Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Transkript

1 Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument Regeringens propositioner 2002/03:35 Mål för folkhälsan och 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik Vision Västra Götaland Det goda livet Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland Trollhättans Mål- och Resursplan Ansvar och genomförande Nämnderna har ansvar för att förvaltningarna genomför aktiviteter som bidrar till att öka folkhälsan i Trollhättan genom att: - identifiera och prioritera de åtgärder/aktiviteter i nämndens verksamhet som har betydelse för folkhälsan i Trollhättan och som har sin utgångspunkt utifrån de folkhälsoområden och inriktningar som beskrivs i strategin - genomföra utvecklingsarbeten som stödjer folkhälsan - för planering och uppföljning används Stratsys som stödsystem Uppföljning Respektive nämnd/chef ansvarar för planering och uppföljning av aktiviteter i Stratsys Folkhälsoarbetet följs årligen upp i Stadens bokslut. Välfärdsredovisning Social hållbarhet i Trollhättan sammanställs av Hållbart samhälle. Folkhälsa och folkhälsoarbete Generellt sett är hälsoutvecklingen och folkhälsan i Sverige god men förutsättningarna för en gynnsam hälsoutveckling fördelar sig olika i befolkningen med både geografiska och sociala skillnader. Folkhälsoarbete är ett systematiskt målinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. En hälsofrämjande utveckling är mångas ansvar och kräver ett långsiktigt samarbete över verksamhets- och sektorsgränser. Folkhälsoarbete i Trollhättans Stad Många insatser som påverkar hälsan i befolkningen ingår i det primärkommunala ansvaret. Folkhälsoarbete i Trollhättans Stad utgår därför från nämndernas/förvaltningarnas grunduppdrag och hur detta bidrar till befolkningens hälsa. Nämndernas/förvaltningarnas arbete ska bidra till att skapa förutsättningar för individen att göra hälsosamma val i livet. Nämnderna/förvaltningarna kan få särskilt stöd för att genomföra utvecklingsinsatser i syfte att stärka folkhälsan.

2 Målsättning och syfte Målsättningen med Folkhälsostrategin är att ge struktur i Trollhättans Stads folkhälsoarbete samt att hitta angreppssätt för att följa den av Kommunfullmäktige fastslagna policyn för folkhälsa och trygghet: Trollhättan ska vara en trygg och säker kommun att bo, verka och vistas i. Samtliga nämnder har ansvar för att skapa förutsättningar för utveckling av en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. Syftet med strategin är att: Öka medvetenheten om att faktorer som skapar förutsättningar för en hälsofrämjande utveckling finns inom alla kommunala verksamheters ansvarsområden Öka kunskapen inom kommunala verksamheter om vardagsarbetets betydelse för och påverkan på folkhälsan Förankra folkhälsoperspektivet i all kommunal verksamhet Skapa ett hälsofrämjande gemensamt förhållningssätt och samsyn inom kommunala verksamheter Visa på möjligt samarbete internt inom kommunen men också med externa aktörer för att därigenom skapa helhetssyn. Folkhälsoarbetets breda perspektiv ska vara en naturlig del inom alla kommunala verksamhetsområden och fungera som stöd och komplement till övriga kommunövergripande strategier, planer och program och ligga till grund för planering på verksamhetsnivå. Avsikten med strategin är att den ska kunna åtföljas av lokala handlingsplaner som anpassas till respektive verksamhet. Uppföljning Respektive nämnd/chef ansvarar för uppföljningen av folkhälsoaktiviteter utifrån de folkhälsoområden och inriktningar som beskrivs i strategin. Uppföljning sker vid ledningens genomgång av verksamheten och rapporteras i Stratsys. Folkhälsostrategin kommer löpande att följas upp genom Stadens årsbokslut samt Välfärdsredovisningen Social hållbarhet i Trollhättan som är en bred beskrivning av kommuninvånarnas levnadsvillkor och hälsa. Välfärdsredovisningen tas fram vartannat år. En utvärdering av strategin som helhet kommer att genomföras innan revidering.

3 Folkhälsostrategins områden och inriktningar Folkhälsostrategin består av sex strategiska folkhälsoområden med tillhörande inriktningar. Områdena är inspirerade av utmaningarna i Västra Götalands folkhälsopolicy och inriktningarna är lokalt framtagna för att beskriva Trollhättans Stads arbete för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för invånarna. Områdena är: Jämlika och jämställda livsvillkor, Trygga och goda uppväxtvillkor, Livslångt lärande, Ökat arbetsdeltagande och egen försörjning, Åldrande med livskvalitet samt Goda levnadsvanor. 1. I Trollhättan skapar vi förutsättningar för jämlika och jämställda livsvillkor Hälsan är ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män samt mellan flickor och pojkar. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration, har betydelse gör god hälsa och hållbar utveckling. Möjligheten att vara delaktig och kunna påverka främjar integrering och motverkar diskriminering som leder till utanförskap. Tillgång till sociala nätverk och mötesplatser skapar möjligheter till delaktighet, engagemang och handlingskraft. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Motverka socioekonomiska skillnader och hälsoklyftor bland befolkningen Verka för ökad integration och inkludering Verka för ökad delaktighet och inflytande Verka för ökad trygghet och minskad brottslighet Motverka våld i nära relationer

4 2. I Trollhättan skapar vi förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor I en verklighet som ständigt förändras är barn och unga särskilt sårbara. Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Flickors och pojkars olika uppväxtvillkor ska särskilt uppmärksammas. Familjens livssituation är betydelsefull för barnets uppväxtvillkor och framtid. Därför ska familjen ges förutsättningar att vara barnets främsta resurs. Barn och ungas deltagande och inflytande möjliggör utveckling för individen och för samhällets demokratiska processer. Barn och unga ska ges förutsättningar att stärka sin sociala identitet och skaffa sig erfarenheter och kunskaper som krävs för livsval och vuxenliv. Utgå från att föräldrar är barnets främsta resurs och stötta dem i den uppgiften Öka barn och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande Bidra till flickors och pojkars lika livsvillkor Alla elever lämnar grundskolan med godkända betyg Främja en positiv livsstil och god hälsa bland barn och unga 3. I Trollhättan skapar vi förutsättningar för livslångt lärande Tillgång till utbildning och annan kompetensutveckling skiljer sig mellan olika grupper och geografiska områden. Människors livschanser och hälsa påverkas av deras möjligheter till utbildning och kompetensutveckling, vilket i sin tur skapar förutsättningar att välja livsstil och arbete. Kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna. Utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom utbildningssystemet, arbetslivet och den ideella sektorn ska finnas under livets olika skeden och anpassas efter individuella behov. Livslångt lärande bidrar till ökad självkänsla och medvetenhet för individen och ökad handlingsberedskap såväl för individen som för samhället. Verka för utbildning och kompetensutveckling utifrån individuella förutsättningar och behov Uppmuntra till att använda mötesplatser och nya arenor för lärande Skapa förutsättningar att göra studie- och yrkesval som inte är traditionellt könsbundna

5 Främja ett lustfyllt lärande 4. I Trollhättan skapar vi förutsättningar för ökat arbetsdeltagande och egen försörjning Möjligheter till arbetsdeltagande är grundläggande i ett välfärdssamhälle. Det bidrar till hållbar utveckling och skapar mervärde genom delaktighet och inflytande. Arbete är en hälsofrämjande faktor, förutsatt att arbetsmiljön är anpassad efter individuella förutsättningar och behov. Grunden för ett hälsosamt arbetsliv är en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Detta är av avgörande betydelse för människors hälsa och för folkhälsan. Alla ska ges möjlighet att delta i ett arbetsliv fritt från diskriminering. Ett lättillgängligt arbetsliv som är anpassat till människors olika förutsättningar och livets olika faser, bidrar till välfärdsutveckling och kan motverka utanförskap. Stimulera till ökat antal arbetstillfällen Främja hälsoperspektivet inom arbetslivet Verka för utvecklade former av vägledning för att möta arbetsmarknadens behov Verka för meningsfull sysselsättning 5. I Trollhättan skapar vi förutsättningar för åldrande med livskvalitet Andelen äldre ökar. Äldres livserfarenhet, kunskap och kompetens är en samhällsresurs som ska tas tillvara. Sociala, fysiska, psykiska och ekonomiska livsvillkor påverkar förutsättningarna för ett åldrande med livskvalitet. Kvinnors och mäns olika villkor ska särskilt uppmärksammas. Stärkt och bevarad hälsa ökar möjligheterna att leva ett självständigt liv. Viktiga hälsofrämjande faktorer är att kunna behålla och skapa sociala nätverk och att leva ett aktivt liv. Åldrande med livskvalitet måste utgå från den enskildes förutsättningar och behov. Öka äldres möjligheter till delaktighet och inflytande Främja äldres möjligheter att påverka sin vardag och leva självständigt Bidra till kvinnors och mäns lika villkor Verka för ökad känsla av trygghet Stimulera till ett aktivt liv

6 6. I Trollhättan skapar vi förutsättningar för goda levnadsvanor Människors kraft och vilja till förändring ska tas till vara. Var och en ska ges förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa. I arbetet för att främja hälsa och förebygga ohälsa är det angeläget att se individens hela situation och livsmönster och inte enskilda faktorer var för sig. Hälsa och livsstil påverkas till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturells förhållanden. För att främja goda levnadsvanor behövs mötesplatser och verksamheter som är positiva för människans hälsa och hälsoutveckling. En väl fungerande och aktiv ideell sektor är en betydelsefull del av samhällets strävanden för en jämlik hälsa och en resurs i arbetet för goda levnadsvanor. Stimulera utveckling av hälsofrämjande mötesplatser och sociala och fysiska miljöer Möjliggöra för individen att göra hälsosamma val Motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och dopningspreparat Främja allas lika möjligheter till deltagande i kultur- och fritidslivet