MINNESANTECKNINGAR. Tid Fredagen den 18 februari 2011, kl Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Beredningen för samverkan Maud Jonsson (3) Tid Fredagen den 18 februari 2011, kl Plats Landstingshuset i Linköping, Östra sammanträdesrummet Närvarande Fredrik Sjöstrand (M) Ordförande Torbjörn Holmqvist (S) Vice ordförande Örjan Albihn (V) Monika Broman (FP) Peter Hermansson (S) Monika Holtstad Sandberg (VL) Lars-Olof Johansson (C) Eva-Lotta Kalman (MP) Lena Käcker Johansson (KD) Viktoria Strömberg (M) Birgitta Wessman-Thyrsson (S) Övriga Jolanda van Vliet Folkhälsocentrum Camilla Salomonsson Landstingets ledningsstab Charlotte Sand Landstingets ledningsstab Peter Wahlberg Landstingets ledningsstab Monica Ulriksson Landstingets ledningsstab Maud Jonsson Landstingets ledningsstab Sekreterare 1 Fastställande av dagordning Ordföranden förklarade mötet öppnat och hälsade alla välkomna. Föregående minnesanteckning gicks igenom varvid man korrigerade 2 punkter. 1) Sidan 3, stycket under de olika samordningsförbunden texten vilket är en bra idé ströks. 2) Sidan 5, rubriken Övriga aktuella projekt och aktiviteter och de två raderna därunder ströks. 2 Ordföranderapporter Ordföranden rapporterade från ägarmöte i Samordningsförbundet i centrala Östergötland. Inom samordningsförbundet drivs projektet saminföra (samordnade insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med målsättning Arbete). På ägarmötet hade bland annat diskuterats dels hur arbetssättet ska kunna implementeras i det ordinarie arbetet och dels hur det ska kunna spridas i länet. Den april kommer en nationell konferens för finansiell samordning att äga rum i Norrköping. Ordföranden kommer att sprida inbjudan till beredningens ledamöter, de ledamöter som har möjlighet kan anmäla sig till konferensen.

2 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Beredningen för samverkan Maud Jonsson (3) Viktoria är ordförande i såväl landstingets pensionärsråd (LPR) som landstingets råd i frågor om funktionsnedsättning (LRFF). Hon informerade kort om att LRFF haft sitt första sammanträde för mandatperioden. Ledamöterna har förväntningar på att LRFF inte enbart ska vara ett forum för informationsutbyte, utan att man på olika sätt ska få verkstad och kunna göra skillnad för människor med olika funktionsnedsättningar. LPR och LRFF ligger organisatoriskt under beredningen för samverkan och Viktoria kommer att hålla beredningen informerad om diskussionerna där. 3 Reflektioner från Läns-SLAKO:s uppstartskonferens den 3-4 februari. Allmänt I det stora hela tyckte ledamöterna att konferensen gav en bra gemensam grund att stå på. En bra inblick i arbetet av vad som sker och vad som på gång, samt att det är positivt att alla kommuner är med. Man gav en eloge till Fredrik som ordförande i Läns-SLAKO, för ett bra förarbete som gav goda förutsättningar. Tydliga uppdrag/ämnesområden och att politiker diskuterade för sig och tjänstemän för sig upplevdes positivt. Hemsjukvården Inledningsvis bad Fredrik ledamöterna rapportera från sina partigrupper hur synen är på kommunalisering av hemsjukvården. Samtliga partier är positiva, även om det finns en del frågetecken kring bland annat gränssättning, tidplan och kompetensfrågor. Enligt tidsplanen skall en gemensam avsiktsförklaring lämnas in den 10 juni och därefter behöver arbetet komma igång, framför allt är det viktigt att arbetsgruppen som ska titta på gränssnitt börjar så snabbt som möjligt. Vad innebär då begreppet hemsjukvård, är det någon skillnad om det gäller små eller stora kommuner. Skall man dra en gräns mellan basal hemsjukvård och avancerad hemsjukvård och vad innebär då det?. Ska det finnas en åldersgräns och hur ska i så fall den sättas. Det här är frågor som bör diskuteras. Vilka konsekvenser kommer det att få för de små vårdcentralerna. Den 4/5 ordnas ett kunskapssammanträde för att diskutera vårdvalet. Man bör påskynda arbetet med uppföljningen av vårdvalet och inarbeta dessa slutsatser i den översyn av regelboken som blir en konsekvens av kommunaliseringen,. Efter måndagens träff med den nationella samordnaren skickar Fredrik ett mail för att informera beredningen. Äldreuppdraget Fredrik informerade om att arbetet som gjorts kring återhämtning och rehabilitering betraktas som en behovsanalys, och att slutsatserna på samma sätt länkas in i arbetet inför kommande uppdrag och överenskommelser.

3 MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Beredningen för samverkan Maud Jonsson (3) Barn- och ungdomsuppdraget Från 2011 och framåt leds barnuppdraget av Läns-Slako. Ett möjligt alternativ till hur strukturen ska formeras innebär en uppdelning utifrån åldersgrupper. En annan möjlighet är att uppdraget struktureras efter olika prioriterade behovsgrupper. Vid Läns-SLAKOs temakonferens den 18 mars kommer denna fråga att belysas och diskussionen där blir vägledande för det fortsatta arbetet. 4 De nationella folkhälsomålen och den folkhälsopolitiska policyn Östergötland Jolanda van Vliet föredrog om de nationella folkhälsomålen och om de visioner som Östergötland har. Hon berättade också om de åtgärder som det är tänkt att man skall vidta inom Östergötland för att erhålla en fortsatt utveckling. 5 Föreningsanslag Punkten bordlades och kommer att tas upp på nästa möte. 6 Övriga frågor Monika Broman önskar utskick i pappersform om utskicket är mer än 10 sidor. Ordinarie och vice ordförande skall utses inom barnuppdraget. Ordföranden återkommer med namnförslag till nästa möte. 7 Avslutning Fredrik tackade för visat intresse och avslutade därefter mötet. Vid anteckningarna Maud Jonsson

4 Integrera ett folkhälsoperspektiv för en ökad jämlikhet i hälsa?! Jolanda van Vliet Chef Folkhälsocentrum Landstinget i Östergötland

5 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om det allmänna hälsotillstånd hos befolkningen i ett land, i ett län eller i en kommun. Det handlar också om de mönster som råder inom eller mellan olika grupper i samhället, t.ex. kvinnor och män, fattiga och rika, personer med kort resp. lång utbildning. Folkhälsoarbete handlar om att skapa förutsättningar!

6 Folkhälsopropositionen 2008: En förnyad folkhälsopolitik Det övergripande målet för folkhälsa är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ny rubricering av de elva målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel

7 Folkhälsopolitisk rapport Framtidens folkhälsa allas ansvar Folkhälsopolitisk rapport 2010 delar in folkhälsans elva målområden i tre strategiska områden: Goda livsvillkor Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Syftet med att dela in målområdena i tre strategiska områden är att skapa helhet och ge regeringen överblick över ett komplext beslutsunderlag möjlighet att använda indelningen som en utgångspunkt för avvägningar kring resursfördelning mellan de strategiska områdena ett underlag för att prioritera åtgärder inom vart och ett av de strategiska områdena.

8 FHPR2010: Goda livsvillkor Syftet är att ge alla människor möjligheten: - att få en bra start i livet - att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. - att vara delaktig och ha inflytande i samhället och - att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Rekommenderade åtgärder: Ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla genom tillgång till arbete och sociala trygghetssystem Stärka delaktighet och inflytande, framför allt för ungdomar och äldre Utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor.

9 FHPR2010: Hälsofrämjande livsmiljöer Med hälsofrämjande livsmiljöer menas de fysiska och psykosociala miljöer där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid. Syftet är att skapa stödjande miljöer för att - främja goda levnadsvanor, till exempel - fysisk aktivitet, matvanor - sexualitet och reproduktiv hälsa - minska riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. Rekommenderade åtgärder: införa en mer hälsoinriktad samhällsplanering, till exempel genom att skapa säkra och attraktiva miljöer som främjar fysisk aktivitet införa konceptet hälsofrämjande arbetsplats i fler organisationer öka tillgången till hälso- och sjukvård och ungdomsmottagningar som främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter öka tillgången till stödjande miljöer för goda matvanor för barn och deras familjer. ökad samordning mellan de aktörer som arbetar med samma frågor och att aktörerna behöver få tydligare roller.

10 FHPR2010: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, bidra till ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Föreslagna åtgärder: anpassa lagstiftningen till aktuella förändringar i omvärlden och att bedriva effektiv tillsyn och kontroll. en fortsatt satsning på att utveckla och införa förebyggande metoder, till exempel metoden Ansvarsfull alkoholservering höjd skatt och fortsatta begränsningar av marknadsföringen när det gäller tobak och alkohol. Metoder behövs för att nå ungdomar och unga vuxna med tidiga åtgärder för att till exempel förebygga bruket av narkotika och dopning samt för att minska risken för spelberoende.

11 FHPR2010: Framtida åtgärder som rör alla de tre strategiska områdena Förslag: större satsningar för att uppmärksamma folkhälsan i det löpande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. en ökad tillämpning av hälsokonsekvensbedömningar och fler utvärderingar av åtgärder som genomförs i syfte att främja folkhälsan. Tydliggöra rollerna och uppgifterna för de aktörer som har stort inflytande på framtidens folkhälsa. En statlig utredning av möjligheten att lagfästa kommunernas uppdrag för folkhälsan.

12 Folkhälsoprocessen i Östergötland Vad startade processen under 2009? Dags för revidering av det regionala folkhälsoprogrammet Ansvaret fick regionförbundet Östsam, som ansvarar för regionala utvecklingsfrågor Resultat av Öppna jämförelser Folkhälsa som uppvisar ojämlikhet i hälsa inom Östergötland och jämfört med andra län WHO Marmot-rapport Deltagande i EU-projektet Healthy regions, when wellbeing creates economic growth

13 Resultat Öppna jämförelse Folkhälsa Jmfr riket kvinnor medel ålder utrikes födda utbild ning inkomst förvärvs arb Boxholm < > < < < > < Finspång < > < < < > < Kinda < > < < < > < Linköping < < < > < < < Mjölby < > < < < > < Motala < > < < < < < Norrköping > < > < < < > Söderköping < > < < < > < Vadstena > > < < < > < Valdemarsvik < > < < < < < Ydre < > < < < > < Åtvidaberg < > < < < > < Ödeshög > > < < < > > Skillnader i befolkningsstruktur Skillnader i socioekonomi barn fattig dom Skillnader i förutsättningar för hälsa mellan kommuner Skillnader i Hälsoutfall Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Hälsa (upplevd) Psykiskt välbefinnande (upplevd) Tand hälsa (upplevd) Fetma Hjärt infarkt Lung cancer män Lung cancer kvinnor Fall skador 65+

14 Övergripande syfte med folkhälsoprocessen in Östergötland Ta fram en systematisk och långsiktig strategi i regionen som bidrar till en förbättrad folkhälsa och: a. Uppnå politisk enighet i kommunerna och landstinget i Östergötland b. Skapa en process och struktur för regional samordning

15 Hur kan integrering av ett folkhälsoperspektiv bidra till jämlikhet i hälsa? Om att integrera ett folkhälsoperspektiv: Mainstreaming eller att integrera ett folkhälsoperspektiv är processen att bedöma konsekvenserna för hälsan av alla planerade åtgärder, inklusive lagstiftning, politik eller program, på alla områden och på alla nivåer. Det är en strategi för att integrera invånarnas upplevelser och erfarenheter i utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av politik och program på alla politiska, ekonomiska och sociala områden, så att alla har lika förutsättningar och ojämlikhet eller orättvisor inte är bestående.

16 Representation Politiker Kommuner Ledning och styrning Hälso- och sjukvård Folkhälsoarbetare MAINSTREAM Befolkningen Hälsa Samhällsplanerare Forskare

17 Utmaningen i mainstreaming-processen är att få många olika aktörer att bli intresserade så att de åta sig att uppnå hälsomålen, även om deras ursprungliga portfölj inte uttryckligen innehålla ordet hälsa, och de har olika politiska ideologier

18 Östergötlands recept Ingredienser: -Timing - Organisation: Styrgrupp - politiker som valdes av partierna Beslutsgrupp Östsams styrelse Regionala nätverk - tjänstemän och politiker från alla kommuner och landsting Arbetsgrupp - tjänstemän som är direkt kopplade till politiker Projektledare - Process

19 Hur fick vi med de olika aktörerna? Ett seminarium om "utveckling och välfärd i Östergötland" i början av processen Folkhälsa seminarium i januari 2010 med Danny Vågerö som huvudtalare deltagare - politiker, experter, tjänstemän, frivilligorganisationer - Inspirerande diskussioner om hur vi kan arbeta med folkhälsa i Östergötland Visa behovet av regional samordning Visa att regional utveckling - sociala och ekonomiska och ekologiska dimensionen - är direkt kopplade till folkhälsan Folkhälsa handlar om samarbete och politiska beslut En film om faktorer som påverkar hälsan Deltagande i det lokala projektet "översiktlig planering" i kommunerna samt i det nationella projektet "folkhälsa i regional utveckling

20 Innehållet i folkhälsoprocessen Förslag till: Regional folkhälsopolicy Regional samordningsfunktion Regional Marmot - kommission => Östgötakommission

21 Folkhälsopolicy Vision Östergötland - En hälsoregion 2020 Mål De övergripande gemensamma och mätbara målen för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa öka antalet levnadsår med god hälsa och livskvalitet utjämna skillnaderna i hälsa genom att stärka hälsan hos de mest utsatta Strategi Kommunerna och Landstinget i Östergötland samt Regionförbundet Östsam ska utveckla styrning, kunskaper och metoder avseende folkhälsopolitik

22 Varför en policy och inte ett nytt program? En policy, baserat på bestämningsfaktorer för hälsa, kan Integrera ett folkhälsoperspektiv på alla nivåer i samhället Lämna de prioriteringar och metoder som används för att uppnå jämlikhet i hälsa till lokalt ansvariga organisationer inom en strategisk ram Säkerställa en länk mellan regional och lokal planering

23 Varför regional samordning? För att lyfta de gemensamma faktorer som påverkar allmänhetens hälsa Att skapa förutsättningar för större jämlikhet i hälsa genom att samordna folkhälsoarbetet utfört av de olika aktörerna i regionen Att öka kunskapsutbyte i regionen För att använda resurser och kompetens på ett smartare sätt

24 Varför en Östgötakommission? För att påbörja arbetet med den mångfacetterade frågan: Hur kan vi minska ojämlikheten I hälsa I Östergötland? För detta krävs nytänkande och samarbete i en multiprofessionell grupp.

25 Hur långt har vi kommit? Väntar på beslut i Östsams styrelse att godkänna: - Folkhälsopolicy - förslaget om regional samordning - förslaget om initiering av en Östgöta-kommissionen i nästa steg Medan vi väntar : - Har revideringen av den regionala utvecklingsplanen (RUP) påbörjats och som följd av den politiska folkhälsoprocessen, - Diskuteras den sociala dimensionen och ett folkhälsoperspektiv i den processen! Ekonomisk dimension Ekologisk dimension SOCIAL dimension

26 Östergötland ligger långt före FHPR2010! Vad behövs framöver? Fortsatt politiskt stöd Mer nationella engagemang och drivkraft, även på regional nivå. Få igång arbetet med regional samordning Skapa en hållbar utveckling genom att maximera förutsättningarna för välstånd, hälsa och samhälle

27 Fortsättning följer Tack!