Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Transkript

1 Folkhälsoplan

2 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles växtkraft och att Här känner vi trygghet och livsglädje med närhet till god vård och omsorg. * * * Hälsa och folkhälsa Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling och en hållbar tillväxt. En god hälsa är något som de flesta av oss värdesätter allra mest. För samhällets del är friska invånare som kan arbeta och vara delaktiga i samhällslivet förmodligen en av de allra viktigaste förutsättningarna för en hållbar utveckling. En god folkhälsa kännetecknas av god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och små skillnader i hälsan mellan olika skikt i befolkningen. Genom politiska ställningstaganden och politiska beslut skapas förutsättningar för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Hälsans bestämningsfaktorer Människors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer. Folkhälsofrågor är en angelägenhet såväl för individen som för samhället i sin helhet. Riskfaktorer ökar risken för sjukdom eller ohälsa. Friskfaktorer minskar risken för sjukdom eller ohälsa. Skyddsfaktorer minskar effekten av en riskfaktor. Hälsans bestämningsfaktorer går att påverka både på individnivå och genom politiska beslut. Faktorer på global nivå eller faktorer som hänger samman med hur samhället är organiserat kan vi som individer inte direkt råda över. Dessa faktorer kan emellertid påverkas och förändras genom politiska beslut. Faktorer som ålder, kön och arv kan inte heller påverkas men det som individen absolut kan påverka är den egna livsstilen. Kost, motion, rökning är exempel på faktorer som individen själv kan ta ansvar för. Sociala nätverk, socialt stöd, familj och nära anhöriga är andra grundläggande faktorer för en god hälsa. 2

3 Folkhälsorådet Folkhälsorådet, som lyder under kommunstyrelsen, är ett av kommunens samrådsorgan som berör strategiska frågor avseende folkhälsa och trygghet. Folkhälsorådet har som uppgift att ta fram underlag för att beskriva hälsoläget i kommunen. Beskrivningen skall sedan ligga till grund för kommunens prioriteringar beträffande hälsofrämjande insatser. Kartläggning utifrån nedanstående rapporter bör göras vart fjärde år. Rådet utser ansvarig person för detta. Folkhälsorådet är sammansatt av förtroendevalda och tjänstemän från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, teknik- och fritidsnämnden, kulturnämnden, Säfflebostäder AB samt miljö- och byggnadsnämnden. I rådet ingår också en representant från Friskvården i Värmland. Representanter från olika aktörer inom hälso- och trygghetssektorn kan adjungeras till Folkhälsorådet eller inbjudas vid specifika tillfällen. Ledamöterna ansvarar för kontinuerlig rapportering mellan respektive nämnd och Folkhälsorådet. Ledamöterna skall dessutom ansvara för uppföljningen av Folkhälsorådets förslag och rekommendationer. Det operativa arbetet bedrivs huvudsakligen som ett naturligt inslag inom respektive verksamhet eller i projektform. En folkhälsoplan skall ligga till grund för arbetet och planen skall utgå från kommunens övergripande verksamhetsmål och vision. Folkhälsoplanen skall utvärderas och revideras av Folkhälsorådet samt av respektive nämnd eller bolag följas upp och rapporteras i årsredovisningen. Kommunen och övriga aktörer skall via Folkhälsorådet samverka kring sina respektive verksamheter, sina förändringsplaner och resultatuppföljningar inom de områden som har påverkat eller kan påverka kommuninvånarnas trygghet och hälsa. Utvärdering Alla berörda nämnder, bolag och verksamheter ansvarar för att måluppfyllelsen avseende de mål som anges i verksamhetsplanerna redovisas i den verksamhetsberättelse som årligen lämnas till kommunfullmäktige. Första folkhälsorådsmötet på året bör fokusera på resultatet av de aktiviteter som genomförts i respektive nämnd. Kartläggning utifrån nedanstående rapporter bör göras vart fjärde år. Rådet utser ansvarig person för detta. Källor och vägledande kunskap Konventioner: WHO:s Hälsa 21 FN:s barnkonvention FN:s kvinnokonvention Rapporter: 3

4 Kommunala basfakta (Folkhälsoinstitutet) Öppna jämförelser (Folkhälsoinstitutet) Värmlänningarna liv och hälsa 2008 (Landstinget i Värmland) Liv & Hälsa 2000, 2004, 2008 samt under arbete 2012 (Landstinget i Värmland) Ung i Värmland (C. Hagqvist, Karlstads Universitet) Aktuell Folkhälsorapport (Socialstyrelsen) Hälsodatabanken (Värmlands kommuner) Grundläggande måldokument Nationellt För att främja folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället har riksdagen beslutat om följande nationella folkhälsomål: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Utvärdering av de 11 folkhälsomålen Folkhälsodata tas fram av Folkhälsoinstitutet och innehåller statistik om hälsan och dess bestämningsfaktorer och organiseras efter folkhälsopolitikens elva målområden. Statistiken i Folkhälsodata presenteras på flera regionala nivåer och i så stor utsträckning som möjligt på kommunnivå. Så långt det är möjligt är statistiken uppdelad på åldersklasser och kön, och jämförs med länet och riket. Regionalt Nya Perspektiv 4

5 Nya Perspektiv är ett utvecklingsarbete för kommunerna och för landstinget i Värmland. Nya perspektiv riktas mot fyra distinkta utmaningar: den sårbara familjen, riskbruk och riskbeteende, psykisk hälsa och äldres hälsa. Lokalt Säffle kommun har antagit en vision med följande lydelse: SÄFFLE vågar leda hållbar utveckling I Säffle kan vi, vill vi, vågar vi. Vi har en öppen attityd och välkomnar det nya. Vi värnar om varandra och vårt samhälles växtkraft. Vi är kända för vårt goda värdskap. Med stolthet säger vi att vi är Säfflebor. Centrum för grön utveckling Forskning och lokalt engagemang ger försprång inom utveckling av förnybar energi och förädling av resurser från jord, skog och vatten. Våra utbildningar ger möjligheter till livslångt lärande med spetsinriktning som ger kompetens för ett differentierat näringsliv. Företagandet står på topp. Lockande levande livsmiljö I vår kommun finns attraktiva bostäder för alla. Här känner vi trygghet och livsglädje med närhet till god vård och omsorg. Här är rikt på upplevelser och kultur med ett par juveler i kronan. Vår landsbygd lever och utvecklas och vår mysiga stadskärna sjuder av liv. Säffle är en pärla bland småstäder. Säffle mitt i världen Vårt hypersnabba nät har fått digitala företag att växa som svampar ur jorden. Det går snabbt att pendla, resa och frakta. Broar byggs, regionen växer och Säffle blomstrar. Prioriterade områden Säffle kommun har beslutat att, bland de nationella folkhälsomålen, prioritera följande med rött markerade områden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5

6 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Verksamhetsplan Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av förutsättningarna för en god folkhälsa. Brist på inflytande har negativt inflytande på individens och gruppens hälsa. Delmål 6

7 1. Ökad medborgardialog 2. Ökat elevinflytande 3. Ökat valdeltagande Aktiviteter Ansvar Resultat 2013 Resultat 2014 Bredare informationskanaler Formalisera ungdomsinflytandet i kommunen Utveckla och aktivera elevråden Stimulera och underlätta valdeltagandet Kommunstyrelse, Teknik och Fritidsnämnd, Miljö & Byggnadsnämnd Kulturnämnd Barn och utbildningsnämnd Kommunstyrelse Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under barn och ungdomsåren har stor betydelse för såväl psykisk som fysisk hälsa under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna för folkhälsoarbetet. Delmål 1. Utveckla föräldrastödet 7

8 2. Utveckla föreningsstödet 3. Utveckla befintliga och nya samverkansformer Aktiviteter Ansvar Resultat 2013 Resultat 2014 Utveckla föräldrastödet inom socialförvaltningen barnomsorgen skolan Socialnämnd Barn och utbildningsnämnd Barn och utbildningsnämnd Utveckla föreningsstödet Utveckla befintliga och nya samverkansformer med övriga relevanta aktörer Teknik och fritidsnämnd Kommunstyrelse, Socialnämnd, Barn och utbildningsnämnd, Teknik och Fritidsnämnd, Kulturnämnd, SÄBO, Miljö & Byggnadsnämnd Utveckla trygga, lugna och välplanerade bostadsområden SÄBO, Miljö & Byggnadsnämnd, Teknik & Fritidsnämnd 8

9 Målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Detta sker inte bara genom behandling av sjukdom och skada, utan också genom förebyggande och hälsofrämjande insatser. Delmål 1. I samverkan med hälso- och sjukvården stimulera förebyggande och hälsofrämjande insatser 2. Insatser för att förebygga fallolyckor bland äldre 3. I samverkan med hälso- och sjukvården stimulera förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) 4. Minska tobaksbruket Aktiviteter Ansvar Resultat 2013 Resultat 2014 Fallprevention Hälsofrämjande arbetssätt inom äldreomsorgen Socialnämnd Socialnämnd I dialog med hälso- och sjukvården stimulera till ökad förskrivning av FaRordinationer Kommunstyrelsen Arbete för att minska tobaksbruket Kommunstyrelsen 9

10 Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande och har en sjukdomsförebyggande effekt. Fysiskt aktiva och alerta medborgare innebär positiva samhällsekonomiska effekter. Delmål 1. Öka den fysiska aktiviteten hos barn och unga 2. Öka den fysiska aktiviteten hos den vuxna befolkningen Aktiviteter Ansvar Resultat 2013 Resultat 2014 Öka den dagliga mängden rörelse och fysisk aktivitet inom förskola och skola Stimulans av fysisk aktivitet och motionsidrott inom föreningslivet Barn och utbildningsnämnd, Teknik och fritidsnämnd Friskvården i Värmland, Teknik och fritidsnämnd Förbättra tillgång och tillgänglighet avseende de anläggningar och annat som ger förutsättningar för fysisk aktivitet i närmiljön Kommunstyrelsen, Teknik och fritidsnämnd, SÄBO 10

11 Målområde 10 Goda matvanor och säkra livsmedel Kosten och matvanorna har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är en förutsättning för hälsa och välbefinnande och nya forskning visar att kostens betydelse för en god hälsa är viktigare än man tidigare insett. Goda matvanor och regelbunden vardagsmotion kan förebygga en rad sjukdomar och symptom, bland annat hjärt-och kärlsjukdomar, typ 2 diabetes och psykisk ohälsa. Många av våra mest frekventa hälsoproblem är kopplade till kost och matvanor. Delmål 1. Ökad medvetenhet om kosten och dess betydelse för hälsan 2. Minskat antal överviktiga barn och ungdomar Aktiviteter Ansvar Resultat 2013 Resultat 2014 Aktualisera och följa upp gällande riktlinjer avseende utbud och kvalitet inom den kommunala verksamheten. Informera om och stimulera goda kostvanor Arbeta enligt ett gemensamt strategidokument för att förebygga övervikt bland barn och unga samt främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och unga i Värmland (Landstinget i Värmlands och kommunerna i Värmland) Barn och utbildningsnämnd, Miljö & Byggnadsnämnd Kommunstyrelsen Friskvården i Värmland Barn och utbildningsnämnden Friskvården i Värmland, Landstinget i Värmland. Teknik och fritidsnämnd 11

12 Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruk av beroendeframkallande medel påverkar hälsan. Det gäller också spelberoende. Tobak är en av de faktorer som allra mest påverka hälsan i negativ riktning. Tobaksbruket åsamkar sjuk- och hälsovården betydande kostnader och minskat bruk av tobak innebär en samhällsekonomisk vinst. Tobaksbruket är ojämnt fördelat i samhället. Vissa grupper röker och snusar mer än andra och drabbas av dess negativa konsekvenser. Inom Säffle kommun finns en så kallad ANDT-grupp ( Allas Ansvar ) med uppgift att arbeta med strategier och metoder för att minska bruket av beroendeframkallande medel. Delmål 1. Minskat bruk av tobak bland kommunens invånare 2. Senare debut och minskat alkoholbruk bland barn och ungdom Aktiviteter Ansvar Resultat 2013 Resultat 2014 Arbeta för rökfria arbetsplatser och miljöer Följa upp och agera i enlighet med tobakslagens bestämmelser avseende skolor och fritidsgårdar Aktiv tillsyn av försäljningsställen Erbjuda tobaksavvänjning Kommunstyrelsen Barn och utbildningsnämnden, Kulturnämnden Socialnämnden, Miljö & Byggnadsnämnd Kommunstyrelsen, Barn och utbildningsnämnden 12