Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor"

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas utifrån behov och i mindre utsträckning utifrån konsumtion. Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg samarbetar med Göteborgs Stad, stadsdelsnämnderna Angered, Örgryte-Härlanda och Östra Göteborg, Primärvården Göteborg, Angereds Närsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vårdenheterna inom VG Primärvård, Folktandvården Göteborg, Samordningsförbunden Nordost och Centrum Frivilligorganisationer - Gunnilse IS, GAIS, A Non Smoking Generation, Föreningen födelsehuset, Män för Jämställdhet Rapporten Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor (2012) har tagits fram av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden nord-östra Göteborg (HSN 12).

2 Hur når vi en mer jämlik hälsa? Att hälsan varierar beroende på var man bor i Göteborg är väl känt. I många fall är skillnaderna anmärkningsvärda. Ett exempel är medellivslängden bland män, som varierar mellan stadsdelarna med upp till 9 år. Vad kan en sjukvårdshuvudman göra för att minska skillnaderna i hälsa? Hur ska man arbeta i områden där det bor många med jämförelsevis dålig hälsa? Det har varit de övergripande frågorna för ett arbete som har pågått under 2011 och 2012 på uppdrag av Hälsooch sjukvårdsnämnden för nord-östra Göteborg (HSN 12). Arbetet har genomförts i fyra steg: 1 Analyser har visat att relationen mellan socioekonomi, hälsorelaterad livskvalitet och vårdkonsumtion är tydlig. Sid 4. 2 Med den analysen har förhållandena i Göteborgs olika stadsdelar 1) kunnat studeras. Det är stora variationer mellan stadsdelarna och den hälsorelaterade livskvaliteten är särskilt låg i nordost. Sid 6. 3 En stor mängd vetenskapliga artiklar har granskats för att hitta framgångsrika metoder för att utjämna skillnader i hälsa inom ett geografiskt område. Sid Vad görs i nordöstra Göteborg idag för att öka jämlikheten i hälsa och ge vård på lika villkor? Och vad kan göras i framtiden? Insatserna jämförs med resultatet från artikelgranskningen. Sid 10. Resultatet av arbetet presenteras i rapporten med rubriken Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor (2012). Här kan du läsa slutsatserna i sammandrag. Hela rapportmaterialet finns på Med vård på lika villkor menas att skillnader på grund av ålder, kön, inkomst och utbildning ska jämnas ut. Vad är jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor? Sjukvården ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Målet är en god hälsa och vård på lika villkor för alla. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den med störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde. Med vård på lika villkor menas att skillnader på grund av ålder, kön, inkomst och utbildning ska jämnas ut. Alla ska exempelvis kunna förstå en diagnos eller kunna sätta sig in i vad en planerad behandling innebär. Sjukvården måste alltså ta hänsyn till individuella förutsättningar och förhållanden. Förmågan att ta initiativ får inte påverka möjligheten att få vård. 1) Eftersom studien bygger på data insamlad före 2011 utgår vi från den stadsdelsindelning som gällde till och med

3 1 Mår sämre och använder mindre sjukvård När socioekonomiska faktorer 2) jämförs med hälsan, mätt som självskattad hälsorelaterad livskvalitet, är det främst tre faktorer som har betydelse för hur människor mår: 1. Ålder 2. Ekonomi 3. Född utanför Norden Inte oväntat har alltså ålder störst påverkan. Ju äldre vi blir, desto sämre hälsa. Den näst viktigaste faktorn, ekonomin, indikerar att den som har en sämre ekonomi och exempelvis haft svårt att betala sina räkningar, har en lägre livskvalitet. Även andra socioekonomiska faktorer har betydelse. Sammantaget kan vi konstatera att personer med ekonomiska svårigheter, som bor ensamma, har kort utbildning eller som är födda utanför Norden har en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med övrig befolkning. Låg utbildningsnivå mer vård Innebär detta att dessa personer använder mer sjukvård? Enligt analyserna av kostnaderna för både specialiserad vård och primärvård finns det en tydlig koppling till utbildningsnivå. Personer som bor i områden med lägre utbildningsnivå utnyttjar mer vård. I områden med relativt många invånare med utomnordisk bakgrund, är den genomsnittliga konsumtionen av specialiserad vård lägre. Detta trots att personer födda utanför Norden har en lägre hälsorelaterad livskvalitet och borde ha en högre konsumtion av vård. Det kan finnas många skäl till att personer med utomnordisk bakgrund inte söker vård, till exempel geografiska avstånd, avgifter, vårdköer, bristande kunskap eller svårigheter att uttrycka sina behov. Det måste beaktas i analysen. Vi vet också att ett tydligt segregerat samhälle är något som i sig ger upphov till ohälsa. Sjukvården måste svara upp till behoven Socioekonomiska faktorer är alltså av stor betydelse för människors hälsa. Samtidigt är skillnader i utbildning, inkomst och integration i samhället förhållanden som ligger utanför hälso- och sjukvårdens ansvar. Men sjukvårdens uppdrag att erbjuda vård på lika villkor innebär att vården ändå måste svara upp till allas behov, oavsett ålder, inkomst eller härkomst. Om en vårdinrättning ligger långt bort tenderar etniska minoriteter vänta längre med att söka vård och blir ännu sjukare. Vården måste utformas så att den svarar upp mot de socioekonomiska skillnader som finns i samhället. Angereds Närsjukhus är ett exempel på en satsning för att utforma vården utifrån invånarnas behov. Personer med ekonomiska svårigheter, som bor ensamma, har kort utbildning eller som är födda utanför Norden har en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med övrig befolkning. 4 2) Socioekonomiska faktorer utgörs exempelvis av inkomst, utbildning, boende, etnicitet, försörjning. 5

4 2 Stor skillnad mellan Göteborgs stadsdelar Hur är den hälsorelaterade livskvaliteten på stadsdelsnivå? Och hur ser användningen av och kostnaden för hälsooch sjukvården ut i de olika områdena? Genom att använda olika förklaringsmodeller kan vi se hur det ser ut i Göteborgs olika delar. Modellerna fångar inte alla nyanser, men grovt räknat kan hälften av skillnaden i livskvalitet förklaras. Analysen visar att tre stadsdelar ligger betydligt över genomsnittet för Göteborg i hälsorelaterad livskvalitet Askim, Älvsborg och Örgryte. Fyra stadsdelar ligger avsevärt lägre än genomsnittet för Göteborg Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared och Lärjedalen. Skillnaden mellan den stadsdel med högst och den med lägst hälsorelaterad livskvalitet motsvarar i teorin ett extra levnadsår över en sjuårsperiod. och sjukvårdsnämndernas olika områden. Fram till 2006 försämrades den genomsnittliga hälsorelaterade livskvaliteten i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndområden. För centrala och västra Göteborg (HSN 5) och Hisingen (HSN 11) har den förbättrats de senaste fyra åren, medan den stadigt har försämrats i nordöstra Göteborg (HSN 12). I de fyra stadsdelarna med lägst genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet, varav tre ingår i HSN 12 och en ingår i HSN 11, har den försämrats än mer. Det tycks som att skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet mellan olika stadsdelar ökar. Fyra stadsdelar ligger avsevärt längre än genomsnittet för Göteborg Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared och Lärjedalen Tecken på en påtaglig segregation De stora skillnaderna i genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet mellan olika stadsdelar får anses vara ett tecken på en påtaglig segregation. De faktorer som är starkast relaterade till hälsorelaterad livskvalitet är andelen invånare födda utom Norden, utbildningsnivå och ekonomi. Bergsjön Kortedala Förklaringsmodellerna tar dock inte hänsyn till skillnader i tillgänglighet. De som bor i Göteborgs södra skärgård använder relativt sett mindre vård än andra göteborgare, vilket sannolikt beror på sämre tillgänglighet. Vi kan dock inte se att vårdkonsumtionen i områden med en mycket god tillgänglighet, till exempel i centrum, skulle vara relativt sett högre. Det kan bero på att tillgängligheten överlag är bra för de flesta i Göteborg. Skillnaderna mellan stadsdelarna ökar Under det senaste decenniet har den genomsnittliga hälsorelaterade livskvaliteten utvecklats på olika sätt i hälso- Lärjedalen Härlanda Gunnared Örgryte Bergsjön, Gunnared och Lärjedalen är tre av fyra stadsdelar med lägst genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet i Göteborg. De ingår i HSN 12 tillsammans med stadsdelarna Kortedala, Härlanda och Örgryte. Det tycks som att skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet mellan olika stadsdelar ökar. 6 7

5 3 Så här kan vi jobba För att få en bild av vad som görs på andra håll i världen för att motverka ojämlik hälsa och vilka insatser som fungerar har ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats. Majoriteten av de till slut 44 granskade studierna har amerikanskt eller engelskt ursprung. Insatserna kan delas in i tre huvudkategorier: Generella insatser Riktade insatser Sjukvårdens anpassning till befolkningen De generella insatserna riktas till hela befolkningen inom ett avgränsat geografiskt område. Hälsocenter, hälsoambassadörer och metoden aktionsforskning (CBPR 3 ) tillhör de generella insatser som visat sig ha effekt. Olika insatser på flera nivåer och platser De riktade insatserna vänder sig till en speciell målgrupp och omfattar exempelvis interventioner och stöd för att få människor att ändra sitt beteende för att förbättra hälsan. Det kan vara att sluta röka, röra sig mer eller ändra kostvanor. Screening och vaccinationer är andra insatser. Mödrahälsovården och socialtjänsten kan ge stöd till blivande föräldrar genom att använda ett familjebaserat arbetssätt. Det mest effektiva sättet för att förändra hälsobeteenden är att erbjuda insatser i olika former, på flera vårdnivåer och olika arenor. Den sista kategorin handlar inte om interventioner, utan mer om sjukvårdens struktur, organisation och utmärkande drag. I artiklarna betonas behovet av kulturellt anpassad service och vård utan att det går över i generalisering av grupper. Hälso- och sjukvården måste vara lyhörd för individuella behov. Närhet en framgångsfaktor Brist på tillgänglighet är också en viktig förklaring till ojämlik hälsa. Metoder som CBPR och hälsotek/hälsocenter visar att närheten till vård, råd och stöd är en framgångsfaktor. Samverkan sägs ofta vara en viktig metod för att nå framgång, men det finns inga belägg i forskningen att samverkan i sig bidrar till att utjämna skillnader i ohälsa. Däremot har samverkan positiva effekter för specifika grupper, till exempel personer som är sjukskrivna för psykisk ohälsa. Med hjälp av de granskade studierna har flera nödvändiga krav för att utveckla ett framgångsrikt arbete med jämlik hälsa kunnat identifieras: En fokuserad och genomtänkt samverkan där lokalsamhället är engagerat på en jämlik grund. Att befintliga organisationer och nätverk utnyttjas och att nyckelpersoner involveras för en ökad trovärdighet och acceptans. Gemensamma budskap och insatser i olika former på flera platser från flera nivåer. En anpassning av sjukvården till befolkningens skiftande behov och kulturella särdrag. En intensifiering av hälso- och sjukvården i områden med större behov. Det krävs politiska och ekonomiska prioriteringar för att nå framgång i arbetet för en jämlik hälsa i befolkningen. Därtill behöver hälso- och sjukvården arbeta utöver sin traditionella roll och inte minst visa uthållighet. Det mest effektiva sättet för att förändra hälsobeteenden är att erbjuda insatser i olika former, på flera vårdnivåer och olika arenor. Generella insatser Arbetet på ett hälsocenter, som bland annat erbjuder hälsorådgivning, bygger på helhetssyn och empowerment (möjlighet för människor att få inflytande över sin egen livssituation). Att arbeta med grupper som delar intresse eller problem, är en framgångsrik metod för att förbättra livsstilsvanor. Hälsoteken i Göteborg är exempel på en variant av hälsocenter. Hälsoambassadörer är ickeprofessionella hälsorådgivare och en ganska vanligt förekommande projektidé. Tanken är att ambassadörerna är personer som liknar dem man vill nå. Ambassadörerna får en kortare utbildning och anlitas för att sprida budskapet till målgruppen. Doulorna, som ger stöd till blivande och nyblivna föräldrar med utländsk bakgrund, är en form av hälsoambassadörer. I Nordost finns doulor som talar 14 språk knutna till Angereds Närsjukhus. De är med inför, under och efter förlossningen, och leder mammagrupper på bland annat arabiska och somaliska i samverkan med barnmorskemottagningarna. CBPR, Community Based Participatory Research, kan översättas till Samhällsbaserad metod aktionsforskning. Den går i korthet ut på att praktiker och forskare arbetar med andra intressenter för att tillsammans lösa ett problem eller genomföra en förändring. Alla involverade bidrar med sin kunskap och är delaktiga i beslutsprocessen. På så sätt tas erfarenheter och kunskap tillvara som kan ge en djupare förståelse bakom många av hälsoproblemen. I flera studier kombineras metoden med hälsoambassadörer. Riktade insatser Av interventioner för att förändra hälsobeteenden, till exempel att sluta röka, är råd från läkare, individuell rådgivning och aktiviteter på arbetsplatser och i skolor mest effektiva. Här ingår stöd att sätta mål, socialt stöd, social förändring och belöningar. Rökslutarstöd i form av Sluta röka-linjen och tillgång till hjälp utan tidsbokning på exempelvis apotek och hos tandvården är framgångsrika. Sluta röka-linjen är en kostnadsfri telefontjänst där rökare kan få personlig rådgivning och hjälp att sluta röka. Alla patienter vid Angereds Närsjukhus erbjuds vid behov stöd för att sluta röka. Skolorna i nordost erbjuds besök av A Non Smoking Generation i samarbete med Angereds Närsjukhus. Ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor leder alltid till bättre hälsa. En studie visar att skräddarsydda insatser anpassade efter deltagarnas behov och kunskaper ger ett högre deltagande och en förbättrad hälsa hos personer med särskilda behov. Hälsoteken erbjuder vägledning och aktiviteter i olika former. Här kan man gympa, få hjälp med att sluta röka, gå på föreläsningar eller delta i självhjälpsgrupper. Screening och vaccinationer är viktiga instrument för sjukvården. Ett framgångsrikt sätt att nå befolkningen är att använda personer som är kända i närsamhället, organisationer och nätverk. Fri spirometri, gratis lungundersökning, erbjuds av Angereds Närsjukhus. Man arbetar också med Cellprovsbussen och kampanjen Ta med en vän som ska få fler kvinnor att ta cellprov för att minska risken för livmoderhalscancer. Familjebaserat arbetssätt. Riktat föräldrastöd till utsatta familjer, stärkt föräldraroll, hembesök inom barnhälsovården och nätverksträffar för nyblivna familjer och andra insatser har visat sig ha positiva effekter. 8 3) Se faktaruta sid 9. 9

6 4 Så här vill vi gå vidare i nordöstra Göteborg När resultatet från litteraturinventeringen matchas mot det arbete som bedrivs i nordöstra Göteborg kan vi se att flera steg har tagits i rätt riktning och att verksamheterna är en bra bit på väg. Samverkan sker bland annat genom lokala samverkansgrupper (NOSAM), folkhälsoråd, med mera. Befintliga organisationer, nätverk och nyckelpersoner är viktiga faktorer i arbetet med att utveckla exempelvis Angereds Närsjukhus, ungdomsmottagningarna, hälsoteken och doula-verksamheten. Så gott som samtliga utförare har gemensamma budskap om levnadsvanor, till exempel tobak och kost. Uppbyggnaden av Angereds Närsjukhus är det tydligaste exemplet på att sjukvården kan anpassas till befolkningens olika behov och bli mer tillgänglig. Idag görs alltså omfattande insatser av olika utförare i nordost. Insatserna riktas till de viktigaste målgrupperna och främsta hälsoproblemen. Verksamheterna har i hög utsträckning god kulturkompetens, då de i viss grad är anpassade till behov och kulturella särdrag. Arbetet behöver intensifieras Men förtroendet för hälso- och sjukvården är fortfarande lågt i de nordöstra stadsdelarna, hälsan är jämförelsevis dålig och invånare med utomnordisk bakgrund söker inte sjukvård i den utsträckning som de borde. Arbetet behöver därför intensifieras än mer om vi ska nå upp till lagstiftningens intentioner om jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor. Så länge som färre personer deltar i hälsoundersökningar och screening jämfört med andra områden så kommer skillnaderna i hälsa att öka. Detta behöver vi arbeta vidare med: Stimulera verksamheter i nordost till att arbeta i bred samverkan med lokalsamhället för att upparbeta nätverk och underlätta gemensamma budskap. Knyta nyckelpersoner och nätverk i större utsträckning till verksamheterna så att det blir en naturlig och etablerad del i det ordinarie arbetet. Initiera samhällsbaserad aktionsforskning, CBPR, i bred samverkan och tillsammans med en forskningsinstitution. Ökad satsning på hälsotek och hälsoambassadörer. Fortsatt intensifiering av såväl det förebyggande som det ordinarie hälso- och sjukvårdsarbetet och en utvärdering av i vilken utsträckning som olika grader av intensifiering är motiverad. Fortsatt satsning på riktade insatser och en flexibel och anpassad hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet. Så vill vi gå vidare i nordöstra Göteborg Vad finns det då för möjligheter att göra dessa satsningar, som är nödvändiga för att skillnaderna i hälsa inte ska öka än mer och för att resurserna ska användas mer effektivt? Att sjukvården ska få invånarna att söka sjukvård så att de oavsett bakgrund och socioekonomisk tillhörighet söker vid samma grad av ohälsa är i det närmaste en omöjlighet. Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas utifrån behov och i mindre utsträckning utifrån konsumtion. Arbetet behöver därför intensifieras än mer om vi ska nå upp till lagstiftningens intentioner om jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten 1 (12) Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten i Stockholms kommun. Bakgrund Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Stockholm kommun av förskoleverksamheten (dnr 43-2010:5285). Tillsynen

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Syftet med. affärsplanen

Syftet med. affärsplanen 1 Syftet med affärsplanen För att komma framåt måste vi först veta åt vilket håll vi ska gå en uppgift som blir svårare och svårare när vår omvärld förvandlas i en ständigt snabbare takt. Därför har vi

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

BESTÄLLARBOKSLUT 2007. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän

BESTÄLLARBOKSLUT 2007. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän BESTÄLLARBOKSLUT 2007 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Ordförande har ordet...4 2 Inledning...5 3 Övergripande mål...5 3.1 En god hälsa utifrån jämlika villkor...6 3.2

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd

Läs mer

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap(IOP) Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar Innehåll Mellan Fastighetskontoret och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar... 1 Bakgrundsförutsättningar

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Helikoptervägens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: HELIKOPTERVÄGENS FÖRSKOLA ingår tillsammans med Barkarby fsk, Dalens

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan avser medel som ska fördelas under 2012 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998

PLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998 PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under

Läs mer