Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Transkript

1 Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

2 En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad!

3 Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande strategi för folkhälsoarbetet i länet där implementeringen påbörjas under vägen. 2. Förstå och förbättra livssituationen hos grupper som har sämre förutsättningar för en god hälsa. 3. Kombinera teamarbete lokalt med arbetsformer för ett länsövergripande nätverk. 4. Göra folkhälsoarbete meningsfullt, begripligt och hanterbart.

4 Länsdialogerna är en arbetsprocess där vi startar upp tre teman som tillsammans ringar in viktiga utgångspunkter i strategin: Länsdialog 1 Länsdialog 2 Länsdialog 3 Hälsoskillnader i Jönköpings län. Statistik och kommunikation med närsamhället. Arbetssätt och strategier Hälsoekonomi och uppföljning

5

6 Vilka är med i kommunteamen? Flyktingsamordnare Utvecklingsstrateg barn och unga Kommunchef Folkhälsosamordnare Kultur- och fritidschef Elevhälsochef Äldrestrateg Barnstrateg Universitetslektor/äldrestrateg Samhällsplanerare Socialsekreterare Flyktingsamordnare Lärare Miljöchef Skolsköterska Idrottslärare/politiker Miljö- och klimathandläggare Räddningstjänsten Livsmedelsinspektör Alkoholhandläggare Folkhälsostrateg Samhällsutvecklare Förvaltningsekonom Individ- och familjeomsorgschef Utvecklingsledare barn och unga Verksamhetschef vårdcentral HR-konsult Barnstrateg Kommunutvecklare Administrativ chef Skolchef Sim- och sporthallschef Kvalitets- och utvecklingschef Kultur- och fritidschef Planerare Friskvårdskonsulent Kultursekreterare Anhörigkonsulent Miljösamordnare Fältare Fitidsintendent Tillväxtstrateg Samordnare friluftsliv och funktionsnedsättning Socialchef Chef kanslieenheten

7 Länsrepresentanter Civilsamhället Polisen Idrottsrörelsen Länsstyrelsen Primärvården Samordningsförbundet Försäkringskassan Sektion Folkhälsa Qulturum Futurum

8 Arbetet för ökad social hållbarhet kan inte längre fokusera på "lika till alla", utan på att göra skillnad, på att se människors behov och förutsättningar Gör jämlikt gör skillnad! Sveriges Kommuner och Landsting (2013)

9 Rätt insats till rätt målgrupp, vid rätt tillfälle och på rätt plats När? Vem? Var?

10 11 Nationella målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

11 Samling för social hållbarhet 5 rekommendationer 23 åtgärder 1. Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning 2. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 3. Ge alla barn och unga en bra start i livet 4. Ge alla förutsättningar till egen försörjning 5. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen

12 Dagens program 09:30 Varför är vi här? 10:15 Planeringsunderlag för jämlik hälsa (gruppdialog 1) 12:30 Lunch 13:30 Kommunikation med närsamhället (gruppdialog 2) 14:45 Förberedelser inför nästa länsdialog 15:15 Avslut och kaffe

13 Folkhälsa och jämlikhet hälsa Folkhälsa

14 Några begrepp Folkhälsa: uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Janlert U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon Folkhälsa

15 Folkhälsoarbete: systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer (socialt och kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt) och riktade mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenhet om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Begreppet omfattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Janlert U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon Folkhälsa

16 Ojämlik hälsa: skillnader i hälsotillstånd mellan grupper och individer som är onödiga, möjliga att undvika och som dessutom anses orättvisa Janlert U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon Jämlik hälsa Jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön International Society for Equity in Health Folkhälsa

17 Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder indelat efter högsta fullföljda utbildning. Kvinnor och män, perioden Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013 Kvinnor Antal år Män Antal år Grundskola Gymnasial Eftergymnasial

18 Förstagångsinsjuknande i hjärtinfarkt efter utbildning i olika åldersgrupper Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013

19 Valdeltagande i riksdagsval, kvinnor och utbildning, Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2013

20 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 efter föräldrars högsta utbildning och psykisk sjukdom respektive missbruk hos en eller bägge föräldrar 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Övriga Missbruk 10% 5% 0% Grundskola Gymnasium Postgymnasial Källa: Anders Hjern, Chess

21 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 hos barn efter utländskt ursprung och missbruk och försörjningsstöd hos föräldrar. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Missbruk utan försörjningsstöd Missbruk med försörjningsstöd Försörjningsstöd utan missbruk Övriga 10% 5% 0% Sverige Blandad Norden Övriga världen Källa: Anders Hjern, Chess

22 (O)jämlikhet i hälsa Samma mönster oavsett vilken hälsofaktor/riskfaktor vi tittar på och vilket mått på socioekonomisk status vi tittar på, inkomst, tillhörighet på arbetsmarknaden, utbildning, SEI Kvinnor rapporterar sämre hälsa än män i alla åldersgrupper. Svenskfödda rapporterar bättre hälsa än utlandsfödda. Geografiska skillnader, kommun, stadsdelar, landsbygd/stad

23 Procent Förvärvsarbetande år Öxnehaga Centrum Öster Bymarken Område Män Kvinnor Procent Sammanräknad förvärvsinkomst 2011, andel > kr per år Öxnehaga Centrum Öster Bymarken Område Män Kvinnor Andel utrikesfödda 2012 Procent Öxnehaga Centrum Öster Bymarken Område Källa: Jonkoping.se

24 Kan vi göra liknande resor där du kommer ifrån?

25 Mina reflektioner från konferensen Tillsammans för en jämlik hälsa

26 Statistikens bild av verkligheten? Människans bild av verkligheten?

27 Gruppdialog 1: Planeringsunderlag för jämlik hälsa Folkhälsa

28 Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 8. Säkra tillgängligheten till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet 9. Formulera indikatorer för social hållbarhet 10. Integrera skillnader i hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys 11. Säkra kunskapsnivån i organisationen om normkritik, interkulturalitet och folkhälsa 12. Använd vetenskapligt stöd för åtgärder på lokal och regional nivå Folkhälsa

29 8. Säkra tillgängligheten till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet Hälsosamtal i skolan SCB Socialstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Statens folkhälsoinstitut Regionförbundet KOLADA Max18 Folkhälsa

30 Gruppdialog 1 Grupp 1: Gnosjö, Habo, Sävsjö och Värnamo Grupp 2: Jönköping, Gislaved, Vaggeryd Grupp 3: Aneby, Mullsjö, Nässjö Grupp 4: Tranås, Vetlanda, Eksjö Kvar i salen Kvar i salen Grupprum Grupprum Grupp 5: Kungsporten, Smålandsidrotten, Primärvården, Polisen, Muna, Barnhälsovården,Försäkringskassan och samordningsförbundet Kvar i salen Grupp 6: Friluftsfrämjandet, Qulturum, Futurum, Länsstyrelsen, Rose, Regionförbundet/landstinget Grupprum Folkhälsosektionen finns med i varje grupp och summerar tillsammans med en person till.

31 Frågor gruppdialog 1 Planeringsunderlag för jämlik hälsa 1. Vilken befolkningsdata har ni tillgång till och använder? Hur beskriver ni skillnader i hälsa? 2. Utvecklingsbehov?

32 Att tolka resultat Vilka slutsatser kan dras? Hur säkra är siffrorna? Bortfall, täckningsgrad Vad betyder statistiskt säkerställd? - konfidensintervall Folkhälsa

33 Presentation av resultat Folkhälsa

34 Andel som instämmer i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Källa: Vårdbarometern 2012

35 Sammanfattning Ha ett kritiskt tänkande till resultat som publiceras! TIPS! Kurs ABC i statistik arrangeras av Regionförbundet den 27 mars

36 Underlätta för möten Så här gjorde vi

37 Representanter från Rädda barnen Basra träffpunkt Tolk Vårsol, Frälsningsarmén Friluftsfrämjandet Kyrkan Kungsporten

38 Skapa förutsättningar Personlig inbjudan, ring dem som inte hört av sig Viktigt med en plats som känns inbjudande och trevlig Tydligt syfte med mötet. Erfarenhetsutbyte eller möjlighet till inflytande? Bjuda på mat är en trevlig gest Vilken tidpunkt är lämplig? Erbjuda skjuts om det underlättar

39 Öppna frågor 1. Vilka problem är återkommande i livet hos målgruppen du representerar? 2. Vad är det som gör att problemen finns kvar? 3. Vad behöver göras för att underlätta vardagen/livet? Diskussion i grupper sedan återkoppling

40 Frågor gruppdialog 2 Kommunikation med närsamhället 1. Finns det erfarenheter hos er av att kommunicera med målgrupper som enligt er statistik upplever en sämre hälsa jämfört med övriga grupper? 2. Vilka målgrupper behöver ni veta mer om för att bättre anpassa folkhälsoarbetet?

41 Gruppdialog 2 Grupp 1: Gnosjö, Habo, Kungsporten, Smålandsidrotten Kvar i salen Grupp 2: Sävsjö, Värnamo, Primärvården, Försäkringskassan Kvar i salen Grupp 3: Vaggeryd, Mullsjö, Samordningsförbundet, Polisen Kvar i salen Grupp 4: Jönköping, Gislaved, Barnhälsovården, Muna, Futurum Grupprum Grupp 5: Aneby, Nässjö, Länsstyrelsen, Regionförbundet Grupprum Grupp 6: Tranås, Vetlanda, Eksjö, Friluftsfrämjandet, Qulturum. Grupprum Folkhälsosektionen finns med i varje grupp och summerar tillsammans med en person till.

42

43 Inför nästa länsdialog, 5/ Utifrån planeringsunderlag/statistik välj en målgrupp som ni vill veta mer om. 2. Kort kunna presentera de arbetssätt/strategier ni använder i folkhälsoarbetet idag. 3. Förankring och information på hemmaplan

44 Stöd mellan gångerna Samlingsplats: Webbmöte mellan varje gång via Adobe Connect Kontaktpersoner för kommunteamen och folkhälsoplanerarna Folkhälsosektionen summerar lärdomarna från dagen och lägger ut på hemsidan

45 Webbmöte varför då? Ett tidseffektivt sätt att stämma av, hålla kontakten och få energi till fortsatt arbete på hemmaplan! Mötestid: 1,5 timme, restid: 0 min Förslag på dagordning 1. Kort reflektion från länsdialog 1 2. Nuläget hos dig 3. Förberedelser inför nästa gång 4. Frågestund 5. Övrigt

46 Webbmöte hur då? 1. Gå in via länk 2. Starta webbkamera 3. Ring upp telefonnr och ange kod. Länk och telefonnr skickas ut tillsammans med anvisning och dagordning

47 Webbmöte vem och när? Kontaktperson från varje kommunteam Representant från länsaktörer Samtliga representanter från civilsamhället Förslag på dag och tid: 21 januari, kl.10:00-11:30 alt. 15:00-16:30 24 januari, samma tider

48 Välkommen att kontakta någon i arbetsgruppen för länsdialogerna! Kommunala folkhälsosamordnare/strateger Sara Birgersson, Tranås kommun Anna Gamlén, Gislaveds kommun Anna Lundborg Danås, Vetlanda kommun Lill Granath, Jönköpings kommun Folkhälsosektionen, Landstinget Jesper Ekberg Ann-Charlotte Lilja Paula Bergman Aida Halavac Therese Rostedt Noomi Carlsson Marit Eriksson

49 Tack för idag! God Jul och Gott nytt år!