Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende."

Transkript

1 Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning. Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008 från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund. Vid några av intervjuerna medverkade personal, på respondentens begäran. Respondenterna hade valts ut av enhetschefer för kommunens LSS- boenden. Enhetscheferna fick uppgiften att identifiera 20 personer med måttlig funktionsnedsättning som var villiga att ställa upp på en intervju. Efter bortfall genomfördes intervjuer med 16 personer. Resultaten från intervjuerna har därefter jämförts med resultaten från en nationell undersökning av hälsan hos personer med funktionsnedsättning från Resultat: Frågeinstrumentet fungerade bara delvis på flertalet av respondenterna. Trots metoden att använda intervjuer var flera frågor för svåra att förstå för många av respondenterna. Spridningen i förståelse var relativt stor med någon som kunde svara adekvat på samtliga frågor till flera som hade stora svårigheter med många frågor. I en jämförelse med det nationella materialet om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning, visade sig Östersundsgruppen ha en bättre hälsa inom flera områden. Diskussion: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är sällan med i olika hälsoundersökningar. För att få reda på hur hälsan ser ut och hur den utvecklas i den här gruppen, måste personerna komma till tals. Det är då helt nödvändigt att använda sig av intervjuformen som alternativ till enkäter som annars är det vanliga. Men för att frågorna ska förstås måste de anpassas genom konkretisering och förenkling. Frågorna i Nationella folkhälsoenkäten är, som de är utformade för närvarande, bara användbara till en begränsad del. Hälsan i gruppen är vid en jämförelse relativt god. Orsaker som framkommer är att många upplever sig ha en meningsfull sysselsättning, trivs med sitt boende samt röker och dricker lite. Fetma, stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt samt viss otrygghet är däremot något som utmärker gruppen. NYCKELORD: Intellektuell funktiosnedsättning, folkhälsoenkät, gruppbostad, levnadsvanor INLEDNING En nyligen genomförd undersökning om hälsoläget hos personer med funktionsnedsättning visade att det inom gruppen finns en stor ohälsa. Statens folkhälsoinstitut visar i sin rapport Onödig ohälsa (Arnhof 2008) att det är tio gånger fler, bland personer med funktionsnedsättning, som uppger att deras hälsa är dålig jämfört med befolkningen i övrigt (22 procent mot 2 procent). Betydligt färre i samma grupp uppger att deras hälsa är god jämfört med befolkningen i övrigt (42 procent mot 78 procent). Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda att man har dålig hälsa. Man kan ha en omfattande funktionsnedsättning och ändå bedöma sin hälsa som god. Men det är en betydande hälsorisk att ha en funktionsnedsättning. 1

2 Rapporten Onödig ohälsa från Statens folkhälsoinstitut bygger på uppgifter i den Nationella folkhälsoenkäten. Sedan 2004 skickas denna enkät ut årligen till ett slumpvis utvalt antal medborgare, i åldrarna år, i Sverige. Enkäten fylls i av den enskilde som sedan skickar in den till Statistiska centralbyrån (SCB) där den sammanställs till användbar statistik. Underlaget till Onödig ohälsa sammanställdes från informationen i Nationella folkhälsoenkäten från åren 2005, 2006 och 2007 för att få ett tillräckligt stort underlag. Nettourvalet under de här åren var slumpmässigt utvalda personer varav (8 018 män och kvinnor) svarade på enkäten. Svarsfrekvensen var knappt 60 procent. Nationella folkhälsoenkäten innehåller ett 70- tal frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter och läkemedelsanvändning. Andra frågor gäller levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, alkohol och spel. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet samt sociala relationer. I undersökningen från åren fanns frågor som dessutom gjorde det möjligt att definiera en grupp som har funktionsnedsättning. Ett av problemet med den här typen av enkäter är att det finns risk för ett selektivt bortfall. Alltså att det, förutom ett allmänt bortfall, även riskerar att uppstå ett bortfall av grupper som av olika skäl inte klarar av att svara på enkäten. I det här fallet har ett antal personer med funktionsnedsättning fallit bort just för att funktionsnedsättningen hindrat dem att delta i undersökningen. Sannolikt finns personer med demens, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk sjukdom samt synskadade bland dem. Föreliggande undersökning är en pilotstudie som har haft som mål att pröva en metod för att minska det selektiva bortfallet för en grupp, nämligen personer med intellektuell funktionsnedsättning. Frågorna i den Nationella folkhälsoenkäten har använts som frågemall i intervjuer med ett begränsat antal personer med intellektuell funktionsnedsättning i syfte att pröva om frågorna på det viset blir mer begripliga och möjliga att använda men då istället som intervjumall på en större population med intellektuell funktionsnedsättning. 2

3 Fysisk ohälsa Rapporten Onödig ohälsa visade att diabetes, astma och högt blodtryck var vanligare bland personer med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen. Det var också betydligt vanligare med svår värk i rörelseorganen bland dem med funktionsnedsättning. Svår värk var vanligast bland personer med rörelsehinder. Tinnitus, inkontinens och mag- och tarmbesvär var också vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. Vissa former av funktionsnedsättningar medför också ökad risk för ytterligare funktionsnedsättning. Psykisk ohälsa Även psykisk ohälsa var vanligare. Huvudvärk och svåra besvär med trötthet och dålig sömn var betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. Vanligast var dessa besvär bland personer med rörelsehinder. Andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och med nedsatt psykiskt välbefinnande var betydligt större bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. Det var också betydligt vanligare att ha känt sig mycket stressad bland personer med funktionsnedsättning. Andelen stressade var störst bland personer med rörelsehinder. Självmordstankar var vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland den övriga befolkningen. Vanligast var det bland kvinnor och män med rörelsehinder. Det var också betydligt vanligare med självmordsförsök bland kvinnor och män med funktionsnedsättning i åldern år än bland den övriga befolkningen. Vanligast var det dock bland män med rörelsehinder. Andra resultat i rapporten visar att gruppen har fler kontakter med sjukvården än den övriga befolkningen och att konsumtionen av läkemedel är större. Tandhälsan är betydligt sämre bland personer med funktionsnedsättning. Kraftig övervikt är vanligare och andelen som är fysiskt aktiva är mindre. Rökning är också vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med befolkningen i övrigt. 3

4 Onödig ohälsa? Hälsan tycks vara sämre än den borde vara bland personer med funktionsnedsättning. I rapporten Onödig ohälsa redovisar Statens folkhälsoinstitut att i materialet som undersökningen bygger på, minskar risken (oddskvoten) för dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning med 37 procent för män och 29 procent för kvinnor när institutet har kontrollerat för faktorer som har betydelse för hälsa. Dit hör ålder, utbildningsnivå, kontantmarginal, stillasittande fritid, daglig rökning, kraftig övervikt, kränkande bemötande och socialt deltagande. Detta innebär att det går att förbättra hälsan bland personer med funktionsnedsättning genom att bland annat förbättra de ekonomiska förutsättningarna, minska det nedlåtande och kränkande bemötandet (diskrimineringen), öka det sociala deltagandet, förändra vissa av levnadsvanorna och förbättra tillgängligheten (Boström, 2008). Den här beskrivna ohälsosituationen bland personer med funktionsnedsättning gör det angeläget att hitta en metod för att följa hälsans utveckling i gruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning, som det idag i stort sett saknas hälsouppgifter om. METOD Författaren genomförde själv de 16 intervjuerna med respondenterna i deras bostäder. Samtliga bor i egen lägenhet i olika gruppbostäder enligt LSS (Lagen om stöd och service till viss funktionshindrade) inom Östersunds kommun. Ett antagande inför undersökningen var att det kunde vara lämpligt att intervjuaren hade tidigare erfarenhet av samtal med personer med betydande intellektuell funktionsnedsättning, vilket författaren har efter många års arbete inom landstingskommunal och kommunal handikappomsorg. Antagandet kunde bekräftas under intervjuerna och diskuteras vidare under rubriken Diskussion. Samtliga respondenterna tillfrågades om man ville ha personal eller anhörig med under intervjun. Av de sexton var det nio som ville ha personal och en som ville ha anhörig med. Personal eller anhörig satt med under intervjun och deltog vid behov, det vill säga som stöd för att förklara eller förtydliga svar eller frågor. Styrande var däremot att respondentens egen uppfattning och synpunkter skulle vara det som kom fram i svaren. 4

5 Intervjuaren ställde frågorna muntligt. De respondenter som kunde läsa hade en egen frågemall framför sig. Först lästes frågan upp ur formuläret till Nationella folkhälsoenkäten. Vid behov förklarades frågan med enklare ord. Utifrån respondentens förståelsenivå fördes därefter ett samtal om frågan och hur den kunde besvaras. Många frågor ledde till långa samtal där man slutligen kunde enas om hur svaret skulle formuleras. Hos elva respondenter kunde några frågor inte göras begripliga och fick lämnas obesvarade. Förutom de svar som kryssades i i frågeformuläret, förde intervjuaren anteckningar i formuläret under intervjuerna. I något fall kollades en uppgift i efterhand med personal eller anhörig. Urval till intervjuundersökningen Enhetschefer vid Vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun ombads att slumpmässigt välja ut 20 personer mellan år som bodde på gruppbostad enligt LSS. För att begränsa spridningen i begåvningsnivå ombads man välja ut personer med en dokumenterad begåvningsnivå (företrädesvis hämtad från de utredningar som ligger till grund för LSS- beslut) motsvarande måttlig utvecklingsstörning. Det motsvarar en IQ (intelligenskvot) på ca I Sverige och övriga Norden använder vi de tre nivåerna lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning (Kylén, G. 1981; Bakk, A., & Grunewald, K. 2004). Flera andra länder, bland dem USA, använder fyra nivåer. Anledningen till att undersökningen begränsades till gruppen med måttlig utvecklingsstörning var: dels för att begränsa spridningen i begåvningsnivå och därmed underlätta tolkningen av resultaten och dels för att pröva frågorna i enkäten på en grupp som inte själva kan svara på enkäten men samtidigt inte har sådana begränsningar att intervjuer blir svåra att genomföra. Efter att enhetscheferna valt ut möjliga deltagare skickades ett brev till respektive närstående/god man med information från intervjuaren om undersökningens syfte och metod. Därefter tillfrågades respondenterna. Samtliga 20 tillfrågade tackade till en början ja. När intervjuerna sedan inleddes valde fyra personer att tacka nej till att intervjuas (av personliga skäl). Efter detta bortfall slutfördes 16 intervjuer. 5

6 Frågeformulär Som grund för intervjufrågor användes den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på Lika villkor från år 2008 (Bilaga 1). Enkäten innehåller 77 hälsorelaterade frågor. Frågorna i enkäten är vetenskapligt utprovade och används nationellt, med någon variation från år till år, för att ge information om svenska folkets hälsa. Statistiska centralbyrån (SCB) hanterar urval och utskick samt ansvarar för sammanställningen. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att tolka statistiken och att publicera årliga rapporter såsom kommunala basfakta och levnadsvanerapporter (Statens folkhälsoinstitut 2010). Landstingen har möjlighet att varje år komplettera enkäten med egna lokala frågor för att på det viset få lokal statistik om hälsoläget. Man kan då också välja att skicka ut fler enkäter inom det egna landstingsområdet för att få säkrare underlag för sin statistik. Enkäten skickas ut till ett slumpmässigt urval av personer i åldrarna år. Antalet enkäter som skickas ut varierar beroende på hur många landsting som väljer att koppla på egna frågor och göra ett kompletterande urval inom sitt geografiska område. Frågorna finns anpassade i viss mån för olika befolkningsgrupper, t.ex. finns enkäten på vissa vanliga invandrarspråk. De som får enkäten ombeds att fylla i enkäten och sedan skicka in den till SCB. Svarsfrekvensen ligger vanligtvis på ca 60 procent. Bortfallet i vissa grupper antas vara betydande. Till de grupper som förväntas höra till bortfallet ingår personer med intellektuell funktionsnedsättning. Frågorna i enkäten finns inte anpassade på t.ex. lättläst svenska. Den funktionshinderanpassning som gjorts på senare år är att synskadade kan få enkäten tolkad till talande webb efter installation av särskild programvara som finns att tillgå kostnadsfritt. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har på grund av språket och frågornas ibland komplicerade konstruktion därför ofta svårt att svara på enkäten. Det här betyder att uppgifter om hälsan och hälsoutvecklingen i denna grupp i stort sett saknas. Det finns av den anledningen intresse för att hitta en metod som gör det möjligt att samla in sådana uppgifter. Frågeställningen om enkäten, i sin nuvarande form, kan tjäna som underlag för en nationell intervjuundersökning är därför relevant. Ur jämförelsesynpunkt är det viktigt att samma frågeunderlag kan användas för olika grupper även om man, för den här gruppen, behöver ställa frågorna muntligt i en intervjusituation. 6

7 RESULTAT Resultat från intervjuerna Intervjuer genomfördes med 16 personer. Ungefär hälften av dessa hade stora svårigheter att läsa eller kunde inte alls läsa. Spridningen av förmågan att förstå frågorna varierade betydligt inom gruppen. Intervjuaren hade ingen information om respondenternas individuella begåvningsnivå före intervjutillfället. Samtliga hade tillfrågats att delta utifrån att man bedömt att de tillhörde gruppen med måttlig utvecklingsstörning (från tidigare dokumentation). Fem respondenter kunde, med hjälp, besvara samtliga 77 frågor. Övriga hade sådana svårigheter på en eller flera frågor att de fick lämnas obesvarade. Vid tvekan om respondenten förstått en fråga nöjaktigt, lämnades frågan obesvarad. Med nöjaktig förståelse avsågs att man visat en rimlig nivå av insikt i vad frågan gäller. Detta kan exemplifieras med frågan hur man bedömer sitt hälsotillstånd. Någon definition av begreppet hälsa eller hälsotillstånd ges inte i enkäten. Det betyder att begreppet troligen uppfattas olika både av deltagarna i denna undersökning liksom av alla övriga som besvarar enkäten. Troligen har man lite olika uppfattning om vad god eller dålig hälsa är. Någon precis definition är svår att formulera. Huvudsaken är att man har en ungefärlig känsla för vad som avses. Uppgiften var alltså att ta reda på att respondenten ger uttryck för en rimlig förståelse för det frågan gällde. För detta krävdes i många frågor utförliga samtal där intervjuaren slutligen måste ta ställning till om förståelsen fanns eller inte. Sammanfattningsvis kan konstateras att enkäten innehåller flera frågor och svarsalternativ med formuleringar som var för abstrakta eller komplicerade att förstå och svåra att förklara. Flera begrepp var svåra att göra begripliga. Här följer några exempel: Begreppet Hälsa kunde alla förstå efter en del resonemang. Däremot var det svårare för några att skilja på kroppslig hälsa och psykisk hälsa. Detta löstes, för några, genom att bara tala om hälsa och inte bryta ner begreppet i flera slags hälsa. Begreppet Stress var inte självklart begripligt för alla. I enkäten menas att ens livssituation kan vara fylld av olika former av stress. För många respondenter betyder stress oftare att ha mycket att göra (på jobbet). Begreppet kunde begripliggöras för flera av respondenterna men inte med säkerhet för alla. Att bli utsatt för kränkande behandling/bemötande var för några svårt att förstå innebörden i. Är det detsamma som att bli retad? Efter resonemang kunde de flesta, men inte alla, nöjaktigt förstå innebörden i begreppet kränkt. 7

8 Att ha förtroende för olika institutioner i samhället, vad innebär det? Vad innebär att ha förtroende för sjukvården? För Försäkringskassan? Är det detsamma som att lita på? Ja, i stort sett. För flertalet respondenter gick frågan att besvara med den förklaringen. Det som vållade stora svårigheter för samtliga respondenter (och för intervjuaren att söka förklara) var ett avsnitt i enkäten som samlats under rubriken Välbefinnande. Här finns frågor som söker ringa in respondentens psykiska välbefinnande. Det är ett frågeinstrument (GHQ12 General Health Questionnaire) som utgörs av tolv frågor som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk hälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den normala funktionen snarare än att ge en karaktäristik över ett tillstånd. Instrumentet innehåller därför frågor med svarsalternativ av typen: Mer än vanligt Som vanligt Mindre än vanligt Mycket mindre än vanligt Två exempel på sådana frågor kan här exemplifiera frågornas utformning: Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? Upplever du att du gjort nytta de senaste veckorna? Svarsalternativen var som angetts ovan. Både svarsalternativen och flera begrepp i frågeställningarna var på en hög abstraktionsnivå och därmed svåra att förstå eller förklara på ett framgångsrikt sätt. Bara fem respondenter klarade av att besvara alla GHQ12 frågorna. Bland de övriga hade några stora svårigheter med samtliga frågor medan några kunde besvara någon eller några frågor. En särskild svårighet var att flera frågor ställer krav på minnesfunktion som flera respondenter har svårighet med. Till exempel frågas efter vilka mediciner man använder, när man besökte sjukvården senast, när man besökt tandläkare, vilka sociala aktiviteter man deltagit i de senaste tolv månaderna o.s.v. Här behövdes minnesstöd från närvarande personal eller närstående. Även för frågor som rörde ekonomiska förhållanden och mat- och motionsvanor behövde många av respondenterna sådant stöd. Anledningen var här delvis minnessvårigheter men också att flera inte var insatta i den egna ekonomin. Nio respondenter hade vid tillfället God man som skötte eller var behjälplig med ekonomiska frågor. 8

9 Utöver de ovan nämnda svårigheterna kunde enkätens frågor besvaras av samtliga respondenter. Många gånger vände sig respondenten till närvarande personal eller närstående för att få hjälp. Tillsammans kom man så fram till hur svaret skulle formuleras. Samtliga frågor med respondenternas svar finns i bilaga 2. Resultat från jämförelse av hälsoskillnader En jämförelse av hälsoläget mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt gjordes av Statens folkhälsoinstitut 2008 i rapporten Hälsa på lika villkor Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning. Rapporten visade på en stor skillnad i hälsa. Personer med funktionsnedsättning redovisade tio gånger sämre självupplevd hälsa. I denna undersökning används resultaten från intervjuundersökningen till att: dels jämföra hälsan mellan de 16 medverkande respondenterna med hälsan hos personer med funktionsnedsättning i den nationella undersökningen från år 2008 dels jämföra hälsan i dessa två grupper med hälsan i befolkningen i övrigt, också från den nationella undersökningen från år Resultaten visar att den självupplevda hälsan är god (100 %!). Såväl jämfört med övriga personer med funktionsnedsättning som jämfört med övrig befolkning. Frågan är här om begreppet hälsa förstås på samma sätt av respondenterna i denna undersökningen som i den nationella undersökningen från Se vidare under rubriken diskussion. I andra resultat ligger gruppen i Östersund också väl till förutom vad gäller fetma, huvudvärk, stillasittande fritid samt intag av frukt och grönt. Anmärkningsvärt är också östersundsgruppens höga andel vad gäller självmordstankar och otrygghet. DISKUSSION Intervjusituationen medför integritetsproblem. Dels när personal eller anhörig är närvarande men även att intervjuaren, som är en obekant person, sitter med. Samtliga respondenter fick avgöra om de ville ha en anhörig eller personal närvarande men har inte kunnat välja bort intervjuaren. Hur detta påverkat resultatet är svårt att säga. I den här undersökningen var det en förutsättning. 9

10 Som intervjuare har det varit en fördel att ha kompetens inom området Omsorg om personer med utvecklingsstörning. Fördelen ligger i en förförståelse av miljöer och sammanhang som respondenten lever i som gör det möjligt att i intervjusituationen förstå mer av nyanser och mening i det som sägs. Intervjuerna blir ofta mer av undersökande samtal än frågor och svar och då underlättar det betydligt om båda parter har en någorlunda gemensam referensram. Här nedan diskuteras resultaten i undersökningens två olika delar, var för sig. Intervjuer Frågorna om psykiskt välbefinnande, GHQ12, sticker ut som särskilt svårtillgängliga för den aktuella målgruppen. Både svarsalternativen och flera begrepp i frågeställningarna var på en hög abstraktionsnivå och därmed svåra att förstå eller förklara på ett framgångsrikt sätt. Med tanke på vikten av att kunna ringa in den psykiska hälsan även i den här gruppen måste frågorna förenklas betydligt och reduceras i antal. Förutom de synpunkter som angetts under rubriken Resultat från intervjuerna är den samlade bedömningen att enkäten i sin nuvarande form inte fungerar som intervjuunderlag för personer på denna begåvningsnivå. Även om de flesta frågorna går att göra begripliga med intervjuteknik, finns väsentliga svårigheter. Språket måste förenklas och göras mer konkret, både för respondent och som stöd för intervjuaren. Bilder skulle kunna användas som stöd för olika svårfångade begrepp. Förslag på synonyma ord och begrepp bör finnas med i frågeställning och svarsalternativ. Här bör man ta hjälp av t.ex. Centrum för lättläst. En annan möjlighet är att använda formuleringar som förekommer i frågor som ställs till skolelever i klass 6 och 9 i undersökningen Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga (Statens folkhälsoinstitut 2011). Frågorna här är mer konkreta med formuleringar som t.ex : om du tänker på förra veckan och samtliga frågor har en skala från 1 till 5: (1) inte alls, (2) lite grann, (3) sådär, (4) mycket, och (5) jättemycket. Med smärre justeringar kan dessa frågor troligen fungera för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Svårigheten med att anpassa frågorna bättre efter målgruppen blir att möjligheten till jämförelse med övrig befolkning minskar. Det förefaller i så fall nödvändigt med tanke på att enkäten i nuvarande form ändå inte fångar upp hälsoförhållandena i den här gruppen på ett adekvat sätt. 10

11 Det bör vara möjligt att förändra frågorna på ett sådant sätt att viktiga jämförelser ändå blir möjliga. Jämförelser av hälsoskillnader Resultatet av hälsojämförelsen har liten relevans på grund av den begränsade populationen i intervjuundersökningen. Den kan ändå ha något intresse med anledning av att gruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning saknas i tidigare hälsoundersökningar. Värt att notera är Östersundsgruppens svar på frågan om självskattad hälsa (100 %). Det väcker förstås frågan om hur begreppet hälsa uppfattas. I intervjusituationen har begreppet förklarats och utvecklats. Ofta kom då god hälsa att användas synonymt med att må bra och dålig hälsa att må dåligt, vilket inte är riktigt samma sak. Hälsa är ju ett mer långsiktigt begrepp. Att må bra eller dåligt kan innebära mer av att beskriva dagsformen. Förklaringen skulle då kunna vara att respondenten för dagen mår bra och då hellre väljer att svara att hälsan är god. Att fetma och stillasittande fritid är vanligt i gruppen är inte oväntat. På grund av de boendes stora stödbehov är det oundvikligt att matvanor och fritidsvanor på gruppbostäder är beroende av personalens insatser. Personalen kan stundtals ha svårt att räcka till. Ibland är detta en resursfråga men det kan också vara en fråga om policy eller kanske brist på policy från ledningen. Inte minst kan det vara en fråga om ambitionsnivå och intresse hos personalen. Östersundgruppen visar också höga tal vad gäller självmordstankar och otrygghet (avstått från att gå ut ensam, utsatt för hot om våld). Anmärkningsvärt är att en så stor andel avstår från att gå ut ensam samtidigt som man har hög tillit till andra människor. En förklaring till detta kan vara att flera av respondenterna i stort sett aldrig gör saker utomhus utan personal, mer på grund av allmän osäkerhet på sin egen förmåga. Detta skulle då inte ha att göra med otrygghet gentemot omgivningen utan mer med inlärd osäkerhet på att klara sig själv. Någon förklaring till de höga talen vad gäller självmordstankar och hot om våld har däremot inte gått att finna. Inte heller finns någon förklaring till den höga andel med huvudvärk som framkommer. I Östersundsgruppen framkommer en låg andel som använder tobak eller har riskabla alkoholvanor. Det är inte ett oväntat resultat. Andelen som röker, snusar eller använder alkohol är generellt låg bland boende på gruppbostäder. Anledningen till att det förhåller sig så är en intressant fråga i sig men behandlas inte här. 11

12 Sammanfattningsvis upplever en majoritet av respondenterna i Östersundsgruppen att man har en god hälsa jämfört både med hur gruppen personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning upplever sin hälsa. Förklaring till det kan vara att Östersundsgruppen upplever sig ha en meningsfull sysselsättning, upplever ett bra både emotionellt och praktiskt stöd i vardagen, har ett högt socialt deltagande och känner sig trygg med människor i sin nära omgivning (personal i boende och daglig verksamhet). Bilagor: Bilaga 1: Nationella folkhälsoenkäten. Frågeunderlaget. Bilaga 2: Diagram, jämförelse av hälsan Referenser: Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa, Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning (nr. R 2008:13). Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Boström, G. (2008). Hälsa på lika villkor. Hälsa och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning (nr. R 2008:17). Västerås: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Kommunala basfakta databas. Hämtad , från Statens folkhälsoinstitut. (2010). Levnadsvanor. Lägesrapport Hämtad från: Statens folkhälsoinstitut. (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga. Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten Östersund R 2011:09 Kylén, G. (1981). Begåvning och begåvningshandikapp. Handikappinstitutet, Stiftelsen Ala. Bakk A., & Grunewald, K. (2004). Omsorgsboken. Liber AB, fjärde upplagan. 12

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2014 2(50) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog Health Statistics and Informatics Deaths

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Nordlander RAPPORT 2015-12 Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Projektledare: Monica Bylund Verksamhetsutvecklare och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulent

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2010 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Sammanfattning Då bortfallet i folkhälsoenkäter ökar för varje år är det viktigt att veta hur de som utgör det ökade bortfallet

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer