Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!"

Transkript

1

2 Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr kopplade man oftast hälsa till att inte vara fysiskt sjuk eller ha ett handikapp. Idag står ordet hälsa eller - som vi hellre säger - folkhälsa för ett mycket bredare perspektiv. Det innebär att vi skall må bra; inte bara fysiskt, utan också psykiskt. För att nå detta krävs en samhällsmiljö, som är hälsovänlig och skapar sådana resurser att den individ som behöver stöd får det och vid rätt tillfälle. En god hälsa på lika villkor är ett visionsmål kommunen har att leva upp till. Samhället blir allt bättre på att ta till sig och förmedla vad som kan ge förutsättningar för en bättre folkhälsa. Det är då viktigt att vi i Gislaveds kommun fortsätter vårt aktiva arbete med folkhälsofrågor genom att revidera vår folkhälsoplan. Vårt förslag till folkhälsoplan har som syfte att utifrån ett målmedvetet synsätt vara det redskap, som kan befrämja en bättre folkhälsa. Det vi gör idag, ser vi resultat av i framtiden. Att satsa samhällsresurser på folkhälsa är därför en investering som på sikt gagnar oss alla. Niclas Palmgren Ordförande folkhälsorådet Gislaveds kommun 2

3 ! " # " $ % &'#( ) *+, ) -*-,, ) *,(. &' / *0 -* *- - *& &!'1!*+,!-*!!*2, /!!*& " 3

4 Folkhälsorådet i Gislaveds kommun har till uppgift att bevaka folkhälsotillståndet och stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsorådet står bakom en folkhälsoplan som anger vilka områden som är i fokus i folkhälsoarbetet. Det är en tvärsektoriell plan som omfattar såväl kommunens verksamheter som länets lokala hälso- och sjukvård. För att nå en god folkhälsa bedrivs folkhälsoarbetet med ett brett spektrum av folkhälsoaktörer: näringsliv, föreningsliv, kyrka/samfund samt andra myndigheter och organisationer som är verksamma inom kommunen. Allt folkhälsoarbete i Gislaveds kommun ska genomsyras av ett helhets- och jämlikhetstänkande där vi strävar efter att öka människors delaktighet och inflytande över sina liv och i samhället. Folkhälsoplanen är grundad på kunskaper om befolkningens hälsa i kommunen. Varje år bryts planen ned i konkreta insatser som kontinuerligt följs upp. I Gislaveds kommun kommer folkhälsoarbetet att fokusera på följande tre övergripande målområden: Bra livsmiljöer Goda uppväxtvillkor Hälsosamma levnadsvanor # En god hälsa är betydelsefullt både för individen och för samhället som vi lever i. Att ha en god hälsa innebär att uppleva ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, men likväl att känna sig behövd, uppleva tillvaron som meningsfull och att ha kontroll över sitt eget liv. Forskning visar att hälsa är komplext och att flertalet av dagens sjukdomar och hälsoproblem beror på flera samverkande faktorer. Det är därför mer effektivt att inrikta folkhälsoarbetet på så kallade bestämningsfaktorer än på enskilda sjukdomar. Hälsans bestämningsfaktorer finns på olika nivåer. Vårt arv, kön eller ålder kan vi inte förändra. Däremot kan vi själva välja vilken livsstil vi vill ha. Levnadsvanorna påverkas dock av livsvillkoren, de psykosociala resurserna och samhällets utformning. Att arbeta med folkhälsa handlar inte bara om att skapa förutsättningar för en så god hälsa som möjligt i befolkningen, det handlar även om att den ska vara jämlikt fördelad. Genom systematiskt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på det lokala planet ges befolkningen goda förutsättningar att göra hälsosamma val i sitt liv. 4

5 Nationellt Folkhälsan har alltid spelat en stor roll för en nations utveckling och överlevnad antog Sveriges regering en nationell folkhälsopolitik med elva mål. Målen omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan och det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. De nationella folkhälsomålen är: 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Regionalt Landstinget och kommunerna i Jönköpings län antog våren 1998 ett Hälsopolitiskt program för Jönköpings län. Programmet visar på vikten av jämlikhet i hälsa samt olika vägar för att bevara och förbättra hälsan bland länsborna. Lokalt Fokus för folkhälsoarbetet i Gislaved ligger i första hand på de frisk- och skyddsfaktorer som kan utvecklas i den närmaste omgivningen. Att ta fasta på de faktorer som bidrar till hälsa är således centrala, även när syftet är att förhindra olika beteenden som är riskfyllda. Mot bakgrund av att kommun och landsting har ett gemensamt ansvar för befolkningens hälsa togs en gemensam strategi för folkhälsoarbetet i Gislaveds kommun fram år 2004 av Folkhälsorådet. Planen har därefter reviderats och nuvarande plan löper under åren Folkhälsoplanen har tre övergripande målområden. 5

6 $ Folkhälsoplanen presenterar folkhälsoarbetets tre övergripande målområdena. Varje målområde beskrivs i korta ordalag och utifrån varje målområde har det satts upp delmål. Varje målområde ligger i linje med de nationella folkhälsomålen. Delmålen definieras och avslutas med förslag på framgångsfaktorer som på olika sätt bidrar till att nå respektive mål. I vår strävan att nå målen i Gislaveds kommun är det av stor vikt att vi i allt folkhälsoarbete har ett helhetsperspektiv, jämlikhetsperspektiv och genusperspektiv på hälsa. För att kunna följa effekterna av folkhälsoinsatserna och den övriga samhällsutvecklingen kommer det årligen att kopplas en handlingsplan till folkhälsoplanen. Handlingsplanen kommer att innehålla konkreta insatser som kontinuerligt följs upp. 6

7 &'#( Med livsmiljöer avses de omgivningar där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Den fysiska livsmiljön omfattar den byggda miljön och naturen däromkring medan motion och rekreation i det fria vidgar begreppet livsmiljö till naturen utanför bebyggelsen. I livsmiljön ingår också de sociala och funktionella faktorer som påverkar livskvaliteten och levnadsomständigheterna. Vi människor rör oss dagligen i olika livsmiljöer och olika grupper i befolkningen har olika behov utifrån ålder och livssituation. Mest beroende av närmiljön är barn, åldringar och funktionshindrade vilket ska beaktas särskilt i folkhälsoarbetet. Vi strävar efter att våra livsmiljöer ska vara stimulerande, trygga, säkra, bullerfria, lättillgängliga och natursköna. Det övergripande målet är att skapa bra livsmiljöer i Gislaveds kommun utifrån fysiska, sociala och funktionella aspekter. 1a) Ökad upplevd trygghet Några av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för människors hälsa är social och ekonomisk trygghet. En stark samhällsgemenskap, där människor bryr sig om varandra, anses vara en bra grund för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan folkhälsa, ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och samhörighet i samhället. Det är därför viktigt att våra livsmiljöer utformas så att människor känner sig trygga i sin vardag. Målet är att öka den upplevda tryggheten utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv hos invånarna i Gislaveds kommun. Tillgång till sociala nätverk Gemenskap mellan olika åldersgrupper och kulturer i samhället Tillgång till stöd och hjälp vid sociala och ekonomiska problem Tillgång till räddningstjänst och polis Tillgång till förvärvsarbete under goda fysiska och psykosociala förhållanden Förskola och skola där alla trivs Tidig upptäckt av barn och ungdomar som känner otrygghet Tillgång till god boendemiljö på äldre dagar 1b) Förebygga skador och olyckor Personskador är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Skador uppstår i trafikmiljön, arbetsmiljön, hem-, skola- och fritidsmiljön. Det är viktigt att skapa miljöer som minskar risken för skador och olycksfall. Skador kan vara en konsekvens av olyckor men även av våld. Genom att jobba för att skadesäkra miljöer kan vi förebygga olycksfall. Förekomsten av våld kan i viss mån påverkas av miljöns utformning. 7

8 Målet är att förebygga skador och olyckor i Gislaveds kommun. Aktivt arbete för att minska riskerna för arbetsplatsolyckor Brandvarnare i hemmet Tillgång till utbildning i barnolycksfall Fordon med alkolås Samverkan kring trafiksäkerhetsarbete Fallpreventivt arbete för äldre Skyddsronder i förskola och skola samt på arbetsplatser Tillgång till utbildning i första hjälpen Tillgång till Fixartjänst för äldre Alkoholfria miljöer 1c) Goda fysiska och kulturella miljöer Forskning visar att människors vardagsmiljöer har stor betydelse för hälsan. Det har visat sig att möjlighet till rekreation och återhämtning t ex i naturoch grönområden, genom kulturupplevelser eller skapande verksamhet påverkar människors hälsa i stor utsträckning, särskilt förmågan att återhämta sig från stress. Närheten och tillgängligheten till denna rekreation har också en stor betydelse för i vilken utsträckning individen nyttjar den. Det är således av stor vikt att individen har möjlighet att påverka sin närmiljö. En förutsättning för bra grönområden och kulturella upplevelser är en stark och hållbar utveckling. Målet är att bibehålla och skapa fler goda fysiska och kulturella miljöer i Gislaveds kommun. Närhet till varierande och tillgängliga strövområden Tillgång till naturupplevelser för alla Tillgång till kulturella upplevelser för alla Tillgång till när- och spontanidrottsplatser Tillgång till lekplatser Aktivt arbete för att minska miljöpåverkan God infrastruktur för fotgängare och cyklister Bullerfria miljöer 8

9 &' / Under barn och ungdomsåren grundläggs individens intellektuella, sociala och emotionella kompetenser samt hennes levnadsvanor. Detta kommer att inverka på individens hälsa under resten av livet. Därför är barn och ungdomar en viktig målgrupp i folkhälsoarbetet. Några av de viktigaste bestämningsfaktorerna för denna målgrupps hälsa är familjeförhållanden, skolförhållanden och fritidsförhållanden. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på sikt. I linje med FN s barnkonvention är det viktigt att värna om alla barns lika rättigheter och värde, genom att ge samtliga barn i Gislaveds kommun möjlighet att växa upp under goda förhållanden. Det övergripande målet är att barn och ungdomar i Gislaveds kommun ska få trygga och goda uppväxtförhållande. 2a) Särskilt stöd till utsatta grupper Nästan hälften av all ohälsa hos barn och ungdomar kan härledas ur de omständigheter under vilka familjen lever. Många barn och ungdomar lever i en utsatt situation och är i behov av särskilt stöd på ett eller annat sätt. Det är därför av stor vikt att skapa fler positiva och stödjande miljöer som bidrar till en bra start i livet vilket främjar en god hälsa hos barn och ungdomar. En avgörande framgångsfaktor för att skapa dessa miljöer är en god samverkan mellan olika aktörer i samhället. Målet är att bibehålla och utöka särskilda stöd till utsatta grupper i Gislaveds kommun. Tidig upptäckt av barn och ungdomar som far illa Tillgång till god barn och skolhälsovård Tillgång till stöd och hjälp vid utsatthet God samverkan mellan olika verksamheter Aktivt integrationsarbete Tillgång till mötesplatser för barn, ungdomar och föräldrar, ex familjecentral Uppsökande arbete bland barn och ungdomar Vuxenengagemang för barn och ungdomar Tillgång till öppenvård Ungdomsmottagning 2b) Föräldrarstöd Barns olika kompetenser utvecklas i samspel med andra människor och här har föräldrarna en central roll både under spädbarnstiden och senare under uppväxten. Stöd till föräldrar ger dem trygghet i sin roll och främjar därför barnens hälsa. Alla föräldrar är i behov av stöd i sitt föräldrarskap och vissa 9

10 är i behov av extra stöd. Stödet kan vara av ekonomisk eller social karaktär. Stödet bör vara riktat både till fadern och modern. Målet är att stödja föräldrar i Gislaveds kommun på bästa sätt under barns hela uppväxt. Tillgång till bra föräldrautbildningar God samverkan mellan olika verksamheter Starka sociala nätverk runt barn och föräldrar Positiv inställning bland arbetsgivare till jämställd föräldraledighet Tillgång till mötesplatser för föräldrar Goda relationer mellan föräldrar och barns övriga vuxenkontakt 2c) Förskola och skola där barn och ungdomar mår bra I förskolan och skolan når vi alla barn och ungdomar under många år av deras liv. Det är därför av stor betydelse att denna del av uppväxten blir så positiv som möjligt. En förskola och skola där barn och ungdomar mår bra handlar om en helhetssyn på individen, såväl fysisk, psykisk som social. Särskilt viktigt att lyfta fram här är det psykiska och sociala välbefinnandet. Målet är att ha förskolor och skolor i Gislaveds kommun där barn och ungdomar mår bra. Elevdemokrati Hög trivsel och trygghet bland elever och personal Föräldrarengagemang och -inflytande Tillgång till god skolhälsovård Aktivt arbete för att främja goda levnadsvanor Tillgång till stödpersonal i skolan God och kreativ arbetsmiljö för elever och personal Skydds- och allergironder i förskola och skola 2d) Meningsfull fritid Barn och ungdomars dag består till stor del av fritid. Fritiden är ofta organiserad såsom på fritidshem, fritidsgårdar och i föreningsliv, därför är det viktigt att dessa verksamheter håller god kvalitet. Fritiden innehåller även mycket social samvaro. Barn och ungdomar lär sig från tidig ålder hur man fungerar ihop med andra. Genom den sociala samvaron lär de sig om etik och moral, engagemang och aktivering samt om demokrati. Målet är att erbjuda barn och ungdomar i Gislaveds kommun en meningsfull fritid. Rikt och kvalitativt föreningsliv 10

11 Tillgång till fritidsgårdar med kvalitativt god verksamhet Tillgång till goda ledare Fritidsverksamhet som är utformad för att möta olika behov Tillgång till spontanidrottsplatser Tillgång till bibliotek Öppen och bred ungdomsverksamhet inom föreningslivet Ideellt vuxenengagemang 11

12 &!'1 Våra levnadsvanor har utvecklats både positivt och negativ fram till början av 2000-talet. Andelen dagligrökare minskar stadigt medan alkoholkonsumtionen och den narkotikarelaterade dödligheten ökar. Övervikt och fetma är idag ett av våra största folkhälsoproblem och ökar i alla åldrar. Sexuellt överförbara sjukdomar visar i många fall en oroande ökning, i synnerhet bland ungdomar. För att påverka ovannämnda trender behöver vi påverka människors levnadsvanor. Detta kan göras genom att stärka individen till att göra bra val och genom att skapa miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor. För att generera hälsosamma levnadsvanor i Gislaveds kommun ska vi fokusera på ökad fysisk aktivetet, goda matvanor, trygg och säker sexualitet samt minskad droganvändning och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Det övergripande målet är att invånarna i Gislaveds kommun ska utveckla hälsosammare levnadsvanor. Föräldrars och vuxnas medverkan och attityd är av yttersta vikt när det gäller hälsosamma levnadsvanor. 3a) Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten Målet är dels att skapa samhälleliga förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet, dels att människor uppmuntras till att vara fysiskt aktiva i Gislaveds kommun. Kunskap om rörelsens betydelse för hälsan Daglig rörelse i förskola och skola Tillgång till motionsanläggningar Av arbetsgivaren subventionerad friskvård Möjlighet att få fysisk aktivitet på recept enligt FaR på Vårdcentralen Möjlighet till rörelse på egna villkor Aktivt föreningsliv Tillgång till spontanidrottsplatser Goda möjligheter till fysisk aktivitet för boende i kommunens särsklida boenden 12

13 3b) Goda matvanor Maten har stor betydelse för folkhälsan, både i positiv och negativ bemärkelse. Maten är en källa till glädje samtidigt som vad vi äter har stor betydelse för vår hälsa. Våra matvanor har en central roll för flertalet av dagens folksjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdom, cancer och fetma. För att i längden må bra är det viktigt att vi äter så omväxlande som möjligt. I en varierad kost bör fokus ligga på att öka intaget av fibrer, frukt och grönt samtidigt som intaget av fett, salt och socker bör minska. Till goda matvanor hör också regelbundna måltider och en trivsam måltidsmiljö. Målet är att förbättra människors matvanor i Gislaveds kommun. Kunskap om matens betydelse för hälsan God kunskap om matlagning Skolelever som äter frukost, skollunch och middag Tillgång till hälsosamt utbud i offentliga miljöer t ex skolcaféer Ökat intag av frukt och grönt samt fibrer Minskat intag av fett, socker och salt Tillgång till hälsosamt utbud på restauranger Tillgång till nyckelhålsmärkta livsmedel Godisfria kassor i livsmedelsbutikerna Tillgång till näringstät mat i kommunens särskilda boenden. 3c) Trygg och säker sexualitet Möjlighet till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet är fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld. Sex är en viktigt faktor i människors liv och har betydelse för lust och livsglädje. Negativa följder av sexualitet, såsom sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter ska motverkas. Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella och informella strukturer och jämställdhetsfrågor måste vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för trygg och säker sexualitet. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som kan leda till en sämre sexuell hälsa. Detsamma gäller även för människor med annan etnisk bakgrund. Målet är att alla män och kvinnor i Gislaveds kommun ska ha en trygg och säker sexualitet. Tillgång till personer med specialkunskap inom området t ex. skolsköterska, gynekolog, barnmorska Kunskap om vikten av skyddat sex Ungdomsmottagning 13

14 Tillgång till sexualundervisning i skolan Bra självkänsla hos barn och ungdomar 3d) Minskad droganvändning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Begreppet droger innefattar tobak, alkohol, narkotika, doping och sniffning. Målet är att minska all form av droganvändning. Fokus ska ligga på tobak, alkohol och narkotika. Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Därför ska insatser göras för att minska tobaksanvändningen. Insatserna ska särskilt riktas till de grupper där största andelen rökare och snusare finns. Tobaken är i många fall en inkörsport till alkohol och andra droger. En överkonsumtion av alkohol medför allvarliga medicinska skador och sociala problem i stor omfattning. Ökar tillgången på alkoholdrycker i Sverige har det visat sig att konsumtionen också ökar. Oroande är att intensivkonsumtionen bland ungdomar har ökat de senaste åren. Bruk av narkotika är viktigt att arbeta mot. Enligt lagstiftning är all befattning med illegal narkotika, inklusive eget bruk, straffbart. Därför ska Gislaveds kommun verka för en nolltolerans mot narkotika. För de allra flesta är spel om pengar ett nöje men för vissa kan det få förödande sociala och ekonomiska konsekvenser. Många människor har i dag svårt att kontrollera sitt spelande och spelandet har fått allvarliga följder. Spelmissbruk är ofta ett dolt missbruk och kan drabba de anhöriga hårt. Målet är att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Kunskap om drogers negativa betydelse för hälsan Skolor med åtgärdsprogram mot droger Föreningar med drogpolicy Tillgång till tobaksavvänjare Rökfria miljöer Tillsyn av tobak enligt tobakslagen Butikspersonal som kontrollerar legitimation Riskbruksprogram inom hälso- och sjukvården Alkolås Tillsyn av alkohol enligt alkohollagen Alkoholfria miljöer Restaurangpersonal utbildad i ansvarsfull alkoholservering Aktivt arbete för att förhindra illegal försäljning samt langning av droger Kunskap om överdrivet spelande och dess negativa betydelse för hälsan Aktivt arbete för att förhindra illegalt spel 14

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015

Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan Drogförebyggande Handlingsplan Sölvesborgs kommun innehåll Del 1 Tillsyn 5 Del 2 Förebyggande insatser 9 Del 3 Informations- och utbildningsinsatser 15 Del 4 Behandlande insatser 24 Kontakta oss 26 Denna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun

1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i Sjöbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 1(11) Policy för systematiskt folkhälsoarbete i 2011-2014 1. Verksamhetsbeskrivning Folkhälsorådet svarar genom olika samverkansformer med kommuninvånare och övriga intressenter

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING Fastställd av kommunfullmäktige 17 oktober 2011 STRATEGI Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Inledning Alla barn och unga i Haninge ska må

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsplan 2008 Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL... 4 LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 INSATSER I HÄRRYDA KOMMUN... 5 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA... 6 KAMRATSTÖDJARUTBILDNING...

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015 -1- antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - 2 - - alkohol- och drogpolitiskt program - Innehållsförteckning Inledning...5

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa STYRDOKUMENT 1 (21) Ansvarig organisationsenhet: Beslut om förlängning Fastställd av KF Degerfors 2015-06-15 62 KF Degerfors 2012-09-24, 83 Ersätter Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa i

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN. Folkhälsoplan 2004-2008

Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN. Folkhälsoplan 2004-2008 Folkhälsoenheten Skaraborg GÖTENE KOMMUN Folkhälsoplan 2004-2008 Antagen av Kommunfullmäktige 26 april 2004 VISION Det lokala folkhälsoarbetet i Götene kommun utgår från visionen att skapa en god livsmiljö

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN

LÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom

Läs mer

Barn- och ungdomsplan 2012-2015

Barn- och ungdomsplan 2012-2015 Barn- och ungdomsplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-16, 72 1(6) Barn och ungdomsplan 2012-2015 Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnomsorg Kulturskola Bibliotek Elevhälsa

Läs mer

Följade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match:

Följade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match: Idrotts- och hälsocertifiering: Lerkils IF Under 2013 utformar Lerkils IF en policy i samstämmighet med Kungsbacka kommuns krav för att bli en idrotts- och hälsocertifierad förening. Innehållet i denna

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM Diarinr: 2012:284 Kostenheten Kostchef Gunilla Larsson 2012-07-11 Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM - Mat i förskola, skola och äldreomsorg C:\Users\crne\AppData\Local\Temp\evoat.tmp\kostpolitiskt program

Läs mer

Folkhälsoplan 2014 och budget

Folkhälsoplan 2014 och budget Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015. Drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015. Drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015 Drogpolicy och handlingsplan för INLEDNING Denna drogpolicy och handlingsplan gäller samtliga grundskolor och fritidsgårdar i Östersunds kommun. Fristående

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.

Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg. SAMVERKANSPLAN Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg. Inledning I socialnämndens vision står att Ystad ska vara en kommun fri från

Läs mer

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd

Läs mer

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2014-05-23 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun 1 Inledning Kommunstyrelsen har beslutat om att ta fram en Folkhälsostrategi för Mariestads kommun 2014-2017. Syftet med folkhälsostrategin är att

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun

Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt

Läs mer

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan 2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer