Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Transkript

1 Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 5 åtgärder: 8. Säkra tillgängligheten till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet 9. Formulera indikatorer för social hållbarhet 10. Integrera skillnader i hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys 11. Säkra kunskapsnivån i organisationen om normkritik, interkulturalitet och folkhälsa 12. Använd vetenskapligt stöd för åtgärder på lokal och regional nivå

2 Mäta analysera utvärdera Folkhälsa Folkhälsoarbete Mäta Analysera Utvärdera Statistik Index Med utgångspunkt i folkhälsovetenskaplig epidemiologi Bättre sämre? Har klyftorna minskat? Förutsättningar, strukturer, samverkan; insatser Med utgångspunkt i kunskap om statsvetenskap, sociologi, ekonomi, etc Bättre sämre? Fungerar strukturer? Förbättras samverkan? Ger insatser önskad effekt?

3 8. Säkra tillgängligheten till befolkningsdata i allmänhet och barnhälsodata i synnerhet Ta fram befolkningsdata, särskilt barnhälsodata, som synliggör skillnader i hälsa på lokal och regional nivå

4 Folkhälsoundersökningar i Örebro län Enbart ÖLL Gemensamt inom CDUST FHI + CDUT Befolkningen år 1993 Liv & hälsa år 2000 Liv & hälsa år 2004 Liv & hälsa år 2008 HLV+L&h modul år Drogvanor Årskurs , 1999, 2002 Enbart ÖLL Liv & hälsa ung Åk 7, åk 9 & gymnasiet år , 2007, 2009, 2011 Samverkan CDUT Liv & hälsa ung 2014 Elevhälsoenkät 2014/15

5 Andel med god hälsa år 2012 Källa: Liv & hälsa i Mellansverige 2012

6 Andel med god hälsa år

7 9. Formulera indikatorer för social hållbarhet Ta fram indikatorer för social hållbarhet som belyser skillnader i hälsa, som kan användas över längre tid och som är relevanta ur ett lokalt och regionalt perspektiv

8 Skyddsfaktor Skyddsfaktor Skyddsfaktor Hälsa Skyddsfaktor Skyddsfaktor M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)

9 Allmän hälsa Psykisk hälsa Skyddsfaktor Tandhälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)

10 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer bland elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2011 samt personer år % 81% 88% 91% 96% 97% 100% Antal skyddsfaktorer M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)

11 Riskfaktor Riskfaktor Skyddsfaktor Hälsa Riskfaktor M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)

12 Källa: Liv & hälsa i Mellansverige 2012

13 Skydds- och riskfaktorer för hälsa Skolk Våld Narkotikavanor Rökvanor Nedlåtande behandling Alkoholvanor Snusvanor Kön & ålder Positiv framtidstro Tillit till föräldrar Skoltrivsel/arbetstrivsel God sömn Förvärvsarbete Trivsel i bostadsområdet God ekonomi Trygghet i bostadsområdet Fysisk aktivitet Personligt stöd Utbildning Föreningsaktivitet Normalvikt Påverkansmöjlighet i skolan/på arbetet Familjeförhållanden Goda matvanor Födelseland Källa: Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv

14 Hälsans fördelning bland ungdomar med olika framtidstro Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Ljus framtidstro Varken eller Mörk framtidstro 9% 2% 89% 13% 35% 52% 46% 20% 34% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Ljus framtidstro Varken eller Mörk framtidstro 4% 1% 4% 29% 31% 34% 95% 67% 35% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)

15 Hälsans fördelning bland förvärvsarbetande som trivs olika bra på arbetet Trivs mycket bra/ ganska bra 12% 3% Förvärvsarbetande kvinnor år Trivs varken bra eller dåligt 8% Trivs mycket dåligt/ ganska dåligt 13% 85% 30% 62% 27% 60% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa Trivs mycket bra/ ganska bra 13% 3% Förvärvsarbetande män år Trivs varken bra eller dåligt 6% Trivs mycket dåligt/ ganska dåligt 5% 20% 41% 84% 74% 54% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län (2012)

16

17 Källa: Liv & hälsa i Mellansverige 2012

18 Källa: Liv & hälsa i Mellansverige 2012

19 14 indikatorer på kommunnivå inom området folkhälsa Möjligheter till Öppna jämförelser

20 Diskutera! Hur mäter ni i din organisation? Hur fungerar det? Har ni mått på det ni behöver mäta, tillgång till erforderliga data?

21 10. Integrera skillnader i hälsa i organisationens ordinarie system för uppföljning och analys Budgeten är det starkaste styrinstrumentet Måluppföljning, delårsrapportering, årsredovisning Hur för vi in folkhälsa och social hållbarhet i organisationens styrsystem? Vilka mått använder vi? Vilka kategorier mäter vi? Hur delar vi in materialet? (Män/kvinnor, åldersklasser, bostadsort, skola?) Välfärdsbokslut Gender Budget Använd det ordinarie systemet för uppföljning och analys efter att åtgärder för minskade skillnader i hälsa genomförts

22 11. Säkra kunskapsnivån i organisationen om normkritik interkulturalitet och folkhälsa Satsa på folkhälsovetenskaplig kompetens samt kunskap om normkritiska och interkulturella förhållningssätt för att kunna mäta, analysera och bedöma effekterna av åtgärder som syftar till att minska skillnader i hälsa.

23 Normkritik Hur definierar vi världen, vår omgivning och det som betraktas som normalt eller naturligt? Vem har tolkningsföreträde på verkligheten? Vad betyder det för den som står utanför? Vad är en familj? Vad innebär kompetens och kunskap? Goda matvanor? (Skall vi be en kines äta efter tallriksmodellen?)

24 Kön/genus Ålder Socioekonomi Etnicitet Bostadsort sexuell läggning Interkulturalitet Funktionshinder kombineras i ett sammansatt mönster som skapar utgångspunkt för god eller dålig hälsa i grupper eller hos individer

25 Folkhälsa Tvärvetenskapligt arbetsområde som studerar: samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa hälso- och sjukvårdens effektivitet olika hälsopolitiska åtgärders effekter folkhälsoarbetets inverkan på samhället och olika befolkningsgrupper.

26 Åtgärder Särskilda utbildningsinsatser Aktiv rekrytering

27 12. Använd vetenskapligt stöd för åtgärder på lokal och regional nivå Vetenskaplig utgångpunkt Dialog forskare och praktiker Evidence/kunskapsbasering Olika vetenskapstraditioner ger olika kunskapssyn och olika sätt att forska Viktigt våga pröva nytt, våga utvärdera, våga göra fel och göra nytt Använd vetenskapligt stöd när åtgärder för minskade skillnader i hälsa ska genomföras. Om sådant stöd saknas är det särskilt viktigt att åtgärderna följs upp och utvärderas noggrant.

28 Diskutera: Hur har du gjort i din organisation? Hur arbetar ni med utvärdering? Bra eller dåligt?