Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Transkript

1 Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena Nyström BHV-samordnare

2 Innehållsförteckning 2 Inledning och syfte 3 Metod 5 Resultat Resultat från enkätundersökning, sjuksköterskor 6 Resultatredovisning AUDIT-formulär fråga 1 7 Resultatredovisning AUDIT-formulär fråga 2 8 Resultatredovisning AUDIT-formulär fråga 3 9 Diskussion 10 Bilagor Handlingsplan riskbruk 12 AUDIT-formulär 14 Informationsbrev till föräldrar 15 Informationsbrev till BVC-sjuksköterskor 16 Bortfallsredovisning 17 Affisch till väntrummen 18 Deltagande kommuner 19 2

3 INLEDNING OCH SYFTE Barnhälsovården i Landstinget Kronoberg har genomfört en utbildningssatsning för BVC-sjuksköterskor inom ramen för riskbruksprojektet med stöd från Statens folkhälsoinstitut. Målsättningen var att väcka tankar om föräldraskap och alkohol. Föräldrar som har en tobaks- eller alkoholkonsumtion som påverkar barnen negativt ska uppmuntras och stödjas till att ändra sina levnadsvanor. Sjuksköterskor inom barnhälsovården ska vara väl förtrogna med vad det finns för stöd att erbjuda vid identifierat riskbruk/missbruk av alkohol och avvänjningsstöd vid tobaksbruk. Riskbruk av alkohol är svårt att definiera, WHO:s definition har anpassats till riskbruksprojektets verksamhet och de definierar riskbruk som bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. Folkhälsoinstitutet uppger några nivåer som det idag anses klart riskfyllt att överskrida: Ur medicinsk synpunkt bör män inte dricka mer än 2 standardglas per dag och kvinnor inte mer än 1 1½ standardglas per dag, eller 14 respektive 9 standardglas per vecka. Ett standardglas motsvarar t ex 15 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. Genom samtal med föräldrar, enskilt eller i grupp, vill barnhälsovården väcka tankar runt föräldraskap vid tobak och alkoholbruk, ge kunskap om barns behov av att växa upp i en hälsosam miljö och förmedla barnets upplevelse av vuxna som beter sig annorlunda på grund av alkohol. Alkohol ska vara ett återkommande ämne i samtal om levnadsvanor under hela förskoleåldern. Små barn är mycket känsliga för sinnesintryck. Hörsel, lukt och beröringssinnet är väl utvecklat. I en miljö med berusade människor kan det förekomma höga, plötsliga ljud, obekanta lukter och föräldrar och andra kan ta i barnet på ett mindre lugnt och för barnet obekant sätt. När en person dricker alkohol agerar och reagerar han/hon annorlunda. Omdömet försämras och därmed förmågan till omsorg av barnet. Barn märker när vuxna dricker alkohol. Det kan skapa oro och otrygghet när vuxna uppträder annorlunda. Därför är det viktigt att ha måttliga alkoholvanor, särskilt som förälder. Fakta om alkoholkonsumtionen i Sverige Alkoholkonsumtionen har ökat med 21 % mellan Svenskarna dricker i genomsnitt 10 liter ren alkohol per person och år Berusningsdrickande är vanligt. Storkonsumenterna är ofta åringar. Män dricker mer än dubbelt så mycket som kvinnor. Kvinnor är mer känsliga för alkohol än män. 80 % av alla våldsbrott i Sverige hör samman med alkoholkonsumtion. 3

4 Omkring 5000 människor dör varje år på grund av sjukdomar och skador som har samband med alkohol. Under 2008 ändrade Livsmedelsverket på rekommendationerna gällande amning och alkohol. Mödrar kan dricka 1-2 glas vin vid 1-2 tillfällen per vecka utan risk för att barnet ska ta någon fysisk skada, men under graviditet gäller fortfarande nolltolerans för alkohol. Detta innebar att barnhälsovården måste förändra sitt arbetssätt när det gäller alkoholfrågor. 4

5 METOD Undersökningen inleddes med att sända en enkät till 55 sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård i Kronobergs län för att se hur mycket kunskap och erfarenhet man ansåg sig ha sedan tidigare om alkoholsamtal med föräldrar. Alla sjuksköterskor inbjöds och nästan alla deltog i en tvådagarsutbildning för BVC-sköterskor om barn och alkohol. Utbildningen erbjöd faktakunskaper och möjlighet att träna på olika svåra samtalssituationer om alkohol, bland annat genom forumspel. I samband med denna utbildning presenterades och introducerades en länsövergripande handlingsplan om riskbruk (bilaga 1). Under utbildningsdagarna uppkom ett önskemål från deltagarna om att genomföra en AUDIT-mätning till föräldrar i Kronobergs län för att se hur alkoholkonsumtionen ser ut i vårt län. Denna mätning genomfördes under två veckor Under vecka 45 och 46, 2009 ombads alla föräldrar som besökte BVC och träffade sjuksköterska eller läkare, fylla i ett AUDIT formulär (bilaga 2) med tre frågor om alkoholvanor samt bakgrundsfrågor om deras egen ålder, kön, antal barn, samt yngsta barnets ålder. Formulären lämnades anonymt på varje vårdcentral. Under dessa två veckor registrerades 1779 besök på de olika BVCmottagningarna i Kronobergs län enkäter lämnades ut. Bortfallet (289 personer som inte fått enkäten) berodde på språksvårigheter, att föräldrarna besvarat enkäten veckan innan vid tidigare besök eller att BVC-sköterskan glömt att lämna ut enkät. Totalt 1436 föräldrar besvarade enkäten, 20 personer hade lämnat ofullständiga svar, 1416 inlämnade svar analyserades. Detta innebar en svarsfrekvens på 80 procent. Tre fjärdedelar (1087 personer) av de föräldrar som besvarat enkäten var kvinnor, med en medelålder på 31 år. Männens (329 personer) medelålder var 33 år. Medelåldern på yngsta barnet i familjen, hos de som svarande var 12 mån. Tre fjärdedelar av föräldrarna som besökte BVC under dessa veckor hade barn yngre än 1 år. I medeltal hade föräldrarna i undersökningen 1.89 barn. 5

6 RESULTAT - enkätundersökning till sjuksköterskor Undersökningen inleddes med en enkät till samtliga 55 sjuksköterskor som arbetar med barnhälsovård i Kronobergs län för att se hur mycket kunskap och erfarenhet man ansåg sig ha om alkoholsamtal med föräldrar, 48 sjuksköterskor besvarade enkäten. På en fråga om vad de gör om de har identifierat en förälder med ett riskbruk av alkohol svarade 71 procent av BVC-sköterskorna att de inte hade upplevt situationen. Övriga BVC-sjuksköterskor uppgav att de samtalar om hur förälderns alkoholkonsumtion kan påverka barnet med syfte att motivera föräldern till en minskad konsumtion. Sex procent av de svarande uppgav att de hänvisade till annan instans utanför vårdcentralen. På frågan hur de uppskattar sina nuvarande kunskaper, beträffande rådgivning till föräldrar angående rökning och alkohol som även kan påverka barnet, svarade 54 procent av BVCsköterskorna att kunskaperna var mycket bra/bra medan 46 procent upplevde sina kunskaper som mindre bra eller dåliga. 92 procent av BVCsjuksköterskorna ansåg det mycket viktigt, med tanke på sin profession, att identifiera och erbjuda rådgivning till föräldrar med riskfyllda alkoholvanor som kan påverka barnet. Med detta resultat som grund planerade barnhälsovården en utbildning till alla BVC-sjuksköterskor. Målsättningen var att fokusera på att barn upplever vuxna annorlunda då de dricker alkohol samt att undersöka hur föräldrars alkoholvanor ser ut i Kronobergs län. Resultatet av AUDIT-undersökningen redovisas här. 6

7 RESULTAT - AUDIT-frågor till föräldrar Fråga 1 Hur ofta dricker Du alkohol? KVINNOR 40 % (434 kvinnor) drack aldrig alkohol. 35 % (383 kvinnor) drack alkohol 1gång/månad eller mer sällan. 23 % (245 kvinnor) drack alkohol 2-4 ggr/månad 2 % (25 kvinnor) svarade att de drack alkohol 2-3 ggr/vecka Ingen av de svarande kvinnorna drack alkohol 4 ggr/vecka eller mer. MÄN 15 % (50 män) drack aldrig alkohol 29 % (94 män) drack alkohol 1 gång i månaden eller mer sällan. 45 % (150 män) drack alkohol 2-4 ggr/månaden. 10 % (32 män) drack alkohol 2-3 ggr/vecka 1 % (3 män) drack alkohol 4 ggr/vecka eller mer. Hur ofta dricker du alkohol? procent aldrig <1 gång/mån 2-4 ggr/mån 2-3 ggr/vecka >4 ggr/vecka män kvinnor antal tillfällen antal svar män = 329, antal svar kvinnor =

8 Fråga 2 Hur många standardglas dricker Du en typisk dag när Du dricker alkohol? KVINNOR Av de kvinnor som angav att de drack alkohol svarade: 80 % (626 kvinnor) att de drack 1-2 standardglas 17 % (133 kvinnor) att de drack 3-4 standardglas 3 % (25 kvinnor) att de drack 5-6 standardglas 2 kvinnor att de drack 7-9 standardglas 1 kvinna drack 10 standardglas eller fler vid ett typiskt tillfälle MÄN Av de män som angav att de drack alkohol svarade: 59 % (169 män) att de drack 1-2 standardglas 29 % (83 män) att de drack 3-4 standardglas 10 % (28 män) att de drack 5-6 standardglas 2 % (7 män) att de drack 7-9 standardglas 1 man drack 10 standardglas eller fler vid ett typiskt tillfälle Berusningsdrickande kvinnor = 4 % (28 personer) män = 13 % (36 personer) Berusningsdrickande definieras här som 5 glas eller fler vid samma tillfälle Ett standardglas innebär t ex 33 cl starköl 50 cl folköl 1 glas vin (15 cl) 4 cl starksprit Hur många glas dricker du? procent till 2 3 till 4 5 till 6 7 till 9 10 eller fler antal glas/tillfälle män kvinnor antal svar män = 288, antal svar kvinnor = 787 8

9 Fråga 3 - Hur ofta dricker Du sex standardglas vid ett och samma tillfälle? KVINNOR Av de kvinnor som bevarade frågan svarade: 74 % (719 kvinnor) aldrig 25 % (238 kvinnor) att de drack 6 standardglas eller fler mindre än en gång/månad 1 % (12 kvinnor) att de drack 6 standardglas eller fler någon gång under 1 månad. 1 kvinna drack 6 standardglas eller mer varje vecka. Ingen kvinna i undersökningen drack 6 standardglas eller mer varje dag. MÄN Av de kvinnor som bevarade frågan svarade: 31 % (98 män) aldrig 60 % (190 män) att de drack 6 standardglas eller fler mindre än en gång/månad 7 % (21 män) att de drack 6 standardglas eller mer varje månad. 2 % (5 män) att de drack minst 6 standardglas varje vecka. Ingen man i undersökningen drack 6 standardglas eller mer varje dag. Hur ofta dricker du sex glas/tillfälle procent män kvinnor 0 aldrig <1 gång/mån varje månad varje vecka dagligen hur ofta antal svar män = 314, antal svar kvinnor = 970 9

10 DISKUSSION Yngsta barnets ålder verkade spela en viss roll för alkoholkonsumtionen. Föräldrar drack alkohol mer sällan då barnen var små. Bland föräldrar med barn yngre än 6 månader angav 84 procent av kvinnorna och 48 procent av männen att de inte drack alkohol alls eller mindre än 1 gång/månad, medan hos föräldrar som hade barn som var äldre än 3 år angav 48 procent av kvinnorna och 30 procent av männen att de inte drack alkohol eller mindre än 1 gång/månad. En del föräldrar i undersökningen svarade att de aldrig drack alkohol men svarade ändå på frågan om hur många glas de drack en vanlig dag då de drack alkohol. Detta tolkar vi som att de inte drack just nu när de fyllde i undersökningen men att de i vanliga fall dricker alkohol i dessa mängder. Folkhälsoinstitutet definierar riskbruk som 9 eller fler standardglas alkohol/vecka för kvinnor och 14 eller fler standardglas alkohol/vecka för män. En AUDIT-studie genomförd inom barnhälsovården i Stockholm 2008, visade att knappt tolv procent av männen och drygt tre procent av kvinnorna konsumerade alkohol på riskfyllda nivåer. Eftersom enkätundersökningen i Kronoberg gjorts med ett mindre antal AUDIT-frågor kan vi inte identifiera riskbruk hos föräldrarna och jämföra siffror i dessa båda undersökningar. Enligt folkhälsoenkäten 2008 som genomförts av Statens Folkhälsoinstitut är småbarnsåren den period i livet då de flesta lägger om sina alkoholvanor och dricker betydligt mindre än tidigare. Undersökningen i Kronoberg visar att drygt två procent av mammorna och elva procent av papporna dricker alkohol 2-3 ggr/vecka eller oftare. Undersökningen visade också att fyra procent av mammorna och tretton procent av papporna berusningsdrack dvs. de drack 5 standardglas eller mer vid ett vanligt tillfälle då drack alkohol. Att dricka 3-4 standardglas (som 83 män och 133 kvinnor i undersökningen uppger att de gör vid ett typiskt tillfälle då de dricker alkohol) kan ge en promillehalt på 0.65 hos en person som väger 75 kg, och en promillehalt på 0.8 hos en person som väger 50 kg. Gränsen för rattfylleri går vid 0.2 promille. Vad är lagom promillehalt för att ta hand om ett barn? Hur det ser ut i familjerna då de dricker alkohol vet vi inte. Är barnen tillsammans med föräldrarna då de dricker alkohol? Dricker både mamma och pappa i familjen samtidigt? På dessa frågor har vi inget svar men undersökningen visar att föräldrars alkoholbruk berör många barn i länet. Hur vi än väljer att gå tillväga måste alkoholfrågan beredas en självklar plats i barnhälsovårdens arbete. Att ha alkoholintagets negativa konsekvenser på 10

11 föräldraskapet som utgångspunkt skapar goda förutsättningar för en ökad medvetenhet kring alkohol och föräldraskap också på lång sikt. Det motverkar förhoppningsvis återtagandet av gamla alkoholvanor omedelbart efter spädbarnsperioden och främjar en tryggare uppväxtmiljö för barnen. Resultatet av denna undersökning kommer att användas som motivation till fortsatt arbete med alkoholprevention för BVC-sjuksköterskorna i länet. Barnhälsovården planerar för utbildningstillfällen i motiverande samtal - MI under 2010 för att ytterligare fokusera och träna på att samtala med föräldrar om alkohol och andra livsstilsfrågor. En uppföljande enkätundersökning till BVCsjuksköterskor planeras under 2010 för att mäta om barnhälsovården genomför fler alkoholsamtal efter utbildningssatsningen samt om BVC-sköterskorna upplever sig ha mer kunskap och känner sig säkrare på att prata om alkohol med föräldrar. 11

12 Närsjukvården, Barnhälsovården Handlingsprogram för barnhälsovårdens tobaks- och alkoholpreventiva arbete, Landstinget Kronoberg Övergripande mål Arbeta för att minska de negativa effekter som tobak och alkoholbruk leder till för barn under uppväxten. Barnhälsovården ska arbeta enligt barnkonventionens principer. Barnhälsovårdens mål Barnhälsovården ska uppmärksamma föräldrar på alkoholens negativa effekter på föräldraskapet och vara lyhörda för om alkoholrelaterade problem finns i familjen. Föräldrar som har en tobaks- eller alkoholkonsumtion som påverkar barnen negativt ska uppmuntras och stödjas till att ändra sin livsstil. Sjuksköterskor inom barnhälsovården ska vara väl förtrogna med vad det finns för stöd att erbjuda vid tobaksavvänjning och identifierat riskbruk/missbruk av alkohol. Metod Motiverande samtal enskilt eller i grupp Diskussioner i föräldragrupp Väcka tankar runt föräldraskap vid tobak och alkoholbruk Ge kunskap om barns behov av att växa upp i en hälsosam miljö Förmedla barnets upplevelse av vuxna som beter sig annorlunda på grund av alkohol Innehåll Alkohol och tobak ska vara ett återkommande ämne i livsstilssamtal under hela förskoleåldern. Samtal bör genomföras vid första hembesöket eller besök inom barnets första levnadsmånad i föräldragrupp 8-10 månaders besök i samband med hälsobesök vid 2,5 och 4-års ålder Samverkanspartners vid tobaksbruk Tobaksavvänjare på vårdcentral Samverkanspartners vid identifierat riskbruk/missbruk av alkohol Familjens egna nätverk BHV-läkare BHV-psykolog Navet Beroendeenheten 12

13 Glimten- länsövergripande gruppverksamhet för barn i missbruksmiljöer. Från 4 års ålder. Socialtjänsten Informationsmaterial Rökfria barn, Landstinget Kronoberg, beställs hos BHV-samordnare Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården, Statens Folkhälsoinstitut. Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig! Broschyr för barn 0-1 år, broschyr till barn från 1 år samt DVD film, Statens Folkhälsoinstitut. Webb och telefonbaserat stöd Sluta-röka-linjen informationsmaterial finns att beställa. Alkoholhjälpen Statens Folkhälsoinstitut, informationsmaterial finns att beställa. Stöd och konsultation för professionen Kollegialt nätverk Handledning av BHV-psykolog Stöd från arbetsledning Dokumentation Dokumentera i BHV-journalen under Hälsosamtal att samtal har ägt rum och skriv eventuell kommentar i löpande text. Alla uppgifter som har relevans för barnets hälsa och sjukvård ska dokumenteras i barnets journal, exempelvis om föräldrarna har ett alkoholbruk som påverkar barnets psykosociala utveckling. Uppföljning Uppföljning av antal familjer som fått alkoholsamtal någon gång under första levnadsåret kommer att följas upp i barnhälsovårdens årsrapport. Helena Nyström BHV-samordnare Eva Åkesson BHV-samordnare Jan-Åke Jönsson BHV-överläkare Olof Cronberg Chefläkare, Närsjukvården 13

14 AUDIT - om Dina alkoholvanor Vi är tacksamma om Du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som är aktuellt för Dig. 15 cl 8 cl Hur gammal är Du? år Man Kvinna Antal barn Yngsta barnets ålder? år mån 1 Hur ofta dricker Du alkohol? Aldrig 1 gång i månaden eller mer sällan 2 4 gånger i månaden 2 3 gånger i veckan 4 gånger/ vecka eller mer 2 Hur många glas (se exempel) dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? eller fler 3 Hur ofta dricker Du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än en gång i månaden Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan varje dag Har Du besvarat alla frågor? Tack för din medverkan! Översatt och bearbetat av prof. Hans Bergman, Karolinska Institutet, Stockholm 14

15 Informationsbrev till föräldrar Alkoholkonsumtionen har ökat med 30 % på 10 år i Sverige. Barnhälsovården har av regeringen via Riskbruksprojektet fått i uppdrag att informera om riskerna med en hög alkoholkonsumtion. På BVC vill vi uppmärksamma hur barn upplever när vuxna i barnets närhet förändras. Hur känner och tänker barn när föräldrar luktar annorlunda, får en förändrad röst, eller beter sig på annat sätt än det barnet känner igen? För att få mer kunskap om alkoholvanor bland föräldrar med barn i olika åldrar gör vi nu en kartläggning bland småbarnsföräldrar i Kronobergs län. Din medverkan är frivillig och enkäten besvaras anonymt. Vi är tacksamma om du besvarar denna enkät innan du går hem och därefter lägger enkäten i den särskilda brevlåda som finns på din BVC. Resultatet kommer att ha betydelse för vårt fortsatta alkoholförebyggande arbete. Tack för din medverkan! Vid frågor kontakta Barnhälsovårds-samordnarna Kronobergs län Eva Åkesson eva.akesson@ltkronoberg.se Helena Nyström helena.nystrom@ltkronoberg.se telefon Känner du dig orolig eller har funderingar över din eller närståendes alkoholvanor så kan Du ta kontakt med: Din Vårdcentral Navet Växjö eller Ljungby Alkohollinjen

16 Information till BVC om Auditmätning vecka 45-46, 2009 Under vecka 45, 2009 har det nationella Riskbruksprojektet initierat en uppmärksamhetsvecka om alkohol. Tanken är att alkoholfrågan skall finnas med inom all hälso- och sjukvård i primärvården under denna vecka. Barnhälsovården vill passa på att dra nytta av den publicitet som media kommer att ge både via tidningar, radio och TV. Exempel på aktiviteter som kan kännas aktuella under denna vecka är: att alla föräldragrupper under veckan har fokus på alkohol. att man under några föräldrasamtal under veckan tar upp frågan om alkohol. Barnhälsovården och Riskbruksprojektet i Kronobergs län planerar att göra en kartläggning av föräldrars alkoholvanor under vecka 45 och 46 (2-13 november) Tanken är att vi ska få kunskap om vilka alkoholvanor som förskolebarns föräldrar har. Alla föräldrar som besöker BVC under dessa veckor skall erbjudas att anonymt fylla i ett AUDIT-formulär. Detta gäller BVC-besök hos både sjuksköterska och läkare. Om båda föräldrarna kommer får var och en ett eget formulär. BVCsköterskan noterar hur många formulär som delats ut samt hur många föräldrar som inte fått formuläret på grund av t ex språksvårigheter. Dessa uppgifter är viktiga för att vi skall kunna göra en analys av bortfallet. Vi beräknar att cirka 2000 besök sker på BVC inom Kronobergs län under dessa veckor. Vecka 47 ber vi dig att skicka in alla enkäterna och bortfallsredovisning till Eva Åkesson på Hälsoenheten med uppgift om vilken BVC de kommer ifrån så att vi snabbt kan börja sammanställa resultatet. Allt material som behövs för denna undersökning kommer att skickas till er. Materialet består av: AUDIT där några frågor är extrainsatta då vi vill ha reda på hur många barn föräldern har och ålder på det minsta barnet. Postlådor att stoppa AUDIT formulären i. En broschyr Det handlar om din hälsa med information till föräldrar att ta med hem. Affischer till väntrummet. Vi är medvetna om att det blir ett extra arbetsmoment men vi hoppas ändå på din medverkan. Tack på förhand! Vid frågor kontakta oss för mer information. Hälsningar Eva Åkesson eva.akesson@ltkronoberg.se Helena Nyström helena.nystrom@ltkronoberg.se telefon BHV-samordnare 16

17 Bortfallsredovisning Audit-mätning V45-46 Vårdcentral Datum Utlämnade formulär Ej fått formulär

18 Dessa veckor uppmärksammar vi alkoholvanorna hos alla föräldrar som besöker barnhälsovården. Efter ditt besök erbjuds du att anonymt fylla i ett frågeformulär som gäller dina alkoholvanor. Din medverkan kommer att ha betydelse för det fortsatta alkoholförebyggande arbetet inom barnhälsovården. Tack för din medverkan! 18

19 DELTAGANDE KOMMUNER Kronobergs län är uppdelat på åtta kommuner med olika storlek, det finns 29 BVCmottagningar i länet och samtliga deltog i undersökningen. Nedan anges hur många procent av det totala antalet svar som redovisats från de olika kommunerna. Andel svar från olika kommuner procent Växjö Alvesta Uppvidinge Ljungby Markaryd Tingsryd Lessebo Älmhult kommun Växjö kommun (51 %) Alvesta kommun (8 %) Uppvidinge kommun (3 %) Ljungby kommun (14 %) Markaryd kommun (7 %) Tingsryd kommun (4 %) Lessebo kommun (4 %) Älmhult kommun (9 %) 19