Hälsosamt åldrande hela livet

Transkript

1 Hälsosamt åldrande hela livet

2 Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det naturliga åldrandet men det går att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida förbättrar livskvalitén och minskar samhällets kostnader för vård och omsorg. En investering i hälsosamt åldrande, där insatserna inriktas på att främja och bevara hälsan, ökar tillgången på arbetskraft och minskar risken för att människor pensioneras i förtid. Diskussionen i samhället om äldre och åldrandet bör därför betona möjligheter och resurser istället för att fokusera på funktionsnedsättningar och kostnader. Hälsosamt åldrande en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. Källa: Äldres hälsa en utmaning för Europa (kortversion). Statens folkhälsoinstitut, Hälsofrämjande arbete den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Källa: WHO En jämlik hälsa är målet Hälsoutvecklingen i Sverige, Europa och stora delar av världen har varit mycket positiv. Till exempel har medellivslängden i Sverige ökat från 55 år till 80 år det senaste seklet. De flesta äldre är friskare och mer aktiva än någonsin och allt fler människor över 65 år fortsätter att arbeta. Flertalet klarar sig bra på egen hand ända upp till 80-årsåldern. Men det finns ett orosmoln den ojämlika hälsan. Utöver levnadsvanornas betydelse så påverkar även livsvillkoren, såsom utbildning, ekonomi och etnisk tillhörighet, våra förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Därför är det ingen slump att vissa personer drabbas av ohälsa i högre grad än andra. Resultat från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att ju högre ålder, desto färre är det i befolkningen som tycker sig ha en 2

3 god hälsa. Samma utveckling gäller för det sociala deltagandet i samhällslivet, som minskar markant bland de äldsta i enkätstudien. Exempel på plats där socialt deltagande kan äga rum är studiecirkel/kurs, teater/bio, konstutställning, sporttillställning, offentlig tillställning (danstillställning eller liknande), större släkt sammankomst eller privat fest. 3

4 Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det sociala och samhälleliga inflytandet, vilket i sin tur är grunden för jämlik hälsa. Olika former av mötesplatser är exempel på miljöer där äldre fortsatt kan delta aktivt i samhällslivet. Det är en god investering i hälsa som bidrar till både sociala nätverk och till att skapa en mening i tillvaron. Det psykiska välbefinnandet verkar däremot bli bättre vid högre ålder, vilket även andra studier bekräftar. De socioekonomiska skillnaderna är tydliga där de som haft ett arbetaryrke uppger sämre hälsa på flertalet områden. Andel med bra eller väldigt bra hälsa efter ålder (%) kvinnor män år år år år Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor ,. 4

5 Det är lönsamt att investera i hälsosamt åldrande! Andelen äldre ökar liksom medellivslängden. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser förbättrar livskvaliten och minskar samhällets kostnader för vård och omsorg. Hälsa är en viktig faktor för samhällets ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. En investering i hälsosamt åldrande ökar tillgången på arbetskraft och minskar risken för att människor pensioneras i förtid. Det finns också starka etiska argument för att investera i ett hälsosamt åldrande. Hälsan är ojämnt fördelad i befolkningen. Skillnaderna jämnas inte ut med ökad ålder utan skillnader som uppstod tidigare i livet tenderar att bli bestående. Social gemenskap och socialt stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och goda matvanor lyfts fram som extra viktiga faktorer för ett gott åldrande. (Fritt från rapporten Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet., 2009). 5

6 Vad gör vi för att främja ett hälsosamt åldrande? har till uppgift att: följa upp och analysera hälsoutvecklingen bland äldre fungera som kunskapscentrum för folkhälso insatser för äldres hälsa medverka vid konferenser, seminarier och utbildningar samverka med landsting, kommuner och andra aktörer, t.ex. ideell sektor. stöttar landsting, regioner, kommuner och andra aktörer som arbetar med insatser för ett hälsosamt åldrande. Vi vill öka medvetenheten om att äldre människors deltagande och engagemang är en samhällsinvestering och en tillgång för den enskilda människan. Vi vill också öka kunskapen om tillgängliga aktiviteter och åtgärder som främjar ett hälsosamt åldrande. Vår primära målgrupp inom området är personer i den s.k. tredje* åldern. Inom ramen för ett av våra regeringsuppdrag arbetar vi med en webbaserad vägledning för ett aktivt och hälsosamt åldrande. Den ska ge inspiration och kunskap kring hur kommuner och landsting kan arbeta och inte minst hitta och utveckla former för samverkan mellan olika aktörer. * Tredje åldern beskrivs som den för många långa och relativt friska tiden som ålderspensionär, det vill säga innan man blivit beroende av andras hjälp för sitt dagliga liv. 6

7 7

8 Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har därför regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken samt att föreslå framtida satsningar och prioriteringar. Resultatet presenteras i en regelbundet återkommande folkhälsopolitisk rapport. Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter för Folkhälsopolitisk rapport 2010 Framtidens folkhälsa allas ansvar, som presenterade för regeringen i november Rapporten ger en fördjupad kunskap och information om äldres hälsa. Syftet med denna rapport är att visa hur förutsättningarna för äldres hälsa med fokus på perioden har utvecklats, vilka åtgärder som har genomförts inom området samt att ge rekommendationer till framtida åtgärder. Rapporten vänder sig i första hand till sakkunniga och praktiker som på olika sätt arbetar med äldre människor men även politiker, som genom denna skrift får ett fördjupat underlag för att följa upp genomförda åtgärder och göra prioriteringar för framtidens folkhälsa genom satsningar på äldre. utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. Distributionstjänst Stockholm Distributionstjänst Stockholm R 2011:12 Fax ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) I framtiden kommer vi att få en ökad andel äldre i befolkningen och därmed sannolikt en ökad andel människor med funktionsnedsättning. Om vi lyckas bygga ett samhälle som är tillgängligt för alla skapas delaktighet och inflytande. Detta medför bland annat ökad fysisk aktivitet och social samvaro två viktiga faktorer för ett hälsosamt liv och ett aktivt åldrande. De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och utevistelse för äldre är många. I denna skrift beskrivs vilka faktorer i närmiljön som främjar detta, till exempel social sammanhållning i bostadsområden, promenadvänlighet och tillgång till närnatur. Trygghet, säkerhet och tillgänglighet är andra nyckelfaktorer som i hög grad påverkar möjligheten till fysisk aktivitet. I skriften lyfts ett antal lärande exempel fram som visar vad som är praktiskt möjligt att åstadkomma med rätt resurser och prioriteringar. Skriften vänder sig främst till kommuner och organisationer som agerar på det lokala och regionala planet och som har goda möjligheter att verka för en aktiv samhällsplanering när det gäller äldres förutsättningar till fysisk aktivitet. Skriften bör också vara av stort intresse för samhällsplanerare, beslutsfattare, folkhälsostrateger, föreningar, frivilligorganisationer och andra som på olika sätt verkar för ett mer hållbart samhälle. Skriften är den fjärde i en serie med fyra delrapporter. Skrifterna är en del av s regeringsuppdrag Stödjande miljöer för fysisk aktivitet , som handlar om att påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete kring byggd miljö och fysisk aktivitet. R 2008:35 ISSN ISBN Prognoser visar att samhällets kostnader för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka. Det är därför angeläget att redan i dag investera i hälsofrämjande metoder för att skjuta upp äldres funktionsnedsättningar och deras behov av hemtjänst och sjukvård dels av samhällsekonomiska skäl, dels för livskvalitetens skull. Äldre själva betonar social gemenskap och aktiviteter som betydelsefulla för en god hälsa, eftersom detta ger dem möjlighet att utöka det sociala nätverket som av naturliga skäl kan minska med stigande ålder. Hälsofrämjande insatser och metoder kan öka äldres hälsa och självständighet samt även förebygga en rad sjukdomar. Genom denna skrift vill öka kunskapen om långsiktiga hälsofrämjande insatser bland äldre och även inspirera till mötesplatser som främjar social gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor. I skriften beskrivs bland annat ett antal metoder som kan användas i sådana sammanhang. Den ger också exempel på mötesplatser från både offentlig och ideell sektor. En viktig utgångspunkt är äldres olika levnadsvillkor såsom yrke och inkomst.. Skriften vänder sig till politiker och tjänstemän i kommuner och landsting/regioner som kommun- och landstingsledningar, ansvariga för äldrefrågor och folkhälsoarbete bland äldre, kultur-, fritids- och samhällsbyggnadsfrågor, samt nyckelpersoner inom den ideella sektorn. Den kan också användas i utbildningssammanhang. Författarna Emmy Nilsson, Suzanne Nilsson, Therese Räftegård Färggren och Nina Åkeson är samtliga utredare vid. utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. Distributionstjänst Stockholm Distributionstjänst Stockholm Fax R 2009:18 ISSN ISBN Denna skrift är ett led i s arbete med att öka kunskapen om äldres hälsa utifrån delaktighet och inflytande i samhället. Den ger också exempel på samhällsplanerande insatser för att främja äldres delaktighet och inflytande på olika nivåer. Dessa insatser kan ge stöd till individens eget val för att påverka den egna livssituationen. De hälsofrämjande praktiska erfarenheterna i skriften kommer från olika delar av landet. Att ha möjlighet att påverka och ta saker i egna händer är grundläggande för en god hälsa. Det kan exempelvis handla om att besöka en träffpunkt, delta i föreningslivet, förbättra utemiljön eller påverka politiska beslut i kommun eller landsting. Äldre människor har här viktiga kunskaper och erfarenheter att bidra med i samhällsutvecklingen. Skriften vänder sig till politiker och ansvariga för samhälls- och folkhälsoplanering inom kommuner och landsting samt till äldre enskilda eller organiserade. Skriften är också användbar för ideella föreningar och organisationer samt företag delaktiga i hälsofrämjande arbete, till exempel bostadsföretag. Skriften kan även användas i utbildningssammanhang. Rapport R 2008:11 ISSN ISBN erfarenheter av hälsofrämjande arbete Rapporter om hälsofrämjande och förebyggande insatser bland äldre: Äldres hälsa R 2011: 12 Äldres hälsa Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande Anna Bergman Stamblewski Äldres hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 ISBN (pdf) ISBN (print) Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande ISBN Det är aldrig för sent! R 2009 : 18 Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet ISBN Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. Erfarenheter av hälsofrämjande arbete ISBN statens folkhälsoinstitut. Foto: Photos.com. Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, Fler rapporter hittar du på /Publikationer Klicka på länken Publikationer per område och därefter Publikationer äldre. Distribution SE Stockholm ISBN (print) ISBN (pdf)