Åtgärdsplan Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1 Åtgärdsplan 2008 Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2 INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL... 4 LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 INSATSER I HÄRRYDA KOMMUN... 5 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA... 6 KAMRATSTÖDJARUTBILDNING... 6 BARN OCH UNGDOMARS MATVANOR... 7 Studiecirklar i matlagning... 7 Friskvanenätverket... 8 Handledande samtal för gravida och småbarnsföräldrar... 8 FÖRELÄSNINGAR... 9 FOLKHÄLSOVECKA... 9 FYSS / FAR PRIMÄRVÅRDSNÄTVERK ÄLDRES HÄLSA SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER FORTBILDNING INOM FOLKHÄLSA SAMVERKAN MILJÖ OCH FOLKHÄLSA BEKÄMPA HOT OCH VÅLD MOT KVINNOR

3 Inledning Hälsa skapas där människor lever, leker, arbetar och älskar Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. God folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan skall vara så god som möjligt utan den bör även vara så jämlikt fördelad som möjligt. En god folkhälsa är resultatet av att människor mår bra där de arbetar och bor. Ett nätverk av familj och vänner, en meningsfull sysselsättning, en känsla av delaktighet och möjlighet att påverka sitt eget liv stimulerar och ger trygghet. Skillnaden mellan hälsa och folkhälsa är att hälsa kopplas till individen medan folkhälsa kopplas till befolkningen och samhället. Hälsa kan ses som en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället. Figur 1 Hälsans bestämningsfaktorer Ytterst i cirkeln finns samhällets struktur på globalnivå. Nästa nivå visar faktorer som påverkas av hur samhället är uppbyggt, dvs. faktorer som ofta bestäms genom politiska beslut. Därefter kommer den nivå som kopplas till människors levnadsvanor. Sociala nätverk, socialt stöd, familj och nära anhöriga är några av de viktigaste faktorerna för en god hälsa. Faktorerna ålder, kön och arv kan givetvis inte påverkas utan ger oss endast lite olika utgångslägen. (L. Swanström & B. J. Haglund) Människors hälsa påverkas av många olika bestämningsfaktorer. Dessa faktorer hänger samman med hur samhället är organiserat och kan påverkas genom kollektiva beslut såsom bostadsplanering, trafikmiljö, utbudet av alkohol och tobak, arbetsmiljöer och arbetets organisation. Andra bestämningsfaktorer kan hänföras till människors levnadsvanor som kost, motion, rökning och användning av droger. Fördelen med att utgå ifrån bestämningsfaktorer är att de mål som man formulerar för att ge ökad välfärd blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika samhällsinsatser. Folkhälsoarbetet är en långsiktig satsning och där planering för en god folkhälsa innebär att människors hälsa och välbefinnande lyfts in i alla delar av samhällsplaneringen. För att förstå människans beteende och hälsa behöver begreppen sättas in i ett större perspektiv, där förutsättningar för aktivitet och handlande kan analyseras på både samhällsgrupp-, och individnivå. Hjulmodellen ovan illustrerar hur olika delar i människans omgivning, så som biologiska-, sociala- och fysiska miljöfaktorer, påverkar individens hälsa. 3

4 Nationella mål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. områdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan i Sverige. Det övergripande målet är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Till detta övergripande mål hör elva målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Lokalt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet berör ett mycket stort antal myndigheter och andra ansvariga men huvuddelen bedrivs av kommuner och landsting. Kommunerna har en central roll genom sitt inflytande över den lokala samhällsplaneringen, ansvar för skola och fritidsverksamhet och sina insatser inom den sociala sektorn alltifrån barnomsorg till arbete med missbrukare, psykiskt funktionshindrade och äldre. Härryda kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet samt de elva målområdena. Av dessa elva har folkhälsorådet i Härryda kommun valt att prioritera och lägga tonvikt på följande: 1. Delaktighet och inflytande i samhället Makten och möjligheten att påverka sin omvärld har en stor betydelse för människans hälsa. Samhällen med lågt valdeltagande, där människor inte känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller försöka påverka, samt där man saknar kunskap om hur man kan påverka, utmärks av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet i samhället är därför ett betydelsefullt och grundläggande folkhälsomål. Särskild vikt bör läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet. 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Det finns en mycket påtaglig socialt betingad ojämlikhet i barns hälsa, både vad gäller den fysiska som psykiska hälsan. 4

5 Ett förebyggande arbete när det gäller barn och ungdomar bör koncentreras på att förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer, förstärka barnomsorgen och utveckla hälsofrämjande skolor. Ett direkt stöd till småbarnsfamiljer, utbyggd föräldrautbildning och riktade förebyggande insatser under förskoleåldern är viktiga åtgärder för att bryta utvecklingen mot en försämrad psykisk hälsa. 3. Sunda och säkra miljöer och produkter Det är viktigt att kunskapen om miljöns påverkan på hälsan ökar och att man med det tillämpar försiktighetsprincipen vid införandet av ny teknik. Hälsan påverkas av både inomhus- och utomhusmiljön. För att kunna bevara en god hälsa krävs att luften vi inandas är ren, att maten vi äter är fri från bekämpningsmedel, men även att husen vi bor i är mögel-, fukt- och radonfria. Det är även viktigt att förebygga olycksfall, vilket kräver att den regionala och lokala nivån såsom trafikpolitik, samhällsskydd och beredskap mot olyckor involveras. 4. Hälsofrämjande levnadsvanor ( En sammanslagning av målområdena trygg och säker sexualitet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel, samt minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, dopning och överdrivet spelande.) Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Fysisk aktivitet förebygger hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, vissa former av cancer, depressioner, övervikt, benskörhet osv. Maten är också en viktig del för en god hälsoutveckling. Felaktig sammansatt kost samt fysisk inaktivitet är stora bidragande orsaker till den ökade övervikten och fetman i Sverige. För mycket snabbmat, för stort dagligt sockerintag och för lite frukt och grönsaker kan ses som hälsorisker. Rökning och alkoholanvändning är andra faktorer som medför stora folkhälsoproblem och i dessa fall spelar tillgängligheten stor roll. er i Härryda kommun År 2003 startade ett projektet PÅängen i Härryda kommun. Folkhälsorådet ställde sig bakom denna verksamhet som arbetar för att främja barn och ungdomars hälsa genom att utveckla metoder och samordna insatser som riktas till vuxna i barn och ungdomars närhet. PÅängens verksamhet är en samverkan mellan skola, fritid, kultur, socialtjänst och hälso- och sjukvården. En stor del av det folkhälsoarbete som riktas till barn och ungdomar i kommunen sker inom ramen för PÅängens arbete, där folkhälsoplaneraren fungerar som möjliggörare och samordnare för det organisatoriska arbetet. Det pågår även en mängd aktiviteter och insatser i frivilligas och myndigheters regi som bidrar till att främja hälsa men som dock ej redogörs i denna publikation. De insatser som ingår i denna åtgärdsplan är de insatser där antingen folkhälsoplaneraren deltar och/eller som folkhälsorådet ger ekonomiskt stöd till. Åtgärderna som presenteras skall ses som ett komplement till redan befintlig verksamhet och som en utveckling av detta arbete. 5

6 er 2008: Hälsofrämjande skola (område 1, 2 & 4) PÅängen förde under år 2006 diskussioner om att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete kring frågor som mat, rörelse, stress, sömn etc. Diskussionen resulterade i ett intresse av hälsofrämjande skolutveckling och att undersöka hur andra kommuner arbetar. HSN 7 (Hälso- och sjukvårdsnämnd 7) blev intresserade av idén och erbjöd PÅängen ekonomiskt stöd under fyra år. Djupedalsskolan utsågs som pilotskola och här kommer nya metoder och arbetssätt att prövas. Fokus kommer att vara på frågor som omfattar kost, rörelse och psykosocial hälsa. Hälsofrämjande skola är en metod som syftar till att utveckla skolan till en miljö som stärker det som främjar en god hälsa. Hälsoarbetet skall genomsyra hela skolans vardag med fokus på att stärka skyddsfaktorerna. Delaktighet och inflytande för elever, personal och föräldrar är ledorden. Elever, personal och föräldrar på skolor i Härryda kommun För att genomföra insatsen avsätter PÅängens personal tid motsvarande en heltidstjänst. Arbetet innefattar implementering av konceptet, planering och genomförande av uppstartsdagar med rådslag som metod, att framställa en handlingsplan samt organisera utbildningsdagar. PÅängen skall även utveckla en strategi för hälsofrämjande skolutveckling som på sikt skall erbjudas samtliga skolor i kommunen. Att konceptet hälsofrämjande skola sprider sig som ringar på vattnet och på sikt kan erbjudas till samtliga kommunens skolor. et är att kommunens skolor skall arbeta medvetet med hälsa som en röd tråd genom all verksamhet. Det ekonomiska stödet från HSN 7 löper fram till år Därefter fortlöper PÅängens arbete med att implementera erfarenheter och metoder till övriga skolor i kommunen. PÅängen. Kamratstödjarutbildning (område 2) PÅängen fick år 2007 en förfrågan från verksamhetschefen för senaredelskolor att stödja skolorna i deras arbete med Kamratstödjarna. Syftet med kamratstödjare är att främja goda relationer på skolan. 6

7 PÅängen har åtagit sig uppdraget och har påbörjat en kartläggning kring hur arbetet med kamratstödjarna ser ut på de olika skolorna. PÅängen har även utformat och presenterat ett koncept på en kamratstödjarutbildning. På en fortbildningsdag 2007 framkom det att det finns behov av att utveckla samverkan kring kamratstödjarna skolorna emellan. Kamratstödjare (elever) och stödpersoner (vuxna på skolan t ex lärare, kuratorer och skolvärd) Att processa fram en långsiktig strategi för nätverksträffar samt att planera och sammankalla till en första nätverksträff, en för kamratstödjare och en för stödpersoner. Att genom nya kunskaper, inspiration och erfarenhetsutbyte vidareutveckla kamratstödjarnas roll och funktion och att på lång sikt höja kamratstödjarens status och det arbete som görs ute på skolorna. Vår- och hösttermin 2008 PÅängen Barn och ungdomars matvanor (område 3 & 4) Studiecirklar i matlagning Sedan 2005 pågår ett samarbete mellan folkhälsorådet, Studieförbundet Vuxenskolan och LRF Min Mat angående att arrangera studiecirklar i matlagning för föräldrar. Syftet är att inspirera till matlagning på ett lätt och sunt sätt. Miljöaspekten finns med och tanken är att inspirera till att använda närproducerade varor. Ett antal studiecirkelledare har erhållit en inspirationskurs med kocken Katja Palmdahl med syftet att kunna leda cirklarna. Under startade tio cirklar efter ambitionen att starta där efterfrågan fanns. Småbarnsföräldrar och föräldrar till barn i skolåldern. Att starta studiecirklar riktade till föräldrar, samt utveckla strategier för att väva in det i ordinarie verksamhet. Att öka kunskapen om enkel, näringsrik matlagning och öka medvetenheten om hur miljön påverkas av de val vi gör i matbutiken. sättningen är att studiecirklarna fortlever utan ekonomiskt stöd från Folkhälsorådet från och med år Löpande arbete allteftersom efterfrågan finns. 7

8 Folkhälsoplanerare tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan. Friskvanenätverket Sedan 2003 finns ett tvärsektoriellt nätverk som startade på initiativ av barn- och ungdomsmedicinska mottagningen där man noterat allt fler barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Syftet med nätverket är att vi tillsammans kan göra insatser för att motverka en negativ utveckling och främja frisk vikt. Under de gångna åren har nätverket initierat föreläsningar, utbildningssatsningar, studiecirklar m.m. I nätverket delar man erfarenheter och diskuterar gemensamma insatser för att främja en hälsosam vikt bland barn och ungdomar i kommunen. Här uppstod bl a idén om att satsa på inspirationsutbildning för dem som arbetar med skolcaféerna eller caféerna i den öppna verksamheten. Barn och ungdomar i Härryda kommun. Att insamla och sammanställa data kring barn och ungdomars viktutveckling. Nätverket fortsätter att träffas ca 4 gånger per år för att diskutera och utbyta erfarenheter och idéer om vad som kan göras i arbetet för frisk vikt bland barn och ungdomar. Fler barn med frisk vikt och hälsofrämjande inställning till mat. Löpande under året. Folkhälsoplaneraren med arbetsgrupp. Handledande samtal för gravida och småbarnsföräldrar Det inkom en projektansökan om ekonomiskt bistånd i november 2007 till Folkhälsorådet. Projektet avser handledande samtal i mödragrupper för gravida och nyblivna småbarnsföräldrar. Syftet är att öka föräldrars insikt av bra matvanor under graviditeten och att kunskaperna fortlever efter barnet är fött. Detta skall genomföras på MVC och BVC under ledning av en projektanställd. Blivande förstagångsmammor i Mölnlycke Starta mödragrupper och inleda handledande samtal vid fyra tillfällen från och med v.38. När barnen är födda, efter tre månader, startar samma grupper och ses vid fyra tillfällen. Att främja barn och ungdomars matvanor genom att öka föräldrars insikt om sambandet mellan hälsa och goda matvanor. 8

9 År , ca 18 månader Projektledare (Suzanne Lundborg) Föreläsningar (Samtliga målområden) Folkhälsorådet har genom åren tillsammans med kommunens hälsoutvecklare arrangerat föreläsningar inom olika teman. Under 2007 erbjöds föreläsningar kring ämnena självkänsla, inre ledarskap och orka vara ledig. Tidigare har det erbjudits 3-4 föreläsningar per år men eftersom utbudet av föreläsningar i Härryda kommun är stort och för att inte konkurrera med andra så beslutades att dra ned på antalet föreläsningar till två per år. Boende och verksamma i Härryda kommun. Att arrangera två föreläsningar under året. Den 3 april kommer Nils Simonsson och föreläser kring Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Den 13 november kommer stressdoktorn Thomas Danielsson och föreläser om vad vore livet utan Stress?. Att genom ökad kunskap möjliggöra en utveckling kring inställning till sig själv och andra. Att inspireras till att göra medvetna, hälsofrämjande val och välja en hälsofrämjande livsstil. En föreläsning på våren och en på hösten. Folkhälsoplaneraren och kommunens hälsoutvecklare. Folkhälsovecka (Samtliga målområden) Under de fyra senaste åren har en folkhälsovecka arrangerats i Härryda kommun. Syftet har varit att informera och sprida kunskap om friskfaktorer som påverkar individens hälsa genom att synliggöra de möjligheter som alla kan ta del av för att påverka sitt välbefinnande. Folkhälsoveckan är en samverkan med olika verksamheter i kommunen, föreningar, näringsliv, församlingar, primärvården och tandvården. Programmet utformas av tvärsektoriella arbetsgrupper och utifrån föregående års utvärderingar. Alla som bor och verkar i Härryda kommun. Att fokusera på hälsofrågor under en koncentrerad period genom att planera, genomföra och utvärdera en vecka fylld av hälsofrämjande aktiviteter. Aktiviteterna bör spridas i samtliga kommundelar och riktas till alla åldersgrupper. 9

10 Att kommuninvånare och verksamma inom kommunen inspireras till en medveten och hälsosam livsstil. Planeringsarbetet inleds under tidig vår och folkhälsoveckan beräknas i oktober månad. Folkhälsoplaneraren med arbetsgrupper. Fyss / FaR (område 4) FaR (Fysisk aktivitet på recept) och FYSS (ett uppslagsverk om fysisk aktivitet, jfr FASS för läkemedel) används inom sjukvården som ett komplement till eller ersättning för läkemedel. FaR är en arbetsmetod för att främja fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har många goda effekter på hälsan och många vetenskapliga rapporter visar att både hjärtat och den allmänna konditionen förbättras. Läkare och annan personal inom hälso- och sjukvården är receptutskrivare. När patienten fått ett recept guidar en särskild utsedd samordnare (FaR-samordnaren) patienten till en eller flera lämpliga föreningar. Personer med riskfaktorer, som ännu inte utvecklat sjukdom, är en viktig potentiell målgrupp, t ex individer med övervikt, högt blodtryck, rökare. Även personer med olika sjukdomar utgör en målgrupp. Föreningslivet är även en målgrupp då arbetet med dem bör utvecklas ytterligare. Att anordna informationsträff för föreningar kring arbetet med FaR samt att omarbeta och sprida informationsblad och uppdatera aktivitetskalendern. Tanken är också att utveckla tankar och idéer kring Kom-igång grupper som skall förläggas utanför sjukvården. Att förskrivningarna tilltar. Att kunskaperna kring Fyss / FaR ökar och att samarbetet med föreningslivet blir större. Att den fysiska aktiviteten bland kommunens invånare utbreder sig. Arbetet sker löpande under året. Folkhälsoplanerare i samverkan med FaR-samordnare och FaRutvecklare från primärvården. Primärvårdsnätverk (område 2 & 4) Primärvårdsområdeschefen har initierat ett lokalt nätverk för primärvården som skall vara ett övergripande nätverk med syfte att skapa förutsättningar för samverkan mellan primärvården och 10

11 andra parter i det utåtriktade, befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. Fram till hösten 2005 fanns ett gemensamt nätverk för Partille och Härryda. Önskemål framställdes då om att ett lokalt nätverk skulle bildas och ersätta det tidigare nätverket, vilket så blev fallet. Under år har det lokala nätverket träffats kontinuerligt och utbytt erfarenheter. En diskussion kring idéer och tankar om att anordna en hälsodisk i Härryda kommun har utmynnat i en projektidé. Idén presenterades för Folkhälsorådet år 2007 där det togs beslut om att överlämna ärendet till Budgetberedningen år Samtliga kommuninvånare i Härryda. Att genom utbyte av erfarenheter bidra till gemensamma insatser. Att medvetandegöra patienterna / individerna om det egna ansvaret för hälsan. Löpande under året. Folkhälsoplaneraren med arbetsgrupp. Äldres hälsa (område 1 3 & 4) Sedan början på 2000-talet har en arbetsgrupp regelbundet träffats för att diskutera och utbyta erfarenheter angående frågor som rör äldres hälsa. I gruppen ingick förutom folkhälsoplaneraren, personal från äldreomsorgen och primärvården. Under ett par år var arbetsgruppen vilande men återuppstod under 2006 med utökad representation bl. a från kommunens Fritidsverksamhet och pensionärsföreningar. Arbetsgruppen fungerar som en idé- och samordnargrupp för äldres hälsa och genom utbyte av erfarenheter bidrar man till gemensamma insatser. Den äldre befolkningen 65år +, boende och verksamma i Härryda kommun. Upprätta en handlingsplan för äldres hälsa, planera seniordagar till våren 2009, arbeta fram ett informationsblad med ett samlat utbud och samla in befintlig statistik angående fallolyckor inom äldreomsorgen i Härryda kommun. Att antalet äldre med friska år ökar. Löpande under året. Folkhälsoplaneraren med arbetsgrupp. 11

12 Skadeförebyggande insatser (område 3) I kommunstyrelsen beslutades, Ks 332/06, att i folkhälsorådet ta initiativ till dels en kartläggning av fallolyckor inom kommunen och dels en handlingsplan med åtgärder för att förhindra sådana olyckor. en till beslutet är en motion där förslag ställs att undersöka frekvensen av fallolyckor i olika åldersgrupper inom kommunen samt utarbeta förslag till åtgärdsplan omfattande samtliga sektorers ansvarsområden. En inventering har gjorts vilket visar att det finns en bra, lokal statistik beträffande fallolyckor bland personer inom kommunal vård och omsorg medan det är svårt att få fram statistik på kommunnivå från hälsooch sjukvården. Folkhälsorådet beslutade i februari 2007 att begränsa kartläggningen till att omfatta fallolyckor inom äldreomsorgen samt i åldersgruppen 0-15 år. Äldre samt barn och ungdomar 0-15 år. Få till stånd en arbetsgrupp som kartlägger vilka grupper som är mest utsatta för fallolyckor, vilka typer av skador som vanligast förekommer, samt i vilka miljöer olyckorna inträffar. Kartläggningen skall sedan presenteras för Folkhälsorådet för fortsatt diskussion. Att antalet fallolyckor minskar. Kartläggningen påbörjas under våren Folkhälsoplanerarna i samarbete med en arbetsgrupp. Fortbildning inom Folkhälsa (område 1) Under 2006 fördes diskussioner mellan folkhälsoplanerarna i Mölndal, Partille och Härryda angående möjligheten att erbjuda politiker och tjänstemän i respektive folkhälsoråd en utbildning i folkhälsa. En seminarieserie, omfattande fyra tillfällen erbjöds ledamöterna i de tre folkhälsoråden i Mölndal, Partille och Härryda under Även vissa strategiska politiker och tjänstemän inom kommunerna och primärvården var inbjudna. Ledamöterna i folkhälsorådet har efter avslutad utbildning uttryckt att de önskar en fortsättning genom att vid ett tillfälle per termin fördjupa sig i folkhälsofrågor samt att vid varje ny mandatperiod göra en ny seminarieserie. Folkhälsorådets ledamöter samt andra nyckelpersoner som berörs av folkhälsoarbetet. Att planera och genomföra utbildningstillfällen i seminarieform 12

13 2 ggr/år. Att ledamöterna i folkhälsoråden utifrån behov utvecklar sina kunskaper i folkhälsa i syftet att utveckla kommunens folkhälsoarbete. Ett tillfälle på våren och ett på hösten. Folkhälsoplaneraren Samverkan miljö och folkhälsa (område 3) Sedan 2005 har en arbetsgrupp arbetat med framtagandet av en årlig miljökalender under ledning av miljösamordnaren. Syftet med miljökalendern är att sprida information till kommunens hushåll om faktorer som påverkar miljön och därmed vår hälsa. Boende och verksamma i Härryda kommun. Att utveckla ett samarbete kring folkhälso- och miljöfrågor genom mötestillfällen mellan folkhälsoplanerare och miljösamordnare. Folkhälsoplaneraren deltar som tidigare i en arbetsgrupp i framtagandet av tematexter som ingår i miljökalendern. Att sprida information om miljö och dess påverkan på folkhälsa. Löpande under året. Folkhälsoplanerare (utveckling av samverkan). Miljösamordnare med arbetsgrupp (miljökalendern). Bekämpa hot och våld mot kvinnor Regeringen har nyligen publicerat en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (2007/08:39). Det råder bred politisk enighet om att mäns våld mot kvinnor är ett högt prioriterat område. Enligt Regeringen är mäns våld mot kvinnor ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Regeringens strävan är att detta våld skall upphöra. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder utvecklas. Det handlar i många delar om åtgärder som syftar till att höja medvetenhet och kompetens. Rättsväsendets myndigheter, hälsooch sjukvården, skolan och socialtjänsten har alla en viktig roll i det förebyggande arbetet genom sina nära kontakter med människor i deras vardag. Boende och verksamma i Härryda kommun samt organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta. 13

14 Arrangera en uppstartsdag för nyckelpersoner inom hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst m.fl. för utbyta kunskaper och goda erfarenheter. Utveckla strategier för att aktivt och långsiktigt bekämpa mäns hot och våld mot kvinnor. Att öka kunskaperna och kompetensen hos verksamheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare och att dessa kunskaper omsätts i praktiken. Initieras under hösten 2008 Folkhälsoplaneraren 14

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012 Innehåll Beskrivning av verksamheten s. 3 Folkhälsoplanerarens uppdrag s. 3 Insatser 2012 s. 3 Mål 1: Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Halsoframjande. skola. i Halland

Halsoframjande. skola. i Halland Halsoframjande skola i Halland I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats för en miljon elever

Läs mer

Folkhälsoplan 2014 och budget

Folkhälsoplan 2014 och budget Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE

BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE VERKSAMHETS- PLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) utgår i sitt arbete från att olika former av destruktivt beteende, från barn och ungdomars sida,

Läs mer

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Laholmsnämnden Bokslut 2010 Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo

Läs mer

Kungsbackanämnden Bokslut 2013

Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Ärende 4 - bilaga Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Bokslut 2013 Kungsbackanämnden Kungsbackanämnden Ledamöter Ulrika Jörgensen (M), ordförande Maud Lanne (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Bo

Läs mer

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 VERKSAMHETSPLAN FRISKIS&SVETTIS ÖREBRO 2014-2016 Fastställd av styrelsen 2013-11-12 Inledning Verksamhetsplanen är till för anställda och funktionärer i föreningen. Den ska fungera som ett stöd och vägvisare

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun 1(8) Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun Handlingsplanen riktar sig till aktörer som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-23

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.

Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg. SAMVERKANSPLAN Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg. Inledning I socialnämndens vision står att Ystad ska vara en kommun fri från

Läs mer

Gånghesters föräldraförening

Gånghesters föräldraförening Till Dalsjöfors kommundelsnämnd Gånghester 2009 11 17 Gånghesters föräldraförenings hemställan till kommundelsnämnden i Dalsjöfors Gånghesters föräldraförening Mål för föräldraföreningen Gånghester Innehåll

Läs mer

JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR

JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR HANDLINGSPLAN FÖR FOLKHÄLSA 2015 1 JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA LIVSVILLKOR Inriktningsområden Jämlik hälsa i hela kommunen Delaktighet och Inflytande Datamaterial - statistik Tillgång till sociala nätverk,

Läs mer

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation Inspirationsdag Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län 5 februari 2008 Dokumentation Syftet med dagen Utveckla och stärka samarbetet mellan apoteken och länets vårdcentraler.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER

Läs mer

summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper 2011-2014

summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper 2011-2014 summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper 2011-2014 6-7 november 2014 Hälsa och samhällsplanering Falkagård Stafsinge är en stadsdel nära centrum i Falkenberg. Falkagård

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN. Folkhälsoplan 2004-2008

Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN. Folkhälsoplan 2004-2008 Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN Folkhälsoplan 2004-2008 Antagen av Kommunfullmäktige 26 april 2004 VISION Det lokala folkhälsoarbetet i Götene kommun utgår från visionen att skapa en god livsmiljö

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning 2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer