Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15"

Transkript

1 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

2 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG

3 Hur mår Malmö? Bättre, men skillnader i hälsa ökar

4 Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% % Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% % Förvärvsarbetande 7 % 25 32% 59% 25 84% år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö

5 Malmö - världsledande på hållbar utveckling! MILJÖMÄSSIG DIMENSION Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga -UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling SOCIAL DIMENSION Hälsa och välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd - Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Valdeltagande -Tillit, trygghet - Hälsa, välbefinnande - Medellivslängd EKONOMISK DIMENSION Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 64% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar

6 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

7 HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Alla malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Malmökommissionen

8 Hur översätter man WHO-kommissionens rekommendationer nationellt och lokalt?

9 Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Etiskt imperativ! Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008

10 Uppdraget Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier, uppföljning Ansvarsfördelning, styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet.

11 Varför en kommission? Malmö ska bli en hållbar stad ur alla perspektiv. Generellt sett förbättras befolkningens hälsa, men skillnaderna ökar mellan olika grupper i samhället. Sambandet mellan skillnader i livsvillkor och skillnader i hälsa är starkt. Vi vet att det går att påverka. Genom Marmot-rapporterna m.fl. finns ny kunskap om vad som borde gå att göra. Malmökommissionen ska visa vad som kan göras lokalt.

12 Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation

13 Områden Barn och ungas uppväxtvillkor Boendemiljö Inkomst Näringsliv och arbetsmarknad Hälso och sjukvård Utbildning Governanceprocesser

14 Kunskapsunderlag Hur mår Malmö ur ett livsloppsperspektiv relaterat till sociala determinanter Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år , Johan Molin Malmöbarns hälsa Marie Köhler (tillsammans med tio forskare) Sjukvårdskonsumtion, Anders Beckman Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö, Maria Rosvall et. al. Hur mår de äldre i Malmö? Sölve Elmstål och Henrik Ekström Sociooekonomiska skillnader i hälsa bland män och kvinnor Susanna Toivanen, Marit Gisselman, Petra Lindfors Ge barn en bra start i livet Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa, Sven Persson och Kerstin Larsson Skolan och staden, forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden, Nihad Bunar Utbildningsreformer i urbana utbildningssystem lärdomar från internationella och svenska erfarenheter, Nihad Bunar Gymnasiet och drop-out, Margareta Cederberg Fritidshemmens betydelse för barns hälsa, lärande och utveckling, Ann Ludvigsson och Carin Falkner Barnfattigdomens utveckling i Malmö; halvera barnfattigdom, Tapio Salonen, Anna Angelin

15 Kunskapsunderlag Arbete och arbetsmiljö Arbetslöshet och hälsa Urban Janlert Malmö, de två kunskapsstäderna Mikael Stigendal Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa, Maria Albin, Kristina Jakobsson, Anders Djurfeldt Rimlig levnadsstandard inkomst och hälsa Inkomstojämlikhet och bostadssegregation Tapio Salonen Skälig levnadsnivå om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden, Torbjörn Hjort Skapa hållbart och hälsosamt samhälle Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa, Maria Albin, Kristina Jakobsson, Anders Djurfeldt Hur hänger hållbar utveckling och jämlikhet i hälsa ihop? P-O Östergren Städer som noder för global samhällsstyrning eller som slagfält för sociala konflikter, Hans Abrahamsson Kan socialt kapital byggas in i bostadsområden? Maria Emmelin Välbefinnande och hållbar utveckling; Nya mått för samhällsutveckling Katarina Pelin

16 Kunskapsunderlag Mäta ojämlikhet i hälsa, mäta samhällsutveckling Mätning och analys av ojämlikhet i hälsa om konsten att mäta något utan att veta vad och hur Ulf Gerdtham, Gustav Kjellson Implementering, organisation och styrning Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv Ingvar Nilsson Implementering en forskningsöversikt Karl Löfgren Vad kostar ojämlikhet i hälsa? Hälsoekonomiska beräkningar av strategier Ulf Gerdtham

17 STRATEGIER Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier

18 Dialog Kunskapsunderlag Dialog Hearing: Tillväxtvälfärd SLUTRAPPORT Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling - hälsa

19 Förankra och sprida internt och externt Stödja implementering av åtgärder Stärka Malmö stads varumärke

20 Hållpunkter 16 januari papperslöst kommunstyrelsesammanträde 1 mars överlämning av slutrapporten 15 mars folkhälsorådet 2 april kommunstyrelsen

21 socialt Det hållbara Malmö Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Översyn av resursfördelningssystem Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ny skolorganisationen Nya stadsområden ersätter stadsdelarna Uppstart Malmö Tillväxt Malmö Budget, målstyrning Översikts Plan 2032

22 HEMSIDA: BLOGG:

23

24 Underlagsrapporterna BÖR KAN/HUR ÄR 1) Vetenskapligt underlag, sociala determinanter 2) Effektiva insatser enligt forskning 3) Situationen i Malmö (data, beskrivning) 4) Förslag på åtgärdsområden ÅTGÄRDER/ HANDLING 5) Konkreta åtgärdsförslag

25 Samtidigt kring kommissionen Ulighed i Sundhed årsager og indsatser. Nu ska rapporten omsättas. 1 januari ny lag i Norge The Norwegian Public Health Act. WHO:s konferens: Social Determinants of Health; Rio Political Declaration on Social Determinants of Health Marmot- Europa: Consultation paper. Delrapport Social Determinants of Health and the Health Divide in the WHO European Region WHO: Hälsa 2020, EU: Hälsa 2020 Human Development Report 2011, Stigliz Mis-measuring our lives SKL Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Kommissionärernas /kommissionens sammanhang!

26 Källa: Hälsans bestämningsfaktorer. Omarbetad från Dahlgren och Whitehead

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

BYGGA FÖR LIVSKVALITET BYGGA FÖR LIVSKVALITET Samvekan med människor i centrum Ge en referensram för hur begreppen folkhälsa, jämlikhet, social hållbarhet och en hållbar utveckling hänger ihop. Anna Balkfors, utvecklingsstrateg

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar

Läs mer

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen? Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen? Miljö och hälsa en reflexion om de samband som finns och hur man kan ta hänsyn till det i samhällsplaneringen. Miljörelaterad folkhälsa 2015-11-13,

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Tandvård på olika villkor

Tandvård på olika villkor Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Sveriges första Marmotkommission i Malmö

Sveriges första Marmotkommission i Malmö Sveriges första Marmotkommission i Malmö tema Anna Balkfors 1 Sven-Olof Isacsson 2 1 MPH, utvecklings strateg Malmö stad, huvudsekreterare i Kommission för ett socialt hållbart Malmö. E-post: anna.balkfors@malmo.se.

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne 1 2.3 Hälso- och sjukvård (se sidan 117) Det viktigaste folkhälsoarbetet ligger

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

KOMMISSION FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ. Delrapport 2012-03-06

KOMMISSION FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ. Delrapport 2012-03-06 KOMMISSION FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ Delrapport 2012 2012-03-06 Förord Denna delrapport lämnas till kommunstyrelsen i Malmö stad och syftar till att beskriva hur Kommission för ett socialt hållbart

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Folkhälsoplan 2014 och budget

Folkhälsoplan 2014 och budget Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008

Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008 Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008 Sveriges folkhälsomål ledstjärnor för vårt lokala folkhälsoarbete 1 Mora Folkhälsoråd Mora Folkhälsoråd är det politiska organ där samverkan enligt

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors, Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors, Direktiv Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

Datum 2016-01-21 Dnr 1500342

Datum 2016-01-21 Dnr 1500342 Folkhälsoberedningen Jerker Bjurnemark Samhällsplaneringschef 044-309 33 44 Jerker.Bjurnemark@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-01-21 Dnr 1500342 1 (5) Folkhälsoberedningen Budget 2016 - folkhälsoarbete

Läs mer

Konferensprogram Malmös väg mot en hållbar framtid. 10 september 2013

Konferensprogram Malmös väg mot en hållbar framtid. 10 september 2013 Konferensprogram Malmös väg mot en hållbar framtid 10 september 2013 Lokaler i slagthuset k k k k 2 Lokaler för konferensen är markerade i rött. k Här serveras förmiddags- och eftermiddagskaffe! Välkommen

Läs mer

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

Vi beklagar missen och hoppas att detta inte ska skapa något problem för er. Ansökan skickas även med post.

Vi beklagar missen och hoppas att detta inte ska skapa något problem för er. Ansökan skickas även med post. Håkansson, Astrid Från: Skickat: Till: Amne: Bifogade filer: Prioritet: Eva Renhammar den 14 juni 2011 08:08 m.hallbarastader@environment;ministry.se; Håkansson, Astrid VB: Ansökan

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten Alla de skandinaviska länderna prioriterar insatser mot ojämlikhet i hälsa och har i samband med det lagt ett stort ansvar på kommunerna.

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Kommunala Handikapprådet Protokoll 2013-09-11 1 (3) Stadhuset 2013-09-11 kl.18.00-20.30

Kommunala Handikapprådet Protokoll 2013-09-11 1 (3) Stadhuset 2013-09-11 kl.18.00-20.30 Kommunala Handikapprådet Protokoll 2013-09-11 1 (3) Tid och plats Beslutande Stadhuset 2013-09-11 kl.18.00-20.30 Anita Ståhl, ordförande Sara Ejnell, ledamot Ann-Christin Holgersson, ledamot Mikael Kempi,

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Vägen till ett jämlikt samhälle

Vägen till ett jämlikt samhälle Vägen till ett jämlikt samhälle hälsa, välfärd och solidaritet Socialdemokraterna i Östergötlands kommission för jämlik hälsa 2012 2013 Sammanfattning Oktober 2013 Sammanställning av Birgitta Larsson Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Från tvärsäkerhet till tvärsektorialitet 2 Inledning Vi vill att alla våra medborgare ska ha ett bra liv. Kommuner och regioner finns till för att skapa förutsättningar för detta.

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Den stora samhällsomdaningen i vår tid Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens och den jämlika folkhälsans förutsättningar Anförande vid Förebygg.nu 2013 Göteborg den 14.11. 2013

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet WHO:s Healthy Cities med en allt fetare och åldrande befolkning Ta fram vetenskapliga underlagsrapporter Analysera Föreslå

Läs mer

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Laholmsnämnden Bokslut 2010 Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Tid Fredagen den 18 februari 2011, kl 8.30-11.30. Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet

MINNESANTECKNINGAR. Tid Fredagen den 18 februari 2011, kl 8.30-11.30. Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Beredningen för samverkan Maud Jonsson 2011-02-18 1 (3) Tid Fredagen den 18 februari 2011, kl 8.30-11.30 Plats Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet Närvarande

Läs mer

Att minska hälsoklyftor

Att minska hälsoklyftor Att minska hälsoklyftor En balansakt på slak lina Göran Henriksson och Åsa Lundquist 10-i-topp 1990 vs. 2015 Rök inte Ät hälsosamt Daglig fysisk aktivitet Hantera stress Drick måttligt med alkohol Skydda

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Folkhälsoutskott 13/2-2018

Folkhälsoutskott 13/2-2018 Folkhälsoutskott 13/2-2018 Landstingets fokusområden Tillsammans för Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa Digitalisering och innovativa

Läs mer

Matti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet

Matti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet Matti Leijon Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet Dagens tema - Folkhälsa är politik! Men, folkhälsa är också en egen vetenskap! Vad är folkhälsa? Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Anna Balkfors Institutet för hållbar stadsutveckling Malmökommissionens huvudsekreterare Doktorand Sociala innovationer Socialt entreprenörskap Socialt

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer