Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte

Transkript

1 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte

2 Si världen är förklarad, i vetenskapens ljus, fördunstar all vår oro och smärta Nu är det inte långt emellan människornas hus. Men långt emellan hjärta och hjärta. Nils Ferlin, Barfotabarn

3 Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem

4 Bakgrund och utgångspunkter för hur vi arbetar med målen

5 Skillnader i medellivslängd Förväntad medellivslängd 42 för kvinnor i Zimbabwe och 86 i Japan. WHO 63 år för män i Ryssland och 80 år i Sverige - WHO Det finns ingen biologisk förklaring eller förklaring som handlar om individuella val. VGR har gjort en beräkning av ojämlikhet i hälsa ger upphov till 1600 dödsfall motsvarande levnadsår Socialstyrelse och FHI. Dödlighet i cancer och hjärt- och kärlsjukdom har minskat. För högutbildade med 28% (cancer) respektive 49% (hjärt..) och med 12% resp. 22% bland gruppen med enbart förgymnasial utbildning. Ökad skillnad

6 Varför ska vi utjämna skillnader i hälsa? Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap

7 En bra folkhälsa ett bra samhälle Målet för samhällsutvecklingen är inte ekonomisk tillväxt utan att vi skall kunna leva bra liv i ett hållbart samhälle Folkhälsa är därmed den viktigaste mätaren på samhällsutvecklingen Därför är den ojämlika hälsans vår tids största orättvisa Gunnar Ågren, tidigare Gd. FHI

8 Social hållbarhet Sociala dimensionen Ekonomiska dimensionen Ekologiska dimensionen För att ett samhälles utveckling ska kunna betraktas som hållbar måste det finnas en hållbarhet på sikt i både den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen. Växande kritik från ledande forskare från olika områden mot ett alltför ensidigt fokus på BNP som mått på välfärd. Målet för samhällsutvecklingen är inte primärt ekonomisk tillväxt utan att vi skall kunna leva bra liv i ett hållbart samhälle.

9 Strategier för hållbar utveckling För att skapa en hållbar utveckling krävs en Ekonomiska perspektivförskjutning dimensionen och nya mått där alla tre dimensioner av hållbarhet får samma tyngd. Sociala dimensionen Hit vill vi Ekonomiska dimensionen Ekonomiska dimensionen Ekologiska dimensionen

10 IMF om omfördelning, ojämlikhet och tillväxt It would still be a mistake to focus on growth and let inequality take care of itself, not only because inequality may be ethically undesirable but also because the resulting growth may be low and unsustainable.

11 Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Hösten 2013 presenterade en forskargrupp, under ledning av professor Robert Huggins vid Universitetet i Cardiff, en studie där man jämförde konkurrenskraften mellan 546 regioner i världen. Göteborgsregionen placerades sig på plats 35. Detta är självklart ett bra betyg åt Göteborg som i många avseenden ligger i absolut framkant. För de flesta är Göteborg en bra stad att leva och växa upp i.

12 Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader En viktig slutsats som forskarna från Cardiff samtidigt drog var att om Göteborg ska upprätthålla denna position behöver vi ta itu med några viktiga utmaningar som handlar ökande klyftor som kommer att påverka staden negativt. Det gäller tex. inkomstklyftor och hälsoklyftor

13 Closing the gap in a generation

14 Closing the gap in a generation Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv

15 Closing the gap in a generation Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser

16 Closing the gap in a generation Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

17 Closing the gap och Sverige? Med WHO-kommissionens rapport som grund har ett arbete påbörjats i en rad länder, inom EU och satt sin prägel även på det nationella, regionala och lokala arbetet i Sverige. SKL Samling för social hållbarhet Malmökommissionen Östgötakommissionen VGR - Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland

18 SKL har som ett prioriterat område pekat ut frågan om social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa.

19 SKL - Samling för social hållbarhet Mötesplats för social hållbarhet Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Ge alla barn och unga en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen

20 Malmökommissionen Beslutet att tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö togs av kommunstyrelsen i Malmö Uppdraget var att ta fram strategier för vad Malmö stad kan göra för att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i staden. Malmökommissionen kom med sin slutrapport med över 70 åtgärdsförslag inom olika områden, i mars Den 5 mars 2014 fattade kommunstyrelsen i Malmö beslut om hur arbetet för en socialt hållbar utveckling och minskade skillnader i hälsa ska fortsätta.

21 Malmökommissionen Två övergripande rekommendationer och 34 nya uppdrag : att inrätta en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällsystemen mer jämlika att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning.

22 Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet

23 Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling. Kartlägg förekomst och stimulera forskning om effekterna av att fattigdom förs över mellan generationer. Ställ samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälsofrämjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som inte nås idag. Utveckla metoder för föräldrastöd så att de i högre utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås.

24 Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolan har för att stimulera barnens kognitiva förmåga, särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skol avhopp och säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg.

25 I arbetet med målen har fyra strategiska områden identifierats. 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Samt strategiska förutsättningar

26 I arbetet med processägarskapet har en strateg antagits som innebär följande stöd ska erbjudas staden: Vad säger forskningen? Ett introduktionsmaterial tas fram om hälsa och social hållbarhet. Rapport som beskriver skillnader i livsvillkor och hälsa. Befintlig och ny statistik som analyseras och aggregeras. Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade aktiviteter på stadsdelsnivå utifrån de fyra fokusområdena. Sprida kunskap och erfarenheter

27 Processägarskapet organisationsstruktur Politisk styrgrupp - Ordförande SRN - Presidierna i samtliga SDN Ledningsgrupp för social hållbarhet - Stadsdelsdirektörerna - Direktören för social resursförvaltningen Tydlig koppling till stadsdelarnas politiska och tjänstemannalinje har skapat förutsättningar för att processägarskapet kommer att göra skillnad. Syftet är att skapa ett större fokus i staden på frågan om social hållbarhet och där folkhälsoperspektivet blivit en viktig utgångspunkt. Intern arbetsgrupp SRF

28 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg - delrapport 2014

29 Syftet med delrapporten Att ge en första beskrivning om hur skillnaderna i hälsa och livsvillkor ser ut mellan delar och grupper i Göteborg. Grupper av göteborgare: Delar av Göteborg: - barn och unga - vuxna - utbildningsgrupper - viss mån ålder och kön - mellanområden - primärområden

30 Centrum Mellanområden

31

32 Stress över livssituationen och låg självkänsla kan kanske förklarar den sista delen av hälsoskillnaderna Kombination av låg kontroll och låg förutsägbarhet förklarar 1/3 av hälsoskillnaderna Livsstilsfaktorer förklarar 1/3 av hälsoskillnaderna

33 Graden av utsatthet Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. Omfattning & intensitet

34 Hur stora är skillnaderna?

35 Skillnader i medellivslängd 7,5 år i skillnad 9,1 år i skillnad Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längts i Stora Sigfridsplan Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längts i Stora Askim

36 Skillnader i medellivslängd

37 Högst 1992: Långedrag kr Högst 2011: Långedrag kr Lägst 1992: Hjällbo kr Lägst 2011: Östra Bergsjön kr Primärområden Jämförelse av medelinkomsten oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

38 60% 50% Kontantmarginal är möjligheten att inom en vecka skaffa fram kr till en oförutsedd utgift. 42% 44% 50% 52% 54% 40% 30% 20% 10% 6% 7% 8% 10% 10% 11% 12% 14% 14% 15% 15% 15% 17% 18% 18% 19% 19% 21% 21% 24% 25% 25% 31% 34% 38% 0% Norra Angered Södra Angered Bergsjön Västra Biskopsgården Nya Frölunda Kortedala Centrala Angered Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Litteraturstråket Centrala Lundby Nya Högsbo Gamlestaden/Utby Stora Delsjökroken Mariaplan Norra Älvstranden Tuve Stigbergstorget Östra Angered Stora Bagaren Övre Hisingen Kärrdalen/Slättadamm Södra Centrum Södra Skärgården Norra Centrum Linnéplatsen Torslanda Stora Askim Stora Sigfridsplan Södra Västkusten Mellanområden Saknar kontantmarginal Andel av befolkningen (16-84 år) som saknade kontantmarginal

39 70% 60% Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 50% 40% 30% 20% 10% Lägst andel: Björlanda 2 % 0% Primärområden Under 60% av medianen Andel barnhushåll med disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, uppdelat efter primärområde 2011.

40 Långvarigt försörjningsstöd 26 % i Södra Angered 0,7 % i Torslanda

41 Långvarigt försörjningsstöd Andel familjer av alla bidragsfamiljer, 2011

42 Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Högst 1992: Änggården 68 % Högst 2012: Änggården 74 % Lägst 1992: Norra Biskopsgården 7 % Lägst 2012: Gårdstensberget 23 % Primärområden Jämförelse av eftergymnasial utbildningsnivå på minst en termin (25-64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde. Observera olika antal primärområden för åren 1992 (94 st.) och 2012 (96 st.) vilket ger 2012 års förskjutning åt höger i diagrammet. På grund av sekretesskraven och att vissa områden är industriområden har några primärområden utgått.

43 Skillnader i god hälsa I Nya Frölunda upplever 57 % att de har god hälsa jämfört med 81 % i Stora Sigfridsplan

44 Skillnader i tandhälsa I Södra Angered är endast 43 % av 6-åringar kariesfria jämfört med 87 % i Södra Skärgården. 43 % vs. 87 %

45 30 Andel elever som intensivkonsumerar alkohol i årskurs Åk Åk

46 Andel elever som intensivkonsumerar alkohol i gymnasiet år Gym år Gym år

47 Andel elever som någon gång använt cannabis Åk 9 och gymnasiet 2. År 2013 Årskurs Gymnasiet år

48 Vad delrapporten visar Problematiken med stora skillnader är inte reserverat till vissa områden. Vi måste arbeta med hela Göteborg. Många får det bättre samtidigt ökar klyftorna Skillnaderna som här har studerats har antingen ökat över tid eller är oförändrade.

49 Gör något, gör mer, gör bättre (WHO, 2008).

50 Rapporten finns att efter påsk att ladda ner från /gorgoteborgjamlikt

51 Vad händer nu? Delrapporten finns på Huvudrapporten färdigställs under oktober och resultaten presenteras i samband med konferensen 30 oktober. Finns i tryck efter årsskiftet Mobiliseringskonferens i oktober Rapporten och de exempel på åtgärder som finns med i rapporten kommer att användas både i den politiska processen och i verksamheternas planering Breddning av arbetet. Övriga förvaltningar, bolag men även ideell sektor och civilsamhället behöver involveras. Strategiska planer utefter fokusområdena

52 Staden där vi läser för våra barn Tack för visat intresse!