Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!"

Transkript

1 Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna!

2 Hälsoläget i Helsingborg Helsingborgsresultaten följer i stort sätt Skåneresultaten De flesta Helsingborgare säger att de mår bra eller mycket bra. Denna andel har ökat successivt sedan år Tilliten till andra människor har också ökat. Upplevelsen att själv kunna påverka sin hälsa ökar. Över tre fjärdedelar av kvinnor och män i Helsingborg har en ljus framtidssyn. Var fjärde kvinna i Helsingborg känner sig stressad i vardagen, medan endast var tionde man enligt undersökningen.

3 Hälsoläget i Helsingborg forts De män i Helsingborg som känner ekonomisk stress har minskat något jämfört med tidigare, medan andelen kvinnor är ganska oförändrad. Fler män är rädda att förlora jobbet 2012 än tidigare och siffrorna är uppe i samma nivå som för kvinnor, ca 16 procent. En femtedel färre personer vill byta yrke jämfört med år Lika många män som kvinnor vårdar en sjuk anhörig, ca 10 procent

4 Hälsoläget i Helsingborg forts När det gäller trångboddhet ligger den på under fyra procent och det märks ingen förändring mellan åren. De som känner trygghet i det egna bostadsområdet ökar något, särskilt för kvinnor. De som blivit utsatta för hot så att de blivit rädda är oförändrat jämfört med tidigare år. Betydligt färre män och kvinnor känner sig kränkta i vardagen än 2008 då frågan först ställdes. Drygt 10 procent av befolkningen störs av buller från vägtrafik och endast ett par procent störs av buller från tåg.

5 Hälsoläget i Helsingborg forts Fetma och övervikt är fortfarande ett stort problem. Sex av tio män och fyra av tio kvinnor lider av övervikt eller fetma. Nivån är densamma som Tobaksanvändningen har fortsatt att minska, jämfört med 2008 års undersökning. I Skåne röker nu 12 procent av männen och kvinnorna dagligen. Av dessa är det många som vill sluta röka, men känner att de behöver hjälp. Haschrökningen ligger kvar på ca 20 procent av männen och 10 procent av kvinnorna som någon gång provat.

6 Hbg Skåne Lågt socialt deltagande 47,0 43,1 Svagt emotionellt stöd 33,5 31,6 Svagt praktiskt stöd 25,7 23,4 Ekonomisk stress 10,8 9,8 Låg tillit 41,7 37,3 samhällsinstitutioner 23,7 22,8 Önskar byta yrke 24,5 22,8 Spänt arbete 23,8 22,1 Orolig för att förlora arbetet 15,5 14 Buller från vägtrafik 12,9 11,7 Otrygg i bostadsområdet 18,3 12,6 Hot om våld 6,0 5,5 Utsatt för våld 2,6 2,6 den egna hälsoutvecklingen 22,2 21,5 Äter lite frukt och grönt 19,6 17,9 Låg fysisk aktivitet 15,5 13,5 Daglig rökning 14,7 12,5 Rökt vattenpipa senaste året 8,4 7,5 Riskkonsumtion av alkohol 7,4 9,2 Rökt hasch 10,6 12,1 tandvårdsbehov 15,5 13,9 vårdbehov 18,5 19,2 Övervikt och fetma 40,1 41,4 Funktionsnedsättning 20,4 18,1 Stressad i vardagen 24,0 20,2 Dålig självskattad hälsa 30,3 27,5 Dålig psykisk hälsa 22,9 22,4 Långvarig sjukdom 27,2 28,1

7 Adolfsb. Hbg Lågt socialt deltagande 58,8 47,0 Svagt emotionellt stöd 44,0 33,5 Svagt praktiskt stöd 31,4 25,7 Ekonomisk stress 10,0 10,8 Låg tillit 50,0 41,7 samhällsinstitutioner 33,3 23,7 Önskar byta yrke 15,8 24,5 Spänt arbete 27,8 23,8 Orolig för att förlora arbetet 11,5 15,5 Buller från vägtrafik 8,0 12,9 Otrygg i bostadsområdet 24,4 18,3 Hot om våld 6,0 6,0 Utsatt för våld 2,0 2,6 den egna hälsoutvecklingen 32,7 22,2 Äter lite frukt och grönt 24,0 19,6 Låg fysisk aktivitet 24,0 15,5 Daglig rökning 16,0 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 8,0 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 4,1 7,4 Rökt hasch 6,0 10,6 tandvårdsbehov 20,4 15,5 vårdbehov 20,0 18,5 Övervikt och fetma 46,0 40,1 Funktionsnedsättning 24,0 20,4 Stressad i vardagen 22,0 24,0 Dålig självskattad hälsa 41,2 30,3 Dålig psykisk hälsa 26,5 22,9 Långvarig sjukdom 34,0 27,2

8 Dalhem Hbg Lågt socialt deltagande 57,1 47,0 Svagt emotionellt stöd 43,6 33,5 Svagt praktiskt stöd 37,0 25,7 Ekonomisk stress 21,8 10,8 Låg tillit 55,4 41,7 samhällsinstitutioner 28,6 23,7 Önskar byta yrke 31,6 24,5 Spänt arbete 40,0 23,8 Orolig för att förlora arbetet 19,4 15,5 Buller från vägtrafik 15,1 12,9 Otrygg i bostadsområdet 34,0 18,3 Hot om våld 14,5 6,0 Utsatt för våld 3,6 2,6 den egna hälsoutvecklingen 23,6 22,2 Äter lite frukt och grönt 28,6 19,6 Låg fysisk aktivitet 29,1 15,5 Daglig rökning 16,1 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 11,3 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 1,8 7,4 Rökt hasch 10,9 10,6 tandvårdsbehov 25,5 15,5 vårdbehov 24,1 18,5 Övervikt och fetma 55,4 40,1 Funktionsnedsättning 29,1 20,4 Stressad i vardagen 21,8 24,0 Dålig självskattad hälsa 32,1 30,3 Dålig psykisk hälsa 21,8 22,9 Långvarig sjukdom 27,3 27,2

9 D-hög Hbg Lågt socialt deltagande 71,4 47,0 Svagt emotionellt stöd 44,8 33,5 Svagt praktiskt stöd 39,3 25,7 Ekonomisk stress 29,6 10,8 Låg tillit 46,4 41,7 samhällsinstitutioner 42,1 23,7 Önskar byta yrke 20,0 24,5 Spänt arbete 50,0 23,8 Orolig för att förlora arbetet 33,3 15,5 Buller från vägtrafik 10,3 12,9 Otrygg i bostadsområdet 34,8 18,3 Hot om våld 13,3 6,0 Utsatt för våld 3,6 2,6 den egna hälsoutvecklingen 34,5 22,2 Äter lite frukt och grönt 26,7 19,6 Låg fysisk aktivitet 28,6 15,5 Daglig rökning 26,7 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 13,8 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 6,9 7,4 Rökt hasch 10,0 10,6 tandvårdsbehov 36,7 15,5 vårdbehov 27,6 18,5 Övervikt och fetma 46,7 40,1 Funktionsnedsättning 24,1 20,4 Stressad i vardagen 23,3 24,0 Dålig självskattad hälsa 40,6 30,3 Dålig psykisk hälsa 28,6 22,9 Långvarig sjukdom 29,0 27,2

10 Fredriksdal Hbg Lågt socialt deltagande 56,3 47,0 Svagt emotionellt stöd 39,6 33,5 Svagt praktiskt stöd 35,4 25,7 Ekonomisk stress 12,5 10,8 Låg tillit 46,8 41,7 samhällsinstitutioner 26,5 23,7 Önskar byta yrke 31,3 24,5 Spänt arbete 25,0 23,8 Orolig för att förlora arbetet 29,2 15,5 Buller från vägtrafik 12,5 12,9 Otrygg i bostadsområdet 38,1 18,3 Hot om våld 8,2 6,0 Utsatt för våld 0,0 2,6 den egna hälsoutvecklingen 29,2 22,2 Äter lite frukt och grönt 24,5 19,6 Låg fysisk aktivitet 23,4 15,5 Daglig rökning 14,0 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 10,4 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 8,2 7,4 Rökt hasch 6,4 10,6 tandvårdsbehov 22,4 15,5 vårdbehov 27,1 18,5 Övervikt och fetma 50,0 40,1 Funktionsnedsättning 23,4 20,4 Stressad i vardagen 16,7 24,0 Dålig självskattad hälsa 28,6 30,3 Dålig psykisk hälsa 25,5 22,9 Långvarig sjukdom 33,3 27,2

11 Mariast. Hbg Lågt socialt deltagande 27,3 47,0 Svagt emotionellt stöd 23,3 33,5 Svagt praktiskt stöd 14,3 25,7 Ekonomisk stress 7,0 10,8 Låg tillit 25,6 41,7 samhällsinstitutioner 14,3 23,7 Önskar byta yrke 25,0 24,5 Spänt arbete 23,8 23,8 Orolig för att förlora arbetet 9,4 15,5 Buller från vägtrafik 7,0 12,9 Otrygg i bostadsområdet 2,4 18,3 Hot om våld 4,7 6,0 Utsatt för våld 2,3 2,6 den egna hälsoutvecklingen 9,5 22,2 Äter lite frukt och grönt 11,6 19,6 Låg fysisk aktivitet 11,6 15,5 Daglig rökning 4,7 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 7,1 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 11,6 7,4 Rökt hasch 11,6 10,6 tandvårdsbehov 11,9 15,5 vårdbehov 14,3 18,5 Övervikt och fetma 32,6 40,1 Funktionsnedsättning 14,6 20,4 Stressad i vardagen 16,3 24,0 Dålig självskattad hälsa 16,7 30,3 Dålig psykisk hälsa 18,6 22,9 Långvarig sjukdom 23,3 27,2

12 Närlunda Hbg Lågt socialt deltagande 63,6 47,0 Svagt emotionellt stöd 45,5 33,5 Svagt praktiskt stöd 41,7 25,7 Ekonomisk stress 9,1 10,8 Låg tillit 41,7 41,7 samhällsinstitutioner 25,0 23,7 Önskar byta yrke 50,0 24,5 Spänt arbete 33,3 23,8 Orolig för att förlora arbetet 20,0 15,5 Buller från vägtrafik 9,1 12,9 Otrygg i bostadsområdet 40,0 18,3 Hot om våld 8,3 6,0 Utsatt för våld 0,0 2,6 den egna hälsoutvecklingen 27,3 22,2 Äter lite frukt och grönt 25,0 19,6 Låg fysisk aktivitet 33,3 15,5 Daglig rökning 16,7 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 9,1 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 9,1 7,4 Rökt hasch 8,3 10,6 tandvårdsbehov 18,2 15,5 vårdbehov 33,3 18,5 Övervikt och fetma 45,5 40,1 Funktionsnedsättning 25,0 20,4 Stressad i vardagen 16,7 24,0 Dålig självskattad hälsa 41,7 30,3 Dålig psykisk hälsa 27,3 22,9 Långvarig sjukdom 33,3 27,2

13 Plant. Hbg Lågt socialt deltagande 76,7 47,0 Svagt emotionellt stöd 54,8 33,5 Svagt praktiskt stöd 40,0 25,7 Ekonomisk stress 27,6 10,8 Låg tillit 50,0 41,7 samhällsinstitutioner 27,3 23,7 Önskar byta yrke 20,0 24,5 Spänt arbete 12,5 23,8 Orolig för att förlora arbetet 23,1 15,5 Buller från vägtrafik 27,6 12,9 Otrygg i bostadsområdet 40,0 18,3 Hot om våld 10,0 6,0 Utsatt för våld 3,3 2,6 den egna hälsoutvecklingen 40,0 22,2 Äter lite frukt och grönt 23,3 19,6 Låg fysisk aktivitet 34,5 15,5 Daglig rökning 23,3 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 6,7 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 6,7 7,4 Rökt hasch 10,0 10,6 tandvårdsbehov 37,9 15,5 vårdbehov 20,7 18,5 Övervikt och fetma 48,4 40,1 Funktionsnedsättning 31,0 20,4 Stressad i vardagen 29,0 24,0 Dålig självskattad hälsa 46,7 30,3 Dålig psykisk hälsa 34,5 22,9 Långvarig sjukdom 34,5 27,2

14 S-E-H Hbg Lågt socialt deltagande 47,6 47,0 Svagt emotionellt stöd 34,8 33,5 Svagt praktiskt stöd 34,8 25,7 Ekonomisk stress 12,2 10,8 Låg tillit 52,5 41,7 samhällsinstitutioner 29,9 23,7 Önskar byta yrke 35,4 24,5 Spänt arbete 25,0 23,8 Orolig för att förlora arbetet 30,4 15,5 Buller från vägtrafik 32,8 12,9 Otrygg i bostadsområdet 36,8 18,3 Hot om våld 8,0 6,0 Utsatt för våld 2,2 2,6 den egna hälsoutvecklingen 27,9 22,2 Äter lite frukt och grönt 24,1 19,6 Låg fysisk aktivitet 15,3 15,5 Daglig rökning 15,3 14,7 Rökt vattenpipa senaste året 17,3 8,4 Riskkonsumtion av alkohol 10,6 7,4 Rökt hasch 11,2 10,6 tandvårdsbehov 25,7 15,5 vårdbehov 24,6 18,5 Övervikt och fetma 30,8 40,1 Funktionsnedsättning 23,1 20,4 Stressad i vardagen 29,7 24,0 Dålig självskattad hälsa 38,9 30,3 Dålig psykisk hälsa 31,0 22,9 Långvarig sjukdom 32,9 27,2

15 Hbg Skåne Lågt socialt deltagande 42,2 44,8 Svagt emotionellt stöd 39,6 38,8 Svagt praktiskt stöd 29,3 28,6 Ekonomisk stress 8,4 8,8 Låg tillit 37,0 37,1 samhällsinstitutioner 32,9 30,8 Önskar byta yrke 22,3 23,5 Spänt arbete 15,9 18,1 Orolig för att förlora arbetet 16,4 14,8 Buller från vägtrafik 13,9 11,2 Otrygg i bostadsområdet 8,1 5,8 Hot om våld 6,3 5,4 Utsatt för våld 3,5 3,3 den egna hälsoutvecklingen 21,0 21,6 Äter lite frukt och grönt 30,9 33,1 Låg fysisk aktivitet 16,2 14,8 Daglig rökning 11,9 12,4 Rökt vattenpipa senaste året 7,9 9,1 Riskkonsumtion av alkohol 16,3 15,3 Rökt hasch 20,1 19,3 tandvårdsbehov 16,8 15,8 vårdbehov 18,2 16,8 Övervikt och fetma 55,2 58,6 Funktionsnedsättning 20,7 18,7 Stressad i vardagen 11,2 11,2 Dålig självskattad hälsa 25,4 24,5 Dålig psykisk hälsa 15,2 16,3 Långvarig sjukdom 27,7 27,8

16 Adolfsb. Hbg Lågt socialt deltagande 63,0 42,2 Svagt emotionellt stöd 53,1 39,6 Svagt praktiskt stöd 39,6 29,3 Ekonomisk stress 21,3 8,4 Låg tillit 46,7 37,0 samhällsinstitutioner 33,3 32,9 Önskar byta yrke 22,2 22,3 Spänt arbete 23,1 15,9 Orolig för att förlora arbetet 16,7 16,4 Buller från vägtrafik 4,3 13,9 Otrygg i bostadsområdet 13,0 8,1 Hot om våld 2,2 6,3 Utsatt för våld 4,3 3,5 den egna hälsoutvecklingen 30,4 21,0 Äter lite frukt och grönt 33,3 30,9 Låg fysisk aktivitet 21,7 16,2 Daglig rökning 17,4 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 8,3 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 12,5 16,3 Rökt hasch 17,0 20,1 tandvårdsbehov 26,1 16,8 vårdbehov 21,3 18,2 Övervikt och fetma 68,8 55,2 Funktionsnedsättning 31,1 20,7 Stressad i vardagen 16,7 11,2 Dålig självskattad hälsa 35,4 25,4 Dålig psykisk hälsa 21,7 15,2 Långvarig sjukdom 33,3 27,7

17 Dalhem Hbg Lågt socialt deltagande 56,6 42,2 Svagt emotionellt stöd 38,9 39,6 Svagt praktiskt stöd 39,6 29,3 Ekonomisk stress 9,3 8,4 Låg tillit 47,2 37,0 samhällsinstitutioner 40,0 32,9 Önskar byta yrke 20,0 22,3 Spänt arbete 20,0 15,9 Orolig för att förlora arbetet 20,0 16,4 Buller från vägtrafik 13,2 13,9 Otrygg i bostadsområdet 11,8 8,1 Hot om våld 5,7 6,3 Utsatt för våld 3,7 3,5 den egna hälsoutvecklingen 29,6 21,0 Äter lite frukt och grönt 32,7 30,9 Låg fysisk aktivitet 25,9 16,2 Daglig rökning 16,4 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 11,1 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 7,3 16,3 Rökt hasch 16,7 20,1 tandvårdsbehov 25,9 16,8 vårdbehov 26,4 18,2 Övervikt och fetma 53,6 55,2 Funktionsnedsättning 15,4 20,7 Stressad i vardagen 12,7 11,2 Dålig självskattad hälsa 32,7 25,4 Dålig psykisk hälsa 15,4 15,2 Långvarig sjukdom 36,5 27,7

18 D-hög Hbg Lågt socialt deltagande 69,0 42,2 Svagt emotionellt stöd 50,0 39,6 Svagt praktiskt stöd 46,4 29,3 Ekonomisk stress 14,8 8,4 Låg tillit 55,6 37,0 samhällsinstitutioner 33,3 32,9 Önskar byta yrke 27,3 22,3 Spänt arbete 16,7 15,9 Orolig för att förlora arbetet 35,3 16,4 Buller från vägtrafik 18,5 13,9 Otrygg i bostadsområdet 33,3 8,1 Hot om våld 7,1 6,3 Utsatt för våld 6,9 3,5 den egna hälsoutvecklingen 33,3 21,0 Äter lite frukt och grönt 34,5 30,9 Låg fysisk aktivitet 23,1 16,2 Daglig rökning 31,0 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 18,5 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 3,6 16,3 Rökt hasch 14,3 20,1 tandvårdsbehov 25,0 16,8 vårdbehov 22,2 18,2 Övervikt och fetma 55,2 55,2 Funktionsnedsättning 18,5 20,7 Stressad i vardagen 10,7 11,2 Dålig självskattad hälsa 31,0 25,4 Dålig psykisk hälsa 17,9 15,2 Långvarig sjukdom 28,6 27,7

19 Fredriksdal Hbg Lågt socialt deltagande 58,1 42,2 Svagt emotionellt stöd 42,4 39,6 Svagt praktiskt stöd 39,5 29,3 Ekonomisk stress 15,9 8,4 Låg tillit 46,5 37,0 samhällsinstitutioner 28,6 32,9 Önskar byta yrke 40,0 22,3 Spänt arbete 36,4 15,9 Orolig för att förlora arbetet 33,3 16,4 Buller från vägtrafik 9,3 13,9 Otrygg i bostadsområdet 20,0 8,1 Hot om våld 6,8 6,3 Utsatt för våld 2,3 3,5 den egna hälsoutvecklingen 31,0 21,0 Äter lite frukt och grönt 37,8 30,9 Låg fysisk aktivitet 18,2 16,2 Daglig rökning 15,6 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 7,0 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 9,1 16,3 Rökt hasch 15,9 20,1 tandvårdsbehov 28,9 16,8 vårdbehov 18,6 18,2 Övervikt och fetma 62,2 55,2 Funktionsnedsättning 34,9 20,7 Stressad i vardagen 13,3 11,2 Dålig självskattad hälsa 34,8 25,4 Dålig psykisk hälsa 22,7 15,2 Långvarig sjukdom 29,5 27,7

20 Mariast. Hbg Lågt socialt deltagande 27,3 42,2 Svagt emotionellt stöd 29,3 39,6 Svagt praktiskt stöd 17,5 29,3 Ekonomisk stress 4,9 8,4 Låg tillit 29,3 37,0 samhällsinstitutioner 21,6 32,9 Önskar byta yrke 24,1 22,3 Spänt arbete 14,8 15,9 Orolig för att förlora arbetet 18,8 16,4 Buller från vägtrafik 5,1 13,9 Otrygg i bostadsområdet 0,0 8,1 Hot om våld 10,0 6,3 Utsatt för våld 5,1 3,5 den egna hälsoutvecklingen 12,5 21,0 Äter lite frukt och grönt 24,4 30,9 Låg fysisk aktivitet 9,8 16,2 Daglig rökning 7,3 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 9,8 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 14,6 16,3 Rökt hasch 25,0 20,1 tandvårdsbehov 9,8 16,8 vårdbehov 7,5 18,2 Övervikt och fetma 55,0 55,2 Funktionsnedsättning 10,3 20,7 Stressad i vardagen 15,0 11,2 Dålig självskattad hälsa 12,5 25,4 Dålig psykisk hälsa 20,0 15,2 Långvarig sjukdom 17,1 27,7

21 Närlunda Hbg Lågt socialt deltagande 54,5 42,2 Svagt emotionellt stöd 50,0 39,6 Svagt praktiskt stöd 45,5 29,3 Ekonomisk stress 16,7 8,4 Låg tillit 54,5 37,0 samhällsinstitutioner 44,4 32,9 Önskar byta yrke 33,3 22,3 Spänt arbete 33,3 15,9 Orolig för att förlora arbetet 25,0 16,4 Buller från vägtrafik 16,7 13,9 Otrygg i bostadsområdet 20,0 8,1 Hot om våld 8,3 6,3 Utsatt för våld 0,0 3,5 den egna hälsoutvecklingen 27,3 21,0 Äter lite frukt och grönt 33,3 30,9 Låg fysisk aktivitet 18,2 16,2 Daglig rökning 25,0 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 18,2 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 9,1 16,3 Rökt hasch 16,7 20,1 tandvårdsbehov 36,4 16,8 vårdbehov 27,3 18,2 Övervikt och fetma 63,6 55,2 Funktionsnedsättning 25,0 20,7 Stressad i vardagen 16,7 11,2 Dålig självskattad hälsa 33,3 25,4 Dålig psykisk hälsa 25,0 15,2 Långvarig sjukdom 33,3 27,7

22 Planter. Hbg Lågt socialt deltagande 60,0 42,2 Svagt emotionellt stöd 54,8 39,6 Svagt praktiskt stöd 43,8 29,3 Ekonomisk stress 20,0 8,4 Låg tillit 48,4 37,0 samhällsinstitutioner 34,8 32,9 Önskar byta yrke 20,0 22,3 Spänt arbete 33,3 15,9 Orolig för att förlora arbetet 35,7 16,4 Buller från vägtrafik 20,7 13,9 Otrygg i bostadsområdet 23,3 8,1 Hot om våld 9,7 6,3 Utsatt för våld 3,1 3,5 den egna hälsoutvecklingen 32,3 21,0 Äter lite frukt och grönt 46,9 30,9 Låg fysisk aktivitet 24,1 16,2 Daglig rökning 25,0 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 21,9 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 16,1 16,3 Rökt hasch 23,3 20,1 tandvårdsbehov 29,0 16,8 vårdbehov 35,5 18,2 Övervikt och fetma 53,1 55,2 Funktionsnedsättning 22,6 20,7 Stressad i vardagen 16,1 11,2 Dålig självskattad hälsa 39,4 25,4 Dålig psykisk hälsa 33,3 15,2 Långvarig sjukdom 37,5 27,7

23 S-E-H Hbg Lågt socialt deltagande 49,0 42,2 Svagt emotionellt stöd 42,4 39,6 Svagt praktiskt stöd 35,6 29,3 Ekonomisk stress 19,3 8,4 Låg tillit 42,6 37,0 samhällsinstitutioner 40,0 32,9 Önskar byta yrke 36,7 22,3 Spänt arbete 12,5 15,9 Orolig för att förlora arbetet 33,7 16,4 Buller från vägtrafik 24,6 13,9 Otrygg i bostadsområdet 18,6 8,1 Hot om våld 7,9 6,3 Utsatt för våld 2,9 3,5 den egna hälsoutvecklingen 24,8 21,0 Äter lite frukt och grönt 31,7 30,9 Låg fysisk aktivitet 22,4 16,2 Daglig rökning 20,1 11,9 Rökt vattenpipa senaste året 13,1 7,9 Riskkonsumtion av alkohol 19,9 16,3 Rökt hasch 32,6 20,1 tandvårdsbehov 25,9 16,8 vårdbehov 26,5 18,2 Övervikt och fetma 55,6 55,2 Funktionsnedsättning 19,9 20,7 Stressad i vardagen 12,2 11,2 Dålig självskattad hälsa 30,1 25,4 Dålig psykisk hälsa 20,0 15,2 Långvarig sjukdom 38,7 27,7

24 Folkhälsoenkäten år 2008 OBS! Annan skala i diagrammet (index)

25 Drottninghög kvinnor % år 2008 och 2012 Dålig psykisk hälsa Långvarig sjukdom Lågt socialt deltagande 80 Svagt emotionellt stöd 70 Svagt praktiskt stöd Dålig självskattad hälsa 60 Ekonomisk stress Stressad i vardagen Låg tillit Övervikt och fetma samhällsinstitutioner vårdbehov (f136) 10 0 Önskar byta yrke tandvårdsbehov (f49) Spänt arbete Rökt hasch Buller från vägtrafik Riskkonsumtion av alkohol (FHI) Otrygg i bostadsområdet Daglig rökning Hot om våld Låg fysisk aktivitet Äter lite frukt och grönt Utsatt för våld den egna hälsoutvecklingen

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Adolfberg - kvinnor. Folkhälsoenkät Skåne 2008. Dålig självskattad hälsa 300. Läkarbesök på grund av sjukdom. Dålig psykisk hälsa

Adolfberg - kvinnor. Folkhälsoenkät Skåne 2008. Dålig självskattad hälsa 300. Läkarbesök på grund av sjukdom. Dålig psykisk hälsa Adolfberg - kvinnor 3 25 2 15 1 5 Folkhälsoenkät Skåne 28 Adolfsberg - män 3 25 2 15 1 5 Folkhälsoenkät Skåne 28 Dalhem - kvinnor 3 25 2 15 1 5 Folkhälsoenkät Skåne 28 Dalhem - män 3 25 2 15 1 5 Folkhälsoenkät

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 2014. Skellefteå

Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 2014. Skellefteå Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 214 Skellefteå År 22 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision Visionsindikatorer 214 Kvinnor Män HÄLSOUTVECKLINGEN

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,, Vem har samordnade behov? 5% av befolkningen? Öppna jämförelser SKL Unga som varken arbetar

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Staffanstorp

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Staffanstorp Folkhälsodata 2-212 Befolkning i åldern 18- år : Staffanstorp resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Psykosociala faktorer på ont och gott

Psykosociala faktorer på ont och gott Psykosociala faktorer på ont och gott, MD, PhD, professor em i psykosocial miljömedicin, ssk arbetsmedicin, Karolinska institutet. Lantbrukets arbetsmiljökommittés konferens på Hamra Gård, onsdagen den

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

BMI (Body Mass Index) för barn år 4

BMI (Body Mass Index) för barn år 4 BMI (Body Mass Index) för barn år 4 Andel barn med BMI (vikten i kg/längd i m 2 ) under 25 i år 4 Kommundel 7 8 9 98 98 97 94 98 97 95 97 99 97 99 97 95 96 99 94 98 99 99 97 95 95 99 95 98 97 94 93 Borås

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Hälsoförhållanden i Skåne. Folkhälsoenkät Skåne 2008. Eds. Maria Rosvall, Mathias Grahn, Birgit Modén, Juan Merlo

Hälsoförhållanden i Skåne. Folkhälsoenkät Skåne 2008. Eds. Maria Rosvall, Mathias Grahn, Birgit Modén, Juan Merlo Hälsoförhållanden i Skåne Folkhälsoenkät Skåne 28 Eds. Maria Rosvall, Mathias Grahn, Birgit Modén, Juan Merlo Denna rapport är utgiven av Region Skåne Sammanställningen är gjord av: Socialmedicinska enheten,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2014 2(50) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

Det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt. Tack för din medverkan!

Det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt. Tack för din medverkan! SCB 13024 Hur mår du? Undersökningen Hälsa på lika villkor? är en stor nationell folkhälsoundersökning som Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomfört varje år sedan 2004. Undersökningen visar att den allmänna

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Innehåll 3 Förord 4 Inledning 10 Demografi 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 23 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 27 Målområde

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011 Folkhälsorapport Växjö kommun 2011 Maj 2011 Sammanfattning Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet.

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2010 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet! Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Välfärdsredovisning 2010

Välfärdsredovisning 2010 Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15

Läs mer

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer