Psykosociala faktorer på ont och gott

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Psykosociala faktorer på ont och gott"

Martin Bergman
för 8 år sedan
Visningar:

1 Psykosociala faktorer på ont och gott, MD, PhD, professor em i psykosocial miljömedicin, ssk arbetsmedicin, Karolinska institutet. Lantbrukets arbetsmiljökommittés konferens på Hamra Gård, onsdagen den 6 mars 2013 kl

2 WHO:s hälsodefinition (1948): Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp.

3 Psykisk hälsa är ett tillstånd av välbefinnande, i vilket en människa förverkligar sina färdigheter, kan hantera livets normala påfrestningar, kan arbeta produktivt och fruktbart, och är i stånd att bidraga till sitt samhälle. (WHO, 2001)

livets normala påfrestningar, kan arbeta produktivt och

4 Sveriges grundlag: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.

5 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf

6 VÅR LIVSMILJÖ: Familj, uppväxt, förskola, utbildning, yrke, arbete, tvåsamhet, boende, fritid, äldretillvaro

7 HUR VI MÅR BEROR PÅ hur vi har det, och hur vi tar det.

8 KONSUMENTKRAV PÅ GOD HÄLSA Krav på allt bättre välbefinnande Allt mindre tolerans för hälsoproblem och obehag Fullständig hälsa som mänsklig rättighet Ovana vid lidande, eget och andras

9 VERKLIGHETEN (Statistisk årsbok 2012): Kan påverka sin arbetstakt M 47%, K 60%. Aldrig stöd och uppskattning M 36%, K 30%. Monotona arbetsuppgifter M 38%, K 45%. Alldeles för mycket att göra M 46%, K 56%. För lite inflytande över jobbet var fjärde Trött och håglös M 33%, K 42%.

10 NATIONELL FOLKHÄLSOENKÄT (2008) Ängslan, oro, ångest K 1/3, M 1/4 Huvudvärk K 1/3, M 1/5 Trötthet K 1/2, M 2/5 Sömnbesvär K 1/3, M 1/4 Nedsatt psykiskt välbefinnande K 1/5, M 1/7 Självmordstankar K 1/7, M 1/10 Självmordsförsök K 1/20, M 1/30.

Sömnbesvär K 1/3, M 1/4 Nedsatt psykiskt välbefinnande K

11 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE I 68 av vårt lands 290 kommuner 6-15% I ungefär lika många andra kommuner 19-26%. (SKL)

12 VIKTIGA HÄLSOEFFEKTER: Muskler, leder, ledband Ångest, oro, nedstämdhet, leda. Hjärt-kärlsjukdom (det metabola syndromet,tobak, alkohol, narkotika, hjärtinfarkt, blodtryck, stroke) Olycksfall i arbete och trafik Självmordsförsök, självmord. the biggest overall cause of early death in Europe. (WHO, 2001).

hjärtinfarkt, blodtryck, stroke) Olycksfall i arbete och trafik

13 Psykosociala risker i dagens och morgondagens arbetsliv: Nya former av anställningskontrakt och otrygghet i anställningen; Den åldrande arbetskraften; Arbetslivets intensifiering; Höga känslomässiga krav på arbetstagarna; Svårighet att få livspusslet att gå ihop. (Europeiska arbetslivsbyrån)

arbetskraften; Arbetslivets intensifiering; Höga känslomässiga krav på

14 LANTBRUKARYRKET I: En livsstil Arbetsintensifiering, lång arbetsdag Boskaps- och väderlekskriser (BSE, FMD) Mekanisering, behov av investeringar Sämre lönsamhet (mjölkbönder) Diversifiering Ökad administrativ börda Negativ publicitet Släktgårdars generationsskifte

behov av investeringar Sämre lönsamhet (mjölkbönder)

15 LANTBRUKARYRKET II: Veterinär Bokhållare Mekaniker Hög arbetsmoral Länk i lång släktkedja Egenmakt, autonomi, ensamarbete, o-fallsrisk Oklar gräns arbete-familjeliv Konkurrens från utland, stora gårdar, snabbköp Arbetskraftsbrist A

ensamarbete, o-fallsrisk Oklar gräns arbete-familjeliv

16 LANTBRUKETS STRESSORER: Innebyggda stressorer: väderberoende, boskapshälsoberoende, säsongvariationer. Yttre stressorer: komplexa juridiska, administrativa och ekonomiska pålagor; negativ publicitet, fördomar, svårförståelig information, marknadens svängningar, dåliga framtidsutsikter. Arbetsrelaterade stressorer: långa/intensiva arbetsdagar, dålig förutsebarhet, administration, ansvar för djuren Livspusslet, skuldsättningen

svårförståelig information, marknadens svängningar, dåliga framtidsutsikter.

17 FRISK AV JOBBET: 1221 lantbrukare kontroller (Thelin, ) Risk för hjärt-kärlsjukdom: 30 % lägre; Risk för mental ohälsa: > 30 % lägre; Risk för cancer: 16% lägre; Ryggbesvär: > 40% högre än andra lantsortsbor; inflammatorisk komponent; men > 27% mindre sjukskrivning.

30 % lägre; Risk för cancer: 16% lägre; Ryggbesvär: > 40% högre än

18 FRISK AV JOBBET (Thelin,2013) Dödlighet : lantbrukare < lantsortsbor < stadsbor Diabetes typ 2: undersjuklighet, troligen relaterad till mindre övervikt, lägre blodtryck och triglycerider, mer kroppsrörelse och bättre matvanor, livsstil och arbetskultur.

relaterad till mindre övervikt, lägre blodtryck och

19 The FAJ-project Proportion still alive 1 0,95 0,9 0,85 Farmers Controls (countryside) City-controls 0,8 0,

0,75 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

Relevanta dokument

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA