 invånare förutom från där något fler flickor vårdades. Transportolyckor bland pojkar Antalet vårdade för transportolyckor var något fler bland pojkarna i ålder år per 1000 invånare, flest från och minst från. I åldern 7 12 år vårdades något fler pojkar från och jämfört med övriga kommuner. Transportolyckor bland flickor Antalet vårdade för transportolyckor var också fler bland flickorna i åldern år per 1000 invånare, förutom från där vårdades något fler flickor i åldern 7 12 år år 7-12 år år 7-12 år Figur 10. Antal transportolyckor bland pojkar i åldern 7 12 och år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till Figur 11. Antal transportolyckor bland flickor i åldern 7 12 och år som vårdats vid länets sjukhus mellan 1999 till

13 Diskussion I denna rapport har vi valt, att belysa några skillnader som vi kan utläsa i skadestatistiken för åldersgrupper, kön respektive kommuner. Vad skillnaderna beror på kan vi enbart ge uppslag till, utifrån andra gjorda studier inom området. För att få en heltäckande bild över skademönstret i Västernorrlands kommuner krävs en djupare analys och kompletterande studier. I denna rapport har vi valt att redovisa vårdade barn och ungdomar på sjukhus. I diagnosregistreringen saknas i ganska stor utsträckning uppgifter om var olycksfallet inträffade och under vilken aktivitet. Trots detta stämmer resultatet väl med andra undersökningar som genomförts bland annat från Räddningsverket Man kan därför sannolikt anta att olycksplats och under vilken aktivitet som olycksfallet inträffat ser likadant ut i Västernorrland som i övriga delar av landet. I vår studie kan vi konstatera, att antalet vårdade på sjukhus på grund av skador var dubbelt så vanligt bland pojkar som flickor i Västernorrland under den aktuella tidsperioden. Detta stämmer med riksstatistiken där fler pojkar än flickor vårdas för skador, vilket bland annat förklaras av att pojkar har högre aktivitetsnivå än flickor. Störst är skillnaden i de lägsta åldersgrupperna. 14 Den miljö, i vilken den största andelen av olyckorna ägde rum i länet, var inom idrotts/sportområdet. För flickorna separat var olycksfrekvensen störst inom bostaden eller bostadsområdet. Vi har valt att inte bryta ner dessa siffror på kommunnivå eller på åldersgrupper, då vissa siffror skulle bli för små för att kunna göra några rättvisande jämförelser. Men statistik för riket visar att bostaden är den miljö där det flesta olyckor sker, med undantag för tonåringar, som främst skadar sig inom sport- och idrottsområdet. 15 När det gäller skadetyp, dvs. på vilken del på kroppen skadan uppstår, så är huvudet den enskilt vanligast skadade kroppsdelen. Västernorrland utmärker sig här som län med att ligga cirka procent över riket beträffande sjukhusvårdade barn och unga med huvudskador. 16 När det gäller skillnader i skadefrekvens mellan kommunerna, så vårdades fler barn och unga per 1000 invånare från och och minst antal vårdade från. Från vårdades något fler flickor än pojkar för transportolyckor. Olika studier har visat, att barn i glesbygd skadas i större utsträckning än barn från tätorter. En förklaring här kan vara olika typer av jordoch skogsbruksolyckor, och en högre nyttjandegrad av motorfordon i glesbygd. 17 Studier av sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar visar till exempel att utbildningsnivå, social- och ekonomisk situation har inverkan på skadefrekvensen. Andelen skadade, när det gäller vissa typer av skador och för vissa åldersgrupper är fler, där föräldrarnas utbildningsnivå är låg samt bland dem som har ensamstående förälder eller bor i en socialbidragsberoende familj. 18 Vad kan vi göra? I Inriktningsdokumentet från Rådet för Barnsäkerhet är utgångspunkten att Barn och unga fritt och säkert ska kunna leva och utvecklas. 19 Med det menas att en utvecklande miljö är en säker och trygg miljö som ger möjlighet till lek och rörelsefrihet. Detta är en utmaning för såväl vårdnadshavare som samhällets olika aktörer när det gäller barnsäkerhet! Barn och ungdomar är ingen homogen grupp, de har t ex olika nyfikenhet och förmågor att bedöma risker. Därför är barn, i större utsträckning än vuxna beroende av sin omgivning Olycksfall bland barn och ungdomar. Räddningsverket. Karlskoga. NCO 2007:6 14 Statistik över skador bland barn i Sverige. Avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlskoga. NCO 2007:7 16 Diagnosregistret. Socialstyrelsen. Stockholm Sociala Bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar. NCO 2007: (Ibid.) 19 Barn och ungdom ska fritt och säkert kunna leva och utvecklas. Rådet för barnsäkerhet, 2007.

14 Barn- och ungdomsolyckor har ofta en koppling till organiserade verksamheter, till exempel omsorgsverksamhet i förskola och skola; idrotts- och fritidsverksamhet; allmänna kommunikationssystem; utformning av olika produkter etc. De organisationer som är verksamma inom dessa områden kan påverka barns säkerhet och bör arbeta med ett organiserat lärande kring barnsäkerhetsfrågor. Barnets förmåga Barnets situationsförståelse Barnets tillsyn BARNETS SÄKERHET Räddningsinsats Byggd miljö Fysisk miljö Natur Omhändertagande/vård Yttre miljöförhållande Figur12. Ett enkelt och generellt påverkansdiagram med sex faktorer som påverkar barns säkerhet. Källa: Låt det inte hända igen. NCO 2007:9 Svaren på följande frågor är väsentliga för att ge en inriktning för ett förebyggande arbete i lokalsamhället: Var, när och i vilka sammanhang skadas barn Vilka barn skadas (ålder och kön)? Hur uppstår skada, vad skadar och varför? Hur tas den skadade om hand? Vilka är de skadades utsikter att rehabiliteras och komma igen? Som ett av uppdragen i Landstingets Folkhälsoplan 2005 ingår under målområdet - Sunda och säkra miljöer och produkter, att olycksfallsregistrering skall införas rutinmässigt vid sjukhusen i länet. 20 I dags dato sker endast, en utförligare skaderegistrering inom hälso- och sjukvården i länet, för skador inom transport-/trafikområdet. Dessa data samlas tillsammans med polisens uppgifter i Vägverkets databas STRADA. 21 Det är viktigt att lokalt och regionalt bygga upp ett kontinuerligt och tillförlitligt skaderegister för samtliga skador för att följa utvecklingen och skapa ett underlag för det säkerhetsstödjande arbetet i lokalsamhället. Detta ger en grund för prioritering av miljöer, aktiviteter och/eller målgrupper för ett skadeförebyggande arbete lokalt/regionalt. Frågeställningar I denna undersökning har vi jämfört kommunerna avseende olycksfallstatistik. Trots att skillnaderna i resultaten är relativt små anser vi att ett antal frågor är viktiga att analysera exempelvis: Varför skadades/vårdades fler barn och ungdomar från och? Varför skadades/vårdades färre barn ungdomar från? Varför skadades/vårdades fler flickor än pojkar i transportolyckor i? Varför skadades/vårdades fler pojkar i åldern år i transportolyckor i jämfört med övriga kommuner i länet? 20 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Västernorrland.. LVN, STRADA (Swedish Traffic Accident Data Aqusition). Vägverket 14

15 För information kontakta: Barbro Forslin Leif Hammarström Peter Möllerswärd Niclas Olofsson Producerad av Ledningsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice, Konsult, Christina Mattsson. Fotograf: Håkan Kvam.

Olycksfall i Östergötland 2009

Olycksfall i Östergötland 2009 Olycksfall i Östergötland 29 Skaderegistrering på akutklinikerna i länet Skador till följd av olycksfall är ett folkhälsoproblem. Risken att drabbas av skador finns i alla miljöer där människor vistas

Läs mer

F A K T A. Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet. Andel skadade barn efter ålder och kön.

F A K T A. Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet. Andel skadade barn efter ålder och kön. MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet Varje år skadas nästan 20 000 barn i åldern ett till och med tre år i eller kring bostaden. Med skada menas att den varit så

Läs mer

Olycksfall bland barn och ungdomar

Olycksfall bland barn och ungdomar Olycksfall bland barn och ungdomar Fakta om olycksfall bland barn och unga 0 till och med 17 år Sedan 1950-talet har antalet dödsfall till följd av olyckor minskat i Sverige. Trots detta: är skador den

Läs mer

Barn- och babymöbler F A K T A

Barn- och babymöbler F A K T A MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...

Läs mer

Om skador och skadeutvecklingen

Om skador och skadeutvecklingen Om skador och skadeutvecklingen Jan Schyllander jan.schyllander@msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Fredagen den 13:e är det inte fler dödsfall till följd av olyckor än andra dagar

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:6 Skaderegistrering år 2005 i Östergötland LINKÖPING JUNI 2006 MADELEINE BORGSTEDT-RISBERG SUSANNE STÅLHAMMAR www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 5666. Publikationsnummer MSB744 september 2014 ISBN 978-91-7383-481-

MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 5666. Publikationsnummer MSB744 september 2014 ISBN 978-91-7383-481- Fotgängarolyckor 2 MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 5666 Publikationsnummer MSB744 september 2014 ISBN 978-91-7383-481- 3 Förord Under senare år har oskyddade trafikanter som fotgängare

Läs mer

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv

Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv Fotbollsskador ur ett svenskt folkhälsoperspektiv Jan Schyllander, Robert Ekman och Linda Ryen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstad. Toomas Timpka, Örjan Dahlström och Joakim Ekberg,

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga

Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Hem- och fritidsolycksfall i Sverige. Årsrapport - EHLASS 2003

Hem- och fritidsolycksfall i Sverige. Årsrapport - EHLASS 2003 Hem- och fritidsolycksfall Årsrapport - EHLASS 2003 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen

Läs mer

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år 2000-2006 samt prognoser för år 2007-2016 Äldres skador i Västernorrland Höftfrakturer orsakade av fall - samt prognoser för år 2007- INNEHÅLL FÖRORD... 3 DEFINITIONER... 4 INLEDNING... 5 SYFTE... 6 FRÅGESTÄLLNINGAR... 6 METOD OCH MATERIAL...

Läs mer

Skador bland barn i Sverige

Skador bland barn i Sverige Skador bland barn i Sverige Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiv handling Rapport 2011 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats

Läs mer

Rapport. Landstingets skaderegistrering år 2007. en sammanställning av uppdrag, kvalitet och kvantitet. www.lio.se/fhvc. Linköping Februari 2008

Rapport. Landstingets skaderegistrering år 2007. en sammanställning av uppdrag, kvalitet och kvantitet. www.lio.se/fhvc. Linköping Februari 2008 Rapport Landstingets skaderegistrering år 2007 en sammanställning av uppdrag, kvalitet och kvantitet Linköping Februari 2008 Madeleine Borgstedt-Risberg Madeleine Lindblad Susanne Stålhammar Helle Noorlind

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna De odödliga Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Studien genomfördes av MSB och Karlstads universitet gemensamt Ragnar Andersson, Diana Stark-Ekman, Staffan Janson och Jan Schyllander.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år Enkät Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder...år 3. Hur stor är den ort, där du verkar som tränare? Landsbygd/liten tätort upp till

Läs mer

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se

Läs mer

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Äldres fallolyckor på snö och is. Projekt och kunskapsöversikt 2014/15

Äldres fallolyckor på snö och is. Projekt och kunskapsöversikt 2014/15 Äldres fallolyckor på snö och is Projekt och kunskapsöversikt 2014/15 Bakgrund NTF genomför i samarbetet med äldreorganisationerna projektet Äldre gåendes halk och fallolyckor under 2013 2015. Projektet

Läs mer

KUNGL ARBETARSKYDDSSTYRELSEN TILLSYNSAVDELNINGEN

KUNGL ARBETARSKYDDSSTYRELSEN TILLSYNSAVDELNINGEN KUNGL ARBETARSKYDDSSTYRELSEN TILLSYNSAVDELNINGEN Stuverieektionen Handllu r Byrädirektör S Almberg, LP.Datum 1976-09-27 Ert datum Vlr beteckninc 881.3 484 /76 Er betecknlnc Redogörelse för yrkesskador

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Hem- och fritidsolycksfall i Sverige

Hem- och fritidsolycksfall i Sverige Hem- och fritidsolycksfall i Sverige Årsrapport - EHLASS 1999 Det övergripande målet för Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum (EpC) är att följa, analysera och rapportera om hälsa och sociala förhållanden

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Rapport 2008:13. Marknadskontroll av. våningssängar 2007-2008

Rapport 2008:13. Marknadskontroll av. våningssängar 2007-2008 Rapport 2008:13 Marknadskontroll av våningssängar 2007-2008 Marknadskontroll av våningssängar 2007-2008 Rapport 2008:13 Konsumentverket 2008 Sammanfattning Konsumentverket har under tiden 2007-11 2008-05

Läs mer

SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE

SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE SAMVERKAN FÖR LÄGRE KOSTNADER OCH MINSKAT MÄNSKLIGT LIDANDE att använda skadedata i det förebyggande arbetet Samverkan inom Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Öppna jämförelser 2015

Öppna jämförelser 2015 1 2016-01-11 Öppna jämförelser 2015 Trygghet och säkerhet 2 2016-01-11 I december 2015 presenterade Sveriges Kommuner och Landsting för åttonde året: Öppna jämförelser 2015 Trygghet och säkerhet Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer

Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark 1 (12) Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid vatten 1 Inledning 1.1 Bakgrund Drunkning är den tredje vanligaste dödsorsaken

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Olycksfallsförsäkring

Olycksfallsförsäkring Förköpsinformation Olycksfallsförsäkring Gäller från 2015-01-01 Kortfakta Skydd Pris Utbetalning Teckningsålder Begränsningar Villkor Gäller dygnet runt för olycksfall och ger ersättning för merkostnader.

Läs mer

enskild barnomsorg Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för Förskola Fritidshem - Pedagogisk omsorg Upprättad: 2009-12-18

enskild barnomsorg Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för Förskola Fritidshem - Pedagogisk omsorg Upprättad: 2009-12-18 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild barnomsorg Förskola Fritidshem - Pedagogisk omsorg Upprättad: 2009-12-18 Handläggare: Anders Widestrand Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för

Läs mer

Olycksfallsförsäkring

Olycksfallsförsäkring Försäkringsbesked Olycksfallsförsäkring Försäkringsnummer SP262723. Höörs kommun har tecknat försäkring hos If för barn, ungdom och vissa andra grupper som anges nedan. Försäkringsperiod: Från och med

Läs mer

NCO 2007:13. Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar

NCO 2007:13. Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar NCO 2007:13 Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar Sociala bakgrundsfaktorer hos skadade barn och ungdomar Räddningsverkets kontaktperson: Jan Schyllander, Nationellt centrum för lärande

Läs mer

Olycksfallsförsäkring

Olycksfallsförsäkring Förköpsinformation Olycksfallsförsäkring Gäller från 2016-01-01 Kortfakta Skydd Pris Utbetalning Teckningsålder Begränsningar Villkor Gäller dygnet runt för olycksfall och ger ersättning för merkostnader.

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Faktamaterial om barn och ungdomar

Faktamaterial om barn och ungdomar BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem. 1 (6) 2013-01-22 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636 2 (6) Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

FÖRSÄKRINGSBESKED Kollektiv Olycksfallsförsäkring för Jokkmokks Kommun 2016-01-01

FÖRSÄKRINGSBESKED Kollektiv Olycksfallsförsäkring för Jokkmokks Kommun 2016-01-01 Kollektiv Olycksfallsförsäkring för Jokkmokks Kommun 2016-01-01 Försäkringsbesked Kollektiv Olycksfallsförsäkring för Jokkmokks Kommun Jokkmokks kommun har tecknat försäkring hos Svedea för barn, ungdom

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015

Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015 Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015 Bakgrund Att minska brottsligheten och öka människors trygghet är kriminalpolitikens grundläggande målsättning I januari 2008 presenterade

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt.

Det viktigaste är att se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt. Svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning tar bl.a. upp följande: Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv. Barn-

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Avtal med Folkhälsovetenskapligt centrum

Avtal med Folkhälsovetenskapligt centrum Ledningsstaben MISSIV Henning Sand 2005-11-08 LiÖ 2005-835 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Avtal med Folkhälsovetenskapligt centrum Bakgrund Folkhälsovetenskapligt centrum är ett kunskapscentrum med

Läs mer

Låt det inte hända igen

Låt det inte hända igen inge svedung NCO 2007:9 Låt det inte hända igen Metodik för åtgärdsinriktad uppföljning av barnolyckor Inge Svedung är professor i riskhantering med folkhälsovetenskaplig inriktning vid Karlstads universitet,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Lag om skydd mot olyckor Handlingsprogram. för Linköpings kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-29 Kf 165

Lag om skydd mot olyckor Handlingsprogram. för Linköpings kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-29 Kf 165 Lag om skydd mot olyckor Handlingsprogram för Linköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-29 Kf 165 Förord Ett säkrare och tryggare Linköping Ett övergripande mål i Linköpings kommun är att

Läs mer

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET PAULINE ST DENIS/FANCY Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar:

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar: Egna anteckningar: VÄLKOMMEN TILL METALLENS FÖRSKOLA www.finspang.se Postadress: Finspångs kommun, 612 80 Finspång Besöksadress: Bergslagsvägen 13-15 Telefon: 0122-850 00 Fax: 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8 Kunskap äger VAs ungdomsstudie i korthet VA-rapport 2007:8 Kortfakta om VAs ungdomsstudie Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om ungas syn på vetenskap och kunskap, samt om hur de utvecklar

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer