Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Transkript

1 1 Fastställd av kommunstyrelsen , 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning och samverkan, leds av en särskild styrgrupp för barn- och ungdomsfrågor. Styrgruppen består av följande funktioner: Kommundirektör Barn- och utbildningschef Socialchef Kulturchef Fritids- och folkhälsostrateg (samordnande tjänsteman) Styrgruppens uppgift är att identifiera vilka frågor som kräver samordning och samverkan inom och mellan de verksamheter som arbetar med barn och ungdomar och medverka till att dessa frågor genomförs och följs upp. Utgångspunkten är det arbete som genomfördes inom ramen för Ung och Trygg. Uppföljning av pågående samarbets- samverkansgrupper sker två gånger per år. Prioriteringar och fokusområden utgår från aktuella behov och kan förändras över tid. Styrgruppen sammanträder minst fyra gånger per år. Samordning Inom respektive förvaltning finns ansvariga samordnare för barn- och ungdomsfrågor. Samordningsansvariga inom respektive förvaltning är: Enhetschef familjeenheten, socialförvaltningen Elevhälsochef, barn- och utbildningsförvaltningen Kulturenheten (utses när kulturchefen tillträtt), kommunstyrelsens förvaltning Fritids- och folkhälsostrateg, samhällsbyggnadsenheten, kommunstyrelsens förvaltning Arbetssätt Samordningsansvariga inom respektive förvaltning ansvarar för: - att det upprättas planer för hur arbetet ska gå till inom de beslutade samverkansformerna, vem som ansvarar och hur och när uppföljning sker - att det fortlöpande arbetet sker enligt upprättade planer - rapportering till styrgruppen två gånger per år

2 2 Information och kommunikation Förvaltningschefen och samordningsansvariga i respektive verksamhet ansvarar för att ta fram en kommunikationsplan utifrån de förutsättningar som finns i den egna organisationen så att Mål- och styrdokumentet blir väl känt, kommunicerat och förankrat hos alla medarbetare som arbetar med barn och ungdomsfrågor i hela organisationen oavsett nivå eller organisationstillhörighet Ekonomi Respektive nämnd avsätter kr/år för finansiering av olika aktiviteter och insatser med fokus på samverkan. Sammantaget minst kr/år. Projekt, aktiviteter och gemensam utveckling Inom ramen för ovanstående ekonomi kan verksamheter ansöka om medel för insatser som syftar till att förbättra och utveckla samverkan och nå målen för verksamheten. Styrgruppen fattar löpande beslut om projektfinansiering. Ekonomin skall också möjliggöra genomförandet av 1-2 utvecklingsdagar per år för medarbetare som arbetar med barn- och ungdomar. Utvecklingsdagarna syftar till inspiration, kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och presentation av samverkansprojekt. Värdegrund Värdegrunden har tagits fram med hjälp av medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och dåvarande kultur- och fritidsförvaltningen inom ramen för arbetet Ung och Trygg. Värdegrunden framgår av bilaga 1. Mål Övergripande mål Att alla barn och ungdomar ges möjlighet att nå sina mål och genomföra sin skolgång med godkända betyg, må bra och uppleva en god självkänsla. Gemensamma inriktningsmål Målsättningen är att kommunens samlade resurser inom barn- och ungdomsverksamheten ska säkerställa: Att vårt gemensamma arbete har ett inkluderande förhållningssätt. Att barn och ungdomar har goda levnadsförhållanden i en trygg och säker miljö. Att ett samlat och resurseffektivt förebyggande arbete och stöd sker för att motverka att barn och ungdomar hamnar i utanförskap. Att utgå ifrån en gemensam värdegrund i vårt arbete, där tillgänglighet, likvärdighet och gemensamt ansvar är nyckelbegrepp. Att med gemensam styrning och ledning genomföra insatser för att stärka barn och ungdomars rättigheter och delaktighet. Bilaga: Värdegrund för arbetet med barn och unga

3 Bilaga Värdegrund för arbetet med barn och unga Vi ska alla samverka för att förebygga och motverka att barn och ungdomar hamnar i utanförskap. Barn och ungdomar ska kunna säga - Ung och trygg i Västervik! Det förebyggande arbetet kring barn och unga är en social investering för att ta tillvara det mänskliga kapitalet! Grundsynen utgår från FN:s konvention om mänskliga rättigheter där alla människor har samma värde och ska mötas med respekt och lyhördhet. FN:s barnkonvention och dess synsätt ska genomsyra arbetet med barn och unga i Västervik. Konventionen slår bland annat fast att alla barn har samma rättigheter att växa upp under trygga förhållanden, att utvecklas och att skyddas mot övergrepp och utnyttjande. Grunden i barnkonventionen är principen om barnets bästa. Den principen uttrycks i svensk lagstiftning som berör barn. När åtgärder rör barn ska man särskilt beakta vad hänsynen till barnets bästa kräver (2 kap, 1, SoL). Barn ska behandlas som subjekt med egna rättigheter. Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och består av 54 artiklar där alla är lika viktiga och bygger på fyra principer: Barnet ska skyddas mot alla former av diskriminering (art 2) Barnets bästa ska beaktas i alla beslut (art 3) Barn har rätt till liv och utveckling (art 6) Barnet ska ha rätt att säga sin mening och få den respekterad (art 12)

4 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barnet ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling ( 6 kap 1 FB). I rätten till omvårdnad ingår både fysisk och psykisk omsorg. Det är vårdnadshavaren som har ansvar för att barnets behov blir tillgodosedda och föräldrar har huvudansvar för sitt barn med stöd av samhällets generella insatser. Vi vet vilka riskfaktorerna är som gör att unga människor hamnar i utanförskap och det är allas ansvar att avsätta resurser. Det handlar om attitydförändringar hos alla och att vi arbetar uthålligt och långsiktigt Att arbeta förebyggande innebär att så långt det är möjligt förhindra att skador och problem av olika slag uppstår. Ett bra förebyggande och hållbart arbete fokuserar blanda annat på friskfaktorer och salutogena arbetssätt. Det innebär att se till hälsans ursprung och på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Utbildningssatsningar har stor betydelse för barn i riskgrupper Utsatta barns utveckling på lång sikt är att skola och utbildning är vägen ut ur utsatthet. Det ser man tydligt i återkommande resultat från all forskning. Vårt arbete blir därför att öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer enkelt! Det finns inte något direkt samband mellan svår barndom och hur livet blir längre fram. De flesta människor som haft en svår barndom klarar sig faktiskt bra i livet. Utbildning är den främsta skyddande faktorn för utsatta barn och ungdomar. Vårt uppdrag är att agera förebyggande, tvärsektoriellt och långsiktigt! Framtidsverkstan ger oss möjlighet att ta fram våra kreativa tankar och idéer som en början på vårt gemensamma arbete så att barn och ungdomar känner att växa upp i Västervik är detsamma som UNG och TRYGG.

5 Vilka samarbetar? Socialtjänsten Skolan Polisen Kommunstyrelsens förvaltning Landstinget Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning har inom kultur- och fritidsfrågor som uppdrag att: Genom samarbete med andra aktörer skapa trygga och stödjande nätverk för och runt ungdomar. Fortsätta utveckla idrotts- och fritidsutbudet Förstärka och förbättra utbudet av kulturell verksamhet med inriktning mot ungdomar i bra och ändamålsenliga lokaler samt att utveckla verksamheter med stort utrymme för nya idéer och nya grepp Kultur och föreningsliv ska bidra till att skapa mötesplatser, sammanhållning och mänsklig tillväxt Bibliotek, arkiv och museer fyller en viktig funktion som källa till kunskap för det livslånga lärandet. Samverkan ska ske med besöksnäringen. Verksamheten bedrivs inom fyra huvudområden: idrotts- och fritidsverksamhet, allmänkulturell verksamhet, biblioteksverksamhet och fritidsgårdsverksamhet

6 Skolan Skolans uppdrag är att främja alla elevers utveckling och lärande. I samarbete med hemmen ska skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 ). Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör, skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Alla som arbetar i skolan ska särskilt uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Polisen Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Polisens värdegrund Polisen genomför sitt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande

7 Socialtjänsten Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden (5 kap 1 SoL) Socialtjänsten ska arbeta uppsökande och förebyggande, rådgivning och stöd ska erbjudas inom ramen för den förebyggande verksamheten och vid behov ska socialtjänsten utreda, erbjuda barn, unga och familjer insatser. Den grundläggande principen är att barnets föräldrar är de som bäst kan företräda barnets intresse och socialtjänstlagen bygger på frivillighet och betonar ett nära samarbete med hemmet. Teoretiska utgångspunkter Grundläggande teorier inom den sociala barn- och ungdomsvården är utvecklingsekologi liksom systemteori och modern utvecklingspsykologi med fokus på kommunikation, relationer och samspel mellan människor. Systemteori bygger på vikten av att se helheten, som är mer än summan av delarna och att belysa en helhetsbild rörande individen utifrån familjebild, boende, skola, socialt nätverk, ekonomi, fritidsaktiviteter etc. Ur ett barnperspektiv fokusera på anknytning till vårdnadshavare, social och emotionell tillgänglighet, fysisk, psykisk och materiell trygghet och säkerhet vilket borgar för en positiv utveckling av individen. Det kan handla om att uppmuntra ungdomars rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. Professionellt bemötande av såväl enskilda familjemedlemmar och familjen som enhet bygger på lyhördhet, ärlighet och respekt. Grundläggande synsätt är att varje ungdom och förälder är en unik individ med egna behov och inneboende resurser. Vid insatser gentemot ungdomar/familj inbegrips tre huvudområden för fokusering. Dessa är 1. barnets behov, 2. föräldrarnas förmåga samt 3. faktorer i familjen och omkringliggande miljön. Sammanfattning För att nå maximal nytta bör det finnas: Samordnad ledning och styrning Långsiktig och hållbar planering Samordning av resurser med märkbara vinster för alla parter både för individ och samhälle Mätbara mål som kontinuerligt följs upp, utvärderas och synliggörs Gemensamma långsiktiga arbetsprocesser Budgetarbete med ekonomiska modeller och ekonomiskt uppföljningsarbete