Jämlika förutsättningar för hälsa en

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Jämlika förutsättningar för hälsa en"

Karin Lundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder 50 år. WHO; Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. 2008

80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska

2 Spelar det någon roll.? Om systematiska skillnader i hälsa kan undvikas genom rimliga åtgärder är de helt enkelt orättvisa. Kommissionen anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa gör att många människor dör i onödan. WHO 2008 Värdet av att utjämna hälsoskillnaderna skattas i en rapport från EU kommissionen i till nära tio procent av BNP. Hälsoskillnaderna svarar för 20 procent av sjukvårdskostnaderna i EU och 15procent av socialförsäkringarna. Europeiska kommissionen 2007 En god hälsa och en hög medellivslängd i befolkningen är en drivkraft för tillväxt genom att ge goda möjligheter till utbildning, produktivitet och sparande. FHI 2007

WHO 2008 Värdet av att utjämna hälsoskillnaderna skattas i en rapport från EU kommissionen i till nära tio procent av BNP.

3 Wilkinson & Pickett, Jämlikhetsanden. 2010

4 Men Sverige ett av världens mest jämlika länder personer med längre utbildning och högre inkomstär friskare och lever längre än personer med kortare utbildning och lägre inkomst hälsan är sämre hos personer med funktionsnedsättning HBT personer personer med utomeuropeiskt ursprung kvinnor lever längre men är mer sjuka (men livslängden ökar mest bland män)

hälsan är sämre hos personer med funktionsnedsättning HBT personer personer med

5 Ur Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt

6 Ur Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen

7 Ur Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen

8 90 Andel kvinnor som överlever 10 år efter bö bröstcancerdiagnos, efter hushållets håll inkomst ,6 76, ,5 50 % 40 34, Lägst hushållsinkomst högst hushållsinkomst Källa: Vård på (o)lika villkor. SKL 2009

68,6 76,3 60 55,5 50 % 40 34,9 30 20 10 0 Lägst

9 Den sociala gradienten Variation i levnadsvanor förklarar bara en tredjedel av skillnaden i dödlighet i kranskärlssjukdom. Kontroll över sitt liv Socialt deltagande

10 Varför är kontroll och socialt deltagande så viktigt? t?

11 Händelser är särskilt stressande när man har liten kontroll och situationen inte är förutsägbar. Brist på socialt stöd förvärrar. Hot mot ens status och förekomst av avkoppling är andra viktiga faktorer. Långvarig stress ökar risk för diabetes typ 2, hjärtsjukdom, försämrat immunförsvar m m. Motivation, ekonomiska förutsättningar och socialt stöd för hälsosamma levnadsvanor påverkas av grad av kontroll, ekonomisk koch social situation. Marmot 2006

Långvarig stress ökar risk för diabetes typ 2, hjärtsjukdom, försämrat immunförsvar m m.

12 KASAM Känsla av sammanhang Aaron Antonovsky Begriplighet information, struktur Hanterbarhet resurser, påverkansmöjlighet Meningsfullhet delaktighet, motivation, gemenskap

13 Closing the gap in a generation. Health equity through action on the social determinants of health Slutrapport 2008 Ladda ner från: eport Svensk översättning: / i t/ WHO broschyr_0811.pdf Beslut i WHO i maj 2009 stöd för rekommendationerna

14 Utmaningarna Marmot kommissionen, WHO Förbättra människors livsvillkorillk Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser Följ utvecklingen av ojämlikhet, utbilda om hälsans bestämningsfaktorer

fördelningen av makt, pengar och resurser Följ

15 FHI svenska rekommendationer Nationell ledningsgrupp för jämlikhet i hälsa Skapa tydlig struktur för jämlikhet i regionalt utvecklingsarbete Föräldrastöd som utformas för att nå alla grupper Insatser för unga med ofullständig skolgång, g, följ upp kommunernas insatser för barn i riskutsatta miljöer Inrätta formell struktur för samverkan skola, arbetsförmedling och socialtjänst för åringar Insatser för goda arbetsvillkor; riskgrupper och sektorer, tillsyn och styrmedel, pröva certifiering Stöd kommuner för socialt hållbar stadsutveckling Ersättningssystem i H&S bör premiera hälsofrämjande insatser för att minska skillnader mellan olika grupper

struktur för samverkan skola, arbetsförmedling och socialtjänst för 16 24 åringar Insatser för goda arbetsvillkor; riskgrupper och sektorer, tillsyn och styrmedel,

16 Jämlik hälsa på Gotland? Två utvecklingsidéer Bilda en gotländsk arbetsgrupp som gör en regionala analys av jämlika förutsättningar för god hälsa Parterna i det regionala utvecklingsarbetet bör enas om de viktigaste gemensamma insatsområdena för att nå målet i Vision Gotland 2025

regionala analys av jämlika förutsättningar för god hälsa Parterna i

Relevanta dokument

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till