Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre?"

Transkript

1 Slutrapport AFA-projekt Hälsofrämjande arbetsliv för äldre? Dnr Projektets syfte Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för äldre kvinnliga arbetstagares drivkrafter och hinder i arbetet i ett hälsofrämjande perspektiv. På organisationsnivå är syftet att ge ökad förståelse och insikt i verksamhetsstyrning, hälso- och arbetsmiljöarbete och möjligheter till lärande och utveckling för äldre arbetskraft. Rubriker enlig AFAs önskemål om slutrapport: Uppnådda resultat Många kvinnor i Sverige närmar sig nu för första gången efter ett långt yrkesliv sin pensionering. De är den första generationen kvinnor i modern tid där de flesta har yrkesarbetat utanför hemmet under en längre period. De har mest jobbat inom vård, skola och omsorg. Undersköterska i äldreomsorg är ett av de allra vanligaste jobben i den här generationen. Det är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar och arbetsolyckor är vanliga. Många slutar sina jobb långt före pensionen. En del stannar kvar i jobbet och det är några av de kvinnorna som har intervjuats. Vi ville veta hur de ser på sitt arbete och sitt arbetsliv, hur deras hälsa är och om de tror att de kommer att jobba till 65 år eller möjligen längre. Fokus har varit att i första hand ta reda på vad som är hälsofrämjande. Studien har haft ett salutogent perspektiv och riktats mot styrkor, resurser och faktorer som bidrar till en god hälsa och välbefinnande. Resultat från intervjuerna med tjänstemännen i HR, enhetschefer och andra i chefsposition visar att det inte finns någon strategisk planering för hur erfarenhet och senioritet bland äldre undersköterskor i hemtjänst och gruppboenden kan tillvaratas eller hur ett hälsofrämjande arbetsliv för äldre arbetskraft ska kunna utformas. Man för dock fram att man gärna ser att arbetsgrupperna är åldersblandade, men det stannar därvid. Några skäl till det framfördes inte. Arbetets krav och utformning är desamma för samtliga åldersgrupper inom området. Hur arbetslivet och arbetsplatserna ska organiseras och hur villkoren ska utformas för äldre arbetskraft i ett hälsofrämjande perspektiv har dessa informanter inte någon information om. Resultatet från intervjuerna med ledning och högre chefer i kommunerna visar att det finns väldigt få alternativa arbetsuppgifter som idag erbjuds av arbetsgivaren och som skulle kunna vara ett alternativ för undersköterskorna för att kunna arbeta längre.

2 Intervjuerna med undersköterskorna som arbetar i kommunal äldreomsorg har som syfte att visa vad de gör för att klara jobbet, hälsan och arbetsförmågan. Informanterna var alla över 50 år och hade stannat i det här arbetet länge. Vi som intervjuade ville att kvinnorna särskilt skulle berätta om det positiva i jobbet och hur de gör för att fortfarande kunna fungera i ett krävande jobb. De arbetstagare som blir kvar i krävande och ibland riskfyllda yrken kallas healthy workers. Andra som inte riktigt orkat med har gått till andra jobb eller lämnat arbetslivet med sjukskrivning, pension eller annan form av försörjning. Undersköterskorna berättade samstämt att de verkligen gillar sitt jobb och arbetet med de äldre. De tycker att belöningen de får från arbetet med de äldre är oerhört betydelsefull och det som motiverar dem. Det här är det starkaste skälet till varför man är kvar i jobbet. De känner att de gör ett meningsfullt och betydelsefullt jobb, vilket bidrar till att de känner delaktighet i sitt arbete. Att känna delaktighet gör att man är engagerad och känner kontroll över sin arbetssituation vilket naturligtvis är bra både för hälsan i allmänhet men också för att arbetet ska kunna upplevas som hälsofrämjande. Från början hade kvinnorna inte alltid valt sitt jobb i äldreomsorgen på ett genomtänkt sätt. De hade sökt fått arbetet eftersom de behövde ett jobb och det var brist på personal i äldreomsorgen. Senare hade de dock känt att det var det rätta arbetet för dem. Att de sedan har stannat i äldreomsorgen har varit med eftertanke och som ett relativt väl avvägt beslut. Undersköterskorna berättade hur arbetet förändrats genom åren och att de äldre numera är sjukare, ofta multisjuka, jämfört med tidigare och allt oftare har demenssjukdomar. De förde fram att arbetsmiljön och vårdtyngden nu liknar den tidigare långvården. De berättade om att de själva har ett stort intresse av att jobba med den medicinska sidan och att lära mer om de sjukdomar som drabbar äldre. De vill utvecklas i arbetet och är ivriga att delta i fort- och vidarutbildning. Trots att de nu är lite äldre upplever de inte att det är några svårigheter att uppdatera sig och lära nytt. Utbildningsutbudet som arbetsgivaren har upplevs dock som delvis splittrat, medan upplevelsen är att vidareutbildning erbjuds även den äldre arbetskraften. Kvinnorna berättade att de mycket gärna jobbar på delegering med uppgifter som egentligen är sjuksköterskeuppgifter. De förde fram att ibland kan det till och med bli dragkamp mellan sjuksköterskor och undersköterskor om vissa arbetsuppgifter.

3 I arbetslivet är det viktigt för hälsan att uppleva att man kan utvecklas i arbetet. I det goda arbetet finns möjligheter till personlig utveckling och att lära nytt. Vi mår bra av att känna att vi ständigt lär oss nya saker. Det bidrar starkt till att öka arbetstillfredsställelse och motivation i jobbet. De intervjuade undersköterskorna hade i kortare eller längre perioder haft administrativa arbetsuppgifter. De hade bestått i att lägga schema, kalla in personal, beställa mat och annat skrivbordsarbete. Det hade inneburit en viss avlastning från de tyngsta arbetsuppgifterna i omsorgsarbetet men var inte riktigt vad undersköterskorna kände att de helst vill jobba med. Det var kontakten med de äldre som de helst vill ha och som motiverar dem i arbetet. Däremot var de ense om att handledning och att dela med sig av sin erfarenhet och kunskap som de samlat genom åren är önskade arbetsuppgifter. Informanterna hade själva idéer hur de som äldre arbetstagare skulle kunna ha särskilda arbetsuppgifter och en tydlig handledande funktion för undersköterskor under utbildning som gör praktik och för nya undersköterskor som just hade börjat arbeta i äldreomsorgen. Informanterna berättade att de inte har ambitionen eller orken att arbeta efter 65 år utan de förde snarare fram en oro och tvivel över att inte orka arbeta fram till 65. Några vill avsluta arbetslivet tidigare eftersom de upplever arbetsuppgifterna som tunga och krävande eller har äldre makar som redan har gått i pension. Andra har tänkt sig att jobba till 65 men absolut inte längre. Kvinnorna vill också få möjlighet att göra annat än att yrkesarbeta innan de blir alltför gamla. Upplevelsen av hur arbetsgrupperna och chefskapet fungerat genom åren är mycket varierande bland de intervjuade. Undersköterskorna berättade att om ledningen upplevdes som bristfällig var arbetsgruppen desto starkare och styrande och vice versa. Ledarskapet hade enligt berättelserna ofta varit varierande i kvalitet genom åren och mest bristfälligt. Det förefaller som att det återstår mycket arbete innan organisationerna i äldreomsorgen är hälsofrämjande och väl fungerande. De undersköterskor som hade erfarenhet av stöttande och bra chefer lyfte fram att det är betydelsefullt för deras eget välmående och motivation i arbetet.

4 Ett hälsofrämjande ledarskap innebär att arbetstagarna blir sedda och bekräftade vilket naturligtvis är väldigt viktigt för att arbetstagarna ska känna välbefinnandet på jobbet. Förhållandena i kommunerna kännetecknas av att enhetscheferna ofta har mer än 50 underställda. I och med geografisk spridning och har cheferna små möjligheter till en daglig kontakt med sin personal. Man har i tidigare studier visat på stora skillnader i ledarskap mellan äldreomsorgen och de manligt dominerade tekniska verksamheterna i kommunerna. De flesta chefer i äldreomsorgen har fler än 30 underställda arbetstagare, men för kommunernas tekniska chefer är flertalet underställda ofta färre än 30 personer. Det finns inga bra och sakliga skäl till att det är så och för att få ett bättre fungerande ledarskap krävs naturligtvis begränsning för hur många arbetstagare en chef ska leda. Det har på senare år satsats en hel del pengar på chefs- och ledarskapsutbildningar i kommunerna runtom i Sverige. Insatserna riskerar dock att bli näst intill verkningslösa om man inte samtidigt ser över situationen runt chefen. Det handlar inte bara om antalet underställda, utan även möjligheter till återkoppling, chefsstöd och handlingsutrymme. Kvinnorna i denna studie berättande om det inflytande de känner att de har i jobbet. Inflytandet hade de själva sett till att skaffa sig genom alla åren i äldreomsorgen. Det här blir motsägelsefullt genom att de också berättade att de flesta formella besluten och förändringarna nästan alltid tas över deras huvuden. Av de som intervjuades angav de som jobbar i hemtjänsten att de ändå känner tillfredställelse över att de har en viss frihet i arbetet. Dessa kvinnor tar sig helt enkelt ibland friheten att själv organisera och skaffa sig inflytande i jobbet. Ibland har det dock varit svårt för dem att påverka problem i schemaläggningen. De berättade att de har synpunkter på att det ovanifrån i organisationen hade beslutats att dra ner på den tid som är avsatt för deras förflyttning mellan de äldres bostäder. Den tidsåtgången är svår att debitera och det är endast tid hos den som behöver omsorgen som räknas. Det verkar inte vara någon som är villig att betala för tidsåtgången för att undersköterskorna ska gå eller cykla mellan vårdtagarna. Om undersköterskorna kör bil får de i allmänhet inte heller någon ersättning för det. Där upplever de intervjuade kvinnorna inget inflytande, men de försöker ändå få arbetet att fungera med egna lösningar så gott det nu går att göra det utan att gratisjobba. En annan schemateknisk fråga är de delade turerna som innebär håltimmar från arbetet på flera timmar. Informanterna upplever den här schemaläggningen som oacceptabel eftersom arbetsdagarna upplevs som oändligt långa. Håltimmarna medför ibland att de får lov att stanna kvar på arbetsplatsen när de har långa resvägar mellan hemmet

5 och arbetsplatsen. Det här anser undersköterskorna är jobbigt och hindrar återhämtning. Trots deras protester och med fackets stöd har det här inte kunnat lösas. Om man kan vara med och påverka sitt jobb, både på kort och lång sikt, bidrar det till ökad arbetstillfredsställelse och motivation. Här verkar det finnas behov av förbättring i äldreomsorgsorganisationerna. Det handlar om att undersköterskorna måste få vara med och bestämma hur och vad som ska göras och hur arbetet ska organiseras. Det förutsätter i sin tur att det finns en bra kommunikation inom organisationen. Det finns all anledning för undersköterskor att utveckla det som kallas empowerment (=egenmakt). De intervjuade undersköterskorna gav prov på att de hade det eller så hade de lärt sig det. Att ha empowerment möjliggör för människor att ta mer kontroll över sina liv och främjar hälsan genom att man vågar sätta gränser och tro på sin egen förmåga. Det knyter an till det undersköterskorna berättade om att de skaffat sig inflytande över sitt arbete och hur det ska utföras. Det är välkänt att arbetet inom äldreomsorg är ett fysiskt tungt arbete. De intervjuade berättade att de är noga med att jobba ergonomiskt och att möta de tunga momenten på ett så bra sätt som möjligt. De talade om ergonomiutbildning och arbetsteknik, men också om att man tog sig tid till att låta de äldre göra så mycket de själva orkar vid förflyttningar. Undersköterskorna berättade att de till och med använder det tunga jobbet för att själva få träning. Hälsoläget bland de intervjuade är förhållandevis gott, men man för gemensamt fram att det finns en stor trötthet. De fysiska problem undersköterskorna i intervjuerna berättar om verkar till stor del vara arbetsrelaterade; ont i axlar och armar samt i rygg och knän. Arbetet skattas som fysiskt krävande, särskilt vid arbete i de äldres hem där det är svårt att få till en bra ergonomi när de boende är fysiskt funktionsnedsatta och behöver hjälp vid förflyttningar. De intervjuade anser att den mental belastningen i arbetet har ökat efterhand eftersom klienterna har blivit allt äldre och numera oftare är multisjuka och många gånger socialt isolerade. Vårdtagares svåra situationer och sjuklighet kan tillsammans med tidsnöd och en känsla av otillräcklighet påverka undersköterskornas hälsa negativt.

6 Den fysiska och mentala belastningen förefaller vara svåra utmaningar för undersköterskornas arbetsförmåga. Eftersom de intervjuade kvinnorna fortfarande är kvar i arbetet har de, åtminstone till viss del, lyckats bemästra belastningarna. Informanterna i vår studie kan hantera (=copa) en tuff arbetssituation. Äldre personer kan i stort sett göra samma jobb som yngre men behovet av återhämtning är större. Återhämtning utanför arbetet är oerhört viktig för att orka arbeta vidare. Kvinnorna berättade om hur de har fritidsaktiviteter som de känner är avkopplande och som de tycker om. De ger återhämtning. Barnbarnen innebär ingen extra belastning utan upplevs som något positivt. Att vara kvar i jobbet fram till 65 var ett önskemål och en ambition hos de intervjuade, även om de inte alltid trodde det skulle gå. Men att arbeta efter 65-årsdagen anser de inte är realistiskt, även om de borde för att få en vettig försörjning och en pension som de kan leva av. Kvinnorna trodde inte att de skulle orka. Den ekonomiska situationen som de intervjuade berättade om ger dem inte någon stor möjlighet att sluta arbetet tidigare än vid 65 år. Inte ens om de har en partner som har en starkare ekonomisk situation. Kvinnorna är relativt dåligt insatta hur de ska kunna försörja sig på sin pension och ingen av dem har undersökt det närmare. Lönen är inte hög och flera av kvinnorna arbetar och har arbetat deltid i många år eller inte yrkesarbetat alls när barnen var små. Ett fysiskt krävande arbete kan vara så pass tungt att många inte klarar av det längre än till årsåldern. Det går inte att fortsätta fram till 65 år. Arbeten inom hemtjänsten och i särskilda boenden är exempel på sådana jobb. I andra arbeten som har lägre fysisk belastning går det att klara uppgifterna längre upp i åldrarna. Arbetslivet förändras också. Kraven på att prestera mer har ökat och den tekniska utvecklingen sker snabbt. I arbeten inom bygg-, vård-, omsorgs och städsektorn samt i storkök är det vanligt att äldre arbetstagare når den övre gränsen för vad man normalt orkar. I de här yrkesgrupperna finns många äldre kvinnor. Män går ofta från fysiskt tunga till fysiskt lättare arbeten medan kvinnor ofta blir kvar i fysiskt krävande arbeten även vid högre ålder. I en del yrken finns det en utveckling som gör att arbetstagarna kan vara kvar i jobbet länge. Män i manliga branscher, där arbetet är tungt kan många gånger gå vidare till arbetsuppgifter som inte är lika fysiskt belastande när de kommer upp i åren, men för kvinnor i kvinnoyrken finns i allmänhet inte

7 samma möjligheter. Det beror på att arbetsgivare på arbetsplatser med huvudsakligen män ofta har inrättat en karriärutveckling och en policy för åldersanpassning. Män har också en bredare arbetsmarknad och många fler jobb att välja mellan vilket gör det lättare att byta arbete. Resultatet i denna studie från intervjuerna med arbetsledningen, som beskrivits ovan, visar att det inte finns någon strategisk planering för hur erfarenhet och senioritet hos äldre undersköterskor i hemtjänst och gruppboenden kan tillvaratas eller hur ett hälsofrämjande arbetsliv för äldre arbetskraft ska kunna utformas. Vi har fortfarande tankar om vad kvinnor och män ska arbeta med, hur kvinnors och mäns arbete ska värderas och vad som uppfattas som kvinnligt respektive manligt. Det visar sig i arbetsmarknadens organisering. De sociala normerna visar sig i lönesättning och arbetsvillkor och inte minst i yrkesstatus. Den uppdelade arbetsmarknaden är till männens fördel när det gäller lön och position i arbetslivet. Männen tjänar mer pengar och pengar står för makt i vårt samhälle. Det är här ojämlikheten finns. Uppdelning har ingen given biologisk förklaring utan är en konstruktion av det sätt vi ser på kvinnor och män. Den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige innebär att kvinnor och män arbetar i olika yrken och är en viktig förklaring till kvinnors högre ohälsotal. Yrken inom vård, omsorg och service där kvinnorna finns, är ofta fysiskt tunga och innebär mycket kontakt med människor som ofta är i en svår situation på grund av ålder och funktionsnedsättningar. Studien visar att det saknas övergripande policys och mer detaljerade policys som kan göra arbetet mer hälsofrämjande för den äldre arbetande befolkningen. Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivningen Tiden för genomförandet av projektet blev något förskjuten på grund av projektledarens ordinarie arbete med undervisning och handledning på Mälardalens högskola, väntetid på beslut vid etisk prövning och beslut, samt projektledarens sjukskrivning under hela januari 2013 på grund av fraktur i foten och ingipsning. Etisk ansökan ingavs till etikprövningsnämnden i Uppsala i februari Etiskt tillstånd för att göra intervjustudien av undersköterskor inom äldreomsorgen erhölls i mars Under väntetiden genomfördes intervjuer med tjänstemän inom Västerås stad eftersom detta låg

8 utanför kravet på etikprövning. Uttag av informanter bland undersköterskorna inleddes i början av mars 2013 tillsammans med HR avdelningen i Västerås stad. Fyra intervjuer har skett i Örebro, Stockholms och Tjörns kommuner för att bidra till att säkra konfidentialitet vid redovisningen av projektet och att det inte är självklart att samtliga intervjuade arbetar just i Västerås. Detta var inte planerat från början utan har ändrats under arbetet med intervjuerna eftersom det var uppenbart att det skulle vara svårt att skulle bli svårt att bevara informanternas konfidentialitet om det endast skulle vara intervjuer från Västerås. Dessutom kan det stärka studiens validitet/överförbarhet om informanterna från de tre övriga kommunerna har liknande berättelser i intervjuerna. Projektledaren har gjort 21 av intervjuerna med undersköterskor och tjänstemän och forskarkollegor 3 intervjuer av undersköterskor. Ordagranna utskrifter av intervjuerna har genomförts och avslutades i augusti Insatser som skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet För att förankra studien i verkligheten och få information utifrån andra perspektiv om den undersökta gruppen har kontakt tagits med SKL och fackliga organisationer (Kommunal och LO centralt) samt Västerås stad. Möten har på projektledarens initiativ ägt rum i dessa organisationer och kontakten har vidmaktshållits under projektets gång. Resultatet från studien har använts i undervisning av studenter under hösten 2013 vid Mälardalens högskola och Örebro universitet i kandidatkursen i Hälsa i arbetslivet. Kontakt togs i slutet av projektet med företaget/förlaget Gothia fortbildning. De håller just nu på att förlägga en bok som Hélène Sandmark skrivit om detta projekt. Boken kommer att heta Orka jobba till 65? och beräknas komma ut i vecka 17. Målgruppen är undersköterskor, andra närliggande yrkesgrupper, chefer på olika nivåer, utbildningsanordnare, Försäkringskassan, politiker, myndigheter, företag inom vårdoch omsorgsområdet, fackliga organisationer och intresserad allmänhet

9 En populärvetenskaplig artikel om studien och dess resultat har skrivits av Hélène Sandmark och är publicerad i tidningen Äldreomsorg nr 1/2014 under rubriken Vem orkar jobba till 65? Personal om vilka förutsättningar som krävs. Tidningen har spridning i branschen och ges ut av Gothia Fortbildning AB Hélène Sandmark kommer att tala på tre konferenser om denna studie: 1 Den nationella konferensen Salutogent boende maj 2014 i Bonnierhuset, Stockholm. Anordnare är Gothia fortbildning 2 Äldreomsorgsdagar den november 2014 på Älvsjömässan 3 EUMASS hösten Vetenskaplig konferens där Försäkringskassan är medarrangör. Abstrakt inskickat. En vetenskaplig artikel på engelska finns i manus och kommer att skickas till en internationell vetenskaplig tidskrift under våren Spridning i forskarsamhället.

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män? Kvinnor och män har samma rättigheter till en god arbetsmiljö, men fler kvinnor än män är sjukskrivna från arbetet och fler kvinnor tvingas avsluta

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <>, <>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Världens bästa land att åldras i

Världens bästa land att åldras i 2 Världens bästa land att åldras i 2006-06-28 2 Inledning Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. (Socialdemokraternas valmanifest

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden

Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden 01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Protokoll Central samverkan Tid: 2015-10-12, kl. 13.00-15.00

Protokoll Central samverkan Tid: 2015-10-12, kl. 13.00-15.00 Protokoll CSG ÄNGI-:I.HOI.MS KOMMUN 2015-10-12 Protokoll Central samverkan Tid: 2015-10-12, kl. 13.00-15.00 Plats: Sammanträdesrum Blå Närvarande: F ör arbetsgivaren Lilian Eriksson, ordförande Lena Östblom,

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008-2010 AVDELNING ÖREBR 1 PROFESSION Vi ska gemensamt påverka och utveckla våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utifrån

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009 SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med

Läs mer

Vad ska vi ha varandra till?

Vad ska vi ha varandra till? Vad ska vi ha varandra till? Om jag har sett längre, är det för att jag stått på jättars axlar Isaac Newton Du vet vad barn och ungdomar behöver för att växa och utvecklas. Vad behöver du? Vi behöver inte

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv

Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ökade klyftor och ett otryggare arbetsliv Ett PM om konsekvenserna av en borgerlig regerings politik Dyrare och lägre a-kassa, fler otrygga jobb, skrotad rätt till heltid och uteblivna satsningar på arbetsmiljö

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Etableringskedjan 2010-04-12

Etableringskedjan 2010-04-12 Etableringskedjan 2010-04-12 Etableringskedja - från nyanländ till nyanställd Söka jobb Arbetslivserfarenhet genom praktik Kunskap om den egna kompetensen Nyanländ Personliga mål och ambitioner Grundläggande

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31 KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.

Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Det fanns inga frågor som berörde äldrenämndens verksamheter.

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Alumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft

Alumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009

29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009 Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch

Läs mer

Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD

Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD Unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet ARBETSMARKNAD Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en kartläggning av unga vuxnas arbetsvillkor och syn på arbetslivet. Underlaget till rapporten

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Den hållbara hemtjänsten

Den hållbara hemtjänsten Utbildningsdag 10 februari 2016 Folkets hus, Göteborg Den hållbara hemtjänsten - förebyggande arbete mot sjukskrivningar För HR-avdelning och chefer inom kommunal äldreomsorg Hur ska en organisation se

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

a k 7-9 Medlingsinstitutet

a k 7-9 Medlingsinstitutet R Ö F N LÖ N A D Ö M n g i n e d l n d a r h a lär a k 7-9 Medlingsinstitutet lön för mödan kapitel x 1 INLEDNING Om materialet Med häftet Lön för mödan vill Medlingsinstitutet ge ungdomar i högstadiet

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för

Läs mer

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström Datum: 8 mars, 2012 Kicki Molin Tel: 0709-957015 Kicki.molin@novusgroup.se

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-06-02, 186 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

mama-kvinnorna om deras karriär, vardag och drivkrafter! Frukostseminarium 2016

mama-kvinnorna om deras karriär, vardag och drivkrafter! Frukostseminarium 2016 mama-kvinnorna om deras karriär, vardag och drivkrafter! Frukostseminarium 2016 Har du barn? Metod: Webbenkät via RAM Målgrupp: Mammor Urval/Paneler: Läsare av MAMA som har barn Fältperiod: 21/3-25/3 2016

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer