Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
|
|
- Ulrika Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska framsteg lever allt fler allt längre med kroniska sjukdomar. En av de viktigaste orsakerna bakom de flesta kroniska sjukdomar är ogynnsamma levnadsvanor som är möjliga att påverka. Effektivt sjukdomsförebyggande arbete innebär stora besparingar för individen, för hälso- och sjukvården och för samhället. Men öppna jämförelser av vårdens kvalitet i Sverige och inom sydöstra sjukvårdsregionen visar att det fortfarande finns stora skillnader i hälsa, levnadsvanor, bemötande, vård och behandling mellan olika grupper i samhället, och i hur vi erbjuder personer stöd på ett jämlikt sätt. Den demografiska utvecklingen men också hälsoutvecklingen påverkas samtidigt av de stora flyktingströmmar Sverige har tagit emot. Människor som kommer hit kan ha med sig traumatiska upplevelser vilket kan leda till apatiska tillstånd och depressioner. De kan ha ett ackumulerat vårdbehov, kan uppleva höggradig stress och känna sig isolerade i det nya landet på grund av språksvårigheter, kulturskillnader samt asylprocessen. Asylprocessen innebär ovisshet, men också begränsade rättigheter vad beträffar sjukvården, boende, skola och arbete samt ekonomisk och social utveckling. Asylsökande befinner sig ofta i högst onormala, otrygga situationer utan ett socialt nätverk och med begränsade språkkunskaper som ger upphov till missförstånd och missnöje. Risken för försämra individens fysiska och psykiska hälsa, för kroniska och behandlingsresistenta symtom och sjukdomar kan vara större jämfört med andra patientgrupper, även vid lätta eller måttliga symtom, något som initialt ofta förbises av behandlare. Den psykiska ohälsan i allmänhet bland barn, ungdomar och unga vuxna ökar fortfarande. Det finns en tydlig social gradient där de med lägst socioekonomisk status upplever sämst psykisk hälsa. Att förbättra psykisk hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen är därmed ett viktigt utvecklingsområde. Utvecklingsfokus Ett tydligt utvecklingsfokus finns i SKL:s initiativ Flippen som bland annat stimulerar till hur primärvården kan arbeta mer innovativt inom digitalisering och stöd för invånarnas hälsa. Kommunikation till invånarna genom e-hälsa, stöd via 1177 finns också med. Sydöstra sjukvårdsregionen deltar i det nationella arbetet och det pågår utvecklingsarbeten i olika omfattning i det tre länen. En Kraftsamling hälsa har startats med deltagare från länens hälsooch sjukvårdsdirektörer, utvecklingsdirektörer, kommunikationsdirektörer, folkhälsochefer och motsvarande samt representanter från hälso- och sjukvården generellt.
2 2 (6) RMPG hälsofrämjande strategier ser även ett utvecklingsfokus på att arbetssätten kring att få kunskap om hälsoläget och metodutveckling behöver involvera invånarna från början (så kallad co-design). Statistik- och dataanalys behöver kompletteras med fokusgrupper och andra medverkandeformer för att nå målgrupper som annars är svåra att nå via statistiska undersökningar. Medicinska resultat Till årets årsredovisning har RMPG hälsofrämjande strategier fått i uppdrag av regionsjukvårdsledningen att sammanställa hur övriga RMPG i sjukvårdsregionen arbetar kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt hur man arbetar primärpreventivt. Sekundärpreventiva insatser hanteras i respektive RMPGs egen årsrapport. RMPG hälsofrämjande strategier har skickat ut en kort enkät till alla RMPG i sjukvårdsregionen. Av totalt 17 RMPG (RMPG hälsofrämjande strategier exkluderat) har åtta svarat. Det ska noteras att svarstiden av olika skäl blev kort vilket kan vara en anledning till att inte fler RMPG besvarat enkäten. Flertalet RMPG anger att de arbetar med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Något färre anger att de arbetar med primärprevention. En del RMPG har svarat att de inte arbetat med frågorna på RMPG-nivå men att verksamheterna inom området i högsta grad arbetar med frågorna. Andra konstaterar att dessa begrepp inte är tillämpliga på det område som RMPG i fråga har ansvar för. Se bilaga 1 för mer detaljer. RMPG hälsofrämjande strategier gör bedömningen av de inkomna svaren som att det fortfarande råder en viss begreppsförvirring kring begreppen hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Hälsofrämjande insatser och hälsofrämjande förhållningssätt handlar om åtgärder för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, att stärka individens förmåga att ha kontroll över sin egen hälsa och förbättra den. Det "goda mötet" är centralt, det vill säga hur man genom sitt förhållningssätt kan stärka individens tillit till sin egen förmåga. Med sjukdomsförebyggande avses konkreta insatser som förhindrar sjukdom och försämring, såsom hälsoupplysning/samtal, screening, vaccinationer, förebyggande läkemedelsbehandling (till exempel blodtrycksmedicinering) och stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Här finns förbättringspotential, dock positivt att flera har beskrivit att verksamheterna arbetar med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Öppna jämförelser som underlag för förbättringsarbete I bilaga 2 redovisas jämförelser av resultat mellan länen i sydöstra sjukvårdsregionen för hälsoutfall och levnadsvanor samt attityder till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete enligt den sedan senaste mätning i befolkningsenkäten Hälsa på Lika Villkor 2015 (HLV) och vårdbarometer 2014.
3 Riktlinjer vårdprogram 3 (6) Regionala vårdriktlinjer för övervikt och fetma bland barn och vuxna Under har en arbetsgrupp bestående av personer från RMPG hälsofrämjande strategier samt övriga kompetenser, tagit fram förslag på regionala vårdriktlinjer som kan användas som stöd i arbetet med fetma bland barn och vuxna. Under 2015 har förslaget processats och beslutats av RMPG, och lämnats för vidare hantering till centrumrådet HPBK. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Under 2015 har arbetet med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder fortsatt inom sydöstra sjukvårdsregionen. Under hösten genomförde Socialstyrelsen med hjälp av representanter från sydöstra regionen en sjukvårdsregional konferens/workshop på temat implementering av riktlinjerna utifrån sin kartläggning om hur implementeringsarbetet har fortskridit. På konferensen presenterades även goda exempel på strategiskt förebyggande arbete utifrån riktlinjerna från sjukvårdsregionen. Lite drygt 100 personer med ledande befattningar inom sjukvårdsregionens landsting och regioner medverkade. Cancerpreventionsplan I samverkan mellan Regionalt Cancercentrum Sydöst och den regionala medicinska programgruppen (RMPG) hälsofrämjande strategier har en cancerpreventionsplan tagits fram i enlighet med intentionerna i den nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) och avser vara vägledande för det cancerpreventiva arbetet under perioden i den sydöstra sjukvårdsregionen. Syftet med cancerpreventionsplanen är att konkretisera de preventiva intentionerna, med fokus på levnadsvanor, i den nationella cancerstrategin samt att påvisa att cancerprevention är en viktig del i utvecklingen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i sjukvårdsregionen och det ingående landstinget och regionerna. Fokus i cancerpreventionsplanen är på arbetet med områdena; tobaksrökning, övervikt, fysisk inaktivitet, alkohol, matvanor och solvanor, och dess relation till cancer. Planen presenterades och godkändes av den Regionala sjukvårdsledningen i februari Planen innehåller räkneexempel från den nya cancerpreventionskalkylatorn och förslag på viktiga åtgärder avseende cancerprevention på befolkningsnivå samt indikatorer för uppföljning av det cancerpreventiva arbetet. Planen ska nu spridas till olika verksamheter och de indikatorer som presenteras för uppföljning ska införas i RCCs löpande redovisning. Investeringar RMPG hälsofrämjande strategier har under året fört dialog om gemensamma investeringar i sydöstra sjukvårdsregionen vad gäller digitalisering, kompetens och psykisk hälsa/ohälsa. Det är tre områden som bedöms vara särskilt gynnsamma att investera i. När det gäller digitalisering har en process påbörjats i att hitta ett gemensamt angreppssätt för en digitalisering av hur invånarna svarar på frågor om levnadsvanor samt digitaliseringen av processen kring hälsosamtal. I Jönköpings län bjuds länet 40-, 50, 60- och 70-åringar in till hälsosamtal av primärvården och i Östergötland har ett 20-tal vårdcentraler påbörjat arbetet med hälsosamtal. I Kalmar förs dialog om att påbörja hälsosamtal utifrån att det är digitaliserat från start.
4 4 (6) Kompetensutveckling är en viktig gemensam investering vad gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och metoder bland chefer och medarbetare. Chefsprogram och medarbetarutbildningar inom området varierar mellan länen och vinner på att byggas gemensamt inom sjukvårdsregionen. RMPG hälsofrämjande strategier har inventerat vilka metoder och angreppssätt som finns och utvecklas när det gäller tidig upptäckt, vård och behandling av psykisk ohälsa. Här finns goda möjligheter att ta goda exempel över länsgränserna. Exempel är framtagna webbutbildningar samt utbildning i suicidprevention för landsting och kommuner, skolprogram/metoder för ökad psykisk hälsa och invånarstöd/självhjälpsgrupper. Sammanfattning Tre viktiga områden för RMPG Hälsofrämjande strategier är att: 1. Vidareutveckla strategier och metoder för att integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier och perspektiv på olika nivåer, genom: a. aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till Flippen och satsningarna på digitalisering, invånarstöd och innovativa arbetssätt inom hälsa. b. deltagande och samverkan med samtliga centrumråd 2. Fortsätta utvecklingen av ett samlat angreppssätt för den psykiska hälsan genom att dra nytta av och sprida framgångsrika angreppssätt och metoder i hela sjukvårdsregionen. 3. Etablera hälsostödjande angreppssätt för nyanländas hälsa i samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvården,
5 Bilaga 1: Sammanställning av svar från övriga RMPG kring hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och primärpreventivt arbete 5 (6) Sammanställning: Av totalt 17 RMPG-grupper (RMPG hälsofrämjande strategier exkluderat) har åtta besvarat RMPG hälsofrämjande strategiers enkät. Sex RMPG-grupper svarar ja på frågan om de arbetar med hälsofrämjande insatser. Två svarar nej. Exempel på förekommande hälsofrämjande arbete som anges är uppföljning hjärt- /kärlhändelser, hjärtrehabilitering med fysioterapeuter, dietist med mera (hjärtsjukvård), bariatrisk kirurgi (kirurgi), skriftlig broschyr behandlingar, biverkningar förhållningssätt vid symptom mer mera (hematologi), samtal om livsstil i patientmöten med patienter med cancer (onkologi), personcentrerade möten och hälsofrämjande arbetssätt samt arbetet med ungdomsmottagningar och mödrahälsovården (kvinnosjukvård), anknytningsstärkande arbetssätt, familjecentrerad vård (barn- och ungdomssjukvård). En del RMPG som svarat nej har angett att det inte görs på RMPG-nivå men att det sker på verksamhetsnivå. Fem RMPG-grupper svarar ja på frågan om de arbetar med sjukdomsförebyggande insatser. Tre svarar nej. Exempel på förekommande sjukdomsförebyggande insatser är livsstilsåtgärder samt läkemedelsbehandling av lipidrubbningar, högt blodtryck samt strokeprofylax med tromboshämning vid ex. förmaksflimmer (hjärtsjukvård), diskussion kring tobaksvanor (onkologi), depressionsscreening, sluta röka-stöd, kost samt frågor och stöd kring alkoholbruk (kvinnosjukvård), vaccinationer/immunterapi, riktad screening, förebyggande medicinering, hälsorådgivning (bar- och ungdomssjukvård). En del av de RMPG-grupper som svarat nej har angett att det inte görs på RMPG-nivå men att det sker på verksamhetsnivå. Fyra RMPG-grupper svarar ja på frågan om de arbetar primärpreventivt. Fyra svarar nej. Exempel på förekommande sjukdomsförebyggande insatser är livsstilsråd och läkemedelsbehandling av patienter med familjär hyperkolesterolemi, kaskadtestning och genetisk utredning för att finna de med oerhört hög risk för förtida död/hjärtinfarkt (hjärtsjukvård), diskussion kring tobaksvanor och att motivera patienter som röker att sluta röka, även patienter som har cancer som inte är direkt rökrelaterad (onkologi), cervixscreening och långsiktigt verkande preventivmedel såsom spiral (kvinnosjukvård), undersökning av alla nyfödda, BVC-insatser, screening, genetisk screening av släktingar och uppföljning av riskpersoner med risk att utveckla sjukdom (barn- och ungdomssjukvård). En del av de RMPGgrupper som svarat nej har angett att det inte görs på RMPG-nivå men att det sker på verksamhetsnivå.
6 Bilaga 2: Resultat jämförelser (6) Tabellen nedan visar jämförelser av resultat mellan länen i sydöstra sjukvårdsregionen för hälsoutfall och levnadsvanor samt attityder till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete enligt den sedan senaste mätning i befolkningsenkäten Hälsa på Lika Villkor 2015 (HLV) och vårdbarometer Den lila färgen för kvinnor, blåa färgen för män och den gråa färgen för både anger de tre landstingen/regionernas resultat i förhållande till varandra, där ljusast färg är det bästa resultatet i Sydöstra sjukvårdsregionen och mörkast färg det sämsta. Östergötland Jönköping Kalmar kvinnor män kvinnor män kvinnor män Upplevd och psykisk hälsa/ohälsa 1 Bra hälsa enligt HLV 1 70% 72% 72% 78% 70% 76% Nedsatt psykiskt välbefinnande 19% 14% 18% 11% 13% 13% Suicidtankar 6% 5% 6% 3% 4% 7% Levnadsvanor 1 Daglig rökning 13% 12% 11% 9% 11% 10% Övervikt/fetma (BMI > 24,99) bland år 46% 59% 43% 57% 46% 55% Stillasittande fritid 14% 16% 12% 14% 12% 13% Fysisk aktiv > 30 min/dag 64% 65% 64% 66% 66% 70% Konsumtion av frukt & grönt 10% 4% 12% 4% 12% 6% Riskbruk av alkohol 11% 20% 11% 18% 12% 20% Befolkningens tankar, intresse och beteende vad gäller hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i vården och som e-tjänster Mycket bra/bra hälsa enligt vårdbarometern 2 68% 75% 71% Mycket bra/bra kunskaper om vad som är bra för min hälsa 87% 88% 84% Det är positivt att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor 85% 84% 81% Jag tycker sjukvården ska stödja patienterna att ändra sina vanor 86% 89% 84% Vården ska inför vissa operationer kunna kräva rökuppehåll 94% 94% 92% Känner att man kan ringa 1177 för råd och hjälp om sjukvård 87% 68% 79% Har under de senaste 6 månaderna ringt till % 23% 28% Känner till webbplatsen 1177.se 51% 42% 41% Ditt intresse av att använda självhjälpsprogram via internet 28% 27% 25% Stort intresse för att delta i ett behandlingsprogram via internet 34% 36% 31% Tabell 1: Resultat Jämförelser 1 HLV-resultat 2015 och 2 vårdbarometer 2014 för Östergötland, Jönköping och Kalmar Figur 1. Resultat från patientenkäten 2014 vad gäller jämförelse av primärvård.
RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merDirektiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Läs merGustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)
Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merMål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016
Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merÖverenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också
Läs merUppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar
Uppföljning av regionala cancercentrum 2014 Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merFörslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)
Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merUppföljning av RCCs Cancerpreventionsplan
Uppföljning av RCCs Cancerpreventionsplan 2016-2018. Föreliggande rapport är en uppföljning av arbetet med Cancerpreventionsplanen för den Sydöstra sjukvårdsregionen 2016-2018 med avseende på de indikatorer
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merKungsbackanämnden Bokslut 2013
Ärende 4 - bilaga Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Bokslut 2013 Kungsbackanämnden Kungsbackanämnden Ledamöter Ulrika Jörgensen (M), ordförande Maud Lanne (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Bo
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs mer2013-05-23. Jämlik hälsa
2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merPrioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser
Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan
Läs merUppföljning av cancerpreventionsplanen
Uppföljning av cancerpreventionsplanen FÖR SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2016 2018 Enligt världshälso organisationen (WHO) kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas genom livsstilsförändringar Cancerpreventionsplanen
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merKontaktsjuksköterska i cancersjukvården
ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merFOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merExempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt
Dokument Extra ersättning Datakälla Resultat/ Exempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt Tabell 1: Översikt av enkätsvar avseende alkohol allmänt, jämförelse kartläggning 2016 respektive 2012 Kartläggning
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merViktigt med Vikten i Värmdö
Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är
Läs merÅterrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion
1 (6) Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Bakgrund Samverkansnämnden fastställde vid sammanträdet den 7 februari 2011 verksamhetsplanen för perioden
Läs merDen nationella cancerstrategin
10.00 Välkommen! Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL 10.10 Statens syn på Kortare väntetider i cancervården och primärvårdens roll Sara S Johansson, projektledare Socialdepartementet 10.25 Överenskommelsen
Läs merFöretagshälsovård Hållbart arbetsliv
Företagshälsovård Hållbart arbetsliv Nyckel till ett hållbart arbetsliv Hållbara organisationer Hållbart ledarskap Hållbart medarbetarskap Målgrupper Medarbetare från vardera tre kundorganisationer (ÖLL,
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merFaktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merNationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning
INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2014 Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN STÄRKT CANCERVÅRD Regeringens diarienummer S2013/6061/FS och S2014/4439/FS
Läs merHälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Läs merVårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Läs merHälsotorget. apotek och primärv samarbete för f r en bättre b. Centrum för folkhälsa
Hälsotorget apotek och primärv rvård rd i samarbete för f r en bättre b hälsah Det här h är r Bredäng Ligger i sydvästra delen av Stockholm 9000 invånare Högre andel i åldersgrupperna 0-19 år samt 65 år
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merTillsammans för kortare väntetider i cancervården
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller
Läs merPrimärvårdsforum. Spira 25 mars 2014
Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merFolkhälsoatlas koloncancer
Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merInspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation
Inspirationsdag Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län 5 februari 2008 Dokumentation Syftet med dagen Utveckla och stärka samarbetet mellan apoteken och länets vårdcentraler.
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merSjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016
Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016 2 En effektiv och kvalitetssäker process för återgång i arbete Den nya överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner
Läs merHälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne
Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne 1 2.3 Hälso- och sjukvård (se sidan 117) Det viktigaste folkhälsoarbetet ligger
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merKunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län
Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merÖverenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010
Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merSalutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs merÅrsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2017 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Vi vet att hälso- och sjukvården har stora utmaningar att vänta, dels genom demografiska förändringar
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska
Läs mer