Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014
|
|
- Gunilla Emilia Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014
2 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler Hur kan vårdcentralerna förbättra vården för mest sjuka/kroniskt sjuka? Åtgärdsplan för vård på rätt vårdnivå Frågor till primärvårdsforum
3 Övergripande mål Vårdvalet ska: stärka invånarnas inflytande tillvarata och utveckla de professionella gruppernas kompetens styra mot önskvärda resultat.
4 Inriktning för primärvården I första hand Tillsammans med patienten Nära invånarna Hälsofrämjande insatser Jämlik och jämställd vård Sjukvård och rehabilitering Helhetssyn och samordning I hela regionen
5 I första hand Vårdcentralen ska vara förstahandsvalet när invånaren har behov av hälso- och sjukvård under hela livet. Enkelt för invånaren att söka vård och få hjälp Vårdcentralerna ska sträva mot att 80 procent av alla vårdkontakter i de öppna vårdformerna sker i vårdcentralernas regi.
6 Tillsammans med patienten Patientens och närståendes kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara. Patienten och närstående har rätt att medverka i den egna vården utifrån patientens individuella behov.
7 Nära invånarna Vårdcentralerna ska identifiera, lära känna och aktivt hålla kontakt med både individer och grupper med olika typer av hälsorisker och kroniska sjukdomar. Vårdcentralerna ska ta ett tydligt ansvar för hälso- och sjukvården för alla invånare som valt vårdcentralen.
8 Hälsofrämjande insatser Vårdcentralerna ska lägga stor vikt vid invånarnas levnadsvanor och bidra till bästa möjliga hälsa genom sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser.
9 Jämlik och jämställd vård Hälso- och sjukvården ska vara likvärdig oavsett ålder, kön, sexualitet, sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar samt fysiska och psykiska funktionshinder.
10 Hälso- sjukvård och rehabilitering Vårdcentralerna ska erbjuda lättillgänglig sjukvård och rehabilitering av god kvalitet i samverkan med andra aktörer
11 Helhetssyn och samordning Vårdcentralerna ska med helhetssyn och fokus på den enskildes behov samordna vården och guida patienterna genom effektiva och trygga vårdkedjor.
12 I hela regionen Det ska vara möjligt för invånarna i sydöstra sjukvårdsregionen att välja vårdcentral över länsgränserna, och kan komma att utökas och gälla valfrihet över länsgränser mellan flera län.
13 Stora och små vårdcentraler Landstingets ambition är att det ska vara möjligt att driva både stora och små vårdcentraler i hela länet.
14 Uppdragsförändringar 2015 Läkarmedverkan i särskilda boendeformer Öppettider Filial Ansvar för anläggningsboenden Samordnare för de mest sjuka Plattform för e-hälsa Barnhälsovård
15 Läkarmedverkan på särskilda boenden Överenskommelse mellan vårdenheten och kommunen om fast läkarmedverkan. Det måste finnas invånare på boendet som valt vårdenheten. I sista hand fördelar Landstinget ansvar enligt det geografiska närområdet. Vårdenheten ska följa avtalet om läkarmedverkan i särskilda boendeformer.
16 Läkaransvar innebär att ge övergripande råd i medicinska frågor, konsultativt stöd och utbildande insatser till boendets personal inklusive läkemedelsgenomgångar i kompetenshöjande syfte att göra avgränsade insatser av enklare medicinsk karaktär där patientansvarig läkare inte behöver kallas in att bistå boendet när det behövs läkarkompetens i utbildningen
17 Öppettider sjukvård och service Vårdcentralens läkarmottagning ska vara öppen minst 36 timmar per vecka. På tider, måndag till fredag 08:00-17:00, som läkarmottagningen inte är öppen ska hänvisning ske till annan vårdcentral i närheten och regleras i skriftligt avtal.
18 Filialer När en filial har så många läkarbesök att det svarar mot två heltidsanställda läkare måste leverantören ansöka om godkännande att filialen blir en egen valbar vårdenhet.
19 Ansvar för anläggningsboenden Geografiskt områdesansvar för hälsoundersökningar och akut sjukvård på primärvårdsnivå av asylsökande.
20 Vårdcentralen som samordnare för de mest sjuka Kommunaliseringen av hemsjukvården har inneburit ändrade förutsättningar för vården och ett ökat avstånd mellan vårdcentral och hemsjukvård. Arbetet med fokuspatienter har tillkommit för att fokusera på undvikbar sjukhusvård med ökade krav på primärvården. Nationellt uppdrag: Kronikeruppdraget Det finns en ambition att i större utsträckning kunna erbjuda hembesök.
21 Mål och mått Mål: Vårdcentralen ska samordna arbetet med mest sjuka Definition: Effektmått tas fram av arbetsgrupp Datakälla: Redovisas årligen i samband med uppföljningsbesök Ersättning: 20 kr/invånare
22 Plattform för e-hälsa Vårdenheten ska erbjuda: Direktbokning av tider Påminnelser via SMS Förnya recept och förnya hjälpmedel Rådgivning Journal Min hälsoplan Kontaktkort på 1177.se
23 Barnhälsovård Vårdenheten ska samverka med barnhälsovården, barnomsorg, skolhälsovård och socialtjänst. Barnhälsovården kan anlita vårdenhetens läkare att medverka vid bedömning av barnets utveckling och delta i hälsofrämjande insatser för barn 0-6 år för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa och stödja vårdnadshavare till ett aktivt föräldraskap enligt det nationella barnhälsovårdsprogrammet.
24 Tidplan webbtidbokning Agneta
25 Vårdval i specialiserad ögonsjukvård Basuppdrag Ögonläkarmottagning Tilläggsuppdrag Ögonbottenfotografering av diabetiker Kataraktoperationer
26 Remisser Specialister i allmänmedicin, annan specialist och optiker kan remittera Patienten ska vara delaktig i val av vårdgivare
27 Leverantörer Ögonkliniken, Höglandssjukhuset Ögonkliniken, Länssjukhuset Ryhov Eye Clinic Värnamo AB, Värnamo Ögonkliniken, Värnamo sjukhus A6 Ögonklinik AB, Jönköping Capio Medocular AB, Jönköping Ögonläkarhuset City AB, Jönköping
28 Hälsoprofil per vårdcentral Jesper Ekberg
29 Syfte Samla datakällor på vårdcentralsnivå (Hälsosamtal, CNI och Cosmic) Stöd för bättre resursplanering av den hälsoinriktade verksamheten Behovsanpassad samverkan Överblick för antalet invånare med risk respektive hög risk för ohälsa/sjukdom
30 Innehåll Sociodemografisk beskrivning av befolkningen Återrapportering av resultat från hälsosamtalen Genomförda hälsosamtal Resultat från hälsosamtalen hälsokurvan På begäran kan enheten få en lista på de individer som är högriskpatienter Beskrivning av förekomst av valda diagnoser med koppling till levnadsvanor
31 Vad säger de 1000 första som har haft hälsosamtal? 94% svarade att hälsosamtalet handlade om saker som kändes viktiga för mig i ganska stor eller stor utsträckning. 94% skulle tacka ja om man erbjuds ett nytt hälsosamtal om 5 eller 10 år. 23% tror att hälsoundersökningen kommer att påverka deras hälsa mycket positivt. Ytterligare 55% svarade ganska positivt, dvs totalt 78% var positiva.
32 Vilka tackar ja? Utbildningsnivå (totalt i dessa åldersgrupper i länet inom parentes) Förgymnasial utbildning 16,9% (18,5%) Gymnasial utbildning 51,7% (50,5%) Eftergymnasial utbildning 31,4% (31,0%) Födelseland (totalt i åldrarna år i länet inom parentes) Utrikes födda 12% (17%) Födda i Sverige 88% (83%)
33 Hälsokurvan baseras på dessa Baseras på dem som varit på hälsosamtal Invånare som varit på Hälsosamtal Antal (andel) Kvinnor 40 år 16 (23%) Män 40 år 20 (24%) Kvinnor 50 år 34 (40%) Män 50 år 10 (15%) Kvinnor 60 år 23 (38%) Män 60 år 21 (36%) Totalt 124 (29%) Invånare med följande riskfaktorer Antal Låg fysisk aktivitet 17 Ohälsosamma matvanor 33 Rökare 44 Riskbruk alkohol 22 Pressad livssituation 11 Psykisk ohälsa 22 Svår fetma 11 Hög midjastusskvot 44 BT > 170 och/eller > Kolesterol > 6,5/7,1 33 Högriskpatienter Antal Rökare 44 BT > 160 och/eller MS-kvot > 0,95/0,83 + Kol > 6,5/7,1 6 Låg fysisk aktivitet + Ohälsosamma matvanor + Psykisk ohälsa 15 Prediabetes/diabetes 9 På begäran kan enheten få en lista på dessa individer Baseras på hela den listade befolkningen Antal med följande diagnoser Genomgången hjärtinfarkt i åldern år 73 Genomgången stroke i åldern år 40 Diabetes i åldern år 168 Socioekonomisk profil Antal (andel) Ensamstående förälder med barn <= 17 år 227 (1,9%) Ålder över 65 år och ensamboende 961 (8,1%) Kort utbildning (högst 9-årig grundskola, år) 458 (3,9%) Arbetslös eller i åtgärd (16-64 år) 812 (6,8%) Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller 506 (4,3%) Sydamerika
34 Socioekonomisk profil Medel Utrikesfödd >65 år ensamboende Ensamstående förälder Arbetslösa Lågutbildad
35 Andel genomförda hälsosamtal Mål - Medel Andel % 40 år Andel % 50 år Andel % 60 år Andel genomförda % totalt
36 501 Hälsans vårdcentral Rosenlunds vårdcentral 503 Råslätts vårdcentral 504 Kungshälsans vårdcentral 505 Hälsans vårdcentral Vetlanda vårdcentral 508 Tranås vårdcentral 509 Sävsjö vårdcentral 510 Eksjö vårdcentral 511 Nässjö vårdcentral 518 Tenhults vårdcentral 521 Habo vårdcentral 522 Rosenhälsans vårdcentral 523 Mullsjö vårdcentral 525 Gränna vårdcentral 527 Bankeryds vårdcentral 528 Norrahammars vårdcentral 529 Öxnehaga vårdcentral 535 Landsbro vårdcentral 536 Mariannelund vårdcentral 537 Bodafors vårdcentral 540 Vråens vårdcentral 541 Väster vårdcentral 542 Rydaholms vårdcentral 543 Gislaveds vårdcentral 544 Anderstorps vårdcentral 545 Smålandsstenars vårdcentral 546 Reftele vårdcentral 547 Vaggeryds vårdcentral 548 Skillingaryds vårdcentral 549 Gnosjö vårdcentral 572 Aneby vårdcentral 573 Familjeläkarna i Anderstorp 574 Familjeläkarna i Gislaved 575 Familjeläkarna Smålandsstenar 576 Gislehälsan 577 Bräcke Diakoni VC Lokstallarna 579 Läkarhuset Huskvarna 580 Läkarhuset Jönköping 581 Wasa Vårdcentral 582 Wetterhälsan 583 Familjeläkarna i Mullsjö 584 Bräcke Diakoni VC Nyhälsan 585 Familjeläkarna i Forserum 586 Nässjö Läkarhus 587 Vrigstad Läkarmottagning 588 Läkarhuset Tranås 589 Sensia Sjukvård 590 Vårdcentralen Aroma 591 Apladalens vårdcentral 592 Läkarhuset Väster 593 Sensia Spec läkargruppen Vmo 20 Antal per 100 listade år med vissa diagnoser Hjärtinfarkt Stroke Diabetes typ2
37 Hälsoläget för 40-, 50- och 60-åringar för Friskby VåC 2013 i antal och andel i procent enligt HÄLSOKURVAN (n=218). Värden inom parentes är motsvarande fördelning för 40-, 50- och 60-åringar i Jönköpings län (n=7852) 2013 Fysisk aktivitet kcal/vecka Mat kostpoäng Alkohol glas/vecka Tobak cig/dag (snusning) Livssituation poäng Psykisk ohälsa poäng Ärftlighet Diabetes antal släktingar Ärftlighet hjärtkärlsjukdom ålder BMI kg/m2 Midjastusskvot Blodtryck mm Hg Kolesterol mmol/liter > % (13 %) % (69 %) < 6/ < 4 70 % (66 %) 0/ex 80 % (41 %) < 2 68 % (69 %) < 3 70 % (75 %) 0 90 % (95 %) Far > 70/mor > % (75 %) < 27/ < % (60 %) < 0,90/ < 0,78 45 % (70 %) < 140/< % (87 %) < 5,00/ < 5,00 55 % (52 %) % (25 %) % (27 %) 7 13 resp % (20 %) 1 9 (snus) 22 = 10 % (20 %) % (27 %) % (20 %) 1 11 = 5 % (3 %) 55-69/ % (15 %) 27-36,9/29-38,9 45 % (35 %) 0,90-0,94/0,78-0,82 55 = 35 % (22 %) / % (8 %) 5,00-6,46/5,00-7,09 40 % (42 %) % (57 %) = 15 % (12 %) resp = 5 % (7 %) = 5 % (15 %) = 5 % (4 %) = 10 % (5 %) > 2 11 = 5 % (2 %) 45-54/ = 5 % (5 %) > 37/> = 5 % (5 %) 0,95-0,99/0,83-0,87 44 = 20 % (8 %) / = 4 % (5 %) 6,50-9,00/7,10-9,00 31 = 14 % (5 %) < = 8% (5 %) > 18 resp > = 5 % (7 %) > = 5 % (24 %) < 45/< = 5 % (5 %) > 1,00/> 0,88 > 200/> = 1 % (<1 %) > 9,00/> 9,00 2 = 1 % (<1 %) Invånare som varit på Hälsosamtal Antal (andel) Kvinnor 40 år 16 (23%) Män 40 år 20 (24%) Kvinnor 50 år 34 (40%) Män 50 år 10 (15%) Kvinnor 60 år 23 (38%) Män 60 år 21 (36%) Totalt 124 (29%) Invånare med följande riskfaktorer Antal Låg fysisk aktivitet 17 Ohälsosamma matvanor 33 Rökare 44 Riskbruk alkohol 22 Pressad livssituation 11 Psykisk ohälsa 22 Svår fetma 11 Hög midjastusskvot 44 BT > 170 och/eller > Kolesterol > 6,5/7,1 33 Högriskpatienter Antal Rökare 44 BT > 160 och/eller MS-kvot > 0,95/0,83 + Kol > 6,5/7,1 6 Låg fysisk aktivitet + Ohälsosamma matvanor + Psykisk ohälsa 15 Prediabetes/diabetes 9 Antal med följande diagnoser Genomgången hjärtinfarkt i åldern år 73 Genomgången stroke i åldern år 40 Diabetes i åldern år 168 Socioekonomisk profil Antal (andel) Ensamstående förälder med barn <= 17 år 227 (1,9%) Ålder över 65 år och ensamboende 961 (8,1%) Kort utbildning (högst 9-årig grundskola, år) 458 (3,9%) Arbetslös eller i åtgärd (16-64 år) 812 (6,8%) Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller 506 (4,3%) Sydamerika
38 Tidplan Hälsoprofiler för klara 31 augusti Vid önskemål kommer primärvårdens fouenhet/ folkhälsosektionen till enheten under hösten 2014 för att presentera hälsoprofilen och samtala kring resultatet, värdet av profilen, utveckling av hälsoprofilen. En del av fouenhetens kvalitetsuppföljning från och med 2015?
39 I vilka sammanhang gör hälsoprofilen nytta i din verksamhet?
40 Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler 2015 Läkarkontinuitet - justeras Läkemedelsgenomgångar Antibiotikaförskrivning Levnadsvanor Missbruk och beroende Vårdcentralen som samordnare för mest sjuka Tillgänglighet - ingen ersättning 2015
41 Läkarkontinuitet Gränsvärden för ersättning sänks: Gränsen för 100% ersättning sänks från 80 till 70% Gränsen för 50% ersättning sänks från 40 till 30%
42 Bemanning av jourcentraler Bemanning baseras på hur stor del av vårdcentralens invånare som besökt jourcentralen (regleras två gånger per år). Inget avdrag för invånare som besöker jourcentralen. Avdrag för invånare som besöker akutmottagningen, men som inte läggs in.
43 Täckningsgrad Två aspekter att ta hänsyn till Det som ska göras på vårdcentralerna utförs på vårdcentralerna Antal besök, remissfrekvens Proaktivt arbete för friskare befolkning Hur kan vi mäta och ersätta för att få effekt?
44 Hur kan vårdcentralerna förbättra vården för mest sjuka och kroniskt sjuka?
45 Åtgärder för att öka värdet för invånarna Mats Bojestig
46 Vi gör mycket bra Vi är bland de bästa i nationella jämförelser av medicinska resultat, patientnöjdhet och tillgänglighet. Åtgärder för att öka värdet för invånarna
47 Bästa möjliga Det finns landsting med bättre resultat som också har lägre kostnader. Åtgärder för att öka värdet för invånarna
48 Kartläggning och analys Landstingets somatiska vård i jämförelse med riksgenomsnittet: Färre läkarbesök och sjukvårdande behandlingar 60 fler vårdplatser 135 miljoner kronor högre kostnader Åtgärder för att öka värdet för invånarna
49 Vårdtillfällen Specialiserad somatisk vård, antal/ invånare Jönköpings län Riket Åtgärder för att öka värdet för invånarna
50 Läkarbesök Specialiserad somatisk vård, antal/1 000 invånare Jönköpings län Riket Åtgärder för att öka värdet för invånarna
51 Disponibla vårdplatser Somatisk vård, antal/1 000 invånare 2,4 2,4 2,3 2,3 2,2 2,2 2,1 2,1 2, Jönköpings län Riket Åtgärder för att öka värdet för invånarna
52 Cancersjukvård Andel omoperationer, procent Tjocktarmscancer Ändtarmscancer Höglandet Jönköping Värnamo Bäst i Sverige Åtgärder för att öka värdet för invånarna
53 Vården kostar mer än vi har Totalt: miljoner kr 2014: -80 miljoner kr 2015: -70 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
54 Kraftsamling Bättre folkhälsa Bättre vård Lägre kostnad Åtgärder för att öka värdet för invånarna
55 Vi ska från mycket bra till bästa möjliga varje gång Åtgärder för att öka värdet för invånarna
56 Mycket bra Bästa möjliga Åtgärder för att öka värdet för invånarna
57 Vi gör ständiga förbättringar i vardagen och tar större steg när det behövs Källa: Virginia Mason Åtgärder för att öka värdet för invånarna
58 Fem åtgärdsområden 1. Personcentrerad vård 2. Prevention och planering av nästa steg 3. Minska över-, under- och felanvändning 4. Standardiserade arbetssätt, specialisering 5. Snabbare spridning, jämlik vård Åtgärder för att öka värdet för invånarna
59 Personcentrerad vård Åtgärder för att öka värdet för invånarna
60 Personcentrerad vård Åtgärder Ökad egenvård samt individuell vårdplanering, 1177, webbtidbokning och journal på nätet för att öka patientens delaktighet och kunskap. Ger Färre återinskrivningar, akutbesök och vårddygn samt effektivare administration. Besparing 2014: -5 miljoner kr 2015: -5 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
61 Prevention och planering av nästa steg Åtgärder för att öka värdet för invånarna
62 Prevention och planering av nästa steg Åtgärder 10% färre vårdrelaterade infektioner och 5% färre återinskrivningar genom vårdplanering och uppföljning, mobila team, vårdprevention och patientsäkerhetsarbete. Ger Totalt färre vårdtillfällen och färre vårddygn. Besparing 2014: 41 miljoner kr 2015: 55 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
63 Minska över-, under- och felanvändning Åtgärder för att öka värdet för invånarna
64 Minska över-, under- och felanvändning Åtgärder Läkemedelsgenomgångar, översyn av Fakta-dokument. Omhändertagande på rätt nivå, minskad administration och översyn av arbetstider, schema, hyrläkare, jour och beredskap. Ger färre vårddygn och färre undersökningar. Minskade kostnader för hyrläkare och läkemedel. Besparing 2014: 28,5 miljoner kr 2015: 28,5 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
65 Standardiserade arbetssätt, specialisering Åtgärder för att öka värdet för invånarna
66 Standardiserade arbetssätt, specialisering Åtgärder Kortare ledtider med samtidig vård, dagkirurgi och snabbspår för stroke, höftoperationer, och hjärtsjukvård. Specialiserade enheter och standardiserade processer inom kirurgi och cancervården. Ger färre vårddygn, kortare vårdtider och lägre kostnader för utrustning och arbetstid. Besparing Totalt 53 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
67 Snabbare spridning, jämlik vård Åtgärder för att öka värdet för invånarna
68 Snabbare spridning, jämlik vård Åtgärder Spridning av effektiva arbetssätt och metoder för exempelvis självdialys, geriatrik och vårdprevention. Åtgärder för att öka värdet för invånarna
69 Ansvar och samverkan Hälso- och sjukvårdsdirektör leder och följer upp det samlade arbetet med stöd av resurser inom ekonomi, personal och utveckling. De medicinska programgrupperna är mycket viktiga. Förvaltningscheferna bidrar i det gemensamma arbetet och genonför inom sitt verksamhetsområde med hjälp av stödresurser. Åtgärder för att öka värdet för invånarna
70 Ledare gör skillnad Åtgärder för att öka värdet för invånarna
71 Kvalitet är vår strategi Förändrat arbetssätt på alla nivåer Gemensam planering av verksamhet i länet Mindre andel slutenvård, större andel öppenvård Åtgärder för att öka värdet för invånarna
72 Frågor till primärvårdsforum
73 Kommande aktiviteter Budgetinformation i maj Landstingsfullmäktiges beslut om uppdrag 2015 i juni
ACG-poäng per vårdcentral i Jönköpings län 2016
ACG-poäng per vårdcentral i Jönköpings län 2016 Vårdcentral 2016-01-01 Aneby 1,02 Aneby vårdcentral 1,02 Eksjö 1,05 Eksjö vårdcentral 1,03 Mariannelund vårdcentral 1,07 Gislaved 0,98 Anderstorps vårdcentral
Läs merLedningskraft - för god och säker vård. Peter Iveroth
Ledningskraft - för god och säker vård. Peter Iveroth Vårdrelaterade infektioner VRI http://www.lj.se/smittskydd http://www.lj.se/index.jsf?nodeid=39777&n odetype=13 Den totala antibiotikaförskrivningen
Läs merUndvikbar slutenvård. patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län. Lägesrapport 2013
Undvikbar slutenvård patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län Lägesrapport 2013 Det var 1062 undvikbara vårdtillfällen i diagnosgruppen Hjärtsvikt under jan-jul 2013. Hjärtsvikt
Läs merCNI-poäng per vårdcentral i Jönköpings län 2017
CNI-poäng per vårdcentral i s län 2017 Vårdcentral 2017-01-01 vårdcentral 1,96 vårdcentral 1,88 Mariannelunds vårdcentral 2,24 Anderstorps vårdcentral 2,12 s vårdcentral 2,56 Gislehälsan 1,97 Reftele vårdcentral
Läs merCNI-poäng per vårdcentral i Jönköpings län 2018
CNI-poäng per vårdcentral i s län 2018 Vårdcentral 2018-01-01 2018-02-01 2018-03-01 2018-04-01 2018-05-01 2018-06-01 2018-07-01 2018-08-01 2018-09-01 2018-10-01 2018-11-01 vårdcentral 2,12 2,11 2,26 2,26
Läs merAkuta återinskrivningar inom 1-30 dagar
Akuta återinskrivningar inom 1-30 dagar Vårddagar, VTF, återinskrivningar, antal patienter per postnummer Patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län, akut inskrivna från eget boende/annat
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merHur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merPrimärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna
Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?
Läs merVårdcentralen Aroma. Din guide för en friskare framtid
Vårdcentralen Aroma Din guide för en friskare framtid Anställt: Hänt sedan sist. Arbetsterapeut Anna Wetterholt Sjuksköterska Anna Eriksson Distriktssköterska/diabetessköterska Birgit Liljegranath AT-läkare
Läs merSomatisk hälsa vid psykisk sjukdom
Somatisk hälsa vid psykisk sjukdom Hanna Ljungman Frej Hälsofrämjande insatser till personer med psykisk sjukdom Förkortad livsslängd Sämre följsamhet till behandling Erhåller ej samma utbud av behandling
Läs merVårdval Norrbotten, årsrapport 2013
VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merDin hälsa i trygga händer
Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende
Läs merStrategier för nästa generations folkhälsoarbete
Strategier för nästa generations folkhälsoarbete 20 min folkhälsa Jag ger Nuläget i samverkan för en samlad länsstrategi..och är nyfiken på era tankar om Hur folkhälsoarbetet landar i de regionala strukturerna
Läs merVarje dag räknas! en välorganiserad, helhetsorienterad och professionell process utan onödig väntetid. Vård med kvalité ,
Varje dag räknas! en välorganiserad, helhetsorienterad och professionell process utan onödig väntetid. Vård med kvalité 2018-05-08, 2018-05-21 Charlotte Carlsson Kortare väntetider i cancervården Varje
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merVÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv
VÅRDCENTRALERNA BRA LIV 1 Bra Liv 2 VÅRDCENTRALERNA BRA LIV Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende bemötande och tillgänglighet.
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merJönköping C zon C. Jönköping C Väster. Jönköping C Öster. Jönköping Söder. A 6, Jönköpings kommun. Jönköping Väster. Torpa, Jönköpings kommun
n för hyreshus Sida: 1 ( 5 ) 0601 0680158 Jönköping C zon C 0680410 Jönköping C Väster 0680412 Jönköping C Öster 0602 0680156 Jönköping Söder 0680161 Jönköping, Rosenlund och Elmiaområdet 0680163 Jönköping,
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merNuläge - Hembesök från RJL specialistsjukvård och primärvård tom maj 2016 Projekt Mobila team/lösningar. Projekt Mobila team/lösningar Jönköpings län
Nuläge - Hembesök från RJL specialistsjukvård och primärvård tom maj 2016 Projekt Mobila team/lösningar Antal hembesök av läkare från resp vårdcentral till ordinärt boende Antal LB hembesök år 2015 år
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs merÅterinläggningar i Jönköpings län
2 0 1 3 Vi har en åldrande befolkning i Sverige. Medelåldern har stigit från 37,1 år 1968 till 41,2 år 2012. Andelen äldre, 65 år och däröver, har under samma period ökat från 13,4 procent till 19,1 procent.
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merHälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Läs merRiktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1
Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1 Landstinget och kommunerna i Jönköpings län har beslutat om riktlinjer för hälsoundersökningar av barn som placeras
Läs merInfluensasäsongen 2016/2017. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Influensasäsongen 2016/2017 Malin Bengnér Smittskyddsläkare Influensa 2016/2017 Sverige antal fall Influensa 2016/2017 Jönköping 40 35 30 25 20 15 influensa A Influensa B 10 5 0 45 47 49 51 1 3 5 7 9
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merVälkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete
Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merFörbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde
Läs merLjungarum Ekhagen Rosenlund Bostad. Torpa. Jönköping C Öster. Jönköping C Öster. Anderstorp centrumzon Bostad
Sida: 1 ( 9 ) 0601 0680154 Jönköping Väster 0680156 Jönköping Söder 0680158 Jönköping C zon C 0680160 Ljungarum Ekhagen Rosenlund 0680174 A 6 0680408 Liljeholmen 0680410 Jönköping C Väster 0680412 Jönköping
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merFOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
Läs merKommun Delat Postnummer område Postort Antal barn 2000 Andel barn 2000 Antal barn 2005 Andel barn 2005 Antal barn 2010 Andel barn 2010 Aneby x 56195
Kommun Delat Postnummer område Postort Antal barn 2000 Andel barn 2000 Antal barn 2005 Andel barn 2005 Antal barn 2010 Andel barn 2010 Aneby x 56195 Lekeryd 36 11,8 36 12,5 20 7,27 Aneby x 56196 Lekeryd
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merUppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merÅrsanalys 2007 - NSV Markaryd
Kopia på årsredovisningen för Markaryds vårdcentral samt kopia på den skuggbudget som lagts med utgångspunkt från Vårdval Kronoberg, så man ser hur det slår (för Markaryds vårdcentral)? Årsanalys 2007
Läs merVårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena
Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa
Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Läs merBilaga Ersättning 2016
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merTillsammans vårens första dag
Tillsammans vårens första dag Vårens först dag och jag vill va' med, och jag vill va' så med, så att jag kan se att jag är en del av allt. Vårens stora dag och jag vill va' med. Låt mig leva längre nu
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merRepresentanter från funktionshindersrörelsen i Västerbottens län HSO Västerbotten Kjell-Åke Nilsson HSO Västerbotten Martin Vikgren
Nämnden för funktionshinder och habilitering SAMMANTRÄDESANTECKNINGAR Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014 12 08 Samråd Tid: 2014 12 08 kel 10.00 12.00 Plats Närvarande Landstingshuset, Styrelserummet, Köksvägen
Läs merAnslutna vårdgivare. Landsting/regioner
Anslutna vårdgivare Nedanstående vårdgivare är anslutna till Nationell patientöversikt, NPÖ. Under respektive landsting och region är de privata vårdgivare som är indirekt anslutna till NPÖ via landstinget
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merKommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**
Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merUppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2012
Uppföljning av vårdcentralerna i Jönköpings län 2012 1 Syfte Stimulera vårdpersonalen till reflektion och förbättring! Jämföra resultat (patientupplevda, medicinsk kvalitet, kostnader m.m.) vid 52 vårdcentraler
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merNyckeltal 2014. Rapport Ögonsjukvård
Nyckeltal 214 Rapport Ögonsjukvård Maj 215 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Profilbeskrivning av deltagande ögonsjukvårdskliniker...4 3 Befolkningen åldersfördelning...1 4 Nyckeltalsgrafer ögonsjukvård
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merKonsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016
Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merUppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merOm samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)
Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar Linda Almqvist (jurist) - Jag har en plan!..eller? Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg mål för att uppnå
Läs merAtt välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Läs merHälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015
Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet
Läs merInfluensainformation Säsongen 2014-2015
Influensainformation Säsongen 2014-2015 Peter Iveroth Ingela Hall Ing-Marie Einemo Dagens program 12.30-12.40 Välkommen och inledning Peter Iveroth Ingela Hall Ing-Marie Einemo 12.40-13.00 Fluarix Anders
Läs merBehovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson
Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-
Läs merNätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård
2015-09-07 Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård Nätverket Uppdrag Hälsa 3 december 2015 Gunilla Benner-Forsberg Sidan 2 Målbild FHS 2025 Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merBilaga Ersättning 2015
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-
Läs merPsykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507
Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Läs merBilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör
Läs merLäkemedelskonsumtion Avstått köpa medicin trots recept län och rike
Avstått köpa medicin trots recept län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått köpa ut medicin*, trots recept, i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden Källa: Nationella folkhälsoenkäten
Läs merHälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården
Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor
Läs merMin guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs mer