Östgötens hälsa Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober Lars Walter Helle Noorlind Brage

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage"

Transkript

1 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum

2 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage

3 Förord Östgötens hälsa 2006 är den tredje befolkningsenkäten som görs av Folkhälsovetenskapligt centrum. Undersökningen är ett uppdrag från Hälsooch sjukvårdsnämnden, Landstinget i Östergötland. Landstinget har gjort liknande undersökningar sedan 1985 och den senaste gjordes år Utifrån hälso- och sjukvårdens uppdrag har landstinget visionen att medverka till att östgöten kan leva ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas och ett liv i god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Landstinget ska även medverka till att östgöten kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhället, samt ett liv i autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att ha kunskap om livsmönster och behov bland invånarna. Syftet med Befolkningsenkät 2006, är att samla kunskap för landstingets behovsanalyser och styrprocesser i enlighet med visionen. I rapporten redovisas resultat från några av de frågor som fanns med i frågeformuläret. Tabeller och diagram redovisar förhållanden i länet och i vissa fall finns också jämförelser med undersökningen från år Resultaten presenteras under rubrikerna demografi och socioekonomi, hälsa, komplementär medicin, levnadsvanor, förändringsbenägenhet samt förtroende och vård. Tack till Lotta Fornander och Charlotta Lindell för kommentarer inför den slutliga versionen. Tack också till Christina Aldin för bearbetning och layout. Lars Walter och Helle Noorlind Brage 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 6 BEFOLKNINGSENKÄT SYFTE... 6 ENKÄTEN... 6 TOLKNING AV RESULTAT... 6 RAPPORTEN... 7 FRAMTIDA RAPPORTER... 7 DEMOGRAFI/SOCIOEKONOMI... 8 UTBILDNING... 8 SYSSELSÄTTNING... 9 FAMILJERELATION... 9 EKONOMI TRIVSEL OCH TRYGGHET HÄLSA SF Förändring mellan 1999 och SJUKDOMSGRUPPER MUNHÄLSA KOMPLEMENTÄR MEDICIN LEVNADSVANOR KOST/ÖVERVIKT Vikt Frukt och grönsaker Ändrade matvanor FYSISK AKTIVITET Förändring ALKOHOL Förändring TOBAK SÖMN OCH VILA LEVNADSVANORNAS FÖRÄNDRING Övervikt och fetma Frukt och grönt Fysisk aktivitet...26 Alkohol Tobak ANSVAR FÖR LEVNADSVANOR FÖRÄNDRINGSBENÄGENHET FÖRTROENDE OCH VÅRD SÖKT VÅRD REFERENSER

5 Sammanfattning På uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden genomfördes befolkningsenkäten Östgötens hälsa Frågeformuläret sändes till ett urval östgötar i åldrarna år. Urvalet omfattade individer och svarsfrekvensen blev 54 procent. Frågeformuläret omfattade bland annat levnadsvanor, självskattad hälsa och frågor av socioekonomisk karaktär. Dessutom ingick frågor om komplementär medicin, förtroende för vård och om man avstått från att söka vård, samt ansvar och förändringsbenägenhet när det gäller levnadsvanor Levnadsvanor Andelen personer med övervikt och fetma ökar i länet. Nästan hälften av östgötarna är överviktiga eller feta. Det är fortfarande få personer som når upp till rekommendationerna om dagligt intag av frukt och grönt i länet. Nästan var tredje östgöte uppger att de förbättrat sina matvanor under de senaste 12 månaderna. Av de unga östgötarna anger en av tio att de försämrat sina matvanor under samma period. När det gäller fysisk aktivitet uppvisar östgötarna både försämringar och förbättringar sedan år 1999 års enkät. Flest inaktiva finns idag bland de äldsta kvinnorna. Daglig rökning har minskat i länet jämfört med 1999, mest bland de medelålders männen. Kvinnorna röker fortfarande i högre utsträckning än männen som i sin tur i stället snusar mer än kvinnorna. När det gäller riskfylld alkoholkonsumtion förekommer detta främst bland de yngsta. De yngsta kvinnorna har ökat sin riskfyllda konsumtion sedan år Fyra till sex av tio östgötar vill förändra sina vanor beträffande mat, fysisk aktivitet och vikt. En av tio vill sluta röka (fast inte just nu) medan 16 procent av männen och knappt var tionde kvinna vill förändra sina alkoholvanor. Självskattad hälsa När det gäller självskattad hälsa uppger nästan två av fem östgötar att de har rygg- och ledbesvär som påverkar deras liv i viss utsträckning. Knappt var femte uppger psykiska besvär och drygt en av tio har öronproblem som påverkar deras liv. Övervikt och mag- och tarmproblem besvärar också något mer än var tionde östgöte. När det gäller den allmänna hälsan uppvisar de äldsta kvinnorna en kraftig försämring sedan 1999 års enkät. Ungefär en tredjedel av östgötarna i åldrarna år tror också att deras hälsa kommer att bli sämre om ett år. 4

6 Socioekonomi och trygghet Ur ekonomiskt perspektiv har mer än var tredje ensamstående ung kvinna i länet haft svårt att klara sina löpande utgifter under de senaste 12 månaderna. Nio av tio östgötar har någon person de litar på och som de kan få verklig hjälp av. Komplementär medicin Mer än två av fem av östgötarna anger att de har en positiv inställning till komplementär medicin medan knappt en av tio anger att de har en negativ inställning. Vård Hälften av östgötarna anser att Hälso- och sjukvården har ansvar för att försöka påverka befolkningens levnadsvanor. Knappt tre av fyra tycker att Hälso- och sjukvården på motsvarande sätt har ansvar för patienter medan mer än nio av tio östgötar anser att man själv har ansvar för att ha goda levnadsvanor. Två av tre östgötar har stort eller mycket stort förtroende för sjukvården och tre av fyra har stort eller mycket stort förtroende för tandvården i länet. Nästan en av fem östgötar söker inte sjukvård fast man anser sig vara i behov av vård. En tredjedel av dessa anger dålig tidigare erfarenhet som skäl. En av fem söker heller inte tandvård även om man anser sig ha behov. Här anger tre av fyra ekonomiska skäl till att inte söka. I dagsläget finns stor kunskap om enskilda faktorer, inte minst sociala, och deras påverkan på hälsan. När det gäller den sammanvägda effekten av dessa är det emellertid tid svårt att med dagens metodik påvisa hur sambanden hänger ihop. Måns Rosén och medarbetare skriver i en artikel (Rosén et al) att de samhällsförändringar och krav som dagens medborgare lever under, tillsammans påverkar folkhälsan på ett sätt som vi idag inte kartlagt. De skriver vidare att övervikt, ökad alkoholkonsumtion och ökad psykisk ohälsa alla kan vara olika symtom på samma sak och att man därför behöver stärka forskningen och det folkhälsopolitiska arbetet kring social samhällsutveckling. Efter denna övergripande rapport är avsikten att producera rapporter som på ett djupare sätt analyserar speciella frågeställningar. Redan planerade rapporter kommer att behandla: Förändringsbenägenhet och ansvar när det gäller levnadsvanor. Det socioekonomiska och geografiska perspektivet Vård och förtroende Metodologi och bortfall vid enkätundersökningar Sjukdomsgrupps-perspektivet 5

7 Inledning Befolkningsenkät 2006 Befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006, är ett uppdrag till Folkhälsovetenskapligt centrum från Hälso- och sjukvårdsnämnden, Landstinget i Östergötland. Landstinget har gjort liknande enkäter sedan 1985 men med lite olika fokus. Årets enkät är den tredje som görs av Folkhälsovetenskapligt centrum. Den senaste undersökningen gjordes år Syfte Syftet med Befolkningsenkät 2006, är att samla kunskap för landstingets behovsanalyser och styrprocesser bland annat när det gäller medborgarperspektivet. Syftet är också att göra jämförelser med tidigare undersökningar, bland annat när det gäller levnadsvanor och självskattad hälsa i befolkningen. Enkäten Formuläret som sändes till ett urval om personer bosatta i Östergötland i åldrarna år, omfattade självskattad hälsa och levnadsvanor samt förändringsbenägenhet och ansvar när det gäller levnadsvanor. Dessutom innehöll formuläret frågor om hur man sökt vård, komplementär medicin, sjukskrivning, arbete, trivsel och förtroende för sjukvården. Några bakgrundsfrågor, bland annat om sysselsättning, familjesammansättning och ekonomi fanns också med. Den övervägande delen av formuläret bestod av frågor med givna svarsalternativ (kryssfrågor) men det fanns även några öppna frågor där respondenten själv fick skriva sitt svar. Urvalsdragning och insamling av frågeformulären gjordes av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av landstinget. Urvalet stratifierades med avseende på kommun, ålder och kön, och svarsfrekvensen blev 54 procent. Syftet med stratifieringen är att kunna redovisa resultat för varje kommun, samt uppdelat på olika åldersgrupper och män respektive kvinnor. Tolkning av resultat Bortfallet kan anses betydande och i värsta fall kan det bidra med systematiska fel i skattningarna. För att i största mån justera för de skevheter bortfallet kan orsaka, har SCB utnyttjat hjälpinformation i form av register, så kallad kalibrering, när de färdigställt datafilen. Kalibreringen syftar till att erhålla en så bra beskrivning som möjligt av den östgötska befolkningens egenskaper. Därför ska resultaten tolkas som en beskrivning av befolkningen och inte en beskrivning av de svarande. 6

8 Kalibrering har använts vid beräkning av alla resultat i rapporten förutom de avsnitt som omfattar jämförelser med 1999 års undersökning. Generellt när det gäller jämförelser mellan olika undersökningar, till exempel tidigare befolkningsenkäter, måste man beakta att de kan ha genomförts på olika sätt. I rapporten har resultaten justerats så att de jämförbara med 1999 års undersökning, när sådana jämförelser presenteras. Rapporten I rapporten redovisas resultat från några av de frågor som fanns med i frågeformuläret. Tabeller och diagram redovisar förhållanden i länet och i vissa fall finns också jämförelser med undersökningen från år Här finns inte utrymme att analysera samband mellan olika frågor eller närmare analysera vissa delar av befolkningen, vilket inte är syftet med rapporten. Syftet är snarare att beskriva det övergripande läget vilket dessutom kommer att bidra till förnyade frågeställningar. Resultaten i denna rapport presenteras nedan under rubrikerna demografi och socioekonomi, hälsa, komplementär medicin, levnadsvanor, förändringsbenägenhet samt förtroende och vård. I delarna om hälsa och levnadsvanor presenteras jämförelser med resultaten från befolkningsenkäten Framtida rapporter Såsom beskrivits ovan är det svårt att få med alla resultat i en rapport. Avsikten är därför att ge ut ett flertal rapporter som på ett djupare sätt analyserar olika frågeställningar och frågeområden. En rapport kommer att fokusera på förändringsbenägenhet och ansvar när det gäller levnadsvanor. En annan kommer att belysa det socioekonomiska och geografiska perspektivet. Sjukdomsgruppsperspektiv kommer att redovisas i en tredje. Ytterligare en rapport kommer att fokusera på metodologi och bortfall, som dessutom ingår i ett forskningsarbete kring enkätmetodologi. En deskriptiv rapport med data från en mindre befolkningsenkät som skickades ut till cirka östgötar. Denna deskriptiva rapport är huvudsakligen fokuserad på vård och förtroende. Dessutom kommer resultaten från den nationella undersökningen Hälsa på lika villkor? att presenteras i en rapport våren Den nationella undersökningen genomförs av Statens folkhälsoinstitut tillsammans med några av Sveriges landsting, bland annat Landstinget i Östergötland. 7

9 Demografi/Socioekonomi Folkhälsan i Sverige har sedan lång tid förbättrats. Medellivslängden har ökat med ungefär tre år för männen och två år för kvinnorna sedan år Pojkar som föddes år 2005 beräknas leva i igenomsnitt 78,4 år och flickor i 82,3 år. Tittar man på hälsan ur ett socioekonomiskt perspektiv finns emellertid stora skillnader. Personer som lever i sämre socioekonomiska förhållanden uppvisar både mer sjuklighet och dödligheten än personer som lever under goda socioekonomiska förhållanden. Detta beror bland annat på att man som sjukskriven oftast har en sämre inkomst än personer i arbete och om man då redan innan sjukdom och sjukskrivning, lever under sämre socioekonomiska förhållande, påverkas de ekonomiska förhållandena än mer negativt. En sjukhusvårdad man med psykiska eller alkoholrelaterade diagnoser hade en 17 gånger högre risk att efter 5 år efter diagnosen vara bidragsberoende (Social rapport 2005). I sina övergripande mål strävar Landstinget i Östergötland mot en jämlik hälsa på lika villkor för alla östgötar. Utbildning Tabell 1 nedan visar att 22 procent av östgötarna i åldern år har högskoleutbildning. Andelarna är störst i åldrarna år och fler kvinnor än män har högskoleutbildning. Andelen personer med gymnasium som högsta utbildning är 51 procent totalt med den största andelen (71 procent) bland de yngsta och lägst andel (30 procent) bland de äldsta, se tabell 2. När det gäller utbildning bör man beakta de olika förutsättningar olika generationer har haft när det gäller gymnasie- eller högskoleexamen. Dessa förutsättningar skapar en naturlig skillnad mellan olika åldrar och i viss mån mellan kvinnor och män. Tabell 1. Andel personer med högskoleutbildning, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt

10 Tabell 2. Andel personer med gymnasieutbildning, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Sysselsättning Sysselsättningen är en faktor som har stor betydelse för vårt dagliga liv. Den ger oss inkomst och tillträde till inkomstskyddande försäkringar liksom en social position i samhället. Att stå utanför arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet ger ofta en känsla av utanförskap vilket också kan knytas ihop med ohälsa och därför kan återspegla sig i sjukskrivningsstatistiken. Det är särskilt besvärligt för den unga generationen som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden liksom för invandrare, (Social rapport,2005). Resultat från årets enkät visar att 53 procent av befolkningen i Östergötland har fast arbete, fem procent är arbetslösa och nio procent är sjukskrivna, se figur 1. Arbetat Pensionär Studerat Sjukskriven/sjukersättning Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Figur 1. Huvudsaklig sysselsättning de senaste 4 veckorna. Andel personer. Familjerelation År 2003 bodde cirka barn i familjer med en ensamstående förälder i Sverige, (Social rapport 2005). Att som barn leva i en familj med en ensamstående mamma har under de senare åren visat sig var förenat med 9

11 risker för ökad ohälsa, hot och våld, likaväl som risk för fattigdom. Ensamstående, både män och kvinnor utan barn, uppvisar högre dödlighet före 60 års ålder, än sammanboende Ensamstående föräldrar har sämre hälsa än sammanboende föräldrar. (Folkhälsorapport 2001). Resultat från årets befolkningsenkät i Östergötland uppskattar antalet ensamstående med barn till cirka , av dessa är 70 procent kvinnor. Cirka hushåll i utgörs av ensamstående vilket betyder att 22 procent av befolkningen bor ensamma. Störst andel ensamstående finns bland de yngsta männen samt bland de äldsta kvinnorna, se tabell 3. Tabell 3. Andel ensamstående, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Ekonomi De ekonomiska omständigheter man lever i påverkar hälsan. Dålig ekonomi betraktas som en riskfaktor för ohälsa och hushåll med ensamstående föräldrar har haft den sämsta ekonomiska utvecklingen av alla barnfamiljer under 1990-talet (Folkhälsorapport 2005). I enkäten fanns frågor om hur man ser på sin ekonomi. Tabell 4 visar andelen östgötar som betraktar sin ekonomi som ganska eller mycket bra. Mellan de yngsta och övriga åldersgrupper finns en skillnad, där de yngsta i mindre utsträckning än övriga upplever att de har en ganska eller mycket bra ekonomi. Det är också vanligare att unga människor har svårt att klara sin löpande ekonomi jämfört med äldre, se tabell 5. Det finns troligen många förklaringar till detta, bland de yngre finns till exempel gruppen studenter. Cirka en tredjedel av alla åringar i landet utgörs av studenter med övergående dålig ekonomi. (Social rapport 2005.) En förklaring till att unga kvinnor i synnerhet har haft svårt att klara sina löpande utgifter under de senaste 12 månaderna, skulle kunna vara att det finns en stor grupp unga ensamstående mödrar bland de unga kvinnorna. Detta har dock inte analyserats i denna rapport. 10

12 Tabell 4. Andel som bedömer sin ekonomi som ganska eller mycket bra, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 5. Andel som har haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna en eller flera gånger de senaste 12 månaderna, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Trivsel och trygghet Det finns flera internationella forskningsrapporter som visar att det är viktigt för hälsan att känna trygghet i sitt bostadsområde och att ha en bra social gemenskap, liksom det finns studier som påvisar motsatsen (Adkins et al. 2004, Ziersch et al. 2004, Molnar et al. 2004). I årets befolkningsenkät frågas bland annat efter trivsel och trygghet. Resultatet i tabell 6 visar att män känner trygghet i högre grad än kvinnor och tydligast är skillnaden bland de yngsta och de äldsta. När det gäller frågan om man har någon person att lita på, svarar mer än 9 av 10 att de har en sådan person. Resultaten visar inga stora skillnader mellan åldrar eller mellan män och kvinnor. Se tabell 7. Tabell 6. Andel som i hög grad känner sig trygga i sitt bostadsområde, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt

13 Tabell 7. Andel som har någon att lita på, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Hälsa Det finns flera definitioner av begreppet hälsa och vilken definition man väljer beror på vilket syfte och sammanhang som beskrivs. Hälsan har mycket stor betydelse för individen och för samhället, oberoende av vilken definition man väljer. Hälsan är beroende av en mängd olika faktorer som brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer. Det handlar om arv, miljö, livsstil och levnadsvillkor. Folkhälsovetenskapligt lexikon (Janlert, 2000) beskriver hälsa som en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig. Folkhälsa beskrivs i samma lexikon som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. Att mäta och beskriva befolkningens hälsa är inte enkelt. Landstinget i Östergötland registrerar alla diagnos bland befolkningen registret ger en god bild över sjukdomspanoramat, men kan inte beskriva befolkningens hälsa i ett vidare perspektiv. Människor upplever sjukdom och besvär på olika sätt även om de har samma diagnos i ett vårdregister. När upplevelserna är olika är troligen hälsan i det vidare perspektivet också olika även, om de har samma diagnos. Att använda sig av befolkningsenkäter innebär att individens egna tolkningar av hur man själv ser på sin hälsa och sin livssituation är i fokus. Den självskattade hälsan anses vara ett bra mått på att beskriva faktisk sjuklighet och nedsatt kroppsfunktion och den är en bra prediktor för dödlighet. Den självskattade hälsan finns inte i något register, därför är frågor om denna ett nödvändigt komplement när det gäller att kartlägga befolkningens hälsa. SF-36 och EQ-5D är två internationella mått som ofta används i dessa sammanhang. I Östergötland används dessa mått i olika undersökningar vilket möjliggör jämförelser av den självskattade hälsan ur ett tidsperspektiv. I frågeformuläret finns också frågor om olika symtom och sjukdomar. 12

14 SF-36 Måttet bygger på 36 frågor och beskriver hälsorelaterad livskvalitet med 8 dimensioner; fysisk funktion (pf), fysisk rollfunktion (rp), smärta (bp), allmän hälsa (gh), vitalitet (vt), social funktion (sf), social rollfunktion (re) samt psykiskt välbefinnande (mh). Höga värden på måtten indikerar en bättre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med låga värden. Årets undersökning visar att ju äldre man är desto sämre är värdena för respektive dimension, förutom när det gäller vitalitet och psykiskt välbefinnande, se figur 2 och 3. Speciellt har unga, oavsett kön, sämre resultat på dimensionen psykiskt välbefinnande jämfört med övriga åldersgrupper. Över lag uppvisar också kvinnorna i länet lägre värden än männen. Män år Män år Män år Män år Medelvärde pf rp bp gh vt sf re mh Figur 2. Hälsorelaterad livskvalitet för män enlig SF-36, per åldersgrupp. Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Kvinnor år Medelvärde pf rp bp gh vt sf re mh Figur 3. Hälsorelaterad livskvalitet för kvinnor enligt SF-36, per åldersgrupp. En av de 36 frågorna handlar om hur respondenten ser på sin hälsa i allmänhet. Frågan har fem svarsalternativ, utmärkt, mycket god, god, 13

15 någorlunda och dålig. Bland männen svarar 49 procent att hälsan är utmärkt eller mycket god. Motsvarande siffra för kvinnorna är 41 procent. Det är tydliga skillnader mellan män och kvinnor samt en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna, se tabell 8. Speciellt är andelen för de äldsta kvinnorna låg. Tabell 8. Andel personer som anser sin hälsa utmärkt eller mycket god, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Förändring mellan 1999 och SF-36 frågorna finns med i både 1999 och 2006 års enkäter vilket gör det möjligt att redovisa förändringar mellan åren. De tydligaste förändringarna när det gäller SF36-dimensionerna finns i den yngsta och i den äldsta åldersgruppen, se figur 4 och 5. Den yngsta åldersgruppen uppvisar försämringar när det gäller dimensionerna allmän hälsa, vitalitet, social funktion, social rollfunktion samt psykiskt välbefinnande. Kvinnorna i åldersgruppen år uppger en något sämre hälsa 2006 jämfört med 1999 på alla dimensioner förutom fysisk funktion och psykiskt välbefinnande. Män 1999 Män 2006 Kvinnor 1999 Kvinnor pf rp bp gh vt sf re mh Figur 4. Medelvärde för de 8 dimensionerna i SF-36. Män och kvinnor år, 1999 och års undersökning riktade sig till åldrarna år medan årets undersökning riktade sig till åldrarna år. De skiljer sig även i urvalsförfarandet. För att det ändå ska vara möjligt att jämföra undersökningarna har den yngsta och äldsta åldersgrupperna ändrats. Dessutom har årets resultat beräknats så att det i största möjliga mån är jämförbart med 1999 års resultat. 14

16 Män 1999 Män 2006 Kvinnor 1999 Kvinnor pf rp bp gh vt sf re mh Figur 5. Medelvärde för de 8 dimensionerna i SF-36. Män och kvinnor år, 1999 och När det gäller frågan om hälsa i allmänhet finns den tydligaste förändringen bland de äldsta. I den gruppen är andelen som uppger utmärkt eller mycket god hälsa betydligt lägre 2006 jämfört med De äldsta kvinnorna svarar för största delen av försämringen, tabell 8. Tabell 8. Andel personer som anser sin hälsa som utmärkt eller mycket god, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Sjukdomsgrupper När det gäller självskattad hälsa frågas också efter långvariga och allvarliga sjukdomar och besvär under de senaste 12 månaderna, samt i hur stor utsträckning de påverkar livet. I denna rapport redovisas de vanligaste sjukdomarna/besvären. De besvär som uppges mest är rygg- och ledbesvär, 37 procent. Psykiska besvär, besvär från öronen samt mag-tarmbesvär rapporteras av 19, 13 respektive 12 procent av befolkningen. Även problem med övervikt som påverkar personens liv rapporteras av 12 procent av östgötarna, se figur 6. 15

17 Påverkar mitt liv mycket Påverkar mitt liv lite Sjukdom i rygg, leder och muskler Psykisk sjukdom eller psykiska besvär Öronsjukdom/besvär Mag-tarmsjukdom Övervikt/fetma Sjukdom i urinvägar eller könsorgan Högt blodtryck Luftvägssjukdom Hudsjukdom/besvär Figur 6. De vanligaste självupplevda sjukdomar och besvär som påverkar livet. Munhälsa I årets enkät fanns också frågor om munhälsa. Unga personer är kanske som väntat, mer nöjda med sin tänder än äldre, se tabell 9. Det är ingen skillnad mellan könen. När det gäller tandhälsan svarar också de yngre att den är bra eller mycket bra i större utsträckning än äldre. Här ses heller inga könsskillnader, se tabell 10. Tabell 9. Andel som är mycket eller i stort sett nöjda med sina tänder, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 10. Andel som tycker sin tandhälsa är bra eller mycket bra, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt

18 Komplementär medicin Alternativ eller komplementär medicin har fått ett allt större intresse under senare år. Landstinget strävar efter att sätta patienternas behov i centrum och när efterfrågan på alternativa vårdformer mer och mer kommer i fokus, behöver kunskap om sådana metoder utvecklas. I enkäten finns frågor om alternativa metoder och om befolkningens inställning till komplementär medicin. Andelen som har mycket eller ganska positiv inställning till komplementär medicin visas i tabell 11. Mer än hälften av alla kvinnor, utom i den äldsta åldersgruppen, säger sig ha en positiv inställning. Skillnaderna är tydliga mellan män och kvinnor, där andelen positiva kvinnor i alla åldersgrupper är större än andelen positiva män. Den lägsta andelen positiva återfinns för både män och kvinnor i den äldsta åldersgruppen. Mindre än 10 procent uppger att de har en negativ inställning till komplementär medicin, något fler män än kvinnor, se tabell 12. En av frågorna om komplementär medicin handlar om respondenten erhållit behandling med alternativa terapiformer inom hälso- och sjukvården. Andelen som behandlats med massage det senaste året uppskattas till drygt fyra procent vilket innebär drygt personer. Enligt undersökningen har drygt personer erhållit akupunktur och drygt personer erhållit kiropraktik inom hälso- och sjukvården det senaste året. Andelarna för de tre övriga terapiformerna, naprapati, homeopati och zonterapi når endast bråkdelar av en procent. Tabell 11. Andel som har mycket eller ganska positiv inställning till komplementär medicin, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 12. Andel som har mycket eller ganska negativ inställning till komplementär medicin, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt

19 Levnadsvanor Att levnadsvanor påverkar hälsan har varit känt sedan länge. Tobaksbruk, högt intag av alkohol, felaktiga kostvanor samt fysisk inaktivitet har alla det gemensamt att de inverkar menligt på hälsan. Dessa faktorer ingår, enligt WHO, bland de tio största riskfaktorerna för sjukdom, mätt i funktionsjusterade levnadsår. Hjärtkärlsjukdomar, olika typer av cancersjukdomar samt psykisk ohälsa är sjukdomsgrupper som alla är gemensamma för de fyra levnadsvanorna, ur ett riskperspektiv. Enligt WHO:s bedömningar skulle 90 procent av all diabetes typ 2, 80 procent av all hjärtkärlsjuklighet samt 30 procent av all cancer kunna förebyggas genom bättre levnadsvanor. Kost/övervikt Övervikt och speciellt fetma är betydande riskfaktorer för ohälsa, sjukdom och död. Sämre matvanor och ökad fysisk inaktivitet har bidragit till den negativa viktutvecklingen i landet. Mer än hälften av de åriga männen och drygt en tredjedel av kvinnorna har övervikt eller fetma (Folkhälsorapport 2005). Vikt Respondenterna har själva fått ange vikt och längd i enkäten. BMI, Body Mass Index, beräknat på den uppgivna vikten och längden visar att 36 procent av östgötarna är överviktiga och 13 procent har fetma. Här finns både stora köns- och åldersskillnader, se figur 7. Bland de medelålders männen, år, har över 50 procent övervikt och 15 procent har fetma. Fetma Övervikt Män Kvinnor år år år år år år år år Figur 7. Andel med fetma och övervikt, per kön och åldersgrupp. 18

20 Frukt och grönsaker Två frågor i enkäten handlar om intag av frukt och grönsaker. Tillsammans ger dessa en indikation på om man äter tillräckligt med frukt och grönt, det vill säga når rekommendationen 500 gram/dag. Årets befolkningsenkät visar att kvinnor äter frukt och grönt oftare än män. Det gäller för alla åldersgrupper. Totalt sett är det endast 6 procent av männen och 15 procent av kvinnorna som uppskattas nå rekommendationen för frukt och grönt, se tabell 13. Tabell 13. Andel personer som når rekommendationen för frukt och grönt år år år år Totalt Ändrade matvanor På frågan om man ändrat sina matvanor, de senaste 12 månaderna, till det bättre eller till det sämre, visar tabell 14 att 29 procent av männen och 35 procent av kvinnorna säger sig ha bättre matvanor nu än för 12 månader sedan. Det är främst de unga som har förbättrat sina matvanor. I den yngsta åldersgruppen återfinns också den största andelen (10 procent) som anger att de försämrat sina matvanor de senaste 12 månaderna, jämfört med bara ett par procent av personerna äldre än 29 år. Det innebär att ungefär personer i åldrarna år anser att de äter sämre i dag än för 1 år sedan. Tabell 14. Andel personer som anser att de förändrat sina matvanor de senaste 12 månaderna, per kön och åldersgrupp Förändrat till det bättre Förändrat till det sämre år år år år Totalt

21 Fysisk aktivitet Motionsvanorna har ökat bland svenskarna sedan början av 1980-talet (Folkhälsorapport 2005). Den totala energiförbrukningen genom fysisk aktivitet verkar dock ha minskat i befolkningen jämfört med tidigare årtionden. Förklaringen ligger främst i stillasittande arbeten, ökad bilåkning och datoranvändning samt att människor ser mer på tv och video på fritiden. De ökade motionsvanorna anses således inte ha kompenserat för nedgången i vardaglig fysisk aktivitet i befolkningen (Socialstyrelsen, 2005; Statens folkhälsoinstitut, 2006). Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Den gällande rekommendationen är att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 30 minuter för att uppnå hälsofrämjande effekter (U.S. Department of Health and Human Services, 1996; Svenska Läkaresällskapet, 2001). Möjligheten att vara aktiv finns i vår vardag och kan delas in i fyra huvudgrupper: aktiv transport (promenad och cykel), fysisk aktivitet i arbetet, fysisk aktivitet i anslutning till hemmet (gå, bära, lyfta) och på fritiden och då i form av motion, träning och friluftsliv (BHF National Centre for Physical activity and Health, 2006). Av östgötarna är 25 procent regelbundet aktiva medan 11 procent är fysiskt inaktiva. Här finns både köns- och åldersskillnader. Unga män, år, är mest regelbundet fysiskt aktiva. Bland de inaktiva finns inga tydliga könsoch åldersskillnader, förutom de äldsta kvinnorna som med andelen 17 procent tydligt skiljer sig från övriga. Se tabell 15 och 16. Tabell 15. Andel personer som är regelbundet fysiskt aktiva, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 16. Andel inaktiva personer, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt

22 Förändring När det gäller förändringen av motionsvanorna svarar fler yngre än äldre att de förbättrat sin fysiska aktivitet under det senaste året. I den yngsta åldersgruppen svarar 37 procent av både männen och kvinnorna att de förbättrat sin aktivitetsnivå. Det finns också en åldersskillnad när det gäller frågan om att ändra sin aktivitet till det sämre men här är skillnaderna mindre mellan olika åldrar. Den största gruppen som försämrat sina motionsvanor är unga män och kvinnor, 20 respektive 22 procent, se tabell 15. De unga män och kvinnor som försämrat sina motionsvanor motsvarar cirka personer. Tabell 17. Andel personer som anser att de förändrat sina sin fysiska aktivitetsnivå de senaste 12 månaderna Förändrat till det bättre Förändrat till det sämre år år år år Totalt Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige ökar och det är speciellt unga vuxna som dricker allt mer. Mer än var femte man och var tionde kvinna åldrarna år i Sverige räknades år 2004 som riskkonsumenter av alkohol (Nationella folkhälsoenkäten 2004). Personer i de yngsta åldersklasserna och i högre grad unga män än unga kvinnor, återfinns bland dem med högst risk. Ungas konsumtion av alkohol varierar även regionalt (Folkhälsorapport 2005). När det gäller preventionsforskning inom alkoholområdet har man kunnat visa att ju fler risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå som kan påverkas, desto större blir den förebyggande effekten. Störst effekt har de tillgänglighetsbegränsande insatserna. Samtidigt står det klart att tillgänglighetsbegränsande insatser behöver kompletteras med andra insatser. I detta sammanhang spelar exempelvis insatser för skolungdomar och deras familjer, liksom rådgivning inom hälso- och sjukvården, en mycket viktig roll (Kunskapsunderlag livsstilsfaktorer, alkohol. Folkhälsovetenskapligt centrum 2006). I tabell 18 redovisas andelen personer som konsumerar minst sex glas alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Detta anses vara 21

23 en indikator på riskfylld konsumtion. Skillnaden mellan män och kvinnor är stor, 21 procent jämfört med 7 procent. Skillnaden mellan åldersgruppen är också stor med 31 procent bland de yngsta sedan avtagande till 3 procent för de äldsta. Att 23 procent av de unga kvinnorna dricker mer än sex glas alkohol vid samma tillfälle minst en gång i månaden, innebär att drygt kvinnor i åldrarna år i Östergötland uppger en riskfylld alkoholkonsumtion. För de unga männen motsvarar andelen 39 procent drygt personer. Tabell 18. Andel personer med riskfyllt intensivdrickande, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Förändring På frågan om man förändrat sina alkoholvanor under de senaste 12 månaderna svarar 18 procent av männen och 14 procent av kvinnorna att de dricker mer jämfört med fem procent bland både männen och kvinnorna som anger att de dricker mindre nu, än för ett år sedan. Bland de yngsta männen och kvinnorna är det 13 respektive 12 procent som anger att de dricker mer nu, vilket motsvarar sammanlagt drygt personer. Tabell 19. Andel personer som anser att de förändrat sina alkoholvanor de senaste 12 månaderna, per kön och åldersgrupp Förändrat till det bättre Förändrat till det sämre år år år år Totalt

24 Tobak Tobaksrökning är förenat med en betydande ökad risk för sjuklighet och död. Rökning under graviditeten påverkar också fostret genom ökad risk för låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. Andelen dagligrökare minskar i Sverige men fortfarande röker cirka 18 procent av befolkningen i åldrarna år dagligen. Männen har i stor utsträckning gått över till att använda snus i stället. År 2004 uppgav 22 procent av männen i Sverige år (och tre procent av kvinnorna) att de snusade dagligen (Folkhälsorapport 2005). När det gäller snus är hälsoeffekter ur ett långsiktigt perspektiv fortfarande ett outforskat område. Det finns studier som pekar på överrisker för vissa sjukdomar likväl som det finns studier som inte kan peka på sådana samband. En samlad bedömning av de experimentella och epidemiologiska undersökningarna talar för att svenskt snus är cancerframkallande, (Hälsorisker med snus, Statens Folkhälsoinstitut, 2005). Kunskapsunderlaget om snusets skadeverkningar under graviditet är för närvarnade begränsat. Minst 70 procent av rökarna och nästan hälften av snusarna vill sluta. Av dem som vill sluta med sitt tobaksbruk önskar 36 procent av rökarna och 30 procent av snusarna, att få hjälp. Den viktigaste faktorn för att vilja sluta röka, är oron för hälsan. Bland de som slutar röka utan stöd är cirka två till tre procent rökfria efter ett år, motsvarande resultat för dem som slutat med professionell hjälp i kombination med läkemedel är procent rökfria efter ett år. De socioekonomiska skillnaderna i tobaksbruk består bland männen medan de tenderar att öka bland kvinnorna (Folkhälsorapport 2005). När det gäller rökvanorna i Östergötland uppskattar årets undersökning att andelen personer som röker dagligen är 14 procent, se tabell 20. Andelen kvinnor är något större än andelen män och andelen rökare är lägst i den äldsta gruppen. Tabell 20. Andel personer som röker varje dag, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Andelen personer som snusar regelbundet uppskattas till 10 procent och det är framförallt männen som svara för snusningen, se tabell 21. Kvinnliga snusare återfinns i de två yngsta åldersgrupperna med fyra respektive fem procent, vilket motsvarar nästan kvinnor i Östergötland. 23

25 Tabell 21. Andel personer som snusar minst en dosa i veckan, per kön och åldersgrupp år 19% 4% 12% år 29% 5% 17% år 15% 1% 8% år 5% 0% 3% Totalt 18% 2% 10% Sömn och vila Utmattningssyndrom är ett begrepp som blivit mer och mer förekommande under de senaste åren. Sjukskrivningsfrekvensen har ökat dramatiskt och är vanligare bland kvinnor än män (Folkhälsorapport 2005). Att människor ofta uppger sig vara stressade har också ökat i omfattning. I den senaste enkäten om psykisk hälsa som gjordes i landstinget år 2002, framkom att 22 procent av de unga kvinnorna (18-29 år) angav sig vara stressade ofta. Stress är i sig ett naturligt svar på en situation som kräver agerande men som kan påverka individen negativt om inte vila och rekreation tillåts mellan varven. 11 procent av östgötarna uppger att de får otillräckligt med sömn och sju procent anger att de inte får tillräckligt med vila eller avkoppling, se tabell 22 och 23. Andelarna varierar med ålder för både sömn och vila/avkoppling och är betydligt lägre för de äldsta jämfört med de två yngsta åldersgrupperna. När det gäller skillnader mellan män och kvinnor tenderar kvinnor att ange otillräcklig sömn i större utsträckning än män i de två äldsta åldersgrupperna. För otillräcklig vila/avkoppling finns inga stora skillnader mellan män och kvinnor. Tabell 22. Andel personer som anser att de får klart otillräcklig eller långt ifrån tillräckligt med sömn, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt

26 Tabell 23. Andel personer som anser att de får klart otillräckligt eller långt ifrån tillräckligt med vila/avkoppling förutom sömnen, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Levnadsvanornas förändring När det gäller frågorna som redovisats ovan angående övervikt och fetma, frukt och grönt, fysisk aktivitet, alkohol samt tobak finns samma frågor med i 1999 års befolkningsenkät. Nedan följer en jämförelse mellan befolkningsenkäterna 1999 och Övervikt och fetma Andelen personer med övervikt eller fetma ökar totalt sett, se tabell 24 och 25. Männen svarar för den största ökningen både när det gäller fetma och övervikt, andelen kvinnor med fetma ökar också. Andelen kvinnor med övervikt är har däremot minskat något, mest hos de äldsta kvinnorna Tabell 24. Förändring mellan 1999 och Andel personer med fetma (BMI 30) per kön och åldersgrupp år år år år Totalt års undersökning riktade sig till åldrarna år medan årets undersökning riktade sig till åldrarna år. De skiljer sig även i urvalsförfarandet. För att det ändå ska vara möjligt att jämföra undersökningarna har den yngsta och äldsta åldersgrupperna ändrats. Dessutom har årets resultat beräknats så att det i största möjliga mån är jämförbart med 1999 års resultat. 25

27 Tabell 25. Förändring mellan 1999 och Andel personer med övervikt eller fetma (BMI 25), per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Frukt och grönt Tabell 26 visar att något fler totalt sett når rekommendationen när det gäller intag av frukt och grönsaker jämfört med Ökningen gäller alla åldersgrupper men är större i de tre äldre grupperna. Det är dock fortfarande få personer som når upp till rekommenderat dagligt intag. Skillnader mellan män och kvinnor märks framför allt bland de äldre, där kvinnor i större utsträckning har ökat sitt intag av frukt och grönt. Tabell 26. Förändring mellan 1999 och Andelen personer som äter tillräckligt med frukt och grönsaker, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Fysisk aktivitet Andelen regelbundet fysiskt aktiva har ökat om vi ser till hela den undersökta populationen men förändringarna är olika för olika köns- och åldersgrupper, se tabell 27. Andelen kvinnor i de båda äldsta grupperna är de som ökat mest medan både andelen män och kvinnor i den yngsta åldersgruppen minskar tydligt. När det gäller andelen inaktiva, tabell 28, finns motsvarande ökning bland de yngsta männen och kvinnorna, medan andelen inaktiva män i åldersgruppen år har minskat. För övriga finns inga tydliga förändringar. 26

28 Tabell 27. Förändring mellan 1999 och Andel personer som är regelbundet fysiskt aktiva, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 28. Förändring mellan 1999 och Andelen personer som är inaktiva, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Alkohol Jämfört med 1999 har de yngre kvinnorna ökat sin riskfyllda konsumtion (sex glas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden), medan de yngsta männen minskat i samma utsträckning, se tabell 29. För övrigt är förändringarna små. Tabell 29. Förändring mellan 1999 och Andelen personer med riskfyllt intensivdrickande, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt

29 Tobak Andelen personer som röker dagligen har minskat markant jämfört med resultaten från 1999 års undersökning. Minskningen finns framförallt i åldersgrupperna år och år, se tabell 30. När det gäller snusning, tabell 31, har andelen inte ändrats sedan år 1999, varken för män eller kvinnor med undantag för unga män där en minskning kan ses. Det är något fler unga män, år, enligt årets undersökning, som aldrig har rökt eller snusat jämfört med män i motsvarande åldrar år Detta tyder på att fler unga män är tobaksfria år 2006 jämfört med år Tabell 30. Förändring mellan 1999 och Andelen personer som röker varje dag, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 31. Förändring mellan 1999 och Andelen personer som snusar minst en dosa per vecka, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Ansvar för levnadsvanor När det gäller ansvar för levnadsvanor är detta ett nytt frågeområde i årets enkät. I denna del ställdes frågor om hur östgötarna ser på Hälso- och sjukvårdens ansvar när det gäller att påverka levnadsvanor hos befolkningen och bland patienter, samt individernas eget ansvar för att för att ha goda levnadsvanor. Ungefär hälften av östgötarna tycker att Hälso- och sjukvården har ett mycket stort eller ganska stort ansvar när det gäller medborgarnas kostvanor och fysisk aktivitet. För alkohol- och tobaksvanor anser något fler 28

30 (cirka 60 procent) att Hälso- och sjukvården har ett ansvar för medborgarna. När det gäller ansvaret för patienters levnadsvanor anser ungefär 70 procent av östgötarna att Hälso- och sjukvårdens ansvar är stort eller ganska stort, medan cirka 95 procent av östgötarna tycker att man själv har ett mycket stort eller ganska stort eget ansvar, när det gäller alla levnadsvanor. Se figur 9. Hälso- och sjukvårdens ansvar för befolkningen Hälso- och sjukvårdens ansvar för patienterna Eget ansvar Matvanor Fysisk aktivitet Tobaksvanor Alkoholvanor Figur 9. Andel personer som anser att hälso- och sjukvårdens ansvar för befolkningens och patienternas levnadsvanor, respektive det egna ansvaret är mycket stort eller ganska stort. Förändringsbenägenhet Även avsnittet om förändringsbenägenhet är nytt för årets enkät. Den huvudsakliga frågan grundar sig på om östgötarna tänkt förändra några levnadsvanor och i så fall hur besluten man är att förändra dem nu, se figur 10. Mellan procent av befolkningen vill förändra sina matvanor, fysisk aktivitet och vikt. Det är viktigt att notera att denna fråga inte ger någon information om vilka som behöver förändra utan bara att de vill förändra. När det gäller tobaksvanor vill drygt 10 procent av de östgötska männen och kvinnorna sluta röka, men de allra flesta är inte fast beslutna att göra det just nu. Dessa drygt 10 procent motsvarar cirka personer. Bland männen och kvinnorna finns det 10 respektive två procent som vill sluta snusa. Slutligen, när det gäller alkoholvanor, uppskattas 16 procent av männen och åtta procent av kvinnorna vilja förändra dessa. 29

31 Ja, är fast besluten att förändra just nu Ja, har funderat på att förändra men inte just nu Matvanor Fysisk aktivitet Gå ner i vikt Sluta röka Sluta snusa Alk oholvanor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Figur 10. Andel personer som uppger att de vill förändra sina levnadsvanor, män respektive kvinnor. (Flera svarsalternativ tillåtna.) Förtroende och vård. I enkäten fanns frågor om förtroende för både tand- och sjukvården i länet. På frågan om förtroende för sjukvården, figur 11, svarar 13 procent av östgötarna att man har mycket stort förtroende medan 51 procent har ganska stort förtroende. Andelen som har mycket litet förtroende för sjukvården uppskattas till sju procent i årets undersökning. Andelen personer med mycket stort förtroende för sjukvården är större i den äldsta åldersgruppen jämfört med övriga åldrar, se tabell 32. Minst förtroende för sjukvården i länet har kvinnor i åldrarna år. Andelen personer med mycket litet förtroende varierar inte märkbart mellan olika köns- och åldersgrupper, tabell

32 Mycket litet 7% Vet ej 10% Mycket stort 13% Ganska litet 19% Ganska stort 51% Figur 11. Östgötarnas förtroende för sjukvården. Tabell 32. Andel personer med mycket stort förtroende för sjukvården, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 33. Andel personer med mycket lite förtroende för sjukvården, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt När det gäller förtroende för tandvården svarar 18 procent att de har mycket stort förtroende och 52 procent att de har stort förtroende, se figur 12. Även när det gäller tandvård är det något fler äldre än yngre som anger mycket stort förtroende, tabell 34. Precis som för sjukvården finns inga tydliga könsoch åldersskillnader när det gäller andelen med mycket litet förtroende tabell 35. Generellt sett är förtroendet något större för tandvården jämfört med sjukvården. 31

33 Vet ej 17% Mycket stort 18% Mycket litet 4% Ganska litet 9% Ganska stort 52% Figur 12. Östgötarnas förtroende för tandvården. Tabell 34. Andel personer som har mycket stort förtroende för tandvården, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 35. Andel personer som har mycket litet förtroende för tandvården, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Sökt vård I enkäten om psykisk ohälsa som gjordes av Landstinget i Östergötland år 2002, konstaterades att många människor inte söker vård trots att de anser sig vara i behov av det. I årets enkät har vi ställt frågor om man sökt tand- 32

34 respektive sjukvård. Vidare finns frågor huruvida man ansett sig vara i behov av vård men inte sökt och i så fall varför. Det visar sig att 17 procent av östgötarna anser sig haft behov av vård men inte sökt. När det gäller tandvård var motsvarande resultat 19 procent. För både sjukvård och tandvård är det mycket vanligare att avstå att söka vård bland de yngre jämför med de äldre, se tabell 36 respektive 37. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte lika tydlig. Kvinnor har en tendens att i större utsträckning avstå från att söka sjukvård. Tabell 36. Andel personer som avstått att söka sjukvård trots behov, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Tabell 37. Andel personer som avstått att söka tandvård trots behov, per kön och åldersgrupp år år år år Totalt Anledningarna till att man inte sökt sjukvård var flera, men vanligast var att man har negativa erfarenheter från tidigare besök, figur 13. För tandvården var ekonomiska skäl den vanligaste orsaken till att avstå att söka vård, se figur14. 33

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa 2006. Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2008:1 Kommunrapport Sammanfattande resultat Januari 2008 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens hälsa 2006 Kommunrapport

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Pengarna och livet. Rapport 2007:3. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa 2006. Pengarna och livet. Rapport 2007:3. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:3 Pengarna och livet Oktober 2007 Charlotta Lindell Elin Eriksson Anita Jernberger Lars Walter Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens hälsa 2006 Pengarna

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Folkhälsorapport. April 2009

Folkhälsorapport. April 2009 Folkhälsorapport April 2009 Sammanfattning Folkhälsan och levnadsstandarden i landet har enligt Socialstyrelsen (2007, 2009) förbättrats för de flesta befolkningsgrupper under de senaste decennierna. Befolkningen

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Öppna jämförelser folkhälsa 2009 En sammanfattning av rapporten och en presentation av Nackas siffror jämfört med kommuner i länet med liknande befolkningsmängd I den här rapporten sammanfattas delar av

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Nuläge Folkhälsa i Fittja

Nuläge Folkhälsa i Fittja Nuläge Folkhälsa i Fittja Underlag 3 till Fittja utvecklingsprogram Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Sammanfattning

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2014 2(50) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa 2000. Ett samarbete mellan landstingen i Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa! Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer