Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Transkript

1 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, Anna Balkfors

2 Klimatsmart Hälsa/välbefinnande

3 Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Utgående från sociala bestämningsfaktorer (livsvillkor: utbildning, arbete, boende) Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, strategier, uppföljning Styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Slutrapport december 2012

4 Hur mår malmöborna? Årlig välfärdsredovisning 50 indikatorer -11 nationella målområdena Utvecklingen över tid Nivå på hälsa & välfärd Kön Stadsdelar Ursprung Socioekonomi

5 Hur mår malmöborna? Bättre, men skillnader i hälsa ökar Alla ska ha samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor

6 Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer Commission on Social Determinants of Health

7 Systematiska skillnader i hälsa, som kan undvikas med förnuftigt handlande, är orättfärdiga. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala

8 Malmö - en hållbar stad ur alla perspektiv Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling Hälsa och välbefinnande Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt - Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Tillit - Valdeltagande - Medellivslängd Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 62% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar

9 Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation

10 21 mars KS delrapport 14 dec KS slutrapport

11 Områden Hur mår Malmö? Ge alla barn en bra start i livet Arbete och arbetsmiljö vuxenlivet Rimlig levnadsstandard inkomst och hälsa Skapa hållbara och hälsosamma samhällen Mäta ojämlikhet i hälsa mäta samhällsutveckling Vad kan man lära av historien Malmö i sin omgivning, urbanisering, globalisering, migration Implementering, ledarskap, organisation och styrning

12 STRATEGIER Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier

13 HEMSIDA: BLOGG:

14 Var modiga Tänk stort Tänk långsiktigt

15 Malmö en hållbar stad ur alla perspektiv

16 Malmö s demografiska utveckling Antal Migration Globalisering Urbanisering Källa SCB, Malmö stad År Mellan år har bott i Malmö

17

18 HEMSIDA: BLOGG: Klimatsmart Hälsa/välbefinnande

19 Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlika skillnader i hälsa i Malmö. Analys av orsaker Mål och strategier Barn och ungas uppväxtvillkor Sociala och ekonomiska förutsättningar Demokrati och delaktighet

20

21 Klimatsmart Hälsa/välbefinnande HEMSIDA: BLOGG:

22 Återstående livslängd vid 30 år, svenska kvinnor Ur: Folkhälsorapport 2009 Eftergymnasial Gymnasial Grundskola

23 Direktiv Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Slutrapport december 2012

24 Direktiv Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Utgående från sociala bestämningsfaktorer (livsvillkor: utbildning, arbete, boende) Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, strategier, uppföljning Styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Slutrapport december 2012

25 Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% % Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% % Förvärvsarbetande 66% 39 27% Lågt socialt deltagande 59% 25 84% Valdeltagande år 81 år Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011

26

27 Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008

28 Ojämlikhet i hälsa Systematiska skillnader i hälsa, som kan undvikas med förnuftigt handlande, är orättfärdiga. Det är sådana skillnader vi avser med begreppet ojämlikhet i hälsa. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008

29 Poängen med hållbar utveckling

30 Politiker Forskare Entreprenör Föreningsengagerade Medborgare

31

32

33 Sociala faktorer, några exempel Barns tidiga utveckling Oavslutad skolgång Inkomst fattigdom Arbete Livsstil Fysisk miljö Social närmiljö segregation Hälso- och sjukvården

34 Socioekonomiska skillnader

35

36

37 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

38 misk status lsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet 300 Stressad i vardagen 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 150 Osäker i bostadsområdet 100 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Riskkonsumtion av alkohol Önskar byta yrke råden 9, 10 och 11: ysisk aktivitet, goda or, minskat bruk av ch alkohol Daglig rökning Socioekonomisk status Malmö - män Överviktig Låg fysisk aktivitet Äter lite frukt och grönt Utsatt för våld Hot om våld Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne

39

40 Barn och ungas uppväxtvillkor Utbildning central faktor Prioritet lösningar som minskar inverkan från socioekonomiska förutsättningar Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008

41 Källa: Översättning av fig. 6 Fair Society Healthy Lives, The Marmot Review. Inequality in early cognitive development of children in the 1970 British Cohort Study

42 Skillnaderna ökar Lägst Skillnad Högst % 72 % 100% Behörighet till gymnasiet 47% 51% 98 % Behörighet till gymnasiet

43 Alla Malmöbor ska ha samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor Kommission

44 Kunskapsunderlag VARFÖR HUR VAD 1) Vetenskapligt underlag, sociala determinanter med koppling till ojämlikhet i hälsa 2) Effektiva insatser enligt forskning 3) Situationen i Malmö (data, beskrivning) 4) Förslag på åtgärdsområden ÅTGÄRDER/ HANDLING

45 BMI > 30 fattigast rikast

46 Perinatal mortalitet / födelseland

47 Malmö Dagligrökning och utbildning Kommission Källa: Från för kunskapsunderlaget; ett socialt hållbart Livsvillkor, Malmö levnadsvanor och hälsa i Malmö Maria Rosval mfl.

48 Avkastning på investerat humankapital för barn från resursfattiga förhållanden, fördelat på skolformer (Heckman 2006) Källa: Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa, Sven Persson

49 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Malmö och riket Källa: Från kunskapsunderlaget;barnfattigdom, Tapio Salonen

50 Målsättning: Halvera barnfattigdomen till 2020 i Malmö Från 30 till 15 %

51 Förvärvsgrad i Malmö Förvärvsgrad år i Malmö och riket Förvärvsgrad år i Malmö födda i Sverige eller utlandsfödda Källa: Från kunskapsunderlaget; Utvecklingen av inkomstojämlikhet och bostadssegregation, Tapio Salonen

52 Skillnader Lägst Skillnad Högst 35% % Förvärvsarbetande 24 Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2011

53 misk status lsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet 300 Stressad i vardagen 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 150 Osäker i bostadsområdet 100 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Riskkonsumtion av alkohol Önskar byta yrke råden 9, 10 och 11: ysisk aktivitet, goda or, minskat bruk av ch alkohol Daglig rökning Socioekonomisk status Malmö - män Överviktig Låg fysisk aktivitet Äter lite frukt och grönt Utsatt för våld Hot om våld Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne

54 Inkomstojämlikhet i Malmö och riket /9. Ginikoefficient år med disponibel inkomst. Källa: Från kunskapsunderlaget; Utvecklingen av inkomstojämlikhet och bostadssegregation, Tapio Salonen

55 Samtidigt kring kommissionen Ulighed i Sundhed årsager og indsatser. Nu ska rapporten omsättas. 1 januari ny lag i Norge The Norwegian Public Health Act. Rio Political Declaration on Social Determinants of Health (WHO 2012) Marmot- Europa: Social Determinants of Health and the Health Divide in the WHO European Region WHO: Hälsa 2020, EU: Hälsa 2020 Human Development Report 2011, Stigliz Mis-measuring our lives SKL Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Region Skånes råd för jämlikhet i hälsa Västra Götalands regionen; beräkningar och strategier Medier Kommissionärernas /kommissionens sammanhang!