Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktahäfte Hälsa och sjukvård"

Transkript

1 Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar om hälsa, habilitering och rehabilitering, samt deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott. Tanken med häftet är att skapa större kunskap om vad FN:s konvention betyder i vardagen. Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 och den trädde i kraft år Det innebär att Sverige har åtagit sig att följa konventionen. Konventionen består av 50 artiklar som ställer krav på jämlika rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Möjligheter till ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning är en viktig rättighet som lyfts fram i konventionen. Detta faktahäfte är ett exempel på hur man kan bryta ner konventionens artiklar i mindre, mer konkreta beståndsdelar för att lättare kunna arbeta med den. Ansvaret för genomförandet av FN-konventionen ligger på alla nivåer av offentlig verksamhet i Sverige. För att kunna uppfylla rättigheterna i konventionen krävs målinriktat arbete med konventionstexterna. Detta arbete kan ske i olika former och detta är ett exempel. Samtidigt måste man förhålla sig till konventionens uttryck och formuleringar på ett korrekt sätt. Konventionen ska tolkas utifrån sin normala orda HSO SKÅNE SID 1

2 lydelse, sitt syfte och sitt sammanhang. Rättighetsartiklarna ska dessutom tolkas i enlighet med de allmänna principerna i artikel 3: Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande friheten att göra egna val samt enskilda personers oberoende, Icke-diskriminering Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten Lika möjligheter Tillgänglighet Jämställdhet mellan kvinnor och män Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet Alla åtgärder som vidtas för att uppfylla konventionen ska genomsyras av dessa. Detta är inte heller en regelbok, utan ett förslag, ett exempel på hur FN-konventionen kan tolkas i praktiken. Utgångspunkten för faktahäftet är naturligtvis konventionen, men ett visst mått av tolkning har varit nödvändigt för att konkretisera artiklarna. Det är viktigt att notera för den som vill hänvisa till faktahäftet. Läsning och hänvisning till faktahäftet bor ske med rimlig tolkning och sunt förnuft. Trevlig läsning och lycka till i ditt arbete med genomförande av FN-konventionen! Hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaron av sjukdom enligt Världshälsoorganisationen WHO (1946). Detta är den definition av hälsobegreppet som används mest frekvent. Samtidigt har den kritiserats för att vara alltför idealistisk. Tar man denna definition som utgångspunkt borde alla vara sjuka, menar kritikerna. Ur ett naturvetenskapligt perspektiv är hälsa detsamma som frånvaro av sjukdom. Sett ur ett humanistiskt perspektiv handlar hälsa snarare om individens upplevelse av sitt välbefinnande. Hälsa och sjukdom ska inte ses som varandras motsatser, att man antingen är sjuk eller frisk. Man kan ha en god hälsa trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Oavsett hur man väljer att se på hälsobegreppet så är hälsa varje människas rättighet. Detta oavsett ras, religion, politisk åskådning, ekonomiska eller sociala förhållanden. I det svenska samhället finns många aktörer som verkar för en bättre folkhälsa och detta sker på olika nivåer i olika sektorer. De senaste åren har forskning visat att gruppen av personer med funktionsnedsättning i högre grad är drabbad av ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Ojämlikheten i hälsa mellan gruppen och övriga befolkningen tenderar också att öka. Därför är det ytterst viktigt att skapa goda förutsättningar för en fungerande hälso-, sjuk- och friskvård. Genom att tillgängliggöra och kvalitetssäkra dessa verksamheter lägger man grunden för en bättre folkhälsa. De olika aktörerna på området skulle kunna sägas arbeta mot samma mål, en friskare befolkning och en jämlik hälsoutveckling. I detta arbete har de olika uppdrag. Hälso- och sjukvården har sitt huvudsakliga uppdrag i att upptäcka och behandla sjukdomar och hälsorelaterade problem, det vill säga att hantera och förebygga ohälsa. Friskvården har ett annat fokus, nämligen att främja hälsa och det friska genom hälsofrämjande aktiviteter och strategier. Hälso-, sjukvårds- och friskvårdsarbete omfattar alltså många aspekter och gäller allt från högspecialiserad sjukvård till möjligheten att ta sig ut i naturen på sin fritid. I denna rapport kring hälsa, sjukvård och friskvård konkretiseras de krav som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer på området. Rätt till bästa möjliga hälsa Personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa på lika villkor som andra, 2016 HSO SKÅNE SID 2

3 menar FN-konventionen. Detta innebär att de ska få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor som andra, bli respektfullt bemötta och få den vård de särskilt behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla och diskriminering på grund av funktionsnedsättning får inte förekomma. Brukaren ska också delges information om sin hälsa och sjukvård och ges möjlighet att påverka denna genom fritt och informerat samtycke. Samtidigt omfattar rätten till bästa möjliga hälsa inte bara hälso- och sjukvård, utan även friskvård. Detta är viktigt för att den enskilde individen själv ska kunna påverka sin hälsa och sina levnadsvanor till det bättre. På så sätt kan vidare funktionsnedsättning, symptom och sjukdomar förebyggas och en bättre hälsosituation främjas. Rätt till friskvård Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till friskvård och deltagande i friskvårdsaktiviteter på lika villkor som andra. Detta gäller både fysisk tillgänglighet på anläggningar och arenor, tillgänglig information och service samt anpassning av aktiviteter och fysisk miljö. Genom satsningar på tillgänglig friskvård anpassad för alla ökar folkhälsan och både den enskilde och samhället blir vinnare. Organiserad idrott och föreningsliv Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att delta i den organiserade idrotten och föreningslivet på lika villkor som andra, enligt FN-konventionen. Idrottsdeltagande ska i största möjliga mån främjas bland personer med funktionsnedsättning. Deltagande i organiserad idrott och/eller föreningsliv kan ge positiva fysiska, psykiska och sociala effekter som kan vara mycket värdefulla för individen. Friskvårdsaktiviteter särskilt för personer med funktionsnedsättning FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att delta i friskvårdsaktiviteter som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning. Detta är viktigt eftersom alla, oavsett funktionsförmåga, ska ges möjlighet till deltagande i friskvårdsaktiviteter. Genom att erbjuda friskvårdsaktiviteter särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning ökar chansen att fler deltar i dessa och att folkhälsan ökar. Tillgängliga idrotts- och friskvårdsanläggningar Alla ska kunna nyttja de idrotts- och friskvårdsanläggningar som finns, oavsett funktionsförmåga. Detta gäller både den fysiska tillgängligheten, den informativa tillgängligheten samt den servicemässiga tillgängligheten. Tillgängliga rekreationsområden Rekreationsområden såsom grönområden, naturnära områden, lekplatser och annat ska göras tillgängliga för alla oavsett funktionsförmåga. Satsningar på att tillgängliggöra rekreationsområden är också satsningar på folkhälsan som lönar sig för både individen och för samhället i stort. Tillgängliga gång- och cykelbanor Infrastruktur ska vara tillgänglig för alla, enligt FN-konventionen. Detta gäller också gång- och cykelbanor som kan nyttjas i hälsosyfte. I Plan- och Bygglagen (PBL) samt Boverkets författningssamling (BFS 2004:15 ALM 1) och (BFS 2011:13 - HIN 2) finns konkreta krav för utformning av tillgängliga gång- och cykelbanor. Tillgänglig information Det bör finnas tillgänglig information om vilka möjligheter till friskvård som finns i varje kommun, exempelvis på kommunens hemsida. Informationen borde också klargöra vilken målgrupp olika aktiviteter riktar sig till och vilken anpassning som finns. Hälso- och sjukvård på lika villkor Personer med funktionsnedsättning är en målgrupp som i många fall drabbas av hälsorelaterade problematiker av olika slag. Gruppen blir därmed i hög grad beroende av hälso- och sjukvårdens hjälp på olika sätt. Därför är det av största vikt att dessa personer ges en god, kvalitativ hälso- och sjukvård på lika villkor som andra. Detta ställer i sin tur ett flertal krav som ska efterlevas. Vårdinstans Brukaren ska ges en kvalitativ och god vård på lika 2016 HSO SKÅNE SID 3

4 villkor som andra oavsett typ av vårdinstans och geografisk placering. Detta innebär att diskriminering på grund av funktionsnedsättning inte får förekomma och att personalen ska ge brukaren vård av samma kvalitet som till andra. Detta innefattar ett gott, respektfullt bemötande, förståelse för allas olikheter och unika behov. För att personalen ska kunna ge sådan vård krävs utbildning och kvalitetsindikatorer för fortbildning och uppföljning inom verksamheten. Vård/behandling Vården som brukaren ges ska vara behovsanpassad och kvalitativ. Sjukvårdspersonalen ska ha en förståelse för patientens behov och på ett enkelt sätt kunna förklara vad sjukdomsproblematiken och behandlingen innebär. Brukaren har också rätt till den vård denne behöver särskilt på grund av sin funktionsnedsättning. Rätt till den vård man behöver särskilt på grund av sin funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning har rätt till sådan vård de behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Detta är viktigt för att lindra och minska symptom och begränsa vidare funktionsnedsättning och följdsjukdomar. Det ställer krav på en fungerande vårdsamordning då olika vårdinstanser och personal kan vara engagerade i samma vårdprocesser. hälsa. Inom gruppen finns ökad risk för sexuellt utnyttjande, svårigheter och risker för ojämlikhet i sexuella relationer. FN-konventionen menar att personer med funktionsnedsättning i samband med besök i hälso- och sjukvården ska informeras om sexuell och reproduktiv hälsa och få lämplig rådgivning i dessa frågor. De ska ha tillgång till sexuell- och reproduktiv hälsovård på lika villkor som andra. Om de behöver sådan hälsovård särskilt på grund av sin funktionsnedsättning ska de också få det. Tillgänglighet Tillgänglig vårdlokal Vårdanläggningen och vårdlokalen ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga, enligt FN:s konvention. Detta gäller delvis den fysiska tillgängligheten att obehindrat kunna ta sig fram i lokalerna och använda en handikappanpassad toalett. Men tillgängligheten gäller också skyltning och all information som behövs för att kunna navigera och hitta rätt i lokalerna. Rätt till fritt och informerat samtycke Brukaren har rätt att få information om sin hälsa och vård. Det är av största vikt att sjukvårdspersonalen enkelt och pedagogiskt kan förklara vad olika sjukdomstillstånd och behandlingsmetoder innebär för individen. Brukarens förståelse för detta och möjliga konsekvenser är nödvändig när denne ska fatta beslut om sin hälsa och vård. Sjukvårdspersonalen ska be om patientens samtycke till de undersökningar/behandlingar som blir aktuella under vårdprocessen. För att individen ska kunna ha inflytande över sin hälsa och vård är kunskap, förståelse och delaktighet viktiga förutsättningar. God kommunikation är därför viktig och patientens delaktighet blir en förutsättning för god vård. Information om sexuell och reproduktiv hälsa Personer med funktionsnedsättning, särskilt intellektuell sådan, har behov av utökat stöd när det gäller förebyggande sexuell och reproduktiv 2016 HSO SKÅNE SID 4

5 Tillgänglig information och service Den information och service som ges ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga. Brukaren måste kunna förstå informationen som ges och servicen ska vara anpassad för alla. Detta är en av flera viktiga aspekter när hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla. Om det skulle uppstå problem i kommunikationen bör det finnas en stödfunktion tillhands, till exempel en teckentolk. Bemötande Respektfullt och värdigt bemötande Varje individ, oavsett funktionsförmåga, ska bemötas med respekt och värdighet. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet. I vården är individen utlämnad till personalens omhändertagande och kunskap, därför är det så viktigt att personalen bemöter på ett gott sätt och ger ett gott omhändertagande. Många personer med funktionsnedsättning besöker hälso- och sjukvården frekvent. För att dessa besök ska bli en dräglig del av livet krävs att personalen bemöter varje individ på ett gott sätt, utifrån individuella behov och förmåga. Personalen ska också vara beredd att besvara patientens frågor. Närhet till vård Vård så nära hemorten som möjligt Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas vård så nära hemorten som möjligt, även på landsbygden. Närheten till vård är en viktig faktor för tillgänglighet, och vården ska vara tillgänglig på lika villkor för alla. Frekventa sjukvårdsbesök är realitet för många personer med funktionsnedsättning och för att besöken ska bli en dräglig del av livet bör det geografiska avståndet inte vara alltför stort. Nyetableringar på landsbygden För att minska avstånden till vården kan nyetableringar på landsbygden krävas. Om de geografiska avstånden är alltför stora är färdtjänst och andra transportmedel inte lämpliga alternativ. En patient ska inte behöva åka långt för ett vårdbesök. Förbindelser Att det finns fungerande kollektivtrafikförbindelser och färdtjänstservice är viktigt för att underlätta för brukare och patienter. En brukare ska kunna känna sig trygg i att beställa färdtjänst och vara säker på att fordonet kommer. Det ska vara enkelt att ta sig till hälso- och sjukvårdsinstitutioner. Närhet Närhet är en viktig faktor för tillgänglighet. Hälsooch sjukvård är livsviktig service som bör finnas inom relativt korta geografiska avstånd. Det ska vara enkelt att ta sig till hälso- och sjukvårdsinstitutioner. Sociala skyddsnät Rätt till sjukförsäkring och livförsäkring på lika villkor som andra Personer med funktionsnedsättning ska kunna känna sig trygga i att de har möjlighet att sjukförsäkra och livförsäkra sig utan hinder, på lika villkor som andra. Diskriminering på grund av funktionsnedsättning får inte förekomma, enligt FN-konventionen. Tillhandahålla kvalitativ vård Personal bemötande Personer med funktionsnedsättning har rätt till ett gott bemötande på lika villkor som andra. Dåligt bemötande på grund av funktionsnedsättning är diskriminering. Ett gott bemötande har stor betydelse för vårdkvaliteten och rör grundinställningen till det viktiga personliga mötet. Gott bemötande grundar sig i respekt för människors lika värde samt individens självbestämmande och integritet. Attityder Personer med funktionsnedsättning ska inte diskrimineras genom negativt bemötande och fördomsfulla attityder. Dessa personer har rätt till ett gott, positivt bemötande på lika villkor som andra. Information från personal Informationen som personalen ger ska vara möjlig att uppfatta för alla. Om det uppstår problem i kommunikationen måste det finnas möjlighet till stöd av teckentolk, dövblindtolk eller annan lämplig stödfunktion HSO SKÅNE SID 5

6 Utbildning och kunskap Fortbildning För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge en god vård krävs att de kontinuerligt fortbildas inom relevanta kunskapsområden. Det bör finnas en bredd i fortbildningen som täcker in samtliga områden av relevans för verksamheten. Utbildningsplan Det bör finnas en plan för hur personalen ska utbildas och inom vilka kunskapsområden. Utbildningsplanen bör vara behovsbaserad och ha en koppling till de för verksamheten aktuella och relevanta arbetsområdena. Implementering av forskningsrön Det bör finnas planer för hur aktuell och relevant forskning ska implementeras i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Detta är viktigt för att tillvarata de forskningsrön som presenteras och på ett lämpligt sätt implementera dessa i verksamheterna. Samarbete med brukarorganisationer Dialog med patientföreträdare För att kunna erbjuda en patientcentrerad vård är det grundläggande att ha en dialog/samarbete med brukarorganisationer som ofta har stor erfarenhet av hälso- och sjukvården. Dessa erfarenheter och kunskaper kan vara värdefulla för utveckling av hälso- och sjukvårdens verksamheter. Hälsotjänster Mat anpassad efter särskilda behov I hälso- och sjukvården ska det serveras sådan mat och dryck som alla kan få i sig oavsett funktionsförmåga och behov. Att kunna få i sig den näring man behöver blir särskilt viktigt vid ett sjukdomstillstånd eller annan hälsoproblematik. Mat lätt att tugga och svälja I hälso- och sjukvården ska det serveras sådan mat och dryck som alla kan få i sig oavsett funktionsförmåga och behov. Detta är av största vikt då sjukvården omhändertar sjuka människor som behöver näringsriktig kost för att främja tillfrisknande. Deltagande i befolkningsbaserade folkhälsoprogram Alla invånare ska inkluderas i befolkningsbaserade folkhälsoprogram och folkhälsoinsatser. Detta oavsett funktionsförmåga och behov. Personer med funktionsnedsättning har rätt till friskvård på lika villkor som andra och deras behov ska beaktas särskilt vid utformning av folkhälsoprogram. Mätbarhet och utvärdering Hälso- och sjukvården bör genomföra regelbundna utvärderingar och uppföljningar av sin verksamhet. I sådant arbete bör förutbestämda kvalitetsmått och andra indikatorer användas för att ge objektiva och rättvisa resultat av verksamhetens funktiona- Patientcentrerad vård Den hälso- och sjukvård som erbjuds ska utgå från patientens behov och därmed vara patientcentrerad. Detta innebär att patientens behov ska komma i första hand, att patienten blir lyssnad på och förstådd samt att de undersökningar/behandlingar som genomförs ska utgå från patientens behov. Därutöver är kunskap, förståelse och delaktighet viktiga förutsättningar för individens inflytande över sin hälsa, vård och behandling. God kommunikation är viktig och patientens delaktighet blir en förutsättning för god vård HSO SKÅNE SID 6

7 litet. Uppföljning av verksamheten Hälso- och sjukvårdsverksamheter bör regelbundet följa upp sin verksamhet med stöd i olika utvärderingsverktyg och kvalitetsindikatorer. Detta för att säkra en viss kvalitetsnivå och identifiera utvecklingsområden. Kvalitetsindikatorer I samband med uppföljning av verksamheten inom hälso- och sjukvården bör man fastställa ett antal kvalitetsindikatorer att mäta före och efter uppföljning. Dessa indikatorer ska vara relevanta för mätning av kvaliteten i verksamheten och ge en bred bild av läget. Laglydelse och uppföljning Hälso- och sjukvården lyder under ett flertal lagar som ska följas. Dessa är bland annat Patientlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det är av största vikt att man i samband med uppföljning av verksamheten säkerställer att denna lever upp till dessa lagar. Rätt till habilitering/rehabilitering Personer med funktionsnedsättning har rätt till deltagande i ett fungerade och väl uppbyggt habiliterings- eller rehabiliteringsprogram. Dessa program ska vara särskilt inriktade på områdena hälsa, sysselsättning, utbildning och social service. Grundas på tvärvetenskaplig bedömning En lämplig habilitering/rehabilitering ställer krav på samarbete mellan olika instanser och huvudmän. Naturligtvis bör habiliteringen/rehabiliteringen utformas med tanke på individens behov, sett ur olika perspektiv. Utifrån behov och förmåga En lämplig habilitering/rehabilitering ska utformas utifrån individens behov och förmåga, annars fyller den inte sitt syfte. Varje individ har olika behov och förmågor. För att habiliteringen/rehabiliteringen ska bli framgångsrik krävs att den individanpassas i den mån det är möjligt. Habiliterings- eller rehabiliteringsprogrammet ska börja så tidigt som möjligt. Främja största möjliga oberoende Den habilitering/rehabilitering som erbjuds ska främja största möjliga oberoende hos individen. Detta ställer krav på en kvalitativ habilitering/rehabilitering som omfattar flera aspekter. Rätt till full fysisk förmåga Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full fysisk förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens fysiska förmåga till fullo, utifrån individens egna förutsättningar. Rätt till full mental förmåga Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full mental förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens mentala förmåga till fullo, utifrån individens egna förutsättningar HSO SKÅNE SID 7

8 Rätt till full social förmåga Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full social förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens sociala förmåga till fullo, utifrån individens egna förutsättningar. Rätt till full yrkesmässig förmåga Habiliteringen/rehabiliteringen ska ge rätt till full yrkesmässig förmåga, vilket kan innebära att habiliteringen/rehabiliteringen ska främja individens yrkesmässiga förmåga till fullo, utifrån dennes egna förutsättningar. Främja inkluderande och deltagande i livets alla aspekter Habiliteringen/rehabiliteringen ska främja inkluderande och deltagande i samhället och i livets alla aspekter, vilket innebär att habiliteringen/ rehabiliteringen ska främja individens möjligheter till deltagande i samhället och livet till fullo, utifrån dennes egna förutsättningar. själv välja huruvida denne önskar delta i ett habiliterings- eller rehabiliteringsprogram eller inte. Det är också viktigt att programmet som erbjuds är tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga, så att varje individ kan ta del av programmet på lika villkor. Så nära hemorten som möjligt Habiliterings- och rehabiliteringsprogram ska erbjudas så nära individens hemort som möjligt. Detta innebär att individen inte ska behöva förflytta sig alltför stora geografiska avstånd för att ta sig till platsen för habiliteringen/rehabiliteringen. Främja tillgång till, och kunskap om, hjälpmedel och teknik Habiliterings- och rehabiliteringsprogram ska främja tillgång till, och kännedom om, användning av hjälpmedel och teknik som är utformade för personer med funktionsnedsättning som främjar habilitering och rehabilitering. Vara frivilliga och tillgängliga Habiliterings- och rehabiliteringsprogram som erbjuds personer med funktionsnedsättning ska vara frivilliga och tillgängliga, menar FN-konventionen. Detta innebär att individen ska ges möjlighet att Redskapsboden Redskapsboden är ett treårigt projekt som drivs av HSO Skåne med finansiering från Arvsfonden. Syftet är att göra FN-konventionen mer konkret, lättare att förstå och enklare att använda i praktiken. Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 och den trädde i kraft år Sverige har därmed åtagit sig följa konventionen, men det återstår mycket att förbättra innan vi når målet ett samhälle för alla. HSO Skåne anser att FN:s konvention borde bli svensk lag för att ytterligare stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. En viktig del av Redskapsboden är webbtestet konventionskollen där du kan testa om nio olika vardagsmiljöer lever upp till konventionen HSO Skåne Östra Varvsgatan MALMÖ HSO SKÅNE SID 8

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se

Verksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande

Läs mer

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Hållbar stad öppen för världen Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Beslutad i kommunfullmäktige 2015-06-11 www.goteborg.se Göteborgs Stads program för full

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Om likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar

Om likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar Rapport 1:2009 Om likarättigheter och servicekvalitet i samhällets stöd till äldre personer med funktionsnedsättningar En rapport från Kristdemokraterna Seniorförbundet Januari 2009 Gör livet enklare för

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering

Läs mer

Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde. Torsdag den 12 februari kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30.

Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde. Torsdag den 12 februari kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30. Datum 2015-02-02 Kallelse Kalmar kommuns tillgänglighetsråd kallas till sammanträde Tid Plats Torsdag den 12 februari kl.16:00-18:00. Organisationernas företrädare samlas kl. 15:30. Sammanträdesrum KS-salen,

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Författare: Annika Ekberg, LSS handläggare Förord År 1993 antog generalförsamlingen i FN 22 standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet

Läs mer

Full delaktighet för alla

Full delaktighet för alla 1 (16) Full delaktighet för alla Bild: Snäckan - en lekplats för alla bakom Hugins väg på Linero Plan för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättningar i Lunds kommun med kommunstyrelsens

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011 Förskola: Specialförskolan Uroxen Ansvarig för KR: AnnCharlotte Olai Förutsättning Antal förskolebarn 48 Antal årsarbetare

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Insatser för personer med funktionsnedsättningar Strategiplan för boende, sysselsättning, arbete och fritid 2014-2018

Insatser för personer med funktionsnedsättningar Strategiplan för boende, sysselsättning, arbete och fritid 2014-2018 Insatser för personer med funktionsnedsättningar Strategiplan för boende, sysselsättning, arbete och fritid 2014-2018 Bakgrund Beslut i socialnämnden att ta fram en strategi i januari 2013 kring insatser

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Plan för personer med funktionsnedsättning

Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Handikapprogram Stockholms läns landsting

Handikapprogram Stockholms läns landsting Handikapprogram Stockholms läns landsting För perioden 2007-2010 1(20) Inledning Programmet är både en deklaration och ett instrument som tillsammans med gällande hälso- och sjukvårds, trafik- och handikapplagstiftning

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Förord. Lilly Bäcklund Kommunstryrelsens ordförande. John-Gunnar Jönsson Kommunchef

Förord. Lilly Bäcklund Kommunstryrelsens ordförande. John-Gunnar Jönsson Kommunchef Förord En av fem som lever i Lycksele kommun har någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, psykisk funktionsnedsättning, allergi eller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Åtagandet att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. Frågor Är ert parti beredd att ge stöd till följande förslag:

Åtagandet att anställa personer med funktionsnedsättning i den offentliga sektorn. Frågor Är ert parti beredd att ge stöd till följande förslag: LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING FRÅN INTERNATIONELL TRAKTAT TILL VARDAGSPRAKTIK

RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING FRÅN INTERNATIONELL TRAKTAT TILL VARDAGSPRAKTIK RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING FRÅN INTERNATIONELL TRAKTAT TILL VARDAGSPRAKTIK Presentationens innehåll E Internationella överenskommelser E Sverige är en dualistisk stat E Använd konventionen

Läs mer

Röster från fältet. En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14. Hanna Garellick

Röster från fältet. En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14. Hanna Garellick Röster från fältet En rapport om tillgänglighet i ESF-projekt 2011-01-14 Hanna Garellick Innehåll En rapport om tillgänglighet i ESF projekt s.1 Syfte s.1 Bakgrund s.1 Funktionsnedsättning och funktionshinder

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2013-11-19 Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning Detta dokument ersätter Handlingsprogram för funktionshindrade, antaget av kommunfullmäktige 2011-02-12, 22. Älvsbyn

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Kommunledningsförvaltningen Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-10-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.Inledning och bakgrund...2 2.Syfte och mål...2 3.Tillvägagångssätt..

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Funktionsnedsättning inget hinder

Funktionsnedsättning inget hinder . Funktionsnedsättning inget hinder Lindesbergs kommun förbättrar tillgängligheten 2013-2016 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11

Läs mer

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning

En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1471 av Barbro Westerholm m.fl. (FP) En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014 Sidan 1 (6) Hjälpmedel - En fråga om mänskliga rättigheter! Fastställd av s styrelse den 29 januari 2014 är en svensk federation inom funktionshinderrörelsen som bildades i december 2009 och som verkar

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde DOMHERREN Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Plan mot diskriminering

Läs mer

POLICY - Umeå City IBF -

POLICY - Umeå City IBF - POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet

Läs mer

Vad är viktigast? Att mötas och bemöta på ett respektfullt sätt Kartlägg behoven Sätt upp tydliga mål Uppmuntra de starka sidorna Skapa struktur Anpassa miljön Var tydlig Var spännande Bemötande/att mötas

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA/ DOJAN Läsåret 2015-2016 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Likabehandlingsplan/

Läs mer

TD Tillgänglighetsdatabasen

TD Tillgänglighetsdatabasen 1 Innehåll TD Tillgänglighetsdatabasen........................................... 5 Hitta i TD.............................................................. 6 En mänsklig rättighet...................................................

Läs mer

Handikappföreningarna Sörmland. Eleonoragatan 18 63343 Eskilstuna Tel. 016-13 87 90 kansli@hsod.se www.hsod.se Fax. 016-13 87 91

Handikappföreningarna Sörmland. Eleonoragatan 18 63343 Eskilstuna Tel. 016-13 87 90 kansli@hsod.se www.hsod.se Fax. 016-13 87 91 Handikappföreningarna Sörmland Eleonoragatan 18 63343 Eskilstuna Tel. 016-13 87 90 kansli@hsod.se www.hsod.se Fax. 016-13 87 91 Är ett samarbetsorgan och en samarbetspartner för 25 handikappföreningar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun Kommunstyrelsens kontor Handikappolitiskt program för Södertälje kommun alla nämnders och bolagsstyrelsers ansvar Antagen av kommunfullmäktige i oktober 2011 Vision och grundläggande utgångspunkter Södertälje

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan

Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan Ulriksdalsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-10-26 Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/16 Ulriksdalsskolans förskoleklass, skola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Antagen: 2014-10-30 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder

Läs mer

Västra Lunds förskolas Likabehandlingsplan 2014. För alla varje dag

Västra Lunds förskolas Likabehandlingsplan 2014. För alla varje dag Västra Lunds förskolas Likabehandlingsplan 2014 För alla varje dag 1. Västra Lunds vision för likabehandlingsarbetet På Västra Lunds förskola ska alla trivas och känna sig trygga. Ingen ska bli diskriminerad,

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer