Åtgärdsplan Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 Åtgärdsplan 2008 Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2 INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL... 4 LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 INSATSER I HÄRRYDA KOMMUN... 5 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA... 6 KAMRATSTÖDJARUTBILDNING... 6 BARN OCH UNGDOMARS MATVANOR... 7 Studiecirklar i matlagning... 7 Friskvanenätverket... 8 Handledande samtal för gravida och småbarnsföräldrar... 8 FÖRELÄSNINGAR... 9 FOLKHÄLSOVECKA... 9 FYSS / FAR PRIMÄRVÅRDSNÄTVERK ÄLDRES HÄLSA SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER FORTBILDNING INOM FOLKHÄLSA SAMVERKAN MILJÖ OCH FOLKHÄLSA BEKÄMPA HOT OCH VÅLD MOT KVINNOR

3 Inledning Hälsa skapas där människor lever, leker, arbetar och älskar Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. God folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan skall vara så god som möjligt utan den bör även vara så jämlikt fördelad som möjligt. En god folkhälsa är resultatet av att människor mår bra där de arbetar och bor. Ett nätverk av familj och vänner, en meningsfull sysselsättning, en känsla av delaktighet och möjlighet att påverka sitt eget liv stimulerar och ger trygghet. Skillnaden mellan hälsa och folkhälsa är att hälsa kopplas till individen medan folkhälsa kopplas till befolkningen och samhället. Hälsa kan ses som en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället. Figur 1 Hälsans bestämningsfaktorer Ytterst i cirkeln finns samhällets struktur på globalnivå. Nästa nivå visar faktorer som påverkas av hur samhället är uppbyggt, dvs. faktorer som ofta bestäms genom politiska beslut. Därefter kommer den nivå som kopplas till människors levnadsvanor. Sociala nätverk, socialt stöd, familj och nära anhöriga är några av de viktigaste faktorerna för en god hälsa. Faktorerna ålder, kön och arv kan givetvis inte påverkas utan ger oss endast lite olika utgångslägen. (L. Swanström & B. J. Haglund) Människors hälsa påverkas av många olika bestämningsfaktorer. Dessa faktorer hänger samman med hur samhället är organiserat och kan påverkas genom kollektiva beslut såsom bostadsplanering, trafikmiljö, utbudet av alkohol och tobak, arbetsmiljöer och arbetets organisation. Andra bestämningsfaktorer kan hänföras till människors levnadsvanor som kost, motion, rökning och användning av droger. Fördelen med att utgå ifrån bestämningsfaktorer är att de mål som man formulerar för att ge ökad välfärd blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika samhällsinsatser. Folkhälsoarbetet är en långsiktig satsning och där planering för en god folkhälsa innebär att människors hälsa och välbefinnande lyfts in i alla delar av samhällsplaneringen. För att förstå människans beteende och hälsa behöver begreppen sättas in i ett större perspektiv, där förutsättningar för aktivitet och handlande kan analyseras på både samhällsgrupp-, och individnivå. Hjulmodellen ovan illustrerar hur olika delar i människans omgivning, så som biologiska-, sociala- och fysiska miljöfaktorer, påverkar individens hälsa. 3

4 Nationella mål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. områdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan i Sverige. Det övergripande målet är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Till detta övergripande mål hör elva målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Lokalt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet berör ett mycket stort antal myndigheter och andra ansvariga men huvuddelen bedrivs av kommuner och landsting. Kommunerna har en central roll genom sitt inflytande över den lokala samhällsplaneringen, ansvar för skola och fritidsverksamhet och sina insatser inom den sociala sektorn alltifrån barnomsorg till arbete med missbrukare, psykiskt funktionshindrade och äldre. Härryda kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet samt de elva målområdena. Av dessa elva har folkhälsorådet i Härryda kommun valt att prioritera och lägga tonvikt på följande: 1. Delaktighet och inflytande i samhället Makten och möjligheten att påverka sin omvärld har en stor betydelse för människans hälsa. Samhällen med lågt valdeltagande, där människor inte känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller försöka påverka, samt där man saknar kunskap om hur man kan påverka, utmärks av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet i samhället är därför ett betydelsefullt och grundläggande folkhälsomål. Särskild vikt bör läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet. 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Det finns en mycket påtaglig socialt betingad ojämlikhet i barns hälsa, både vad gäller den fysiska som psykiska hälsan. 4

5 Ett förebyggande arbete när det gäller barn och ungdomar bör koncentreras på att förbättra de sociala villkoren för barnfamiljer, förstärka barnomsorgen och utveckla hälsofrämjande skolor. Ett direkt stöd till småbarnsfamiljer, utbyggd föräldrautbildning och riktade förebyggande insatser under förskoleåldern är viktiga åtgärder för att bryta utvecklingen mot en försämrad psykisk hälsa. 3. Sunda och säkra miljöer och produkter Det är viktigt att kunskapen om miljöns påverkan på hälsan ökar och att man med det tillämpar försiktighetsprincipen vid införandet av ny teknik. Hälsan påverkas av både inomhus- och utomhusmiljön. För att kunna bevara en god hälsa krävs att luften vi inandas är ren, att maten vi äter är fri från bekämpningsmedel, men även att husen vi bor i är mögel-, fukt- och radonfria. Det är även viktigt att förebygga olycksfall, vilket kräver att den regionala och lokala nivån såsom trafikpolitik, samhällsskydd och beredskap mot olyckor involveras. 4. Hälsofrämjande levnadsvanor ( En sammanslagning av målområdena trygg och säker sexualitet, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel, samt minskat bruk av tobak, alkohol, narkotika, dopning och överdrivet spelande.) Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Fysisk aktivitet förebygger hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, vissa former av cancer, depressioner, övervikt, benskörhet osv. Maten är också en viktig del för en god hälsoutveckling. Felaktig sammansatt kost samt fysisk inaktivitet är stora bidragande orsaker till den ökade övervikten och fetman i Sverige. För mycket snabbmat, för stort dagligt sockerintag och för lite frukt och grönsaker kan ses som hälsorisker. Rökning och alkoholanvändning är andra faktorer som medför stora folkhälsoproblem och i dessa fall spelar tillgängligheten stor roll. er i Härryda kommun År 2003 startade ett projektet PÅängen i Härryda kommun. Folkhälsorådet ställde sig bakom denna verksamhet som arbetar för att främja barn och ungdomars hälsa genom att utveckla metoder och samordna insatser som riktas till vuxna i barn och ungdomars närhet. PÅängens verksamhet är en samverkan mellan skola, fritid, kultur, socialtjänst och hälso- och sjukvården. En stor del av det folkhälsoarbete som riktas till barn och ungdomar i kommunen sker inom ramen för PÅängens arbete, där folkhälsoplaneraren fungerar som möjliggörare och samordnare för det organisatoriska arbetet. Det pågår även en mängd aktiviteter och insatser i frivilligas och myndigheters regi som bidrar till att främja hälsa men som dock ej redogörs i denna publikation. De insatser som ingår i denna åtgärdsplan är de insatser där antingen folkhälsoplaneraren deltar och/eller som folkhälsorådet ger ekonomiskt stöd till. Åtgärderna som presenteras skall ses som ett komplement till redan befintlig verksamhet och som en utveckling av detta arbete. 5

6 er 2008: Hälsofrämjande skola (område 1, 2 & 4) PÅängen förde under år 2006 diskussioner om att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete kring frågor som mat, rörelse, stress, sömn etc. Diskussionen resulterade i ett intresse av hälsofrämjande skolutveckling och att undersöka hur andra kommuner arbetar. HSN 7 (Hälso- och sjukvårdsnämnd 7) blev intresserade av idén och erbjöd PÅängen ekonomiskt stöd under fyra år. Djupedalsskolan utsågs som pilotskola och här kommer nya metoder och arbetssätt att prövas. Fokus kommer att vara på frågor som omfattar kost, rörelse och psykosocial hälsa. Hälsofrämjande skola är en metod som syftar till att utveckla skolan till en miljö som stärker det som främjar en god hälsa. Hälsoarbetet skall genomsyra hela skolans vardag med fokus på att stärka skyddsfaktorerna. Delaktighet och inflytande för elever, personal och föräldrar är ledorden. Elever, personal och föräldrar på skolor i Härryda kommun För att genomföra insatsen avsätter PÅängens personal tid motsvarande en heltidstjänst. Arbetet innefattar implementering av konceptet, planering och genomförande av uppstartsdagar med rådslag som metod, att framställa en handlingsplan samt organisera utbildningsdagar. PÅängen skall även utveckla en strategi för hälsofrämjande skolutveckling som på sikt skall erbjudas samtliga skolor i kommunen. Att konceptet hälsofrämjande skola sprider sig som ringar på vattnet och på sikt kan erbjudas till samtliga kommunens skolor. et är att kommunens skolor skall arbeta medvetet med hälsa som en röd tråd genom all verksamhet. Det ekonomiska stödet från HSN 7 löper fram till år Därefter fortlöper PÅängens arbete med att implementera erfarenheter och metoder till övriga skolor i kommunen. PÅängen. Kamratstödjarutbildning (område 2) PÅängen fick år 2007 en förfrågan från verksamhetschefen för senaredelskolor att stödja skolorna i deras arbete med Kamratstödjarna. Syftet med kamratstödjare är att främja goda relationer på skolan. 6

7 PÅängen har åtagit sig uppdraget och har påbörjat en kartläggning kring hur arbetet med kamratstödjarna ser ut på de olika skolorna. PÅängen har även utformat och presenterat ett koncept på en kamratstödjarutbildning. På en fortbildningsdag 2007 framkom det att det finns behov av att utveckla samverkan kring kamratstödjarna skolorna emellan. Kamratstödjare (elever) och stödpersoner (vuxna på skolan t ex lärare, kuratorer och skolvärd) Att processa fram en långsiktig strategi för nätverksträffar samt att planera och sammankalla till en första nätverksträff, en för kamratstödjare och en för stödpersoner. Att genom nya kunskaper, inspiration och erfarenhetsutbyte vidareutveckla kamratstödjarnas roll och funktion och att på lång sikt höja kamratstödjarens status och det arbete som görs ute på skolorna. Vår- och hösttermin 2008 PÅängen Barn och ungdomars matvanor (område 3 & 4) Studiecirklar i matlagning Sedan 2005 pågår ett samarbete mellan folkhälsorådet, Studieförbundet Vuxenskolan och LRF Min Mat angående att arrangera studiecirklar i matlagning för föräldrar. Syftet är att inspirera till matlagning på ett lätt och sunt sätt. Miljöaspekten finns med och tanken är att inspirera till att använda närproducerade varor. Ett antal studiecirkelledare har erhållit en inspirationskurs med kocken Katja Palmdahl med syftet att kunna leda cirklarna. Under startade tio cirklar efter ambitionen att starta där efterfrågan fanns. Småbarnsföräldrar och föräldrar till barn i skolåldern. Att starta studiecirklar riktade till föräldrar, samt utveckla strategier för att väva in det i ordinarie verksamhet. Att öka kunskapen om enkel, näringsrik matlagning och öka medvetenheten om hur miljön påverkas av de val vi gör i matbutiken. sättningen är att studiecirklarna fortlever utan ekonomiskt stöd från Folkhälsorådet från och med år Löpande arbete allteftersom efterfrågan finns. 7

8 Folkhälsoplanerare tillsammans med studieförbundet Vuxenskolan. Friskvanenätverket Sedan 2003 finns ett tvärsektoriellt nätverk som startade på initiativ av barn- och ungdomsmedicinska mottagningen där man noterat allt fler barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Syftet med nätverket är att vi tillsammans kan göra insatser för att motverka en negativ utveckling och främja frisk vikt. Under de gångna åren har nätverket initierat föreläsningar, utbildningssatsningar, studiecirklar m.m. I nätverket delar man erfarenheter och diskuterar gemensamma insatser för att främja en hälsosam vikt bland barn och ungdomar i kommunen. Här uppstod bl a idén om att satsa på inspirationsutbildning för dem som arbetar med skolcaféerna eller caféerna i den öppna verksamheten. Barn och ungdomar i Härryda kommun. Att insamla och sammanställa data kring barn och ungdomars viktutveckling. Nätverket fortsätter att träffas ca 4 gånger per år för att diskutera och utbyta erfarenheter och idéer om vad som kan göras i arbetet för frisk vikt bland barn och ungdomar. Fler barn med frisk vikt och hälsofrämjande inställning till mat. Löpande under året. Folkhälsoplaneraren med arbetsgrupp. Handledande samtal för gravida och småbarnsföräldrar Det inkom en projektansökan om ekonomiskt bistånd i november 2007 till Folkhälsorådet. Projektet avser handledande samtal i mödragrupper för gravida och nyblivna småbarnsföräldrar. Syftet är att öka föräldrars insikt av bra matvanor under graviditeten och att kunskaperna fortlever efter barnet är fött. Detta skall genomföras på MVC och BVC under ledning av en projektanställd. Blivande förstagångsmammor i Mölnlycke Starta mödragrupper och inleda handledande samtal vid fyra tillfällen från och med v.38. När barnen är födda, efter tre månader, startar samma grupper och ses vid fyra tillfällen. Att främja barn och ungdomars matvanor genom att öka föräldrars insikt om sambandet mellan hälsa och goda matvanor. 8

9 År , ca 18 månader Projektledare (Suzanne Lundborg) Föreläsningar (Samtliga målområden) Folkhälsorådet har genom åren tillsammans med kommunens hälsoutvecklare arrangerat föreläsningar inom olika teman. Under 2007 erbjöds föreläsningar kring ämnena självkänsla, inre ledarskap och orka vara ledig. Tidigare har det erbjudits 3-4 föreläsningar per år men eftersom utbudet av föreläsningar i Härryda kommun är stort och för att inte konkurrera med andra så beslutades att dra ned på antalet föreläsningar till två per år. Boende och verksamma i Härryda kommun. Att arrangera två föreläsningar under året. Den 3 april kommer Nils Simonsson och föreläser kring Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Den 13 november kommer stressdoktorn Thomas Danielsson och föreläser om vad vore livet utan Stress?. Att genom ökad kunskap möjliggöra en utveckling kring inställning till sig själv och andra. Att inspireras till att göra medvetna, hälsofrämjande val och välja en hälsofrämjande livsstil. En föreläsning på våren och en på hösten. Folkhälsoplaneraren och kommunens hälsoutvecklare. Folkhälsovecka (Samtliga målområden) Under de fyra senaste åren har en folkhälsovecka arrangerats i Härryda kommun. Syftet har varit att informera och sprida kunskap om friskfaktorer som påverkar individens hälsa genom att synliggöra de möjligheter som alla kan ta del av för att påverka sitt välbefinnande. Folkhälsoveckan är en samverkan med olika verksamheter i kommunen, föreningar, näringsliv, församlingar, primärvården och tandvården. Programmet utformas av tvärsektoriella arbetsgrupper och utifrån föregående års utvärderingar. Alla som bor och verkar i Härryda kommun. Att fokusera på hälsofrågor under en koncentrerad period genom att planera, genomföra och utvärdera en vecka fylld av hälsofrämjande aktiviteter. Aktiviteterna bör spridas i samtliga kommundelar och riktas till alla åldersgrupper. 9

10 Att kommuninvånare och verksamma inom kommunen inspireras till en medveten och hälsosam livsstil. Planeringsarbetet inleds under tidig vår och folkhälsoveckan beräknas i oktober månad. Folkhälsoplaneraren med arbetsgrupper. Fyss / FaR (område 4) FaR (Fysisk aktivitet på recept) och FYSS (ett uppslagsverk om fysisk aktivitet, jfr FASS för läkemedel) används inom sjukvården som ett komplement till eller ersättning för läkemedel. FaR är en arbetsmetod för att främja fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har många goda effekter på hälsan och många vetenskapliga rapporter visar att både hjärtat och den allmänna konditionen förbättras. Läkare och annan personal inom hälso- och sjukvården är receptutskrivare. När patienten fått ett recept guidar en särskild utsedd samordnare (FaR-samordnaren) patienten till en eller flera lämpliga föreningar. Personer med riskfaktorer, som ännu inte utvecklat sjukdom, är en viktig potentiell målgrupp, t ex individer med övervikt, högt blodtryck, rökare. Även personer med olika sjukdomar utgör en målgrupp. Föreningslivet är även en målgrupp då arbetet med dem bör utvecklas ytterligare. Att anordna informationsträff för föreningar kring arbetet med FaR samt att omarbeta och sprida informationsblad och uppdatera aktivitetskalendern. Tanken är också att utveckla tankar och idéer kring Kom-igång grupper som skall förläggas utanför sjukvården. Att förskrivningarna tilltar. Att kunskaperna kring Fyss / FaR ökar och att samarbetet med föreningslivet blir större. Att den fysiska aktiviteten bland kommunens invånare utbreder sig. Arbetet sker löpande under året. Folkhälsoplanerare i samverkan med FaR-samordnare och FaRutvecklare från primärvården. Primärvårdsnätverk (område 2 & 4) Primärvårdsområdeschefen har initierat ett lokalt nätverk för primärvården som skall vara ett övergripande nätverk med syfte att skapa förutsättningar för samverkan mellan primärvården och 10

11 andra parter i det utåtriktade, befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. Fram till hösten 2005 fanns ett gemensamt nätverk för Partille och Härryda. Önskemål framställdes då om att ett lokalt nätverk skulle bildas och ersätta det tidigare nätverket, vilket så blev fallet. Under år har det lokala nätverket träffats kontinuerligt och utbytt erfarenheter. En diskussion kring idéer och tankar om att anordna en hälsodisk i Härryda kommun har utmynnat i en projektidé. Idén presenterades för Folkhälsorådet år 2007 där det togs beslut om att överlämna ärendet till Budgetberedningen år Samtliga kommuninvånare i Härryda. Att genom utbyte av erfarenheter bidra till gemensamma insatser. Att medvetandegöra patienterna / individerna om det egna ansvaret för hälsan. Löpande under året. Folkhälsoplaneraren med arbetsgrupp. Äldres hälsa (område 1 3 & 4) Sedan början på 2000-talet har en arbetsgrupp regelbundet träffats för att diskutera och utbyta erfarenheter angående frågor som rör äldres hälsa. I gruppen ingick förutom folkhälsoplaneraren, personal från äldreomsorgen och primärvården. Under ett par år var arbetsgruppen vilande men återuppstod under 2006 med utökad representation bl. a från kommunens Fritidsverksamhet och pensionärsföreningar. Arbetsgruppen fungerar som en idé- och samordnargrupp för äldres hälsa och genom utbyte av erfarenheter bidrar man till gemensamma insatser. Den äldre befolkningen 65år +, boende och verksamma i Härryda kommun. Upprätta en handlingsplan för äldres hälsa, planera seniordagar till våren 2009, arbeta fram ett informationsblad med ett samlat utbud och samla in befintlig statistik angående fallolyckor inom äldreomsorgen i Härryda kommun. Att antalet äldre med friska år ökar. Löpande under året. Folkhälsoplaneraren med arbetsgrupp. 11

12 Skadeförebyggande insatser (område 3) I kommunstyrelsen beslutades, Ks 332/06, att i folkhälsorådet ta initiativ till dels en kartläggning av fallolyckor inom kommunen och dels en handlingsplan med åtgärder för att förhindra sådana olyckor. en till beslutet är en motion där förslag ställs att undersöka frekvensen av fallolyckor i olika åldersgrupper inom kommunen samt utarbeta förslag till åtgärdsplan omfattande samtliga sektorers ansvarsområden. En inventering har gjorts vilket visar att det finns en bra, lokal statistik beträffande fallolyckor bland personer inom kommunal vård och omsorg medan det är svårt att få fram statistik på kommunnivå från hälsooch sjukvården. Folkhälsorådet beslutade i februari 2007 att begränsa kartläggningen till att omfatta fallolyckor inom äldreomsorgen samt i åldersgruppen 0-15 år. Äldre samt barn och ungdomar 0-15 år. Få till stånd en arbetsgrupp som kartlägger vilka grupper som är mest utsatta för fallolyckor, vilka typer av skador som vanligast förekommer, samt i vilka miljöer olyckorna inträffar. Kartläggningen skall sedan presenteras för Folkhälsorådet för fortsatt diskussion. Att antalet fallolyckor minskar. Kartläggningen påbörjas under våren Folkhälsoplanerarna i samarbete med en arbetsgrupp. Fortbildning inom Folkhälsa (område 1) Under 2006 fördes diskussioner mellan folkhälsoplanerarna i Mölndal, Partille och Härryda angående möjligheten att erbjuda politiker och tjänstemän i respektive folkhälsoråd en utbildning i folkhälsa. En seminarieserie, omfattande fyra tillfällen erbjöds ledamöterna i de tre folkhälsoråden i Mölndal, Partille och Härryda under Även vissa strategiska politiker och tjänstemän inom kommunerna och primärvården var inbjudna. Ledamöterna i folkhälsorådet har efter avslutad utbildning uttryckt att de önskar en fortsättning genom att vid ett tillfälle per termin fördjupa sig i folkhälsofrågor samt att vid varje ny mandatperiod göra en ny seminarieserie. Folkhälsorådets ledamöter samt andra nyckelpersoner som berörs av folkhälsoarbetet. Att planera och genomföra utbildningstillfällen i seminarieform 12

13 2 ggr/år. Att ledamöterna i folkhälsoråden utifrån behov utvecklar sina kunskaper i folkhälsa i syftet att utveckla kommunens folkhälsoarbete. Ett tillfälle på våren och ett på hösten. Folkhälsoplaneraren Samverkan miljö och folkhälsa (område 3) Sedan 2005 har en arbetsgrupp arbetat med framtagandet av en årlig miljökalender under ledning av miljösamordnaren. Syftet med miljökalendern är att sprida information till kommunens hushåll om faktorer som påverkar miljön och därmed vår hälsa. Boende och verksamma i Härryda kommun. Att utveckla ett samarbete kring folkhälso- och miljöfrågor genom mötestillfällen mellan folkhälsoplanerare och miljösamordnare. Folkhälsoplaneraren deltar som tidigare i en arbetsgrupp i framtagandet av tematexter som ingår i miljökalendern. Att sprida information om miljö och dess påverkan på folkhälsa. Löpande under året. Folkhälsoplanerare (utveckling av samverkan). Miljösamordnare med arbetsgrupp (miljökalendern). Bekämpa hot och våld mot kvinnor Regeringen har nyligen publicerat en handlingsplan för att bekämpa våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (2007/08:39). Det råder bred politisk enighet om att mäns våld mot kvinnor är ett högt prioriterat område. Enligt Regeringen är mäns våld mot kvinnor ett omfattande problem som berör hela samhället, såväl kvinnor som män. Regeringens strävan är att detta våld skall upphöra. För att nå det målet måste förebyggande och andra åtgärder utvecklas. Det handlar i många delar om åtgärder som syftar till att höja medvetenhet och kompetens. Rättsväsendets myndigheter, hälsooch sjukvården, skolan och socialtjänsten har alla en viktig roll i det förebyggande arbetet genom sina nära kontakter med människor i deras vardag. Boende och verksamma i Härryda kommun samt organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta. 13

14 Arrangera en uppstartsdag för nyckelpersoner inom hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst m.fl. för utbyta kunskaper och goda erfarenheter. Utveckla strategier för att aktivt och långsiktigt bekämpa mäns hot och våld mot kvinnor. Att öka kunskaperna och kompetensen hos verksamheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare och att dessa kunskaper omsätts i praktiken. Initieras under hösten 2008 Folkhälsoplaneraren 14