Innehållsförteckning

Transkript

1 SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler i Mora, Orsa och Älvdalen, år Antal skadade barn per 1 invånare, -18 år, som sökt vård på akutmottagningar och vårdcentraler, år... 7 Antal skadade per 1 invånare, år, som sökt vård på akutmottagningar och vårdcentraler, år... 8 Antal skadade per 1 invånare, 65 år och äldre, som sökt vård på akutmottagningar och vårdcentraler, år... 9 Statistik från akutmottagning... 1 Fördelning skadeområden skadade per 1 kvinnor, år... 1 Fördelning skadeområden skadade per 1 män, år BOSTAD Var i bostaden har olyckorna skett? Fallolyckor per 1 invånare - personer som sökt vård på länets akutmottagningar, TRAFIK Singelolyckor, antal kvinnor respektive män, år Kollisionsolyckor, antal kvinnor respektive män, år Självtillfogad skada, skadade per 1 invånare, år

3 Inledning I rapporten, Personskador i Sverige, 212 års utgåva (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap & Socialstyrelsen, 212) kan man läsa följande om personskador: Skador till följd av olyckshändelser, våldshändelser och självtillfogade våldshändelser utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Skador är den vanligaste dödsorsaken bland yngre människor, en ledande orsak till invaliditet och förlorade levnadsår och en stor orsak till höga hälso- och sjukvårdskostnader. Skador medför stora samhällskostnader samtidigt som det är väl känt att skador går att förebygga med känd metodik. Skador tillhör de områden som uppvisar de mest positiva och snabbaste effekterna av förebyggande arbete. Varje år dör numera nästan 3 människor i olyckor. Sedan mitten av 199-talet har antalet dödsolyckor ökat med 25 procent. Varje år behöver 1 människor läggas in på sjukhus efter att ha skadats i olyckor och 65 uppsöka en akutmottagning. Härtill kommer cirka 1 2 människor som varje år tar sitt eget liv och en ökande trend av framförallt yngre kvinnor som skadar sig själva. Under de senaste decennierna har vi sett att teknikrelaterade skaderisker såsom trafik, industri, farliga produkter minskar. Medan socialt relaterade skaderisker såsom självtillfogade skador, olycksfall bland äldre, förgiftning av alkohol och droger ökar. Risken för att råka ut för en olycka och skadas är högst för barn, ungdomar, yngre vuxna och äldre. Barnens skador är oftast inte lika allvarliga som äldres. Risken att skadas allvarligt och omkomma till följd av olycksfall ökar med åldern för båda könen. Män är överrepresenterade i nästan samtliga skademekanismer och i alla åldersgrupper. Denna överrepresentation är inte lika kraftig i den äldsta åldersgruppen. Det finns en gedigen och samstämmig forskningsbas som pekar på att ekonomiskt svaga personer löper större risk att skadas i olyckor. Barn till ensamstående föräldrar löper till exempel betydligt större risk att drunkna eller att råka ut för trafikolyckor med mera än andra barn. Människor med låga förvärvsinkomster löper betydligthögre risk att omkomma i bränder och drunkning än människor med höga inkomster. En människas sociala status (civilstånd, utbildning och sysselsättning) visar sig också ha påverkan på risken att råka ut för skador av olika slag. Ensamstående, arbetslösa och människor med låg utbildning löper till exempel större risk att skadas än andra. Det finns betydande skillnader i risk för att råka ut för en olycka mellan olika kommuner i Sverige. Generellt gäller att risken är högre i glesbygdskommuner än i förortskommuner och att risken är högre i norra delen av landet än i södra. Risken för att råka ut för en allvarlig olycka kan vara högre för personer med funktionsnedsättningar än för befolkningen i övrigt. Särskilt i trafiken och på arbetsplatsen kan till exempel syn- och hörselproblem tillsammans med nedsatt rörlighet vara riskfaktorer. Antalet personer i landet med någon typ av funktionshinder överstiger en miljon. Bakgrund I Dalarna pågår sedan 21 en registrering av olycksfallsskador på landstingets fyra lasarett och sedan 25 görs även en skaderegistrering i primärvården. Den övergripande målsättningen är att kommunvis kartlägga förekomsten och typen av skador för att ge de enskilda kommunerna ett underlag till ett skadeförebyggande arbete. Syftet med denna registrering är att kartlägga förekomsten av olycksfallskador som föranleder läkarbesök. Registreringen av besök i akut sjukhusvård ger dessutom svar på vilken typ av olycksfall det rör sig om, varför en patient söker akut sjukhusvård (sjukdom, olycksfallsskada, våldskada, självtillfogad skada) och i vilken miljö skadan inträffade. Värt att notera: Besök i primärvård beskrivs inte lika utförligt. Statistiken i denna rapport är hämtad från vårdcentralerna och akutmottagningarna i Dalarna. 3

4 Rapporten avser Mora-, Älvdals-, och Orsabornas besök hos läkare. Redovisningen är baserad på kommun som den skadade är folkbokförd på, oavsett var i länet den skadade sökt läkarvård. Statistiken i underlaget baseras på antal besök, ej antal individer. Rapporten baseras i huvudsak på år, men här finns även några tabeller och diagram som presenteras i längre tidsserier. Att tänka på Skadehändelser inträffar inte slumpmässigt. Genom registrering och kartläggning är de möjliga att analysera vilket innebär att händelser som leder till personskador också blir möjliga att förebygga. Rapporten är mycket kvantitativ i sin utformning, varför det är viktigt att påminna sig att siffrorna inte bara är siffror utan att de alla och i olika grad representerar smärta, lidande, rädsla och sorg. är viktigt att påminna sig om att siffrorna inte bara är siffror utan att de alla och i olika grad representerar smärta, invalidet, lidande, rädsla och sorg. Sammanställningen är gjord av folkhälsoplanerare Pege Andersson, Älvdalens kommun, och Inger Skoglund Hassis, folkhälsoplanerare i Orsa och Mora kommuner, hösten

5 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år - 3 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler Vårdcentral Akutmott Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länet 5

6 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler i Mora, Orsa och Älvdalen, år - Skadade per 1 inv Mora Orsa Älvdalen Länet Akutmott Vårdcentral Akutmott Vårdcentral Akutmott Vårdcentral Akutmott Vårdcentral År År År År År År Orsabor har flest besök år om man lägger samman vårdcentral och akutmottagning - 181/1 invånare, Älvdalen 151/1 invånare, Mora 139/1 invånare, länet 137/1 invånare. Mora- och Orsabor besöker akutmottagning betydligt oftare än Älvdalsbor, som i mycket högre grad söker vård på vårdcentral. I Mora har antalet besök på akutmottagning ökat till år, medan besök på vårdcentralen minskat. I Orsa har besök på vårdcentral ökat under och, besök på akutmottagning är oförändrat. I Orsa sker en successiv ökning av besöken totalt. I Älvdalen ligger omfattningen av besök på akutmottagning stabilt och lågt. Besök på vårdcentralen har minskat mellan åren -. 6

7 Skadade/1 Antal skadade barn per 1 invånare, -18 år, som sökt vård på akutmottagningar och vårdcentraler, år Antal skadade barn -18 år som sökt vård på akutmottagning och vårdcentral Akutmottagning Vårdcentral Totalt 5-5 år 6-12 år år år -5 år 6-12 år år år -5 år 6-12 år år år -5 år 6-12 år Mora Orsa Älvdalen Länet år år Åldersgrupp Mora Orsa Älvdalen Länet Åldersgrupp Akutmottagning Vårdcentral Totalt -5 år år år år år år år år år år år år år år år år Samtliga åldersgrupper Mora = 19/1 inv. Samtliga åldersgrupper Orsa = 218/1 inv. Samtliga åldersgrupper Älvdn. = 194/1 inv. Samtliga åldersgrupper Länet = 179/1 inv. Olycksfall bland barn, upp till 18 år, är de mest skadedrabbade åldersgruppen, jämfört med övriga åringar är den åldersgrupp som skadas oftast i Mora, Älvdalen och Länet. I Orsa är skadas åringar oftast. Unga i Mora och Orsa och länet söker vård på akutmottagning i högre grad än Älvdalens unga, som söker vård på vårdcentral Orsa är den kommun där flest unga, -18 år, söker vård, jämfört med Mora och Älvdalen Orsa 218/1 inv., Älvdalen 194/1 inv., 19/1 inv, länet 179/1 inv. 7

8 Skadade per 1 Antal skadade per 1 invånare, år, som sökt vård på akutmottagningar och vårdcentraler, år Mora Orsa Älvdalen Länet Åldersgrupp Akutmottagning Vårdcentral Totalt Samtliga åldersgrupper Mora = 143/1 inv. Samtliga åldersgrupper Orsa = 172/1 inv. Samtliga åldersgrupper Älvdn. = 152/1 inv. Samtliga åldersgrupper Länet = 131/1 inv Akutmottagning Vårdcentral Totalt år år år år år år år år år år år år Mora Orsa Älvdalen Länet Åldersgrupp Samtliga åldersgrupper i alla tre kommuner ligger högre än länet. Åldersgruppen år skadas oftast i kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen och även i länet Morabor söker oftare vård på akutmottagningen än på vårdcentralen, i alla åldersgrupper Orsabor i ålder år söker oftare vård på akutmottagning, övriga åldersgrupper söker oftare vård på vårdcentral. Älvdalsbor söker i mycket hög utsträckning vård på vårdcentral. Orsa är den kommun där flest åringar, söker vård, jämfört med Mora och Älvdalen Orsa 172/1 inv., Älvdalen 152/1 inv., Mora 143/1 inv., länet 131/1 inv. 8

9 Skadade/ 1 Antal skadade per 1 invånare, 65 år och äldre, som sökt vård på akutmottagningar och vårdcentraler, år Mora Orsa Älvdalen Länet Åldersgrupp Akutmottagning Vårdcentral Totalt Samtliga åldersgrupper Mora = 138/1 inv. Samtliga åldersgrupper Orsa = 23/1 inv. Samtliga åldersgrupper Älvdn. = 181/1 inv. Samtliga åldersgrupper Länet = 155/1 inv Akutmottagning Vårdcentral Totalt Mora Orsa Älvdalen Länet Åldersgrupp Åldersgruppen 8 år och äldre skadas oftast i de tre kommunerna och länet Orsa kommun har flest antal skadade och ligger mycket högre än länet, Mora och Älvdalen Orsa 23/1 inv., Älvdalen 181/1 inv., Mora 138/1 inv., länet 155/1 inv. Mora har färre skador än länet Morabor nyttjar akutmottagningen oftare än vårdcentralen i båda åldersgrupperna, Orsabor gör det i åldersgruppen över 8 år och Älvdalsbor söker vård via vårdcentralen i båda ålderskategorierna. 9

10 Skadade per 1 Statistik från akutmottagning I kommande kapitel beskrivs skador som drabbar kommunmedborgare i Älvdalen, Mora och Orsa och som föranleder besök vid länets akutmottagningar. Fördelning skadeområden skadade per 1 kvinnor, år I tabellen nedan beskrivs hur skador från akutmottagningen fördelar sig mellan olika skadeområden. Skadade per 1 Skadeområden kvinnor Mo Or Äl Län Trafik/transportområde Bostad/bostadsområde Arbete/produktionsområde Butiks,handels-och serviceområde Skola, förskola, off lokaler, inst.omr Idrott, idrotts-och sportanläggning Nöjes-, kultur-och parkområde Fri natur, hav, sjö och älv, Trafik/transportområde Bostad/bostadsområde Arbete/produktionsområde Butiks,handels-och serviceområde Idrott, idrotts-och sportanläggning Skola, förskola, off. lokaler, inst.omr Skadeområde Nöjes-, kultur-och parkområde Fri natur, hav, sjö och älv, Skadade per 1 kvinnor Mo Skadade per 1 kvinnor Or Skadade per 1 kvinnor Äl Skadade per 1 kvinnor Län Skador i bostad/bostadsområde toppar i alla tre kommuner och länet, näst vanligast är skador i idrott, idrotts-och sportanläggning Älvdalen ligger lägst inom samtliga skadeområden. En förklaring till det är att Älvdalsbor oftare söker vård på vårdcentral och inte på akutmottagning. 1

11 Skadade per 1 Fördelning skadeområden skadade per 1 män, år Skadade per 1 Skadeområden män Mo Or Äl Län Trafik/transportområde Bostad/bostadsområde Arbete/produktionsområde Butiks,handels-och serviceområde Skola, förskola, off lokaler, inst.omr Idrott, idrotts-och sportanläggning Nöjes-, kultur-och parkområde Fri natur, hav, sjö och älv, Trafik/transportområde Bostad/bostadsområde Arbete/produktionsområde Butiks,handels-och serviceområde Idrott, idrotts-och sportanläggning Skola, förskola, off. lokaler, inst.omr Skadeområden Nöjes-, kultur-och parkområde Fri natur, hav, sjö och älv, Skadade per 1 män Mo Skadade per 1 män Or Skadade per 1 män Äl Skadade per 1 män Län Bostad-bostadsområde toppar i alla kommuner, dubbelt så många, näst högst är idrott-sportanläggning i alla tre kommuner, Skador i bostad/bostadsområde toppar i alla tre kommuner och länet,. Näst vanligast är skador i idrott, idrott, idrotts-och sportanläggning, på tredje plats arbete/produktionsområde i Mora och Orsa, men i Älvdalen är det vanligare med skador inom trafik/ transportområde Älvdalen ligger lägst inom samtliga skadeområden. En förklaring till det är att Älvdalsbor oftare söker vård på vårdcentral och inte på akutmottagning. 11

12 Antal skadade per 1 inv BOSTAD Åldersgrupper Mora Orsa Älvdalen Länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Antal skadade per 1 inv i bostad/bostadsområde Åldersgrupp Totalt Mora Kvinnor Mora Män Orsa Kvinnor Orsa Män Älvdalen Kvinnor Älvdalen Män Länet Kvinnor Länet Män Åldersgrupp där flest olycksfall sker är 8 år och äldre i alla tre kommuner och för båda könen Skador i åldersgruppen -5 år är näst högst i Orsa och Mora, men i Älvdalen är män år näst högst.. Bland kvinnor 8 år och äldre ligger Orsa högst (178/1 inv.), sedan Mora 15/1 och på tredje plats Älvdalen, 55/1 inv. Kan en förklaring vara att man oftare söker vård på vårdcentralen och inte på akutmottagningen?. Män skadas inte lika ofta som kvinnor. Män i Älvdalen över 8 år skadas dubbelt så ofta som kvinnorna. Skador bland kvinnor i denna åldersgrupp är anmärkningsvärt lågt. I Orsa är sambandet det motsatta. I Mora dominerar olycksfall bland barn, -5 år, och siffran är nästan lika hög som i åldersgruppen 8 år och äldre. I Orsa är andelen kvinnor över 8 år som skadas allra högst, bland män är andelen som skadas ungefär lika stor i åldersgrupperna -5 år och 8 år och äldre 12

13 Var i bostaden har olyckorna skett? Observera att här redovisas antal olyckor. Bostadsrum, sovrum inkl. hall, förstuga, matrum Kök Bostad utomhus inkl. balkong, trappa, tak, altan Mora Orsa Älvdalen Länet Trädgård inkl. uthus/redskapsbod, swimmingpool Inomhus, i bostadsrum, sovrum inklusive hall, förstuga, matrum är de platser där flest olyckor sker. Underlaget, men inte tabellen, visar att personer 8 år och äldre är de som skadas oftast i bostadsrum, sovrum inklusive hall, förstuga, matrum. 13

14 Länet Älvdalen Vansbro Säter Smedjebacken Rättvik Orsa Mora Malung Ludvika Leksand Hedemora Gagnef Falun Borlänge Avesta Fallolyckor per 1 invånare - personer som sökt vård på länets akutmottagningar, År År År År År Kommentar: Tabell och diagram bekräftar vad vi tidigare konstaterat, nämligen att Orsa och Mora ligger högt, högre än länet, och Älvdalen ligger under länet när man studerar akutens rapportering (vårdcentralernas rapportering ingår ej). Antal Per 1 Antal Per 1 Antal Per 1 Per 1 Per 1 Kommun År inv År År inv År År inv År År inv År År inv År Avesta , , , , ,4 Borlänge , , , , ,1 Falun , , , , ,7 Gagnef , , , , ,7 Hedemora , , , , ,4 Leksand , , , , ,6 Ludvika , , , , ,4 Malung , , , , ,2 Mora , , , , ,2 Orsa , , , , ,3 Rättvik , , , , ,7 Smedjebacken , , , , ,1 Säter , , , , ,9 Vansbro , , , , ,7 Älvdalen , , , , ,4 Länet , , , , ,2 14

15 Antal skadade per 1 invånare TRAFIK Antal skadade per 1 invånare, år Åldersgrupper Mora Orsa Älvdalen Länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Trafik, antal skadade per 1 invånare Mora Kvinnor Mora Män Orsa Kvinnor Orsa Män Älvdalen Kvinnor Älvdalen Män Länet Kvinnor Länet Män Totalt Åldersgrupp I jämförelse med övriga skadeområden kan detta tyckas vara små tal, men olyckor i trafik har ofta allvarlig utgång, varför det är viktigt med förebyggande insatser. Skador i åldersgrupperna år respektive föranleder flest besök på akutmottagning. Hur gick trafikolyckan till? Vem skadades? Läs mer i nästa avsnitt. 15

16 Antal Singelolyckor, antal kvinnor respektive män, år Som singelolycka räknas samtliga olycksfall i trafikmiljö där endast ett fordon är inblandat. Mora Orsa Älvdalen Trafikslag Antal kvinnor Antal män Antal kvinnor Antal män Antal kvinnor Antal män Fotgängare 2 3 Cyklist Mopedist Motorcyklist 1 2 Bilförare Personbil Lastbil+övrigt Buss 1 Passagerare Skoter, terrängfordon Totalt Singelolyckor - antal Fotgängare Cyklist Mopedist Motorcyklist Bilförare Personbil Lastbil+övrigt Buss Passagerare Skoter, terrängfordon Totalt Trafikslag Singelolyckor - antal olyckor Mora Antal kvinnor Singelolyckor - antal olyckor Orsa Antal kvinnor Singelolyckor - antal olyckor Älvdalen Antal kvinnor Singelolyckor - antal olyckor Mora Antal män Singelolyckor - antal olyckor Orsa Antal män Singelolyckor - antal olyckor Älvdalen Antal män 16

17 Antal Kollisionsolyckor, antal kvinnor respektive män, år Som kollisionsolycka räknas samtliga olycksfall i trafikmiljö där mer än ett fordon är inblandat. Mora Orsa Älvdalen Trafikslag Antal kvinnor Antal män Antal kvinnor Antal män Antal kvinnor Antal män Fotgängare Cyklist Mopedist Motorcyklist 1 1 Bilförare Personbil Lastbil+övrigt 1 Passagerare Skoter, terrängfordon Totalt Kollisionsolyckor- antal Kollisionsolyckor Mora Antal kvinnor Kollisionsolyckor Mora Antal män Kollisionsolyckor Orsa Antal kvinnor Kollisionsolyckor Orsa Antal män Kollisionsolyckor Älvdalen Antal kvinnor Kollisionsolyckor Älvdalen Antal män Fotgängare Cyklist Mopedist Motorcyklist Bilförare Personbil Lastbil+övrigt Passagerare Skoter, terrängfordon Totalt Trafikslag 17

18 Antal per 1 invånare Självtillfogad skada, skadade per 1 invånare, år Som självtillfogad skada räknas självmord, självmordsförsök samt avsiktligt självtillfogad kroppsskada. Åldersgrupper Mora Orsa Älvdalen Länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt Självtillfogad skada per 1 invånare Totalt Åldersgrupp Mora Kvinnor Mora Män Orsa Kvinnor Orsa Män Älvdalen Kvinnor Älvdalen Män Länet Kvinnor Länet Män De flesta självtillfogade skador sker bland kvinnor i Orsa och Älvdalen i åldersgruppen år, i Mora år. 18