Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Transkript

1 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

2 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG

3 Hur mår Malmö? Bättre, men skillnader i hälsa ökar

4 Skillnader Lägst Skillnad Högst 27% % Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 35% % Förvärvsarbetande 7 % 25 32% 59% 25 84% år 81 år Rökning Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö

5 Malmö - världsledande på hållbar utveckling! MILJÖMÄSSIG DIMENSION Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga -UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling SOCIAL DIMENSION Hälsa och välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd - Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Valdeltagande -Tillit, trygghet - Hälsa, välbefinnande - Medellivslängd EKONOMISK DIMENSION Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 64% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar

6 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

7 HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Alla malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Malmökommissionen

8 Hur översätter man WHO-kommissionens rekommendationer nationellt och lokalt?

9 Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Etiskt imperativ! Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008

10 Uppdraget Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier, uppföljning Ansvarsfördelning, styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet.

11 Varför en kommission? Malmö ska bli en hållbar stad ur alla perspektiv. Generellt sett förbättras befolkningens hälsa, men skillnaderna ökar mellan olika grupper i samhället. Sambandet mellan skillnader i livsvillkor och skillnader i hälsa är starkt. Vi vet att det går att påverka. Genom Marmot-rapporterna m.fl. finns ny kunskap om vad som borde gå att göra. Malmökommissionen ska visa vad som kan göras lokalt.

12 Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation

13 Områden Barn och ungas uppväxtvillkor Boendemiljö Inkomst Näringsliv och arbetsmarknad Hälso och sjukvård Utbildning Governanceprocesser

14 Kunskapsunderlag Hur mår Malmö ur ett livsloppsperspektiv relaterat till sociala determinanter Gravida kvinnor och deras barn i Malmö år , Johan Molin Malmöbarns hälsa Marie Köhler (tillsammans med tio forskare) Sjukvårdskonsumtion, Anders Beckman Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö, Maria Rosvall et. al. Hur mår de äldre i Malmö? Sölve Elmstål och Henrik Ekström Sociooekonomiska skillnader i hälsa bland män och kvinnor Susanna Toivanen, Marit Gisselman, Petra Lindfors Ge barn en bra start i livet Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa, Sven Persson och Kerstin Larsson Skolan och staden, forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden, Nihad Bunar Utbildningsreformer i urbana utbildningssystem lärdomar från internationella och svenska erfarenheter, Nihad Bunar Gymnasiet och drop-out, Margareta Cederberg Fritidshemmens betydelse för barns hälsa, lärande och utveckling, Ann Ludvigsson och Carin Falkner Barnfattigdomens utveckling i Malmö; halvera barnfattigdom, Tapio Salonen, Anna Angelin

15 Kunskapsunderlag Arbete och arbetsmiljö Arbetslöshet och hälsa Urban Janlert Malmö, de två kunskapsstäderna Mikael Stigendal Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa, Maria Albin, Kristina Jakobsson, Anders Djurfeldt Rimlig levnadsstandard inkomst och hälsa Inkomstojämlikhet och bostadssegregation Tapio Salonen Skälig levnadsnivå om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden, Torbjörn Hjort Skapa hållbart och hälsosamt samhälle Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa, Maria Albin, Kristina Jakobsson, Anders Djurfeldt Hur hänger hållbar utveckling och jämlikhet i hälsa ihop? P-O Östergren Städer som noder för global samhällsstyrning eller som slagfält för sociala konflikter, Hans Abrahamsson Kan socialt kapital byggas in i bostadsområden? Maria Emmelin Välbefinnande och hållbar utveckling; Nya mått för samhällsutveckling Katarina Pelin

16 Kunskapsunderlag Mäta ojämlikhet i hälsa, mäta samhällsutveckling Mätning och analys av ojämlikhet i hälsa om konsten att mäta något utan att veta vad och hur Ulf Gerdtham, Gustav Kjellson Implementering, organisation och styrning Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv Ingvar Nilsson Implementering en forskningsöversikt Karl Löfgren Vad kostar ojämlikhet i hälsa? Hälsoekonomiska beräkningar av strategier Ulf Gerdtham

17 STRATEGIER Exempel på aspekter för kommissionen att beakta i värderingen av olika strategier

18 Dialog Kunskapsunderlag Dialog Hearing: Tillväxtvälfärd SLUTRAPPORT Workshop: Minska barnfattigdom Seminarium: Hållbar utveckling - hälsa

19 Förankra och sprida internt och externt Stödja implementering av åtgärder Stärka Malmö stads varumärke

20 Hållpunkter 16 januari papperslöst kommunstyrelsesammanträde 1 mars överlämning av slutrapporten 15 mars folkhälsorådet 2 april kommunstyrelsen

21 socialt Det hållbara Malmö Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Översyn av resursfördelningssystem Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ny skolorganisationen Nya stadsområden ersätter stadsdelarna Uppstart Malmö Tillväxt Malmö Budget, målstyrning Översikts Plan 2032

22 HEMSIDA: BLOGG:

23

24 Underlagsrapporterna BÖR KAN/HUR ÄR 1) Vetenskapligt underlag, sociala determinanter 2) Effektiva insatser enligt forskning 3) Situationen i Malmö (data, beskrivning) 4) Förslag på åtgärdsområden ÅTGÄRDER/ HANDLING 5) Konkreta åtgärdsförslag

25 Samtidigt kring kommissionen Ulighed i Sundhed årsager og indsatser. Nu ska rapporten omsättas. 1 januari ny lag i Norge The Norwegian Public Health Act. WHO:s konferens: Social Determinants of Health; Rio Political Declaration on Social Determinants of Health Marmot- Europa: Consultation paper. Delrapport Social Determinants of Health and the Health Divide in the WHO European Region WHO: Hälsa 2020, EU: Hälsa 2020 Human Development Report 2011, Stigliz Mis-measuring our lives SKL Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Kommissionärernas /kommissionens sammanhang!

26 Källa: Hälsans bestämningsfaktorer. Omarbetad från Dahlgren och Whitehead