Hela staden socialt hållbar
|
|
- Amanda Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hela staden socialt hållbar
2 Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska förbättras och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ska minska. mål som tillkommer 2015 Segregationen ska brytas och samhörigheten i staden stärkas. 2
3 Göteborgs arbete tidsplan 2013 KS utsåg Social resursnämnd till processägare Styrgrupp och ledningsgrupp tillsattes 2014 Introduktionsmaterial publicerades Del och huvudrapport publicerades Mobiliseringskonferens Workshops - identifiera åtgärdsområden - prioritera bland de 30 förslagen 2015 Spridning av huvudrapport Arbetet med åtgärdsförslagen börjar inom förvaltningar och bolag Strategi för processägarskapet tas fram Profilfrågor för Hela staden socialt hållbar tas fram 3
4 Huvudrapport 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa mellan göteborgare och mellan områden i Göteborg
5 Huvudrapporten 2014 Kombinerar dagens statistik med dagens kunskap ett verktyg bland många Är en fördjupande beskrivning av skillnaderna Lämnar 30 förslag och 130 exempel på hur staden kan arbeta för att minska skillnaderna Rapporten berör frågor som: Utbildning, ekonomiska förutsättningar, sociala relationer, sammanhållning, trygghet, delaktighet, levnadsvanor, boende, närmiljö, arbetsliv, det sociala trygghetssystemet 5
6 Vem vinner på minskade skillnader? Sammantaget säger forskningen att minskade skillnader bidrar till: Höjd livskvalitet och bättre hälsa för alla Mindre polarisering och segregation Människor kan lättare uppnå sin fulla potential Minskad oro, otrygghet och kriminalitet Ett mer sammanhållet samhälle Ökad framtidstro och känsla av tillhörighet Ökad tillit mellan människor och samhällsinstitutioner Större öppenhet i samhället Ökade förutsättningar för ekonomisk tillväxt 6
7 Alla vinner på en mer jämlik stad De gemensamma resurserna kan användas till annat än att motverka de negativa effekterna av stora skillnader!
8 Utgångspunkt sociala gradienten 8
9 Angered 1. Östra Angered 2. Norra Angered Askim-Frölunda-Högsbo 16. Nya Högsbo 17. Nya Frölunda 4 3. Centrala Angered 4. Södra Angered 18. Stora Askim Västra Göteborg Östra Göteborg 5. Bergsjön 6. Kortedala 7. Gamlestaden/Utby Örgryte-Härlanda 8. Stora Delsjökroken 9. Stora Bagaren 10. Stora Sigfridsplan Centrum 11. Norra Centrum 19. Södra Västkusten 20. Centrala Tynnered 21. Södra Skärgården Västra Hisingen 22. Torslanda 23. Västra Biskopsgården 24. Östra Biskopsgården Lundby 25. Kärrdalen/Slättadamm 26. Centrala Lundby Södra Centrum Majorna-Linné 13. Linnéplatsen 27. Norra Älvstranden Norra Hisingen 28. Litteraturstråket 14. Stigbergstorget 29. Tuve 15. Mariaplan 30. Övre Hisingen 9
10 Dubbelt utsatta grupper Personer med låg socioekonomisk position Personer som är arbetslösa Personer med kort utbildning Personer med långvarigt försörjningsstöd Personer som är långtidssjukskrivna Personer med funktionsnedsättning Personer som är födda utomlands eller med utländsk bakgrund Personer som tillhör de svenska minoriteterna Personer med HBTQ-identitet Ensamstående föräldrar med barn särskilt ensamstående kvinnor med barn Föräldrar med kort utbildning Föräldrar med utländsk bakgrund Barn som kommit till Sverige efter skolstartsåldern 10
11 Makt Kontroll Resurser
12 Förväntad medellivslängd Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. 12
13 Förväntad medellivslängd män 84,0 83,3 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 74,2 72,0 70,0 68,0 Bergsjön Mariaplan Kortedala Västra Biskopsgården Centrala Lundby Norra Angered Gamlestaden/Utby Östra Biskopsgården Centrala Angered Nya Frölunda Södra Angered Stigbergstorget Centrala Tynnered Nya Högsbo Litteraturstråket Södra Centrum Övre Hisingen Medellivslängd - män Kärrdalen/Slättadamm Linnéplatsen Stora Delsjökroken Östra Angered Stora Bagaren Norra Centrum Södra Skärgården Tuve Norra Älvstranden Torslanda Stora Sigfridsplan Södra Västkusten Stora Askim 13
14 Förväntad medellivslängd kvinnor 88,0 86,6 86,0 84,0 82,0 80,0 79,1 78,0 76,0 74,0 Stora Sigfridsplan Södra Skärgården Stora Askim Norra Älvstranden Östra Angered Södra Västkusten Norra Centrum Torslanda Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Stora Delsjökroken Linnéplatsen Litteraturstråket Nya Högsbo Östra Biskopsgården Nya Frölunda Stora Bagaren Centrala Tynnered Stigbergstorget Tuve Gamlestaden/Utby Södra Angered Övre Hisingen Kortedala Centrala Angered Västra Biskopsgården Centrala Lundby Mariaplan Norra Angered Bergsjön Medellivslängd - kvinnor 14
15 Medelinkomst utifrån förvärvsinkomst : Långedrag kr 1992: Långedrag kr Hovås Stigberget : Östra Bergsjön kr 1992: Hjällbo kr Primärområden I Hovås är kvinnornas medelinkomst 47 procent av männens medelinkomst. I Stigberget är kvinnornas medelinkomst 87 procent av männens medelinkomst. Det är stadens största respektive minsta skillnader mellan könen. Jämförelse av medelinkomsten baserad på förvärvsinkomst oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. 15
16 Medelinkomst utifrån förvärvsinkomst : Långedrag kr 1992: Långedrag kr Hovås Stigberget : Östra Bergsjön kr 1992: Hjällbo kr Primärområden I Hovås är kvinnornas medelinkomst 47 procent av männens medelinkomst. I Stigberget är kvinnornas medelinkomst 87 procent av männens medelinkomst. Det är stadens största respektive minsta skillnader mellan könen. Jämförelse av medelinkomsten baserad på förvärvsinkomst oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. 16
17 Risk för fattigdom låg ekonomisk standard 70% Under 60% av medianen 60% Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lägst andel: Björlanda 2 % Primärområden Ett relativt fattigdomsmått. 60 procent av medianinkomsten motsvarar kr eller lägre. Andel (%) barnhushåll med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten (per konsumtionsenhet) för samtliga hushåll i Göteborg, uppdelat efter primärområde
18 Andel barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd 25,0% Andel barn som ingår i ett hushåll med långvarigt försörjningsstöd 22,5% 20,0% 15,0% 10,0% Ett absolut fattigdomsmått. 5,0% 0,0% 0,0% 0,5% Långvarigt försörjningsstöd är att erhålla stödet i 10 månader eller längre. Södra Angered Nya Frölunda Norra Angered Västra Biskopsgården Centrala Tynnered Kortedala Centrala Angered Litteraturstråket Östra Biskopsgården Centrala Lundby Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Södra Centrum Stora Bagaren Kärrdalen/Slättadamm Mariaplan Stigbergstorget Norra Centrum Gamlestaden/Utby Övre Hisingen Norra Älvstranden Linnéplatsen Torslanda Södra Skärgården Södra Västkusten Stora Askim Stora Sigfridsplan Östra Angered Andel (%) barn som ingår i ett hushåll med långvarigt (> 10 månader) ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) uppdelat efter mellanområden, Uppgifterna är avrundande till närmaste halva procent. 18
19 Eftergymnasial utbildningsnivå : Änggården 74 % 1992: Änggården 68 % : Gårdstensberget 23 % 1992: Norra Biskopsgården 7 % Primärområden Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden tagits bort. 19
20 Gymnasiebehörighet Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Norra Angered Centrala Lundby Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Centrala Tynnered Kärrdalen/Slättadamm Litteraturstråket Mariaplan Övre Hisingen Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Norra Centrum Östra Angered Torslanda Södra Skärgården Norra Älvstranden Södra Centrum Stora Bagaren Stora Askim Linnéplatsen Södra Västkusten Stora Sigfridsplan 0 Föräldrarnas utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Gymnasiebehörighet utifrån boendeområde, oavsett kön 20
21 Långtidsarbetslöshet 8,0% 7,0% 7% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,5% 0,0% Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Norra Angered Kortedala Centrala Tynnered Nya Frölunda Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Nya Högsbo Mariaplan Stigbergstorget Tuve Stora Delsjökroken Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Norra Centrum Stora Bagaren Linnéplatsen Östra Angered Stora Sigfridsplan Stora Askim Övre Hisingen Södra Västkusten Norra Älvstranden Torslanda Södra Skärgården Öppet långtidsarbetslösa 21
22 Mellanmänsklig tillit 60% 60% 50% 50% 50% 40% 30% 40% 30% 36% 30% 20% 10% 0% 11% Södra Västkusten Södra Skärgården Stora Sigfridsplan Torslanda Linnéplatsen Stora Askim Mariaplan Stigbergstorget Stora Bagaren Södra Centrum Östra Angered Norra Älvstranden Norra Centrum Stora Delsjökroken Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Nya Högsbo Tuve Gamlestaden/Utby Centrala Lundby Litteraturstråket Centrala Angered Östra Biskopsgården Centrala Tynnered Kortedala Nya Frölunda Västra Biskopsgården Bergsjön Södra Angered 20% 10% 0% -10% Norra Angered 17% Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Lågt tillit till andra människor (socialt kapital) Andel (%) vuxna (30 64 år) som upplever låg tillit till andra människor, uppdelat efter mellanområde ( ). 22
23 Social isolering 30% 30% 25% 25% 25% 20% 20% 18% 15% 15% 10% 10% 7% 5% 1% 5% 2% 0% Bergsjön Norra Angered Västra Biskopsgården Kortedala Nya Frölunda Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Norra Älvstranden Kärrdalen/Slättadamm Tuve Stora Delsjökroken Övre Hisingen Gamlestaden/Utby Mariaplan Nya Högsbo Östra Angered Stora Bagaren Stigbergstorget Södra Skärgården Torslanda Södra Centrum Södra Västkusten Stora Askim Norra Centrum Stora Sigfridsplan Linnéplatsen 0% Södra Angered Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Social isolering 23
24 Social isolering tidstrend 20% 18% 18% 16% 15% 14% 12% 12% 10% 8% 7% 6% 5% 5% 4% 2% 0% 2% 2% % Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Andel (%) vuxna (30 64 år) som bedöms vara socialt isolerade uppdelat efter utbildningsnivå ( ) 24
25 Barn som vill flytta från sitt område 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Skolgrupp 1 - låg socioekonomisk status Skolgrupp 2 - medellåg socioekonomisk status Skolgrupp 3 - medelhög socioekonomisk status Skolgrupp 4 - hög socioekonomisk status Vill flytta så fort som möjligt från mitt område 25
26 Självskattad god hälsa 90% 80% 84% 90% 80% 72% 81% 70% 70% 62% 60% 53% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 0% Stora Sigfridsplan Södra Västkusten Stora Askim Linnéplatsen Norra Centrum Torslanda Södra Skärgården Norra Älvstranden Stora Bagaren Södra Centrum Mariaplan Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Övre Hisingen Nya Högsbo Stora Delsjökroken Kärrdalen/Slättadamm Östra Angered Tuve Litteraturstråket Centrala Lundby Centrala Tynnered Centrala Angered Östra Biskopsgården Kortedala Norra Angered Bergsjön Västra Biskopsgården Södra Angered Nya Frölunda Självskattad god hälsa 10% 0% Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning 26
27 Kariesfria 6-åringar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Torslanda Nya Askim Södra Västkusten Norra Älvstranden Stora Bagaren Södra Skärgården Linnéplatsen Stora Sigfridsplan Stora Delsjökroken Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Östra Angered Stigbergstorget Norra Centrum Nya Högsbo Södra Centrum Mariaplan Gamlestaden/Utby Centrala Lundby Tuve Litteraturstråket Östra Biskopsgården Centrala Tynnered Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Västra Biskopsgården Norra Angered Södra Angered Bergsjön Kariesfria 6-åringar
28 Socioekonomi, livsvillkor och hälsa i Göteborg Södra Västkusten Medelinkomst kr Bergsjön Medelinkomst kr Lång eftergymnasial utbildning 45% Lång eftergymnasial utbildning 14% Valdeltagande 89% Valdeltagande 57% Förvärvsfrekvens 88% Förvärvsfrekvens 45% God Hälsa 80% God Hälsa 58% 12% Förgymnasial utbildningsnivå 35% Förgymnasial utbildningsnivå 14% Lågt socialt kapital 45% Lågt socialt kapital 3% Arbetslöshet 16% Arbetslöshet 13% Nedsatt psykiskt välbefinnande 28% Nedsatt psykiskt välbefinnande 28
29 Sämre livsvillkor och hälsa Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. Bättre livsvillkor och hälsa Generella insatser som vänder sig till alla men som ges i större doser till dem med störst behov är ett effektiv arbetssätt Hög status Låg status 29
30 Vad rapporten visar Vi ser skillnader både mellan grupper av göteborgare och mellan geografiska områden. Göteborgarnas livsvillkor och hälsa har förbättrats de senaste decennierna men klyftorna har ökat. Eftersom skillnaderna följer den socioekonomiska statusen och staden är socioekonomiskt segregerad förstärks skillnaderna mellan grupper när geografi studeras. Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Alla stadsdelar har skillnader! Vi måste arbeta med hela Göteborg. 30
31 Möjliga vägar framåt Sammanställning av åtgärdsförslag för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa
32 Att jobba effektiv och hållbart Gemensamma tidiga, generella och långsiktiga insatser.
33 Fyra fokusområden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen För ett framgångsrikt och genomförbart arbete behövs även: Strukturella och övergripande förutsättningar 33
34 30 förslag, 130 exempel Återkommande budskapet från forskningen är att det behövs många olika åtgärder på många olika områden för att uppnå en helhet som sammantaget minskar skillnaderna. Därför behövs breda, långsiktiga åtgärder på flera nivåer och med inblandning av många olika aktörer. Viktigt att utgå från vad som är beprövade erfarenheter. Fokus ligger vid att förbättra de dagliga livsvillkoren för göteborgarna genom att göra mer och göra bättre! 34
35 Vilka kommer få framtida problem? 35
36 Nå alla, några eller endast några få 36
37 Strukturella och övergripande förutsättningar Organisera för hållbar styrning och ledning Gör ekonomiska beräkningar och satsa på sociala investeringar Bedöm konsekvenser för skillnader i hälsa i samband med beslutsfattande Integrera uppföljning av skillnader i livsvillkor och hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys Arbeta aktivt med kunskapsallianser Främja den sociala sammanhållningen i staden 37
38 Betrakta hälsan som en investering 38
39 Ge varje barn en god start i livet Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller hög och likvärdig kvalitet Tillhandahålla likvärdig barnomsorg och förskolor av hög kvalitet till alla Vidta åtgärder för att minska antalet barn som lever ekonomiskt utsatt Motverka avhysningar och vräkningar av barnfamiljer 39
40 Tidiga insatser är mest lönsamma 40
41 Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet Förhindra elevers skolavhopp Utveckla skolans samarbete med föräldrarna Utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan Främja en likvärdig elevhälsovård Organisera och planera för elevers delaktighet och inflytande Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning Vidta åtgärder som främjar barns lärande Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter 41
42 Skapa förutsättningar för arbete Underlätta inträdet på arbetsmarknaden Utveckla och erbjud stödjande och rådgivande insatser för unga Erbjud vuxenutbildning som är tillgänglig och ekonomiskt genomförbar för alla Inför sociala krav vid upphandling och stimulera utvecklingen av sociala företag Utarbeta och implementera strategier för goda arbetsförhållanden 42
43 Förstärk det positiva 43
44 Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet Planera för en hälsofrämjande närmiljö Planera för en minskad boendesegregation Öka tillgången till bostäder Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel Erbjuda och samordna hälsofrämjande insatser 44
45 Tack! Läs mer på:
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg - delrapport 2014 Syftet med delrapporten Ge en första beskrivning om hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg.
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014
Sammanfattning av huvudrapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 Hela staden socialt hållbar Det här är en sammanfattning av rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,
Läs merStatistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merJämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Läs merSkillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014-10-16 SDF Centrum Chefsmöte Si världen är förklarad, i vetenskapens ljus, fördunstar all vår oro och smärta Nu är det inte långt emellan människornas
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merJämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer
Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4 Hållbara och jämlika livsmiljöer Barnperspektiv och sociala analyser i Göteborgs stadsutveckling Sammanhållen stad Samspel Vardagsliv Identitet Hälsa och säkerhet 2 Skillnader
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merSamling för social hållbarhet. Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland
Samling för social hållbarhet Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Samling för social hållbarhet Var man föds och växer upp har stor betydelse för hälsa och livslängd. I området med högst
Läs merEtt jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla.
Inledning Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Vår utgångspunkt är alla människors frihet att kunna
Läs merUtbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merJämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar
Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i
Läs mervår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merBYGGA FÖR LIVSKVALITET
BYGGA FÖR LIVSKVALITET Samvekan med människor i centrum Ge en referensram för hur begreppen folkhälsa, jämlikhet, social hållbarhet och en hållbar utveckling hänger ihop. Anna Balkfors, utvecklingsstrateg
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merFörstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 2014-09-30 Handläggare: Julia Åhlgren FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Förstudie - Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga Sammanfattning I november 2012 beslutade
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merYttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merFolkhälsorådet Oskarshamns kommun
Folkhälsorådet Oskarshamns kommun Verksamhetsplan 2016 16 Innehåll Inledning... 3 Ledamöter under 2016... 3 Folkhälsorådets uppdrag... 4 Förutsättningar... 4 Folkhälsorådets arbete 2016-2017... 5 Psykisk
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs merVäljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: 2012-04- 12 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn på verksamheten/insatsen/projektet Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland Bakgrund, problemområde
Läs merDokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merEN MODERN SAMVERKANSFORM
EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merGör jämlikt gör skillnad
Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merGive it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som
Läs merTrender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Läs merVälkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete
Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merGöteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Hållbar stad öppen för världen Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Beslutad i kommunfullmäktige 2015-06-11 www.goteborg.se Göteborgs Stads program för full
Läs merLiberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram
Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merVision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram
Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Ett stadsutvecklingsarbete i samverkan mellan SDN och SDN 2 (9) Innehåll Vision Angered Angered i ett
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs merInkluderande arbetssätt. Varför då?
Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har
Läs merArbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur
EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare
Läs merInnehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014 I samband med att kommunfullmäktig antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med
Läs mer8 Svar på skrivelse från Karin Gustafsson (S) m. fl. om insatser för unga 20-25 år som står utanför skola och arbetsliv Dnr AMN 2013-00180-4.
Sida 16 (26) att stödja unga utanför jobb och studier, t ex Arbetsförmedlingens verksamheter Unga in och Jobbgaraget och förvaltningens egna verksamheter Merit m.fl. Det är inte effektivt att uppfinna
Läs merUtförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015
Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat
Läs merBarn i ekonomiskt utsatta hushåll
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Anders Trumberg Strategisk planerare, Örebro Kommun Upplägg Fattigdom Orsaker Effekter Mått Utveckling Nationellt Lokalt- regionen Case Örebro Handlingsplan Orsaker till
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merKULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006
INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merLokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1
Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merVALPROGRAM 2014 Ragundacentern
VALPROGRAM 2014 Ragundacentern Centerpartiet står för närodlad politik. Det betyder att beslut ska fattas av människorna själva eller så nära som möjligt de som berörs. Med människan i centrum arbetar
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010 Kaninens förskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt...3 4. Bakgrundsfaktor... 3 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merUpphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi
ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning
Läs merFolkhälsopolitisk policy för Orust kommun
Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn
Läs merProgram för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020
Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara
Läs merKOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS
2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018
Läs merAnsökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer
Läs merSocial- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning
Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten
Läs merFolkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan
Läs merSamhällsnytta vid renovering
Samhällsnytta vid renovering Räkneexempel Ylva Gomér 2011-09-14 Räkneexempel av samhällsnytta underlag för diskussion Utgångspunkten är en fastighet i Förvaltarens bestånd I Sundbyberg Antal lägenheter
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merSamhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?
Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen? Miljö och hälsa en reflexion om de samband som finns och hur man kan ta hänsyn till det i samhällsplaneringen. Miljörelaterad folkhälsa 2015-11-13,
Läs merSkolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ
Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs mer