Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,"

Transkript

1 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

2 Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Slutrapport 1 mars 2013 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

3 Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

4 Hur mår Malmö? Årlig välfärdsredovisning 50 indikatorer -11 nationella målområdena Utvecklingen över tid Kön Stadsdelar Ursprung Socioekonomi! Kommission för ett socialt hållbart Malmö

5 Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% % Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% % Förvärvsarbetande 7 % 25 32% 59% 25 84% år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö

6 omisk status älsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet Stressad i vardagen Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 15 0 Osäker i bostadsområdet 10 0 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner mråden 9, 10 och 11: fysisk aktivitet, goda nor, minskat bruk av och alkohol Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Överviktig Låg fysisk aktivitet Socioekonomisk status Malmö - män Äter lite frukt och grönt Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne Utsatt för våld Hot om våld Önskar byta yrke Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän Kommission för ett socialt hållbart Malmö

7 r i Skåne 2009 nomisk status älsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet 300 Stressad i vardagen 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 150 Osäker i bostadsom rådet 100 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner Riskkonsumtion av alkohol Önskar byta yrke mråden 9, 10 och 11: fysisk aktivitet, goda anor, minskat bruk av k och alkohol Daglig rökning Överviktig Låg fysisk aktivitet Socioekonomisk status Malmö - kvinnor Äter lite frukt och grönt Källa; Hälsoförhållanden i Skåne- 2008, Region Skåne Kommission för ett socialt hållbart Malmö Utsatt för våld Hot om våld Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän

8 Hela Malmö en folkhälsopolicy Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Kommission Kommission för ett socialt hållbart Malmö

9 Commission on Social Determinants of Health

10 Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008

11 Skillnader i hälsa ökar mellan länder, i länder, i städer 55 år 44 år Kvinnor: Japan Zimbabwe Män: Island Swaziland Kommission för ett socialt hållbart Malmö

12 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

13 Källa: Översättning av fig. 6 Fair Society Healthy Lives, The Marmot Review. Inequality in early cognitive development of children in the 1970 British Cohort Study Kommission för ett socialt hållbart Malmö

14 Skillnaderna ökar Lägst Skillnad Högst % 73 % 100% Behörighet till gymnasiet 47% 51% 98 % Behörighet till gymnasiet Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö

15 Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser - globalt, nationellt och lokalt Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Kommission för ett socialt hållbart Malmö

16 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

17 Malmö-världsledande på hållbar utveckling! MILJÖMÄSSIG DIMENSSION Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga -UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling SOCIAL DIMENSSION Hälsa och välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd -Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Valdeltagande -Tillit, trygghet - Hälsa, välbefinnande - Medellivslängd EKONOMISK DIMENSSION Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 64% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar

18 Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier Förslag på hur vi mäter ojämlikhet i hälsa och följer upp mål Styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet. Slutrapport 1 mars 2013 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

19 Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation

20

21 Underlagsrapporter Barn och ungas uppväxtvillkor Gravida kvinnor och deras barn i Malmö Skolbarnens hälsa Barn i Malmö- skilda livsvillkor ger olika hälsa Nyanlända barn i Malmö Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Kommission för ett socialt hållbart Malmö

22 Underlagsrapporter Malmbornas hälsa, hälso- och sjukvård Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Sjukvårdskonsumtion i Malmö 2010 Kvinnors deltagande i mammografiscreening i Malmö och kopplingen till sociala determinanter Hur mår Malmös äldre? Kommission för ett socialt hållbart Malmö

23 Underlagsrapporter Utbildning Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa Skolan och elevers utveckling, lärande och hälsa några nedslag Skolan och staden forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden God kvalitet i fritidshem grund för elevers läsande, utveckling och hälsa Gymnasieskolan inte en skola för alla? Att behålla mitt och lära mig något nytt föräldraengagemang i mångkulturella miljöer Kommission för ett socialt hållbart Malmö

24 Underlagsrapporter Arbete och inkomst/försörjning Skälig levnadsnivå i Malmö Arbetslöshet och hälsa en kunskapsöversikt Kön, genus och hälsa; socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation Malmö de två kunskapsstäderna Malmö från kvantitets- till kvalitetskunskapsstad Kommission för ett socialt hållbart Malmö

25 Underlagsrapporter Den hållbara staden Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? Städer som nav för en globalt hållbar utveckling eller slagfält för sociala konflikter Kan socialt kapital byggas in i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa? Stadens rumsliga påverkan på hälsa Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa Kommission för ett socialt hållbart Malmö

26 Underlagsrapporter Organisation och styrning Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv Mätning och analys av ojämlikhet i hälsa om konsten att mäta något utan att veta vad och hur Hälsoekonomiska utvärderingar Policy empowerment index Implementeringsforskning en kunskapsöversikt Samlade rekommendationer från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö

27 Dialog Hearing: Tillväxtvälfärd SLUTRAPPORT Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling -hälsa Kommission för ett socialt hållbart Malmö

28 STRATEGIER Kommission för ett socialt hållbart Malmö Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier

29

30 Slutrapporten Hur mår Malmö En ny förståelse för Malmö Perspektiv (6) Övergripande rekommendationer (2) Områden (6) Mål (24) Åtgärder (72)

31

32 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

33

34

35

36 Demografi Migration Antal har bott i Malmö > 1 år 23% Globalisering Urbanisering Källa: SCB, City of Malmö, Salonen 2012, Abrahamsson 2012, Stigendal 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö År

37 Perspektiv som förenas Rättigheter och friheter Hållbarhet Samhällsperspektiv Genus Sociala investeringar

38 Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen

39

40 Områden 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning

41 Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor 1. Barn och ungas inflytande och delaktighet 2. Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö 3. Barn och ungas bostadsförhållanden och miljö

42 Halvera barnfattigdomen 2020 Från 30 till 15 % Kommission för ett socialt hållbart Malmö Källa:, T.Salonen, A, Angelin, 2012

43 1.1.2 Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera helt Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdom Inrätta ett kommunalt familjestöd Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritidsoch kulturaktiviteter Ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik Öka tillgången till datorer och internet hos barnfamiljerna i Malmö

44 Område 2: Boendemiljö och stadsplanering 1. Bostad och bostadsförsörjning 2. Boendesegregation 3. Tillit

45 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

46

47 2.2 Boendesegregation Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar Utveckla och intensifiera arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner Omvandla barriärer till sammanlänkande områden Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen

48

49 Område 3: Utbildning 1. Likvärdighet och hög kvalitet 2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa 3. Grundskolan en likvärdig skola? 4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande 5. Gymnasieskolan inte en skola för alla? 6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar 7. Skolsegregationen

50 Utbildning Mål: Alla barn i åldern 6-12 ska ha tillgång till fritidshemsplats av god kvalitet Barngruppernas storlek ska minska. Andelen högskoleutbildad personal ska öka. Inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på den nya grundskoleförvaltningen

51 Tabell 1: Genomsnittligt antal barn per grupp och antal barn per årsarbetare i fritidshem i riket som helhet (Skolverket (2012:c) under efterfrågade mått) Falkner och Ludvigsson (2012)

52 Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet

53

54

55 4.2 Arbetsmarknad En person som är arbetslös riskerar att bli sjuk i större utsträckning och kostnaden blir högre för individen och för samhället än kostnader för arbetsmarknadsinsatser. Det är därför långsiktigt mer kostnadseffektivt att skapa förutsättningar för arbete och egen försörjning än att ta kostnader för hälso- och sjukvård. Malmökommissionens slutrapport s. 109

56 4.2 Arbetsmarknad Mål: Malmö stad skall aktivt pröva nya sätt att stimulera utvecklingen av arbetsmarknaden och framväxten av nya jobb Åtgärd: Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverk, etc.) och lokala (socialtjänst mfl.) instanser Utvidga det kommunala informationsansvaret upp till 25 år Använd fysiska investeringar som motor för lokal sysselsättning och urban utveckling

57

58

59 Område 5: Hälso- och sjukvård 1. Jämlikhet i vård och förebyggande insatser 2. Vårdutnyttjande i Malmö 3. Förebyggande arbete i Region Skåne och i Malmö 4. Åtgärder under Malmöbornas livscykel 5. Behovet av ett permanent samarbetsorgan

60 5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Alla barn i Malmö skall ha en likvärdig hälso- och sjukvård, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan. Åtgärd: Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Stärk inriktningen på de sociala bestämningsfaktorerna inom mödrahälsovård, barnhälsovård och inom den kommunala elevhälsan. Gör en översyn av samarbetsorganisation gällande barns hälsa Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Utvärdera familjecentralerna

61 Område 6: Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning 1. Kunskapsallianser 2. Ledarskap och holistiska styrinstrument 3. Infrastruktur av kunskapsallianser

62 Vad händer efter kommissionen? Slutrapport Kommission för ett socialt hållbart Malmö

63 Vad händer efter kommissionen? Kommunstyrelsen 2 april; bred remiss Ny hållbarhetsredovisning, nya mått! Sociala investeringsfonder Modeller för hälsoekonomiska beräkningar Nytt underlag som belyser diskrimineringens betydelse för hälsan Uppföljning Största omorganisationen på 17 år Avtryck i budget 2014 Spridningskonferens den 10 september Kommission för ett socialt hållbart Malmö

64 Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö

65 Lärdomar Mäta, förstå utvecklingen Tidsbegränsat Måste finnas en politisk efterfråga Arbeta med att beskriva problemen och orsaker Kommunikation; motiv och potentialen i förändring/förbättring Handla; kort och lång sikt, lokalt-regionalt- nationellt Kommissionen har genererat nya kunskapsallianser Kanske till och med förändring under resans gång Väcker frågor om förutsättningar för förändring. Vem har mandat/makt/förmåga att förändra vad? Förstå med- och motkrafter Kanske finns lösningarna i det lilla och i det stora

66 Norge Västra Götaland Östergötland SKL Samling för social hållbarhet Botkyrka Sörmland? Kommission för ett socialt hållbart Malmö

67 Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! Tage Danielssons manifest i SOPOR inleder Malmökommissionens slutrapport Kommission för ett socialt hållbart Malmö

68 Any intelligent fool can make tings bigger, more complex, and more violent. It takes a touch of genous and a lot of courage to move in the opposite direction. Mycket av det som främjar hälsa och välbefinnande är också bra för miljön Kommission för ett socialt hållbart Malmö

69 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

70 Vem har möjlighet att påverka vad? Aktörer, nivåer Utbildning; fritidshemmen, skolsegregation, nyanlända elever, fria skolvalet Kompetensförsörjning skola: ansvarsnivå Socialt investeringsperspektiv, sociala investeringsfonder Bostadsbyggandet (hemlöshet, trångboddhet, segregation) Skälig levnadsnivå Epidemiologisk bevakning; kommun-region-stat MVC, BVC, Medicinsk elevhälsa

71

72 5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Elevhälsovården i Malmö ska garantera en likvärdig och hög kvalitet i såväl offentlig som privat skolform. Åtgärd: Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården.

73 Hur mäter man (trender i) ojämlikhet? Absoluta (medel-)skillnaden enklast och begripligast Alla grupper som ingår skall påverka måttet Hänsyn till att gruppernas storlek förändras över tiden

74 Del 1: En social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor Område 2: Boendemiljö och stadsplanering

75 Del 2: En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen mera jämlika Område 3: Utbildning Område 4: Inkomst och Arbete Område 5: Hälso- och sjukvård

76 Socioekonomiska skillnader Kommission för ett socialt hållbart Malmö

77

78 1.1 Barn och ungas inflytande och delaktighet Mål: Stärk alla barns och ungas möjligheter till inflytande och delaktighet Åtgärd: Utveckla arbetet med att säkerställa att barnrättsperspektivet genomsyrar alla politiska beslut. Exempel: inrätta en kommunal barnombudsman, barnkonsekvensanalyser avseende budget process, kommunala beslut och verksamheter.

79 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

80

81

82

83

84 Grundskolelever i Malmö kommun födda i utlandet efter antal och vistelseår i Sverige 31 december 2010 (Bunar 2012)

85 2.2 Tillit Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet. Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande.

86

87 Malmö stad Region Skåne Öresundsregionen

88 Malmö invånare Populationen växer för 27:e året i rad 30% är födda utomlands 174 nationaliteter Ung befolkning: 50% är under 35 år

89 socialt Det hållbara Malmö Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Jobbinkubator Nytt resursfördelningssystem Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skolorganisation! Uppstart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Budget, målstyrning Översikts Plan 2032

90 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

91

92 Kommission för ett socialt hållbart Malmö

93

94

95 2.2 Tillit Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet. Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande.

96

97 Förväntad livslängd vid 15 års ålder, män i EU, Östeuropa (CEE), Fd.Sovjet och Ryssland Kommission för ett socialt hållbart Malmö Globala Malmö

Tandvård på olika villkor

Tandvård på olika villkor Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Område 4: Inkomst och Arbete

Område 4: Inkomst och Arbete Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa Kommission för ett socialt hållbart Malmö Förord Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas

Läs mer

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Anna Balkfors Institutet för hållbar stadsutveckling Malmökommissionens huvudsekreterare Doktorand Sociala innovationer Socialt entreprenörskap Socialt

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Konferensprogram Malmös väg mot en hållbar framtid. 10 september 2013

Konferensprogram Malmös väg mot en hållbar framtid. 10 september 2013 Konferensprogram Malmös väg mot en hållbar framtid 10 september 2013 Lokaler i slagthuset k k k k 2 Lokaler för konferensen är markerade i rött. k Här serveras förmiddags- och eftermiddagskaffe! Välkommen

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Kommissionen. Kommissionens arbete. Förankring och dialog. Mitt uppdrag

Kommissionen. Kommissionens arbete. Förankring och dialog. Mitt uppdrag Städer Professor i Sociologi Ett mera socialt hållbart Malmö Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning www.mikaelstigendal.se Kommissionär i Malmökommissionen Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för samhällsplanering. Ett stort tack riktas

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Finns det effektiva metoder som är särskilt lämpade för att förebygga ohälsa bland individer med låg utbildning?

Finns det effektiva metoder som är särskilt lämpade för att förebygga ohälsa bland individer med låg utbildning? Finns det effektiva metoder som är särskilt lämpade för att förebygga ohälsa bland individer med låg utbildning? Per-Olof Östergren, överläkare, professor i socialmedicin Institutionen för kliniska vetenskaper,

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa Kommission för ett socialt hållbart Malmö Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Redaktörer: Mikael Stigendal and

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet SIGNERAD 2014-04-10 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-04-22 Handläggare Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014 2 Innehåll s 7 s 8 s 9 s 12 s 14 Förord Besluten i korthet Inledning Vad händer nu? Ledarskap och arbetsmetoder

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Fyra år av rödgrönt samarbete

Fyra år av rödgrönt samarbete Fyra år av rödgrönt samarbete En rapport om rödgrön politik i Malmö 2007-2010 Arbete och tillväxt Ett av våra viktigaste mål under mandatperioden har varit att öka antalet arbetstillfällen i Malmö och

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen 2 Innehåll Bakgrund...3

Läs mer

Remiss avseende Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stad

Remiss avseende Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stad Malmö stad Kulturnämnden 1 (8) Datum 2013-08-28 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer KN-KFÖ-2013-01306 Yttrande Remiss avseende Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stad STK-2013-145

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

REDOVISNING. Stadskontoret. Malmö stads. välfärdsredovisning 2013

REDOVISNING. Stadskontoret. Malmö stads. välfärdsredovisning 2013 REDOVISNING Stadskontoret Malmö stads välfärdsredovisning 2013 Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2013 har sammanställts av stadskontorets avdelning för samhällsplanering. Ett stort tack riktas till

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Uppdraget. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskrimineringsoch livscykelperspektiv.

Uppdraget. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskrimineringsoch livscykelperspektiv. Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/landstinget Östergötland Ordförande i Östgötakommissionen 1 Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa,

Läs mer

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 1 REGIONAL FOLKHÄLSOSTRATEGI 2010--2013 FÖRORD En god folkhälsa är ett centralt politiskt mål och ses alltmer som en viktig del i den regionala utvecklingen.

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

Ett hållbart Botkyrka. startdokument för kommunens arbete med hållbar utveckling kopplat till deklarationen Ålborg +10

Ett hållbart Botkyrka. startdokument för kommunens arbete med hållbar utveckling kopplat till deklarationen Ålborg +10 Ett hållbart Botkyrka startdokument för kommunens arbete med hållbar utveckling kopplat till deklarationen Ålborg +10 Innehåll Ett hållbart Botkyrka...3 Hållbarhetens tre dimensioner...3 Kopplingen mellan

Läs mer

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare 2009-10-16 Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer