Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN"

Transkript

1 Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd 7 Dålig tandhälsa 9 Nedsatt psykiskt välbefinnande 11 Hälsorelaterad livskvalitet 12 Hör samtal utan svårighet 13 Hör samtal utan svårighet 13 Trygghet/Sociala relationer 15 Aktivitet på fritiden 15 Socialt stöd 15 Tillit 15 Saknar tillit till människor 16 Avstår att gå ut p.g.a. rädsla 19 Någon att dela innersta känslor med 20 Hjälp med praktiska problem 22 Socioekonomiska förhållanden 23 Saknar kontantmarginal 24 Utbildningsnivå 26 Levnadsvanor 27 Riskkonsumtion av alkohol 28 Röker dagligen 30 Snusar dagligen 32 Fetma BMI>30 36 Äter frukt och grönt 38 Riskabla spelvanor 40 Bilaga 1 42 Definitioner 42 För mer information kontakta Hans Fröling Tel: E-post: Produktion: Utvecklingsenheten - Foto: HelenBoström Jämtlands läns landsting

3 Sammanfattning Under våren 2006 genomförde Folkhälsoinstitutet en nationell befolkningsenkät för att kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Jämtlands läns landsting deltog i undersökningen och skickade ut ca enkäter till ett slumpmässigt urval personer i länet. Resultatet som nu har analyserats på kommunnivå ger en bild av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND I Bräcke kommun uppger nära två tredjedelar av invånarna ett gott allmänt hälsotillstånd. Andelen sjunker med stigande ålder. DÅLIG TANDHÄLSA I Bräcke kommun uppger ca. 18 procent av befolkningen dålig tandhälsa. NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE I Bräcke kommun sjunker nedsatt psykiskt välbefinnande med stigande ålder. Människor utanför arbetslivet uppger i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än yrkesarbetande. HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET (EQ5D) I Bräcke kommun har kvinnor, med undantag för män i åldern år, i högre grad nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Smärtor begränsar livskvaliteten i stor omfattning och besvären ökar med stigande ålder. Hög andel oro/nedstämdhet anger nästan varannan ung kvinna. HÖR SAMTAL UTAN SVÅRIGHET I Bräcke kommun har män i genomsnitt svårare att höra vad som sägs i ett samtal på grund av hörselnedsättning. SAKNAR TILLIT TILL MÄNNISKOR I Bräcke kommun anger ungefär var femte invånare bristande tillit till andra människor. DELTAR I SOCIALA AKTIVITETER I Bräcke kommun deltar mer än två tredjedelar av invånarna i sociala aktiviteter. Deltagandet sjunker i huvudsak med stigande ålder. AVSTÅR ATT GÅ UT P.G.A. RÄDSLA I Bräcke kommun har fler än var tredje ung kvinna någon gång avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt. NÅGON ATT DELA INNERSTA KÄNSLOR MED I Bräcke kommun tenderar andelen med emotionellt stöd bland kvinnor minska med stigande ålder och hos män finns motsatta tendenser. HJÄLP MED PRAKTISKA PROBLEM I Bräcke kommun är det i högre grad män än kvinnor som uppger att de inte kan få hjälp med praktiska problem i vardagen. Det kan gälla matinköp, enklare reparationer etc. 3

4 SAKNAR KONTANTMARGINAL I Bräcke kommun anger var tredje kvinna och var fjärde man att de inte kan skaffa fram kr inom en veckas tid. Andelen är högre bland människor utanför arbetslivet. UTBILDNINGSNIVÅ I Bräcke kommun har unga kvinnor markant högre utbildning än unga män. RISKKONSUMTION AV ALKOHOL I Bräcke kommun har ca. var tionde invånare ett riskabelt alkoholbeteende. RÖKER DAGLIGEN I Bräcke kommun röker nästan var femte man och var fjärde kvinna dagligen. Störst andel dagliga rökare återfinns i åldersgruppen år. SNUSAR DAGLIGEN I Bräcke kommun snusar var tredje man och var tionde kvinna dagligen. FYSISK AKTIVITET 30 MIN/DAG I Bräcke kommun anger två tredjedelar av invånarna kvinnorna fysisk aktivitet mer än 30 minuter per dag. FETMA BMI>30 I Bräcke kommun lider ca. 19 procent av kommuninvånarna av fetma, dvs. ett BMI (Body Mass Index) högre än 30. ÄTER FRUKT OCH GRÖNT 5 GÅNGER/DAG I Bräcke kommun äter var tionde kvinna och färre än var tjugonde man frukt och grönsaker 5 gånger/dag eller oftare. RISKABLA SPELVANOR I Bräcke kommun har ca 2 procent av invånarna riskabla spelvanor. 4

5 Inledning Bakgrund Det övergripande nationella folkhälsomålet är att: Skapa samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. För att kunna fatta beslut och göra prioriteringar är det viktigt att veta hur befolkningen mår och lever. Den här rapporten ger en bild av befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i Bräcke kommun Den bygger på en enkätundersökning med ett urval av ca. 10 procent av kommuninvånarna. Bra underlag är viktigt Det behövs bra underlag från såväl registerdata som enkätundersökningar för att få en samlad bild av hälsotillståndet i befolkningen och mot bakgrund av den på bästa sätt kunna svara an mot befolkningen behov. Tillgången till olika registerdata ger värdefull, men i visst avseende begränsad, information om sjukdomsförekomst och beskriver endast den del av befolkningen som har uppsökt hälso- och sjukvården. Den informationen bör därför kompletteras med enkätundersökningar för att få en bredare bild av hälsoläget i hela befolkningen. Genom en enkät får ett större urval av befolkningen möjlighet att redovisa sin egen upplevelse av sitt hälsotillstånd. Det är t.ex. värdefullt för att få en uppfattning om den psykiska hälsan i befolkningen. Enkäten ger också möjlighet att samla in kunskap om levnadsvanor och livsvillkor, som komplement då analyser görs för att förstå den bild av hälsan som framträder. Hälsa på lika villkor Statens folkhälsoinstitut genomför årligen en nationell undersökning. Enskilda landsting får möjlighet att utöka urvalet i det egna området. Från Jämtlands län deltog lite drygt personer (varav 807 i Bräcke kommun) i åldrarna år i enkäten Hälsa på lika villkor. Enkäten innehöll 75 frågor om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, trygghet och sociala relationer samt några bakgrundsfrågor. I Bräcke kommun besvarades och lämnades in 516 av 807 enkäter. Det gav en svarsfrekvens på 63,9 procent. Fördelat på de olika åldersgrupperna blev svarsfrekvensen: år (52,2 procent), år (58,2 procent), år (71,6 procent) och år (73,8 procent). Eftersom urvalet (antalet tillfrågade) i kommunen är relativt litet, har vi gjort en sammanslagning av vissa grupper med avseende på sysselsättning. I gruppen 'utanför arbetslivet' återfinns långtidssjukskrivna, arbetslösa, förtidspensionärer men även studerande. Denna sammansättning kan ibland ta ut varandra. Det är till exempel vanligare att studerande har en aktivare fritid än vad långtidssjukskrivna har. Det gäller därför att fundera extra kring resultatet för gruppen 'utanför arbetslivet' som helhet. Jämtlands läns landsting har tidigare genomfört två liknande undersökningar tillsammans med de tre nordligaste landstingen, 1997 och Rapportens innehåll Denna rapport innehåller ett urval av de frågor som ingick i enkäten och redovisas i fyra avsnitt; HÄLSA OCH LIVSKVALITET, TRYGGHET OCH SOCIALA RELATIONER, SOCIOEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN samt LEVNADSVANOR. 5

6 Hälsa och livskvalitet Den vanligaste definitionen av begreppet hälsa utarbetades av WHO redan 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. I dagens folkhälsovetenskapliga diskussion räknas hälsa som något annat än bara frånvaro av sjukdom. Det är inte ovanligt att människor med kroniska sjukdomar ändå betraktar den egna hälsan som god. Hälsan är alltså ett subjektivt begrepp som utgår från individernas olika uppfattning. En människas hälsotillstånd är beroende av såväl fysiska och biologiska faktorer som sociala och ekonomiska. Under livets gång utsätts vi för både fysiska och psykiska påfrestningar, vilka i många fall kan skapa olika typer av spänningstillstånd. Om dessa blir långvariga kan de leda till olika grad av ohälsa. En viktig kunskap i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är att ta reda på hur olika grupper i befolkningen upplever sin hälsa. Syftet med enkäten Hälsa på lika villkor har varit att belysa det aktuella hälsotillståndet och följa hälsoutvecklingen med jämförelse från tidigare undersökningar. I detta kapitel beskrivs befolkningens självupplevda hälsa och livskvalitet med avseende på; Allmänt hälsotillstånd, Dålig tandhälsa, Nedsatt psykiskt välbefinnande och Hälsorelaterad livskvalitet (EQ5D). På frågan om ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND ges fem möjliga svarsalternativ: Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt och Mycket dåligt. När det gäller TANDHÄLSA så besvarades den också med fem möjliga svarsalternativ: Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dåligt, Ganska dåligt och Mycket dåligt. PSYKISKT VÄLBEFINNANDE redovisas i form av ett index av flera frågor. EQ5D (fråga 29) består av frågor om fem viktiga områden i livet; Rörlighet, Hygien, Huvudsakliga aktiviteter, Smärtor/besvär och Oro/nedstämdhet. Frågan om HÖRSEL har tre svarsalternativ: Ja, Ja med hörapparat och Nej. I enkäten finns 12 frågor, som behandlar olika aspekter av psykiskt välbefinnande. Frågorna summeras och räknas om till ett index. Indexet kan delas in i två alternativ, Gott psykiskt välbefinnande och Nedsatt psykiskt välbefinnande. Frågorna och beräkningen kallas GHQ12 (General Health Questionnaire) och har använts i olika undersökningar och beskrivits i boken Measuring Health3. Frågorna avser att indikera psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa EQ5D används för att beskriva självskattad hälsorelaterad livskvalitet och själva mätinstrumentet består av ett kort frågeformulär där individen kan klassificera sin hälsa inom fem områden: rörlighet, hygien att kunna klä och tvätta sig själv, huvudsakliga aktiviteter, smärtor och besvär, samt oro och nedstämdhet. Graden av problem anges på en tregradig skala (inga problem, måttliga, svåra). Instrumentet medger också en sammanvägning till ett index, som beskriver det självskattade hälsotillståndet, vilka besvär som är mest betungande att leva med. Indexvärdet kan anta värden mellan 0 och 1 där värdet 1 motsvarar full hälsa. Svåra smärtor har fått den högsta vikten, måttliga problem med daglig aktivitet har fått den lägsta. En högre vikt belastar hälsoindex mer, och värdet sjunker. Andra livskvalitetsmått som tidigare använts i folkhälsosammanhang är t.ex. SF-36 (36-Item short form health survey), EQSD (The euroqol quality of life scale), QALY (quality adjusted life years), DALY (disability adjusted life years). Både QALY och DALY baseras på att olika sjukdomstillstånd ges olika vikt och adderas. 6

7 Allmänt hälsotillstånd I Bräcke kommun uppger 62 procent av männen och 61 procent av kvinnorna att de mår mycket bra eller bra. Andelen som anser sig ha ett mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd sjunker med stigande ålder. Allmänt hälsotillstånd Procent Man Kvinna Ålder Allmänt hälsotillstånd (bra eller mycket bra i procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig vara betydelsefull för att förutse både sjuklighet och dödlighet. Frågan är därför av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen bland olika befolkningsgrupper över tid. Allmän hälsa mätt på en femgradig skala är också en av de frågor som man enats kring inom EU. I Bräcke kommun uppger 62 procent av männen och 61 procent av kvinnorna att de har mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd. Motsvarande för länet är 68 respektive 64 procent och för riket 71 respektive 67 procent. 7

8 Det allmänna hälsotillståndet är bättre bland män än bland kvinnor i princip alla åldersklasser. Skillnaden mellan könen är störst i åldersgruppen år. Bäst allmän hälsa uppger unga män, medan de äldsta männen uppger sämst hälsa. Det finns skillnader i allmänt hälsotillstånd mellan olika socioekonomiska grupper. Personer med hög utbildning har bättre hälsa än lågutbildade. Dålig ekonomi påverkar också i hög grad det allmänna hälsotillståndet. I Bräcke kommun skiljer sig uppskattat allmänt hälsotillstånd mellan yrkesarbetande (73 procent) och människor utanför arbetslivet (57 procent). Skillnaden syns också på länsnivå trots att studenter, som i allmänhet skattar sin hälsa högt, är medräknad i gruppen utanför arbetslivet. 8

9 Dålig tandhälsa Tandhälsan utgör en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. I Bräcke kommun anser ca. 18 procent av befolkningen i åldrarna år, att de har mycket dålig eller dålig tandhälsa. Dålig tandhälsa Procent Man Kvinna Ålder Dålig tandhälsa (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit bättre. Detta kan delvis bero på införandet av en generös allmän tandvårdsförsäkring. Försäkringssystemet har dock blivit mindre generöst och patienterna har själva sedan 1990-talet fått stå för en allt större kostnad. Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet förbättrats väsentligt kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Kvaliteten på tänderna har stor betydelse för att kunna tillgodogöra sig maten. I Bräcke kommun uppger ca. 17 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att de har 9

10 mycket dålig eller dålig tandhälsa, vilket är sämre än i län och rike. Motsvarande för länet liksom för riket är 14 respektive 11 procent. Yngre åldersgrupper uppger bättre tandhälsa i större utsträckning än äldre åldersgrupper i Bräcke kommun. Cirka 22 procent av de tillfrågade i Bräcke kommun (såväl män som kvinnor) svarar att de har varit i behov av tandläkare under de tre senaste månaderna men ej sökt. Det är en något högre andel än i länet (19 procent). 14 procent av männen och 18 procent av kvinnorna har uppgett att de avstått p.g.a. ekonomiska skäl. Motsvarande andel för länet är för män 17,5 procent och för kvinnor 18,8 procent. 10

11 Nedsatt psykiskt välbefinnande I Bräcke kommun sjunker andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande med stigande ålder. Människor utanför arbetslivet uppger i betydligt högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än yrkesarbetande. Nedsatt psykiskt välbefinnande Procent Man Kvinna Ålder Nedsatt psykiskt välbefinnande (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING Nedsatt psykiskt välbefinnande har en stark koppling till utveckling av depression och kan ses som en indikator på förväntad utveckling av psykisk sjuklighet. Det är fler kvinnor som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande (15 procent) än män (11 procent) i Bräcke kommun. För länet gäller 18 respektive 13 procent och för riket 22 respektive 15 procent. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är störst bland yngre åldersgrupper och sjunker med stigande ålder. I Bräcke kommun uppger en större andel av människor som står utanför arbetslivet (23 procent) nedsatt psykisk välbefinnande än vad yrkesarbetande gör (8 procent). Skillnaden är även tydlig i länet. 11

12 Hälsorelaterad livskvalitet Smärtor är den faktor som begränsar livskvaliteten mest och besvären ökar med stigande åldersgrupper. I Bräcke kommun har kvinnor, med undantag för män i åldern år, en sämre hälsa som begränsar livskvaliteten. Nästan varannan kvinna i åldern år känner oro/nedstämdhet. Begränsas din livskvalitet p.g.a. (procent) Kön Ålder Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/ nedstämdhet Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Man Kvinna BESKRIVNING Resultatet från enkäten Hälsa på lika villkor visar, när det gäller Bräcke kommun, att kvinnor känner betydligt mer oro/nedstämdhet än män. Bland kvinnor i åldersgruppen år är andelen 48 procent. Kvinnor har även överlag, med undantag för män i åldern år, en sämre hälsa som begränsar livskvaliteten. Bland medelålders män är andelen som besväras av smärtor 61 procent (30-44 år) respektive 79 procent (45-64 år). 39 procent av kvinnorna i åldersgruppen år uppger smärtor/besvär. 12

13 Hör samtal utan svårighet Hörseln avtar med stigande ålder. I Bräcke kommun har män i genomsnitt svårare att höra vad som sägs i ett samtal på grund av hörselnedsättning. Hör samtal utan svårighet Procent Man Kvinna Ålder Hör utan svårighet (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket * Omfattar enbart de som inte behöver hörapparat BESKRIVNING Att kunna höra är en förutsättning för att kunna tillägna sig det talade språket, för inlärning, för jobbet och sociala kontakter. Allt detta är naturligtvis möjligt även för dem som har nedsatt hörsel, men kräver i många fall speciella åtgärder (t.ex. hörapparat). Vid hörselnedsättning blir det svårt att uppfatta vad andra människor säger, särskilt när flera personer talar samtidigt, när trafikbuller stör, eller i rum med mycket efterklang och besvärande ekon. 13

14 Flera undersökningar tyder på att hörselnedsättning kan leda till försämrad livskvalitet kopplad till isolering, minskad social aktivitet, känsla av utanförskap och därav ökande förekomst av depressionssymtom. I Bräcke kommun är andelen kvinnor som uppger hörselnedsättning 11 procent och bland män 24 procent. På länsnivå är motsvarande värden 12 respektive 18 procent, och på riksnivå 8 respektive 12 procent. Män i Bräcke kommun uppger hörselnedsättning i större omfattning än i riket. Hörselproblemen ökar med stigande ålder. Allra störst andel som uppger hörselnedsättning finns i åldersgruppen år. Kvinnor 18 procent och män 45 procent. Motsvarande i länet är 26 respektive 39 procent. och på riksnivå 14 respektive 20 procent. Störst andel som använder hörapparat finns bland äldre män. 14

15 Trygghet/Sociala relationer Aktivitet på fritiden Till en av hälsans hörnpelare hör att kunna leva ett socialt och aktivt liv efter förutsättningar och intressen. Regelbundna fritidsaktiviteter avtar i medelåldern för att i stort kvarstå i samma utsträckning under resten av livet. Bland de yngsta, särskilt bland männen, är mycket av fritidsaktiviteterna sport- och motionsträning. Sammantaget finns inga större skillnader mellan män och kvinnor när det gäller att ha fritidsaktiviteter. Det är vanligare att personer med gott hälsotillstånd är regelbundet aktiva på fritiden tillsammans med andra jämfört med de som bedömer sin hälsa som dålig. Det är också vanligare att personer med högre utbildning tillbringar fritiden tillsammans med människor som har samma intressen jämfört med de med lägre utbildning. Samma förhållande gäller vid jämförelse mellan tjänstemän och arbetare samt mellan dem som har tillgång till kontantmarginal (kunna skaffa fram kronor inom en vecka genom eget kapital eller genom lån) och personer som saknar kontantmarginal. Socialt stöd Ett gott socialt stöd handlar både om dess omfattning (hur ofta) och dess styrka (graden av stöd). Det handlar om hur många människor man umgås med och hur nära man står dem. Det är vanligare att de med gott socialt stöd har bättre hälsa och därmed bättre förutsättningar att stå emot påfrestningar av olika slag, såväl materiella som emotionella. Över tid har stödets omfattning minskat något, vilket innebär att vi tenderar att umgås med färre människor samtidigt som de människor som vi träffar står oss närmare. Tillit Ett demokratiskt samhälle bygger på tillit mellan individer. Den yngre generationen har en något mer avvaktande attityd till andra människor än äldre personer. I övrigt syns inte ålder och kön ha betydelse för tilliten till andra människor. I Jämtlands län anser 24 procent av både män och kvinnor att de inte kan lita på de flesta människor. Motsvarande för riket är 27 respektive 26 procent. Förtroendet för andra människor påverkas av ett flertal faktorer: utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och hur mycket fritidsaktiviteter man har tillsammans med andra. Det tycks vara så att de med högskoleutbildning har större tillit till andra än de med enbart grundskoleutbildning. Samma sak gäller för de som har respektive inte har kontantmarginal. Personer med god hälsa känner i högre grad tillit till andra jämfört med de som har sämre hälsa. 15

16 Saknar tillit till människor I Bräcke kommun anger ungefär var femte invånare bristande tillit till andra människor. Tilliten är något högre i Bräcke kommun än län och rike. Saknar tillit till människor Procent Man Kvinna Ålder Saknar tillit till människor (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING Studier gjorda av Boverket m.fl. har visat att trygghet och säkerhet i anslutning till bostad anses av de allra flesta vara en av de absolut viktigaste faktorerna för att känna tillit till andra. I Bräcke kommun är det i den yngsta åldersgruppen som man känner minst tillit till andra människor, 28 procent bland kvinnorna och 25 procent bland männen saknar tillit. Motsvarande på länsnivå är 41 respektive 35 procent, och i riket 42 respektive 40 procent. I Bräcke kommun uppger människor utanför arbetslivet (28 procent) bristande tillit i högre grad än yrkesarbetande (20 procent). Skillnaden är ännu tydligare i länet. 16

17 Deltar i sociala aktiviteter I Bräcke kommun anger 68 procent av männen och 71 procent av kvinnorna att de deltagit i en eller flera aktiviteter tillsammans med andra. Deltagandet sjunker i huvudsak med stigande ålder. Deltar i sociala aktiviteter Procent Man Kvinna Ålder Deltar i aktiviteter (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING Social isolering å ena sidan och socialt deltagande å andra sidan påverkar det allmänna hälsotillståndet på olika sätt. Sambanden är dock inte helt klarlagda. Formerna för socialt deltagande varierar mellan olika åldersgrupper, olika utbildningsnivåer och mellan olika socioekonomiska grupper. Studier visar att de som deltar i sociala aktiviteter också är mer fysiskt aktiva på fritiden, har lättare för att slutat röka och har en högre grönsakskonsumtion. 17

18 Man får ett mått på deltagande genom att summera antalet aktiviteter som en person deltar i. Brytpunkten för lågt deltagande läggs vanligtvis vid en aktivitet. Bland invånarna i Bräcke kommun är det åldersgrupperna år och år som är flitigast med att delta i sociala aktiviteter. Kvinnor i Bräcke uppger till viss del högre andel socialt deltagande 71 procent än vad män gör 68 procent. Deltagandet är lägre i Bräcke kommun än både län och rike. I Bräcke kommun är människor i och utanför arbetslivet i princip socialt deltagande i samma utsträckning. 18

19 Avstår att gå ut p.g.a. rädsla I Bräcke kommun har fler än var tredje ung kvinna någon gång avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt. Avstår från att gå ut p.g.a. rädsla Procent Man Kvinna Ålder Avstår att gå ut p.g.a. rädsla (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke 3 20 Länet 5 32 Riket BESKRIVNING Kvinnorna i Bräcke kommun avstår i mycket högre grad än männen att gå ut på grund av att de känner sig rädda. Andelen kvinnor som ibland avstår från att gå ut är 20 procent till skillnad från 3 procent för män. Motsvarande för länet är 32 respektive 5 procent och för riket 40 respektive 10 procent. Bland de yngre kvinnorna i Bräcke kommun är andelen som avstår 42 procent. I Jämtlands län avstår 39 procent av de yngre kvinnorna ibland från att gå ut medan riksgenomsnittet ligger på 45 procent. Skillnaden i trygghet mellan yrkesarbetande (8 procent) och människor utanför arbetslivet (20 procent) är mer markant i Bräcke kommun än i Jämtlands län. 19

20 Någon att dela innersta känslor med I Bräcke kommun har de flesta någon att dela sina innersta känslor med. Bland kvinnor tenderar andelen med emotionellt stöd minska med stigande åldersgrupper och bland männen finns motsatta tendenser. Någon att dela innersta känslor med Procent Man Kvinna Ålder Någon att dela innersta känslor med (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING En studie vid Karolinska institutet visar att nästan var fjärde man saknar någon att prata med om svåra känslor. Studien visade också att av de män som levde ihop med en partner hade bara en av tio någon annan att prata med om svåra känslor. Av de som hade en partner var det 30 procent som inte kunde dela sina känslor med denne. Studien visade att de som inte hade någon att tala med generellt sett mådde sämre, både fysiskt och psykiskt. 20

21 Från hälsosynpunkt är det alarmerade att så många män upplever sig som emotionellt avklippta. Det blir särskilt tydligt vid separationer, då många män blir sårbara på grund av att de inte har ett emotionellt nätverk omkring sig. Kvinnor har tvärtemot män väninnor att anförtro sig åt när de vill prata om sitt innersta. Det är därför viktigt att redan i skolåren uppmuntra pojkar att bilda nätverk och att skolan utvecklar modeller för emotionell fostran. I Bräcke kommun är det 85 procent av kvinnorna och 84 procent av männen som uppger att de har nära vänner/partner att dela sitt innersta med. Andelen är densamma hos männen i länet och riket, för kvinnor i Bräcke kommun är andelen med emotionellt stöd fem procentenheter lägre än i län och rike (90 procent). Människor i och utanför arbetslivet har någon att dela känslor med i ungefär samma utsträckning. 21

22 Hjälp med praktiska problem I Bräcke kommun uppger män i högre grad än kvinnor att de inte kan få hjälp med praktiska problem i vardagen. Det kan gälla matinköp, enklare reparationer etc. Saknar hjälp med praktiska problem Procent Man Kvinna Ålder Saknar hjälp med praktiska problem (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke 7 4 Länet 6 5 Riket 6 5 BESKRIVNING I Bräcke kommun saknar 4 procent av kvinnorna och 7 procent av männen hjälp när praktiska problem uppstår. Motsvarande för länet och för riket är 5 respektive 6 procent. Störst andel som saknar praktiskt stöd är män i åldern år (10 procent) samt kvinnor i åldern år (6 procent). Människor i och utanför arbetslivet saknar hjälp med praktiska problem i samma utsträckning. 22

23 Socioekonomiska förhållanden Ekonomi och hälsa hör samman och därför följer dålig hälsa med fattigdom. Omvänt har höginkomsttagare bättre hälsa än den genomsnittliga. Det är troligt att ekonomiska faktorer ligger bakom regionala och geografiska skillnader i hälsotillstånd. Det finns exempelvis mycket stora skillnader i både medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. En viktig fråga att ställa är vad som orsakar ekonomiskt relaterade hälsoskillnader. Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och en form av ekonomisk stress. Det kan också leda till sämre tillgång på basal sjukvård och andra sociala resurser. En annan viktig fråga är i vilken grad inkomstklyftornas storlek också påverkar det genomsnittliga hälsotillståndet. Mycket talar för att samhällen med små inkomstskillnader är hälsosammare att leva i än samhällen med stora sociala klyftor, vilka också kan bidra till ökad kriminalitet och ökad rädsla hos människor för att bli utsatta för brott. I folkhälsopropositionen betonas dels att en hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken, dels att inkomstklyftor i sig kan vara en riskfaktor för ohälsa. Den sociala trygghetens stora betydelse för att förebygga ekonomisk stress framhålls och ses som särskilt viktig när det gäller att motverka psykisk ohälsa. När det gäller trygghetssystemet framförs särskilt stödet till barnfamiljerna, till de äldre, sjukförsäkringen och bostadspolitiken som viktiga. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är också viktiga, liksom åtgärder för att göra hälso- och sjukvården tillgänglig även för mindre prioriterade grupper. Socialtjänst och rättsväsende och kriminalpolitik är exempel på samhällsområden som är särskilt viktiga för socialt utsatta grupper. 23

24 Saknar kontantmarginal I Bräcke kommun anger var tredje kvinna och var fjärde man att de saknar kontantmarginal, dvs. har svårt att skaffa fram kr inom en veckas tid. Andelen är störst bland yngre åldersgrupper, bland kvinnor och bland människor utanför arbetslivet. Saknar kontantmarginal Procent Man Kvinna Ålder Saknar kontantmarginal (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket* * ULF 2005 BESKRIVNING Att inte ha en kontantmarginal, dvs. inte ha möjlighet att på en vecka skaffa fram kronor kan ses som en indikator på ekonomisk stress. Den orsakar ohälsa, framför allt i form av psykiska påfrestningar. En annan form av ekonomisk stress är om det finns tillfällen när man har svårt att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och andra förnödenheter. 24

25 Man kan anta att andelen som kommer att sakna kontantmarginal kommer att öka de kommande åren på grund av förändringarna i socialförsäkringarna. I Bräcke kommun anger 41 procent av kvinnorna och 36 procent av männen i åldersgruppen år att de saknar kontantmarginal. Motsvarande andelar i länet är 39 respektive 31 procent. Andelen som saknar kontantmarginal i Bräcke kommun sjunker med åldern. Oavsett ålder saknar kvinnor kontantmarginal i högre utsträckning än män. Människor utanför arbetslivet saknar kontantmarginal i större utsträckning än yrkesarbetande, vilket gäller både i Bräcke kommun (42 respektive 26 procent) och i länet i stort (42 respektive 17 procent). Andelen yrkesarbetande som saknar kontantmarginal är större i Bräcke kommun än i länet som helhet. 25

26 Utbildningsnivå I Bräcke kommun har unga kvinnor markant högre utbildning än unga män. Vilken är den högsta utbildning du har? (procent) Kön Ålder Grund-/ Flickskola Yrkesskolsium Gymna- Högskola Högskola Annan utb. folkskola (3- år) (-2,5 år) (3- år) MAN KVINNA BESKRIVNING Enligt Statens folkhälsoinstitut finns det ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Ju högre utbildning människor har desto bättre är deras hälsa i genomsnitt. Det förklaras av att utbildningsnivån avgör individens position på arbetsmarknaden och därigenom tillgång till materiella resurser, liksom risken att utsättas för fysiska och psykosociala riskfaktorer i arbetsmiljön. Utbildningsnivå har vidare ett starkt samband med hälsorelaterade levnadsvanor. I Bräcke kommun har 18 procent av kommuninvånarna gymnasieutbildning som är tre år eller längre. Motsvarande för länet är 22 procent och för riket 21 procent. Bland åldrarna år har 71 procent av männen och 55 procent av kvinnorna som högst gymnasieutbildning som är tre år eller längre. I åldersklassen år är andelen 18 procent av kommuninvånarna. När det gäller högskoleutbildning som är tre år eller längre så är andelen i Bräcke kommun 9 procent. Motsvarande i länet är 15 procent och i riket 18 procent. Andelen med tre års högskola eller längre i Bräcke kommun är betydligt högre bland kvinnor (14 procent) i jämförelse med män (4 procent). 26

27 Levnadsvanor Levnadsvanor är en del av livsstilen, vilken i sin tur är ett uttryck för hur människor väljer att leva utifrån sin livssituation. Livsstilen uttrycker identitet och social tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar vår hälsa och präglas av kultur och traditioner samt varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning, socioekonomisk tillhörighet, socialt nätverk och känsla av sammanhang. Den som röker, dricker för mycket alkohol, rör sig för lite eller äter ohälsosam mat riskerar att bli allvarligt sjuka och risken ökar ju fler ohälsosamma levnadsvanor man har. Det finns också en tydlig koppling mellan dessa riskabla levnadsvanor och människors ekonomiska och sociala situation. Man bruka säga: Ju rikare desto friskare och ju fattigare desto sjukare. Det är dock angeläget att förstå, att val av livsstil inte utgör ett fritt intellektuellt val av vanor, utan att de individuella valen styrs av livserfarenhet, samspel med andra, självkänsla och inte minst vilket hälsofrämjande stöd som det omgivande samhället kan erbjuda. 27

28 Riskkonsumtion av alkohol I Bräcke kommun har ca. var tionde invånare ett riskabelt alkoholbeteende. Riskkonsumtion av alkohol Procent Man Kvinna Ålder Riskkonsumtion av alkohol (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke 13 7 Länet Riket 17 9 BESKRIVNING Allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet, som en direkt följd av Sveriges EUinträde och av att den allmänna opinionen blivit alltmer positiv. Mellan 1996 och 2003 ökade konsumtionen per svensk äldre än 15 år med 29 procent till 10,3 liter ren (100 procentig) alkohol per år. De första tecknen på riskkonsumtion kommer ofta smygande. De kan visa sig som sömnrubbningar, trötthet, magproblem, oro, irritation eller högt blodtryck. Signalerna är mer eller mindre allvarliga. Samtidigt är osäkerheten om alkoholens hälsoeffekter stor, mycket på grund av de motstridiga budskap som bland annat massmedierna förmedlar. 28

29 I Bräcke kommun har 25 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i åldersklassen år en riskabelt hög alkoholkonsumtion. Motsvarande för länet ligger på 27 respektive 29 procent. Riskgenomsnittet är 25 procent för kvinnor och 35 procent för män. I Bräcke kommun är andelen riskkonsumenter bland kvinnor störst i gruppen år medan män i åldern år har högst andel riskkonsumenter. Totalt är andelen i kommunen 13 procent av männen och 7 procent av kvinnorna, vilket är något lägre än i län och rike. Det finns genomgående fler riskkonsumenter bland män. I förhållande till sysselsättning är riskkonsumtionen av alkohol i Bräcke kommun störst bland människor utanför arbetslivet. På länsnivå kan riskkonsumtionen preciseras och där utmärker sig arbetslösa män (30 procent) och studerande kvinnor (26 procent). 29

30 Röker dagligen I Bräcke kommun röker nästan var femte man och var fjärde kvinna dagligen. Störst andel dagliga rökare återfinns i åldersgruppen år. Daglig rökning är vanligare i Bräcke kommun än både län och rike. Röker dagligen Procent Man Kvinna Ålder Röker dagligen (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING I varje rökpuff från en brinnande cigarett finns partiklar, gaser och ånga som innehåller omkring olika ämnen och kemiska föreningar, bl.a. nikotin, kolmonoxid, vinylklorid, vätecyanid, bensen, arsenik och ammoniak. Där finns även giftiga tungmetaller och bekämpningsmedel. Minst 50 av dessa substanser är cancerframkallande eller misstänks orsaka cancer. Trots att de flesta känner till åtminstone en del av riskerna fortsätter människor att röka. Den främsta orsaken till det är förstås nikotinberoendet, men också att det dröjer mellan 10 och 30 år tills skador kommer i form av bl.a.; kärlkramp i benen, cancer i urinblåsan, 30

31 kronisk bronkit, lungcancer, åderförkalkning, stroke, hjärtinfarkt, magsår och benskörhet. I Bräcke kommun är andelen kvinnor som röker dagligen omkring 24 procent och andelen män omkring 18 procent. Rökning är således vanligare bland kvinnor. Den största andelen dagligrökare återfinns i åldersgruppen år, kvinnor 37 procent och män 24 procent. I länet röker (oavsett ålder) 14 procent kvinnor och 11 procent män dagligen. Riksgenomsnittet är 15 procent för kvinnor och 13 procent för män. Även här återfinns den största andelen dagligrökare i åldersgruppen år. I genomsnitt är rökning dagligen vanligare i Bräcke kommun än i län och rike. Daglig rökning är lika vanlig bland yrkesarbetande som bland människor utanför arbetslivet i Bräcke kommun. 31

32 Snusar dagligen I Bräcke kommun snusar var tredje man och var tionde kvinna dagligen. Snusar dagligen Procent Man Kvinna Ålder Snusar dagligen (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket 21 4 BESKRIVNING Snus framställs ofta som ett hälsosammare alternativ till rökning. Nikotinet som även finns i snus ger snabbt ett kemiskt, psykologiskt och socialt beroende, i vissa avseenden jämförbart med heroinberoende. I slutet av år 2005 presenterades forskning från Karolinska Institutet Hälsorisker med svenskt snus. Rapporten konstaterade bl.a. att snus är cancerframkallande (bukspottkörtelcancer och munhålecancer), ger skador på slemhinnor och frilagda tandhalsar samt ökar risken för att barn föds för tidigt och för havandeskapsförgiftning. 32

33 I Bräcke kommun är snusbruket utbrett bland män. Tre av tio snusar dagligen. I åldersgruppen år snusar fyra av tio män i Bräcke kommun. Bland kvinnorna i kommunen är snusbruket störst i åldersgruppen år (15 procent). I Bräcke kommun liksom i länet är det 28 procent män och 10 procent kvinnor som snusar varje dag. Riksgenomsnittet ligger på 21 procent för män och 4 procent för kvinnor. Andelen dagligsnusare är i länet störst i åldersgruppen år med 37 procent. Motsvarande för riket är 27 procent. I Bräcke kommun är daglig snusning lika utbrett som i länet, som har högre andelar än i riket. Ingen skillnad i daglig snusning syns mellan yrkesarbetande och människor utanför arbetslivet. 33

34 Fysisk aktivitet 30 min/dag I Bräcke kommun anger 65 procent av männen och 63 procent av kvinnorna fysisk aktivitet mer än 30 minuter per dag. Fysisk aktivitet mer än 30 min/dag Procent Man Kvinna Ålder Fysisk aktivitet mer än 30 min/dag (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING Med regelbunden fysisk aktivitet enligt definitionen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. Enligt Statens folkhälsoinstitut har fysisk aktivitet och inaktivitet många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. 34

35 I Bräcke kommun är den yngsta åldersgruppen, år, mest aktiv, kvinnor 72 procent och män 77 procent. Aktiviteten sjunker med stigande ålder bland kvinnorna, men även i den äldsta åldersgruppen, år uppger 67 procent av männen och 58 procent av kvinnorna att de är fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag. I Bräcke kommun är männen fysiskt aktiva i högre grad än kvinnorna förutom i åldersgruppen år. Genomsnittligt i Bräcke kommun är 63 procent av kvinnorna och 65 procent av männen fysiskt aktiva. I länet är andelen som är fysisk aktiva minst 30 minuter per dag 64 procent för kvinnor och 68 procent för män. Riksgenomsnittet är 63 procent för kvinnor och 64 procent för män. Bräcke kommuns invånare är således fysiskt aktiva i ungefär samma utsträckning som i riket. Bland gruppen utanför arbetslivet är studerande mer fysiskt aktiva och arbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionärer mindre fysiskt aktiva varför det inte bli någon skillnad i jämförelse med yrkesarbetande. 35

36 Fetma BMI>30 I Bräcke kommun lider ca. 19 procent av kommuninvånarna av fetma, dvs. de har ett BMI (Body Mass Index) som är högre än 30. Andelen är högre än i län och rike. Fetma (BMI >30) Procent Man Kvinna Ålder Fetma - BMI >30 (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke Länet Riket BESKRIVNING I Sverige är mer än hälften av männen, en tredjedel av kvinnorna och upp emot en femtedel av barnen överviktiga eller feta. Antal personer med kraftig övervikt eller fetma, som kan leda till allvarliga hälsorisker, har fördubblats på 20 år. Bidragande orsaker är bland annat förändringar i samhället, som leder till att vi äter mer och rör oss mindre i vardagen. Regeringen har därför gett Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. 36

37 I Bräcke kommun har ca. 19 procent av kommuninvånarna fetma. Motsvarande för både Jämtlands län och riket är ca. 12 procent. En högre andel med fetma återfinns alltså i Bräcke kommun än i övriga länet och riket. Om man ser fetman i förhållande till ålder i Bräcke kommun är andelen högst bland män i åldersgruppen år, 27 procent och bland kvinnor i åldern år, 24 procent. Fetma är i princip lika vanlig bland yrkesarbetande som människor utanför arbetslivet. 37

38 Äter frukt och grönt Det är färre än var tionde kommuninvånare i Bräcke som äter frukt och grönsaker 5 gånger/dag eller oftare. Män äter genomgående mindre frukt och grönt än kvinnor. Äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag Procent Man Kvinna Ålder Äter frukt och grönt, minst 5 ggr/dag (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke 3 11 Länet 4 10 Riket 5 14 BESKRIVNING Goda matvanor är en av de viktigaste faktorerna för att må bra. Det innebär, enligt Livsmedelsverket, att vi behöver äta mer fibrer, fisk och omättade fettsyror. För att tillgodose kroppens dagliga behov av näringsämnen, bör intaget av läsk, godis, bakverk, glass och snacks begränsas. Forskning visar att 500 gram frukt och grönsaker varje dag främjar människors hälsa. Det motsvarar tre frukter och två rejäla portioner grönsaker, vilket förebygger en mängd sjukdomar däribland cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. 38

39 I Bräcke kommun är det 11 procent kvinnor och 3 procent män som äter frukt och grönt minst 5 gånger/dag eller oftare. Motsvarande för hela länet är 10 respektive 4 procent medan riksgenomsnittet ligger på 14 respektive 5 procent. Störst andel frukt- och grönsakskonsumenter bland kommuninvånarna i Bräcke finns bland kvinnor i åldern år (16 procent) och kvinnor i åldern år (14 procent). Oavsett sysselsättning är andelen som äter tillräcklige med frukt och grönsaker väldigt låg. 39

40 Riskabla spelvanor I Bräcke kommun har ca 2 procent av invånarna riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor Procent Man Kvinna Ålder Riskabla spelvanor (procent) Sysselsättning Bräcke Länet Ålder Man Kvinna Yrkesarbetande Utanför arbetslivet Bräcke 3 1 Länet 4 2 Riket 5 2 BESKRIVNING Enligt en vetenskaplig undersökning om spelvanor och spelmissbruk, som genomfördes i Sverige 1997/1998, hade omkring två procent av befolkningen i åldrarna ett spelmissbruk och ytterligare cirka 8 procent riskabla spelvanor. Detta motsvarade cirka spelmissbrukare, vilka har svårt att kontrollera sitt spelande och där spelandet fått allvarliga följder. Av dessa var det personer som hade fått så allvarliga spelproblem att de kunde betecknas som spelberoende. Över en halv miljon hade riskabla spelvanor med mer övergående eller tillfälliga negativa konsekvenser. Enligt den nationella folkhälsoenkäten, vilken Statens folkhälsoinstitut genomför varje år, är andelen med riskabla spelvanor ca. 4 procent. Det är dock svårt att jämföra detta värde med den tidigare undersökningen eftersom olika mätmetoder har använts. 40

41 Enligt den nu genomförda enkätundersökningen är det 1 procent kvinnor och 3 procent män i Bräcke kommun som har riskabla spelvanor. Störst andel med riskabla spelvanor finns bland män i åldern år. Vad gäller sysselsättning kan inga skillnader i riskabelt spelande urskiljas varken i Bräcke kommun eller i länet i sin helhet. 41

42 Bilaga 1 Definitioner BMI Klassificering i de olika viktklasserna görs med hjälp av BMI (body mass index). Den indelning som oftast används är enligt WHO (WHO 1997). BMI räknas ut med nedanstående formel: BMI = Vikt(kg)/Längden 2 Grupp BMI Undervikt BMI < 18.5 Normalvikt BMI Övervikt BMI Fetma BMI 30 - Riskabel alkoholkonsumtion I 2006 års befolkningsenkät tillämpas Folkhälsoinstitutets definition av riskabel alkoholkonsumtion. Svaren på tre frågor vägs samman till en alkoholpoäng. Frågorna gäller hur ofta man druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, hur mycket man dricker per tillfälle och hur ofta man dricker mycket (mer än sex glas * ) vid ett och samma tillfälle. Kvinnor med sammanlagt minst 6 alkoholpoäng från svaren på dessa tre frågor klassificeras som riskkonsumenter. För män gäller 8 alkoholpoäng som nedre gräns. Exempel på alkoholvanor som summerar till riskkonsumtion enligt detta: - Kvinnor: att dricka alkohol 2-3 gånger per vecka, vanligtvis 1-2 glas per gång men minst 6 glas vid ett och samma tillfälle en gång per vecka (ger sammanlagt 6 alkoholpoäng ) - Män: att dricka alkohol 4 gånger per vecka, vanligtvis 3-4 glas men minst 6 glas vid ett och samma tillfälle en gång per vecka (ger sammanlagt 8 alkoholpoäng ). * Med ett glas menas t ex 1 burk folköl, cl rödvin eller 4 cl whisky. Riskabelt spelande De som med ja besvarat någon av frågorna 51a, 51b eller 51c. (Har du försökt minska ditt spelande, känt dig rastlös om du ej fått spela, ljugit om hur mycket du spelat). 42

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2014 2(50) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Folkhälsorapport. April 2009

Folkhälsorapport. April 2009 Folkhälsorapport April 2009 Sammanfattning Folkhälsan och levnadsstandarden i landet har enligt Socialstyrelsen (2007, 2009) förbättrats för de flesta befolkningsgrupper under de senaste decennierna. Befolkningen

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Nuläge Folkhälsa i Fittja

Nuläge Folkhälsa i Fittja Nuläge Folkhälsa i Fittja Underlag 3 till Fittja utvecklingsprogram Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Sammanfattning

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Pengarna och livet. Rapport 2007:3. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa 2006. Pengarna och livet. Rapport 2007:3. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:3 Pengarna och livet Oktober 2007 Charlotta Lindell Elin Eriksson Anita Jernberger Lars Walter Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens hälsa 2006 Pengarna

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 29 Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Växjö Offset 2 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg Juni 21 Foto: Robert Östring

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa 2006. Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2008:1 Kommunrapport Sammanfattande resultat Januari 2008 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens hälsa 2006 Kommunrapport

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Öppna jämförelser folkhälsa 2009 En sammanfattning av rapporten och en presentation av Nackas siffror jämfört med kommuner i länet med liknande befolkningsmängd I den här rapporten sammanfattas delar av

Läs mer