Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Transkript

1 Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige

2 Västerbottens läns landstings vision är att år 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning

3 Nationella folkhälsomål Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak & Alkohol Trygg och säker sexualitet Ökad fysisk aktivitet En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård

4 Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas insatser i syfte att främja - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor.

5 Strategiska beslut för att nå alla barn Åldersmoduler insatser anpassade efter ålder och behov, systematiskt tillvägagångssätt Arenor välja arenor som når så många barn som möjligt Förbättringsmetodik inventera det som redan görs, föra in nytt vid behov, systematisera Samarbete med som också möter barnen andra aktörer och föräldrarna Förpackning av interventionerna göra insatserna begripliga och underlätta spridning

6

7 Från pilotområden till alla

8 Arbetsprocessen under pilottiden LÄRANDE- SEMINARIUM TEST LÄRANDE- SEMINARIUM TEST LÄRANDE- SEMINARIUM LÄRNADE- SEMINARIUM TEST TEST START av interventionen LÄRANDE- SEMINARIUM UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING UTVÄRDERING REVIDERING SPRIDNING

9 Samverkan Saluts processledning Memeologen Mödrahälsovård Folktandvård Barnhälsovård Umeå universitet Socialtjänsten Öppna förskolan Förskolan Fritidsverksamhet Grundskolan Elevhälsan Måltidsverksamhet Gymnasieskolan Studieförbund Kyrkan

10 Salut-satsningens hälsoprogram modul 1-2 Det ofödda barnet Mödrahälsovårdens hälsoprogram MODUL I Det ofödda barnet och det nyfödda barnet Folktandvårdens hälsoprogram MODUL I & II Barn 0-5½ år Barnens hälsoprogram MODUL II III Det lilla barnet Öppna förskolans hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Öppna förskolan & Salut-satsningen i Västerbotten MODUL II

11 Innehåll MHV Hälsoformulär frågor om hälsa & levnadsvanor; tandhälsa, livssituation, mat- & rörelsevanor, droger, våld, stress Hälsoformulär även till blivande pappa/partner Fysisk aktivitet på recept (FaR) till blivande föräldrar Systematiskt fråga kvinnor om våld och kränkningar Samtalsunderlag: matvanor, fysisk aktivitet, föräldraskap & parrelationen, stöd, psykiskt välbefinnande, vikt, droger, alkohol, tobak

12 Innehåll BVC Rätt insats vid rätt ålder Barn 0-5½ år Barnens hälsoprogram Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten MODUL II III Samtal i MI-anda Ökat fokus på psykosocial hälsa, ex anknytning Screening av 1-åringars tandhälsa Screening av socialt och emotionellt beteende vid 3 års ålder med ASQ:SE Större fokus på barnens/familjens levnadsvanor Systematiskt fråga mammor om våld Pappa/partnersamtal Spridning av föräldrastödsprogrammet ICDP Vägledande samspel i länet

13 Vägledande samspel/icdp Empatibaserat Hälsofrämjande basprogram Sensitivisering och närvaro istället för instruktion Medvetandegörande av egen praxis Resursorienterat Enkelt och tydligt Universellt Förhållningssätt 13

14 Innehåll Folktandvården Det ofödda barnet och det nyfödda barnet Folktandvårdens hälsoprogram Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten MODUL I & II Kostnadsfritt hälsosamtal hos tandhygienist för blivande föräldrar Samtalsunderlag: matvanor, tobak, tandvårdsvanor och munhälsa Deltar vid MHVs föräldraträffar Har hälsosamtal för 1-åringar på remiss från BVC Deltar vid BVCs föräldraträffar

15 Innehåll Öppen förskola Mål för hälsa i lokala arbetsplaner Hälsofrämjande fika/mellanmål Tobaksfri Öppen förskola Förlägga aktiviteter utomhus Ökat fokus på anknytning Möjlig arena för BVCs föräldraträffar

16 Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande förskola Förslag på kriterier och aktiviteter Salut-satsningen i Västerbotten Salut-satsningen i Västerbotten Modul IV & V 6-11 år Modul III 1-5 år Hälsofrämjande skola Salut-satsningen i Västerbotten Modul VI år Förslag på kriterier och aktiviteter Hälsofrämjande skola Salut-satsningen i Västerbotten Modul VI år Förslag på kriterier och aktiviteter Hälsofrämjande gymnasium Förslag på kriterier och aktiviteter

17 Hälsofrämjande områden 1. Organisation 2. Medarbetarnas hälsa 3. Skolans fysiska miljö 4. Skolan och hemmet 5. Psykosocial hälsa 6. Matvanor 7. Tandhälsa 8. Fysisk aktivitet 9. Tobak, alkohol och andra droger

18 Salut-satsningen i Västerbotten Modul VI år Salut-satsningen i Västerbotten Salut-satsningen i Västerbotten Modul IV & V 6-11 år Modul VI år Innehåll förskola - gymnasium Huvudfokus på strukturella insatser Hälsofrämjande Hälsofrämjande förskola förskola Förslag på kriterier och aktiviteter Förslag på kriterier och aktiviteter Salut-satsningen i Västerbotten Modul Salut-satsningen III 1-5 år i Västerbotten Modul III 1-5 år Mål för hälsoarbetet i lokala arbetsplaner Samverkan med folktandvården Förskolebarn vistas utomhus minst 3 timmar varje dag Hälsofrämjande skola Förslag på kriterier och aktiviteter Våga smaka! Psykosocial hälsa i förskolan/skolan Hälsofrämjande skola Förslag på kriterier och aktiviteter Hälsofrämjande skolcafeterior Daglig fysisk aktivitet i skolan VIP - väldigt intressant person Hälsosamtalet i skolan Hälsofrämjande gymnasium Förslag på kriterier och aktiviteter

19 VIP-materialet VIP Väldigt Intressant Person Ett hälsomaterial för ungdomar i årskurs 7-9 Består av ett elevägt material: 7 arbetsböcker med olika teman + två lärarhandledningar

20 Utvecklingsprocess i kommunerna Steg 1 Steg 2 Steg 3 Styrgruppen planerar upplägget tillsammans med Saluts processledning. ca 6 mån Seminarium med självskattning, prioritering. Planering av innehåll i seminarier. ca 3 mån Seminarium med olika tema, olika yrkesgrupper, förbättringskunskap ledarskapsseminarium. 2 år

21 Organisation i en kommun Deltagare styrgrupp: skolchef grundskolerektor & elevhälsa gymnasierektor kostchef socialchef Deltagare referensgrupp: skolpolitiker folkhälsonämndens ordförande hälsocentralschef folktandvårdschef representanter från fastighet, fritid, polis

22 Skolan gör redan så mycket! Livskunskap Elevinflytande Skolcafeteria Sömn Sex & samlevnad Kamratstödjare Föräldramöten Lärmiljöer Tobaksfri Duo Skolråd Konflikthantering Trafiksituation Arbetsro Skolmaten Genus Arbetsglädje Utemiljö Stress Samverkan Värdegrund Toaletter Fruktstund Trivsel

23 Hälsofrämjande skolutveckling med stöd av Salut-satsningen Salut erbjuder kommuner stöd i det hälsofrämjande arbetet. Vi finns här för er vad vill ni använda oss till? Salut innebär olika processer i varje kommun.

24 Lita på processen!

25 Insatser som främjar psykosocial hälsa i Salutsatsningen Den väntade barnet Föräldraskapet, levnadsvanor Den nyfödda barnet Anknytning, gemensamt föräldraskap Det lilla barnet Stimulera utveckling och samspel med andra, levnadsvanor Skolbarnet Stimulera identitetsutveckling och lärande, relationer till andra, arbetsro i skolan, förebygga mobbing och kränkande behandling

26 Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME

27 Hur upplevs interventionerna av föräldrarna? Syftet med studien Att utforska förstagångsföräldrars erfarenheter av hälsofrämjande insatser och förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap. Intervjuer med 12 mammor och 12 pappor med varierande levnadsvanor och kroppsvikt. Hälften av paren väntade sitt andra barn. Barnet 18 månader vid tidpunkten för intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys.

28 Vad fann vi? Nästan alla mammor kände igen Salut-satsningen. De flesta papporna hade aldrig hört talas om Salut-satsningen. Föräldrarna genomförde förändringar av levnadsvanor för att säkra fostrets hälsa under graviditeten och för att skapa en hälsofrämjande miljö för barnet. Både kvinnor och män var mottagliga för budskap om hur deras levnadsvanor kan påverka fostret. De nämnde ofta risker relaterat till tobak och alkohol, Östersjöoch insjöfisk, samt bakterier i mat, t.ex. brieost. Hälsobudskapen verkade inte påverka föräldrarna att genomföra förändringar för sin egen hälsas skull. Hälsosamma levnadsvanor var något som redan ansågs vara allmän kunskap.

29 Reflektioner Fostrets/barnets hälsa en primär drivkraft för förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap. Föräldrarna hade låg motivation att ta hand om den egna hälsan för den egna hälsans skull. Behov finns av att i större utsträckning involvera männen. Föräldrars uppfattningar om de största riskerna för fostrets hälsa kanske inte reflekterar de som utgör störst risk ur ett folkhälsoperspektiv.

30 Hur gick det att sprida Salutsatsningen till ett helt län? Syftet med studien Att mäta effektiviteten av programmet i fråga om personalens hälsofrämjande arbetssätt och att undersöka vilka faktorer som kan hindra eller främja implementeringen.

31 Resultat Flera olika levnadsvanor togs upp i högre utsträckning inom BVC och tandvården. Frågor om mäns våld mot kvinnor togs oftare upp inom mödrahälsovården. Motiverande samtal användes oftare inom BVC. Pappor inbjöds oftare till ett särskilt pappabesök. Ett mer hälsosamt utbud av fika inom öppen förskola. Samarbetet ökade mellan flera olika samarbetskonstellationer, där tandvården utmärkte sig särskilt.

32 Resultat underlättare (exempel) Samarbete med andra sektorer Stöd från arbetsmanualer Interventionerna i linje med tidigare arbetssätt Stödjande kollegor och ett bra arbetsklimat Motiverade föräldrar Geografisk närhet till samarbetspartners

33 Resultat hinder (exempel) Hög arbetsbelastning Geografiskt avstånd till samarbetspartners Konkurrerande arbetsuppgifter Svårt att starta upp eller underhålla samarbeten Bristande motivation hos föräldrar Otillräckligt ledarstöd

34 Hälsosamtalet i skolan Modellen startade i Väster-norrland i början av 2000-talet Utvecklat av skolsköterskor tillsammans med folkhälsoenhet Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland Västerbotten gick med 2010/2011

35 Elevhälsoenkäter

36 Umeå kommun 2012ht-2013vt Andel som trivs i skolan i förhållande till antal registrerade hälsosamtal 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% mycket bra bra varken bra eller dåligt dåligt mycket dåligt ej svarat 30% 20% 10% 0% åk 4 (755) åk 7 (566) 1 gynm (329) (Antal registrerade hälsosamtal)

37 Tack för er uppmärksamhet! E-post: Salut för ett friskare Västerbotten