Östgötens hälsa Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Östgötens hälsa 2006. Kommunrapport Sammanfattande resultat. Rapport 2008:1. Folkhälsovetenskapligt centrum"

Transkript

1 Östgötens hälsa 2006 Rapport 2008:1 Kommunrapport Sammanfattande resultat Januari 2008 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Folkhälsovetenskapligt centrum

2

3 Östgötens hälsa 2006 Kommunrapport Sammanfattande resultat Rapport 2008:1 Januari 2008 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg 1

4 2

5 Förord Detta är en komplettering till de fyra kommunrapporter som utgivits från Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, med data från befolkningsenkäten Östgötens hälsa I denna rapport presenteras spindeldiagram och tabeller för varje kommun, där kommunerna genomgående jämförs med länet med avseende på en rad frågor. Uppdraget med att göra en enkät som beskriver östgötens hälsa, kommer från hälso- och sjukvårdsnämnden vid Landstinget i Östergötland. Nämnden skriver i sitt styrkort om vikten av att främja befolkningens hälsoutveckling, bland annat genom att förstå och synliggöra olika gruppers livsvillkor och behov. Man lyfter också landstingets roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Rapporten är i första hand tänkt som ett underlag för landstingspolitikernas arbete med behovsanalyser och styrdokument, men vår förhoppning är att den också väcker intresse bland personer verksamma inom kommun, landsting och bland dem som har ett allmänt intresse för befolkningens hälsa och livsvillkor. De tidigare rapporterna från Östgötens hälsa 2006, kan läsas på vår hemsida: Linköping januari 2008 Helle Noorlind Brage Produktionsenhetschef Elisabeth Wärnberg Gerdin Produktionsenhetschef Vi vill rikta ett stort tack till dem som bidragit till arbetet med denna rapport. Framför allt vill vi tacka alla de personer som tagit sig tid att besvara enkäten. Helen Axelsson Statistiker Madeleine Borgstedt-Risberg Statistiker 3

6 4

7 Innehållsförteckning Inledning 7 Förklarande exempel 9 Variabelbeskrivning 10 Boxholm 15 Finspång 19 Kinda 23 Linköping 27 Mjölby 31 Motala 35 Norrköping 39 Söderköping 43 Vadstena 47 Valdemarsvik 51 Ydre 55 Åtvidaberg 59 Ödeshög 63 Bilaga 5

8 6

9 Inledning Våren 2006 genomförde Folkhälsovetenskapligt centrum enkätundersökningen Östgötens hälsa 2006 på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Syftet med befolkningsenkäten är att samla kunskap om bland annat befolkningens självskattade hälsa, levnadsvanor, trivsel och förtroende för vården. Frågeformuläret skickades till personer i åldrarna år bosatta i Östergötland. Urvalsdragning och datainsamling genomfördes av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Östergötlands läns landsting. Svarsfrekvensen är 54 procent. Urvalet stratifierades för att kunna redovisa resultat för varje kommun, samt uppdelat på olika åldersgrupper och kön. En utförlig beskrivning av metod samt frågeformulärets utformning finns i Rapport 2006:10 Östgötens hälsa Metodrapport 1 metodbeskrivning. Utifrån materialet går det att göra olika uppdelningar beroende på vilka frågeställningar som ska analyseras. Dessa frågeställningar finns ofta lokalt. Eftersom vi inte ansåg att det var möjligt att göra en sammanfattning av resultaten som kan motsvara allas intressen och önskemål, valde vi att först presentera resultaten på kommunnivå i fyra tabellverk 1. Tabellverken gör data lättillgängliga och enkla att använda. För att ändå ge en övergripande bild för varje kommun presenteras data grafiskt i denna rapport, med så kallade spindeldiagram kompletterade med tabeller. Spindeldiagram är ett sätt att presentera många variabler samtidigt. De lämpar sig väl för att beskriva och jämföra Östergötlands kommuner. Variablerna i rapporten redovisas som andel personer, och i åtta fall som medelvärden. Det är viktigt att komma ihåg att det som kan utläsas ur spindeldiagrammen är hur andelarna/medelvärdena förhåller sig till länsgenomsnittet, men utan värdering om länsgenomsnittet är bra eller dåligt. Det innebär också att det exempelvis inte går att tolka om en speciell riskfaktor är vanligare än en annan i befolkningen. Därför redovisas det faktiska värdet inom parentes efter respektive variabel. Det innebär också att det alltid kommer att finnas minst en kommun som har ett högre värde än länsgenomsnittet och minst en som har ett lägre värde. För varje kommun finns två spindeldiagram med kompletterande tabeller. De 46 variabler som visas i första spindeldiagrammet baseras på de variabler som har presenterats som kartbilder i bilagor i de fyra ursprungliga kommunrapporterna. Dessa variabler är valda utifrån att minst en kommun skiljer sig från länsgenomsnittet på totalnivå. Alla kommuners spindeldiagram innehåller samma 46 variabler och går därför att jämföra. I det andra spindeldiagrammet presenteras endast de variabler som skiljer sig från länsgenomsnittet på totalnivå eller i undergrupperna kön och ålder. Därmed skiljer sig antalet variabler åt mellan kommunerna eftersom det bara är statistiskt säkerställda skillnader som visas. Dessutom finns ibland skillnader i undergrupper men inte på totalnivå varför vissa variabler endast finns i de kommununika spindeldiagrammen men inte i de på totalnivå. I spindeldiagrammen symboliserar den svarta cirkeln länsgenomsnittet och har indexvärdet 100 för alla variablerna. Delstrecken representerar femtio procent var. Den grå linjen är kommunens indexvärde relativt länsgenomsnittet. Statistiskt säkerställda skillnader markeras särskilt i diagrammen. En grön rund symbol indikerar att kommunen har ett bättre värde jämfört med länet och ibland ligger det bättre värdet utanför och ibland innanför enhetscirkeln 1 Rapport 2007:5 Kommunrapport Allmänna frågor, Rapport 2007:6 Kommunrapport Hälsa, Rapport 2007:7 Kommunrapport Vård och förtroende, Rapport 2007:8 Kommunrapport Levnadsvanor och förändringsbenägenhet 7

10 för länsvärdet. En röd trekantig symbol indikerar ett sämre värde. En säkerställd skillnad som inte kan klassificeras som bättre eller sämre markeras med en grå fyrkant. Ett exempel är andel personer som blivit behandlade med massage. Det är inte självklart om det är bra eller dåligt om en kommun har ett högre värde jämfört med länet. Även de båda senare symbolerna kan ligga såväl utanför som innanför enhetscirkeln. Observera att skalorna skiljer sig åt i vissa diagram. Resultaten som finns i spindeldiagrammen presenteras också i tabellform där kommunens och länets värde redovisas. Tabeller för det första spindeldiagrammet finns i bilaga 1 medan motsvarande tabeller för det andra diagrammet finns löpande i rapporten. Även i tabellerna har statistiskt säkerställda skillnader jämfört med länet markerats. Om en säkerställd skillnad kan anses vara bättre jämfört med länet markeras det med en grön pil snett uppåt och en skillnad som kan anses vara sämre markeras med en röd pil snett nedåt. Säkerställda skillnader som inte kan klassificeras som sämre eller bättre markeras med en dubbelriktad vågrät pil. 8

11 Förklarande exempel Nedan ses en del av Kinda kommuns spindeldiagram på totalnivå. Kommunindexet för variabeln bra allmänt hälsotillstånd är 82 vilket innebär att det är 18 procent lägre än länsgenomsnittet. Detta är ett sämre värde jämfört med länet och markeras med en röd trekant. Indexet för variabeln stress är 60, det vill säga 40 procent lägre än länsgenomsnittet. Detta värde är bättre jämfört med länet och markeras med en grön punkt. Inom parentes ses att andelen personer som har bra allmänt hälsotillstånd i Kinda är 37 procent och andelen personer som upplevt sig vara stressade största delen av tiden de senaste fyra månaderna är 6 procent. Motsvarande värden för länet är 45 respektive 10 procent vilket kan ses i tabell 4 på sidan 25 och 26. Bägge dessa variabler är statistiskt säkerställt skilda från länet. Värden utanför länscirkeln kan också de vara såväl bättre som sämre jämfört med länet. Exempelvis ses att indexvärdet på variabeln säker/trygg i bostadsområdet är 116, det vill säga 16 procent högre jämfört med länet. Den gröna punkten markerar att värdet är statistiskt säkerställt bättre jämfört med länet. Där symbol i spindeldiagrammet saknas, finns inga statistiskt säkerställda skillnader. Figur. Del av Kinda kommuns spindeldiagram, totalnivå. 9

12 I tabell 1 visas alla variabler som finns presenterade i något spindeldiagram. Tabellen innehåller variabelnamn och en kortfattad beskrivning. Tabellen är indelad utifrån de fyra kommunrapporternas titlar. För utförligare beskrivning av variabler och frågeställningar hänvisas till kommunrapporterna. Tabell 1. Variabelbeskrivning Variabler från Allmänna frågor Ensamstående med barn Ensamstående Bra ekonomi Dålig ekonomi Ekonomiska svårigheter Trivs med sysselsättning Trivs med fritid Trivs med bostad Trivs i bostadsområdet Trivs med familjesituation Trivs med social gemenskap/vänner Någon att lita på och få hjälp av Säker och trygg i bostadsområdet Utbyta små tjänster Beskrivning Andel personer som endast delar bostad med barn som bor hemma Andel personer som inte delar bostad med någon Andel personer som på det hela taget bedömer sin ekonomi som bra Andel personer som på det hela taget bedömer sin ekonomi som dålig Andel personer som vid minst ett tillfälle haft svårigheter att klara de löpande utgifterna det senaste året Andel personer som i allmänhet trivs ganska eller mycket bra med sin nuvarande sysselsättning Andel personer som i allmänhet trivs ganska eller mycket bra med sin fritid Andel personer som i allmänhet trivs ganska eller mycket bra med sin bostad Andel personer som i allmänhet trivs ganska eller mycket bra med sitt bostadsområde Andel personer som i allmänhet trivs ganska eller mycket bra med sin familjesituation Andel personer som i allmänhet trivs ganska eller mycket bra med sin sociala gemenskap och sina vänner Andel personer som har någon de litar på och kan få verklig hjälp av om de har problem eller svårigheter Andel personer som i hög grad känner sig säkra och trygga i sitt bostadsområde Andel personer som har minst en person/familj som man kan utbyta små tjänster med Variabler från Hälsa EQ-5D-index Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Beskrivning Medelvärde. EQ-5D-index antar värden på en skala från 0 till 1, där ett högre värde innebär bättre hälsa Andel personer som har måttliga eller svåra smärtor och besvär Andel personer som känner oro eller nedstämdhet 10

13 Bra allmänt hälsotillstånd Fysisk funktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Rollfunktion - emotionella orsaker Psykiskt välbefinnande Uttalade psykiska besvär Andningsorganens sjukdomar Endokrina sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdom Hudsjukdom Infektionssjukdom Kvinnosjukdom Mag- tarmsjukdom Munsjukdom Neurologisk sjukdom Njursjukdom Ortopedisk sjukdom Reumatisk sjukdom Stroke Urologisk sjukdom Öronsjukdom Alla tänder kvar Nöjd med sina tänder Andel personer som skulle vilja säga att deras hälsa i allmänhet är utmärkt eller mycket god Medelvärde. Fysisk funktion antar värden från 0 till 100, där höga värden betyder att fysiska aktiviteter inte utgör något hinder Medelvärde. Smärta antar värden från 0 till 100, vid höga värden upplevs ingen smärta Medelvärde. Allmän hälsa antar värden från 0 till 100, vid höga värden är hälsan god Medelvärde. Vitalitet antar värden från 0 till 100, där höga värden betyder att personen känner sig riktigt pigg och energisk hela tiden Medelvärde. Social funktion antar värden från 0 till 100, vid höga värden finns inga störningar av det normala umgänget på grund av fysisk eller psykisk ohälsa Medelvärde. Rollfunktion - emotionella antar värden från 0 till 100, vid höga värden finns inga svårigheter med att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter på grund av känslomässiga problem Medelvärde. Psykiskt välbefinnande antar värden från 0 till 100, där höga värden betyder att personen känner sig harmonisk, lugn och glad hela tiden Andel personer som har ett indexvärde på psykiskt välbefinnande under 51 Andel personer som anger att de har andningsorganens sjukdomar Andel personer som anger att de har endokrina sjukdomar Andel personer som anger att de har hjärt- och kärlsjukdom Andel personer som anger att de har hudsjukdom Andel personer som anger att de har infektionssjukdom Andel kvinnor som anger att de har kvinnosjukdom Andel personer som anger att de har mag- tarmsjukdom Andel personer som anger att de har munsjukdom Andel personer som anger att de har neurologisk sjukdom Andel personer som anger att de har njursjukdom Andel personer som anger att de har ortopedisk sjukdom Andel personer som anger att de har reumatisk sjukdom Andel personer som anger att de har stroke Andel män som anger att de har urologisk sjukdom Andel personer som anger att de har öronsjukdom Andel personer som anger att de har alla tänder, förutom visdomständerna, kvar (inte implantat eller proteser) Andel personer som är mycket eller i stort sett nöjda med sina tänder 11

14 Variabler från Vård och förtroende Mer än tre år sedan tandvård Avstått tandvård trots behov Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Sökt sjukvård Avstått sjukvård trots behov Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård Massage Kiropraktik Naprapati Zonterapi Receptfria preparat/naturläkemedel Avslappningsövningar, meditation, yoga etc. Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin Stort förtroende för tandvården Stort förtroende för sjukvården Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens tobaksvanor Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka patienternas matvanor Eget ansvar för tobaksvanor Eget ansvar för alkoholvanor Beskrivning Andel personer som anger att de senast var hos tandläkare eller tandhygienist för tre år sedan eller mer Andel personer som under senaste året ansett sig vara i behov av tandvård med ändå avstått från att söka vård Andel personer, bland dem som har avstått från att söka tandvård trots behov, som har angett ekonomiska skäl som orsak Andel personer som sökt sjukvård minst en gång under senaste året Andel personer som under senaste året ansett sig vara i behov av sjukvård med ändå avstått från att söka vård Andel personer, bland dem som har avstått från att söka sjukvård trots behov, som har angett för långa väntetider eller svårt att komma fram på telefon som orsak Andel personer som under det senaste året använt terapiformen massage Andel personer som under det senaste året använt terapiformen kiropraktik Andel personer som under det senaste året använt terapiformen naprapati Andel personer som under det senaste året använt terapiformen zonterapi Andel personer som under det senaste året använt något preparat eller naturläkemedel som de inte fått recept på eller rekommendation av den vanliga hälso- och sjukvården Andel personer som under det senaste året använt avslappningsövningar, meditation, qi gong, yoga, tai chi eller dylikt Andel personer som har en ganska eller mycket positiv inställning till alternativ- eller komplementärmedicin Andel personer som har ganska eller mycket stort förtroende för tandvården i Östergötland Andel personer som har ganska eller mycket stort förtroende för sjukvården i Östergötland Andel personer som anser att hälso- och sjukvården har stort ansvar för att försöka påverka befolkningens fysiska aktivitet Andel personer som anser att hälso- och sjukvården har stort ansvar för att försöka påverka befolkningens tobaksvanor Andel personer som anser att hälso- och sjukvården har stort ansvar för att försöka påverka patienternas matvanor Andel personer som anser att man själv har stort eget ansvar för sina tobaksvanor Andel personer som anser att man själv har stort eget ansvar för sina alkoholvanor 12

15 Variabler från Levnadsvanor och förändringsbenägenhet Fysiskt aktiva Fysiskt inaktiva Rökare Frukt och grönsaker Fisk Läsk och godis Fetma Intensivdrickande Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor Stress Känsla av hopplöshet Beskrivning Andel personer som är regelbundet fysiskt aktiva Andel personer som är fysiskt inaktiva Andel personer som röker minst 10 cigaretter om dagen Andel personer som ej når nationella rekommendationen om minst 500 gram frukt/grönsaker per dag Andel personer som äter fisk högst en gång i veckan Andel personer som äter godis/choklad eller dricker läsk/saft minst några gånger i veckan Andel personer med fetma. Genom att respondenterna angett vikt och längd kan BMI (Body Mass Index) beräknas. Indexet har fyra viktklasser undervikt, normalvikt, övervikt och fetma Andel personer som har ett riskfyllt intensivdrickande, det vill säga som dricker sex glas eller mer vid ett och samma tillfälle varje månad eller oftare Andel personer som har minst tre ohälsosamma levnadsvanor. Ett riskindex mäter hur många ohälsosamma levnadsvanor en person har. I indexet ingår rökning, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet, vikt, konsumtion av frukt och grönsaker Andel personer, bland de som har minst tre ohälsosamma levnadsvanor, som är fast beslutna att förändra minst en av de ohälsosamma levnadsvanorna just nu Andel personer som hela eller största delen av tiden, de senaste fyra månaderna, känt sig spända eller stressade Andel personer med hög känsla av hopplöshet 13

16 14

17 Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (51%) Intensivdrickande (13%) Frukt och grönsaker (87%) Rökare (13%) Fysiskt inaktiva (9%) Fysiskt aktiva (25%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (45%) Stort förtroende för sjukvården (73%) Fetma (18%) Fisk (94%) Stress (6%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor (25%) Ensamstående med barn (5%) Ensamstående (19%) Ekonomiska svårigheter (14%) Trivs med sysselsättning (89%) Trivs med fritid (95%) Trivs med bostad (94%) Säker och trygg i bostadsområdet (80%) Utbyta små tjänster (76%) Smärtor/besvär (59%) Bra allmänt hälsotillstånd (41%) Fysisk funktion (medelvärde 85) Vitalitet (medelvärde 66) Psykiskt välbefinnande (medelvärde 81) Stort förtroende för tandvården (76%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin (34%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (13%) Naturläkemedel/receptfria preparat (31%) Zonterapi (1%) Naprapati (2%) Kiropraktik (4%) Massage (20%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård (5%) Avstått sjukvård trots behov (14%) Njursjukdom (0%) Urologisk sjukdom (14%) Uttalade psykiska besvär (5%) Munsjukdom (9%) Ortopedisk sjukdom (55%) Stroke (1%) Öronsjukdom (27%) Alla tänder kvar (46%) Mer än 3 år sedan tandvård (12%) Avstått tandvård trots behov (16%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (71%) Figur 1. Boxholm, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 15

18 Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor, år (22%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor, män (22%) Förändringsbe nägenhet gällande levnadsvanor, totalt (25%) 100 Läsk och godis, år (72%) Ensamstående, år (4%) Trivs med bostadsområde, kvinnor (99%) Utbyta små tjänster, totalt (76%) Utbyta små tjänster, män (78%) Utbyta små tjänster, år (65%) Stort förtroende för sjukvården, å r (83%) 50 Utbyta små tjänster, år (82%) Stort förtroende för sjukvården, år (78%) EQ5D-index, år (medelvärde 0.94) Positiv inställning till alternativ- ärmedicin, år (16%) och komplement Bra allmänt hälsotillstånd, år (85%) Hinder i vården som skäl att avstå sjukvård, totalt (5%) Smärta, år (medelvärde 90) Ortopedisk sjukdom, år ( 12%) Allmän hälsa, år (medelvärd e 86) Njursjukdom, totalt (0%) Hudsjukdom, år (3%) Endokrina sjukdomar, år (6%) Uttalade psykiska besvär, män (3%) Vitalitet, år (medelvärde 73) Rollfunktion - emotionella orsaker, år (medelvärde 93) Psykiskt välbefinnande, totalt (medelvärde 81) Psykiskt välbefinnande, år (medelvärde 83) Uttalade psykiska besvär, totalt (5%) Figur 2. Boxho lm, kommununik profil. b ättre jämfört med l änet sämre jämfört med länet ej klassificerad 16

19 Tabell 2. Boxholm, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå Boxholm Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötland Ensamstående år 4 % 13 % Trivs i bostadsområdet Kvinnor 99 % 95 % Utbyta små tjänster Totalt 76 % 61 % Utbyta små tjänster Män 78 % 60 % Utbyta små tjänster år 65 % 43 % Utbyta små tjänster år 82 % 65 % EQ-5D-index (medelvärde) år Bra allmänt hälsotillstånd år 85 % 64 % Smärta (medelvärde) år Allmän hälsa (medelvärde) år Vitalitet (medelvärde) år Rollfunktion - emotionella orsaker (medelvärde) år Psykiskt välbefinnande (medelvärde) Totalt Psykiskt välbefinnande (medelvärde) år Uttalade psykiska besvär Totalt 5 % 11 % Uttalade psykiska besvär Män 3 % 9 % Endokrina sjukdomar år 6 % 19 % Hudsjukdom år 3 % 13 % Njursjukdom Totalt 0 % 2 % Ortopedisk sjukdom år 12 % 30 % Hinder i vården som orsak bland dem Totalt som avstått sjukvård 5 % 25 % Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin år 16 % 41 % Stort förtroende för sjukvården år 78 % 62 % Stort förtroende för sjukvården år 83 % 71 % Läsk och godis år 72 % 53 % Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor Totalt 25 % 41 % Män 22 % 38 % år 22 % 42 % 17

20 18

21 Stress (6%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor(38%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (48%) Intensivdrickande (10%) Fetma (13%) Fisk (91%) 100 Frukt och grönsaker (89%) Rökare (13%) Ensamstående med barn (4%) Ensamstående (19%) Ekonomiska svårigheter (12%) Trivs med sysselsättning (91%) Trivs med fritid (95%) Trivs med bostad (97%) Säker och trygg i bostadsområdet (81%) Utbyta små tjänster (68%) Smärtor/besvär (58%) Fysiskt inaktiva (15%) Fysiskt aktiva (22%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (45%) Stort förtroende för sjukvården (67%) 50 Bra allmänt hälsotillstånd (41%) Fysisk funktion (medelvärde 83) Vitalitet (medelvärde 63) Psykiskt välbefinnande (medelvärde 78) Stort förtroende för tandvården (69%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin (38%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (10%) Naturläkemedel/receptfria preparat (34%) Uttalade psykiska besvär (8%) Munsjukdom (11%) Njursjukdom (1%) Ortopedisk sjukdom (53%) Zonterapi (2%) Naprapati (5%) Kiropraktik (9%) Massage (24%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård (21%) Avstått sjukvård trots behov (15%) Stroke (3%) Urologisk sjukdom (15%) Öronsjukdom (23%) Alla tänder kvar (47%) Mer än 3 år sedan tandvård (13%) Avstått tandvård trots behov (19%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (64%) Figur 3. Finspång, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 19

22 Stress, män (3%) Stress, totalt (6%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård, år (57%) 100 Ekonomiska svårigheter, totalt (12%) Ekonomiska svårigheter, år (13%) Trivs med sysselsättning, totalt (91%) Trivs med fritid, totalt (95%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård, totalt (64%) 50 Trivs med fritid, män (98%) Uttalade psykiska besvär, män (5%) Trivs med fritid, år (95%) Smärtor/besvär, män (57%) Trivs med fritid, år (97%) Utbyta små tjänster, år (78%) Trivs med bostad, totalt (97%) Utbyta små tjänster, kvinnor (70%) Trivs med bostad, år (100%) Utbyta små tjänster, totalt (68%) Säker och trygg i bostadsomr ådet, år ( 77%) Säker och trygg i bostadsområdet, kvinnor (79%) Trivs med bostadsområde, år (99%) Säker och tr ygg i bostadsområdet, totalt (81%) Figur 4. Finspång, kommununik profil. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 20

23 Tabell 3. Finspång, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå Finspång Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötland Ekonomiska svårigheter Totalt 12 % 18 % Ekonomiska svårigheter år 13 % 23 % Trivs med sysselsättning Totalt 91 % 85 % Trivs med fritid Totalt 95 % 91 % Trivs med fritid Män 98 % 91 % Trivs med fritid år 95 % 89 % Trivs med fritid år 97 % 91 % Trivs med bostad Totalt 97 % 94 % Trivs med bostad år 100 % 96 % Trivs i bostadsområdet år 99 % 96 % Säker och trygg i bostadsområdet Totalt 81 % 73 % Säker och trygg i bostadsområdet Kvinnor 79 % 70 % Säker och trygg i bostadsområdet år 77 % 68 % Utbyta små tjänster Totalt 68 % 61 % Utbyta små tjänster Kvinnor 70 % 62 % Utbyta små tjänster år 78 % 65 % Smärtor/besvär Män 57 % 48 % Uttalade psykiska besvär Män 5 % 9 % Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Totalt 64 % 72 % år 57 % 75 % Stress Totalt 6 % 10 % Stress Män 3 % 8 % 21

24 22

25 Stress (6%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor ( 39%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (51%) Int ensivdrickande (8%) Fetma (13%) 200 Fisk (89%) 150 Frukt och grönsaker (93%) Ensamstående med barn (4%) Ensamstående (20%) Ekonomiska svårigheter (19%) Trivs med sysselsättning (90%) Trivs med fritid (92%) Trivs med bostad (95%) Säker och trygg i bostadsområdet (85%) Utbyta små tjänster (72%) Rökare (11%) Fysiskt inaktiva (12%) 100 Smärtor/besvär (58%) Bra allmänt hälsotillstånd (37%) Fysiskt aktiva (21%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (52%) Stort förtroende för sjukvården (80%) Stort förtroende för tandvården (81%) Positiv inställning till alternativkomplementärmedicin (46%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (10%) Naturläkemedel/receptfria prepara t (36%) Zonterapi (5%) Naprapati (3%) Kiropraktik (8%) Massage (31%) Hinder i vården som orsak bland dem s om avstått sjukv ård (16%) Avstått sjukvård trots behov (13%) 50 Urologisk sjukdom (19%) Öronsjukdom (27%) Alla tänder kvar (50%) Fysisk funktion (medelvärde 85) Vitalit et (medelvärde 61) Psykiskt välbefinnande (medel värde 79) Uttalade psykiska besvär (8%) Munsjukdom (13%) Njursjukdom (3%) Ortopedisk sjukdom (51%) Stroke (2 %) Mer än 3 år sedan tandvård (8%) Avstått tandvård trots behov (15%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (78%) Figur 5. Kinda, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 23

26 Stress, år (7%) Bra ekonomi, år (44%) Trivs med sysselsättning, totalt (90%) Stress, kvinnor (7%) Säker och trygg i bostadsområdet, totalt (85%) Stress, totalt (6%) Säker och trygg i bostadsområdet, kvinnor (85%) Frukt och grönsaker, totalt (93%) 200 Säker och trygg i bostadsområdet, män (85%) Stort förtroende för sjukvården, år (87%) Säker och trygg i bostadsområdet, år (84%) Stort förtroende för sjukvården, år (82%) Säker och trygg i bostadsområdet, år (90%) Stort förtroende för sjukvården, år (77%) 100 Säker och trygg i bostadsområdet, år (90%) Stort förtroende för sjukvården, män (81%) Stort förtroende för sjukvården, kvinnor (79%) Utbyta små tjänster, totalt (72%) Utbyta små tjänster, män (75%) Stort förtroende för sjukvården, totalt (80%) Utbyta små tjänster, år (81%) Stort förtroende för tandvården, år (83%) Bra allmänt hälsotillstånd, totalt (37%) Stort förtroende för tandvården, år (83%) Stort förtroende för tandvården, år (82%) Stort förtroende för tandvården, män (82%) Stort förtroende för tandvården, kvinnor (80%) Stort förtroende för tandvården, totalt (81%) Zonterapi, totalt (5%) Kiropraktik, år (1%) Bra allmänt hälsotillstånd, män (38%) Uttalade psykiska besvär, kvinno r (7%) Urologisk sjukdom, enbart män (19%) Öronsjukdom, totalt (27%) Öronsjukdom, män (33%) Ekonomiska skäl som or sak bland dem som avstått tandvård, män ( 79%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård, år (90%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård, år (3%) Figur 6. Kinda, kommununik profil. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 24

27 Tabell 4. Kinda, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå Kinda Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötlan Bra ekonomi år 44 % 59 % Trivs med sysselsättning Totalt 90 % 85 % Säker och trygg i bostadsområdet Totalt 85 % 73 % Säker och trygg i bostadsområdet Kvinnor 85 % 70 % Säker och trygg i bostadsområdet Män 85 % 77 % Säker och trygg i bostadsområdet år 84 % 68 % Säker och trygg i bostadsområdet år 90 % 77 % Säker och trygg i bostadsområdet år 90 % 76 % Utbyta små tjänster Totalt 72 % 61 % Utbyta små tjänster Män 75 % 60 % Utbyta små tjänster år 81 % 68 % Bra allmänt hälsotillstånd Totalt 37 % 45 % Bra allmänt hälsotillstånd Män 38 % 49 % Uttalade psyk iska besvär Kvinnor 7 % 13 % Urologisk sjukdom * Totalt 19 % 12 % Öronsjukdom Totalt 27 % 21 % Öronsjukdom Män 33 % 23 % Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Hinder i vården s om orsak bland dem som avstått sjukvård Män 79 % 68 % år 90 % 69 % år 3 % 20 % Kiropraktik år 1 % 4 % Zonterapi Totalt 5 % 2 % Stort förtroende för tandvården Totalt 81 % 69 % Stort förtroende för tandvården Kvinnor 80 % 71 % * Enbart män 25

28 Tabell 4 (forts). Kinda, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå Kinda Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötland Stort förtroende för tandvården Män 82 % 68 % Stort förtroende för tandvården år 82 % 69 % Stort förtroende för tandvården år 83 % 72 % Stort förtroende för tandvården år 83 % 71 % Stort förtroende för sjukvården Totalt 80 % 65 % Stort förtroende för sjukvården Kvinnor 79 % 65 % Stort förtroende för sjukvården Män 81 % 65 % Stort förtroende för sjukvården år 77 % 62 % Stort förtroende för sjukvården år 82 % 66 % Stort förtroende för sjukvården år 87 % 71 % Frukt och grönsaker Totalt 93 % 89 % Stress Totalt 6 % 10 % Stress Kvinnor 7 % 12 % Stress år 7 % 17 % 26

29 Frukt och grönsaker (89%) Intensivdrickande (14%) Fetma (9%) Rökare (11%) Fisk (88%) Stress (11%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor (44%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (41%) 100 Ensamstående med barn (3%) Ensamstående (25%) Ekonomiska svårigheter (17%) Trivs med sysselsättning (85%) Trivs med fritid (90%) Trivs med bostad (94%) Säke och trygg i bostadsområdet (74%) Utbyta små tjänster (59%) Smärtor/besvär (46%) Fysiskt inaktiva (7%) Fysiskt aktiva (30%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (50%) Stort förtroende för sjukvården (70%) Stort förtroende för tandvården (66%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin (42%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (14%) Naturläkemedel/receptfria preparat (42%) Zonterapi (1%) Naprapati (4%) Kiropraktik (4%) Massage (24%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård (27%) Avstått sjukvård trots behov (15%) 50 Munsjukdom (10%) Njursjukdom (2%) Ortopedisk sjukdom (44%) Stroke (2%) Urologisk sjukdom (10%) Öronsjukdom (20%) Alla tänder kvar (57%) Bra allmänt hälsotillstånd (51%) Fysisk funktion (medelvärde 88) Vitalitet (medelvärde 62) Psykiskt välbefinnande (medelvärde 77) Uttalade psykiska besvär (11%) Mer än 3 år sedan tandvård (11%) Avstått tandvård trots behov (19%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (69%) Figur 7. Linköping, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 27

30 Smärtor/besvär, totalt (46%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor, kvinnor (32%) Bra allmänt hälsotillstånd, totalt (51%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor, totalt (41%) Fysisk funktion, totalt (medelvärde 88) 100 Fetma, kvinnor (9%) Fysisk funktion, kvinnor (medelvärde 86) 50 Fetma, totalt (9%) Endokrina sjukdomar, kvinnor (32%) Fysiskt inaktiva, totalt (7%) Ortopedisk sjukdom, totalt (44%) Fysiskt aktiva, kvinnor (31%) Ortopedisk sjukdom, män (38%) Fysiskt aktiva, totalt (30%) Alla tänder kvar, kvinnor (59%) Stort förtroende för sjukvården, år (75%) Kiropraktik, år (2%) Kiropraktik, totalt (4%) Figur 8. Linköping, kommununik profil. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 28

31 Tabell 5. Linköping, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå L inköping Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötland Smärtor/besvär Totalt 46 % 52 % Bra allmänt hälsotillstånd Totalt 51 % 45 % Fysisk funktion (medelvärde) Totalt Fysisk funktion (medelvärde) Kvinnor Endokrina sjukdomar Kvinnor 32 % 39 % Ortopedisk sjukdom Totalt 44 % 50 % Ortopedisk sjukdom Män 38 % 46 % Alla tänder kvar Kiropraktik 59 % Totalt 4 % Kiropraktik år 2 % 6 % Stort förtroende för sjukvården år 75 % 66 % Fysiskt aktiva Fysiskt aktiva Totalt 30 % 25 % Kvinnor 31 % 24 % Fysiskt inaktiva Totalt 7 % 11 % Fetma Totalt 9 % 13 % Fetma Kvinnor 9 % 13 % Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Kvinnor 52 % 7 % Totalt 41 % 48 % Kvinnor 32 % 39 % 29

32 30

33 Stress (9%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor (43%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (49%) Intensivdrickande (9%) Frukt och grönsaker (91%) Rökare (15%) Fetma (15%) Fisk (90%) 100 Ensamstående med barn (5%) Ensamstående (17%) Ekonomiska svårigheter (18%) Trivs med sysselsättning (89%) Trivs med fritid (91%) Trivs med bostad (95%) Säker och trygg i bostadsområdet (79%) Utbyta små tjänster ( 66%) Smärtor/besvär (57%) Fysiskt inaktiva (11%) Fysiskt aktiva (23%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (49%) Stort förtroende för sjukvården (66%) Stort förtroende för tandvården (76%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin (37%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (11%) Naturläkemedel/receptfria preparat (34%) Zonterapi (2%) Naprapati (3%) Kiropraktik (6%) Massage (22%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård (19%) Avstått sjukvård trots behov (16%) 50 Bra allmänt hälsotillstånd (44%) Fysisk funktion (medelvärde 85) Vitalitet (medelvärde 64) Psykiskt välbefinnande (medelvärde 79) Uttalade psykiska besvär (9%) Munsjukdom (11%) Njursjukdom (2%) Ortopedisk sjukdom (57%) Stroke (2%) Urologisk sjukdom (10%) Öronsjukdom (20%) Alla tänder kvar (52%) Mer än 3 år sedan tandvård (8%) Avstått tandvård trots behov (16%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (66%) Figur 9. Mjölby, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 31

34 Ensamstående, totalt (17%) Stort ansvar hos hälso- /sjukvården att påverka befolkningens tobaksvanor, år (40%) Säker och trygg i bostadsområdet, totalt (79%) 100 Stort förtroende för tandvården, totalt (76%) 50 Säker och trygg i bostadsområdet, år ( 85%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård, kvinnor (64%) Andningsorganens sjukdomar, år ( 25%) Avstått tandvård trots behov, år (10%) Ortopedisk sjukdom, totalt (57%) Ortopedisk sjukdom, år (45%) Figur 10. Mjölby, kommununik profil. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 32

35 Tabell 6. Mjölby, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå Mjölby Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötland Ensamstående Totalt 17 % 22 % Säker och trygg i bostadsområdet Totalt 79 % 73 % Säker och trygg i bostadsområdet år 85 % 76 % Andningsorganens sjukdomar år 25 % 16 % Ortopedisk sjukdom Totalt 57 % 50 % Ortopedisk sjukdom år 45 % 30 % Avstått tandvård trots behov år 10 % 17 % Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Kvinnor 64 % 76 % Stort förtroende för tandvården Totalt 76 % 69 % Stort ansvar hos hälso- och sjukvården för att påverka befolkningens tobaksvanor år 40 % 56 % 33

36 34

37 Stress (12%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor (44%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (51%) Intensivdrickande (11%) Frukt och grönsaker (91%) Rökare (16%) Fetma (17%) Fisk (89%) 100 Ensamstående med barn (4%) Ensam stående (24%) Ekonomiska svårigheter (20%) Trivs med sysselsättning (85%) Trivs med fritid (89%) Trivs med bostad (94%) Säker och trygg i bostadsområdet (72%) Utbyta små tjänster (60%) Smärtor/besvär ( 56%) Fysiskt inaktiva (13%) Fysiskt aktiva (22%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (42%) Stort förtroende för sjukvården (62%) Stort förtroende för tandvården (66%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin (42%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (13%) Naturläkemedel/receptfria preparat (32%) Zonterapi (1%) Naprapati (1%) Kiropraktik (6%) Massage (22%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård (23%) Avstått sjukvård trots behov (22%) 50 Bra allmänt h älsotillstånd (41%) Fysisk funktion (medelvärde 82) Vitalitet (medelvärde 61) Uttalade psykiska besvär (13%) Munsjukdom (12%) Njursjukdom (2%) Ortopedisk sjukdom (56%) Stroke (2%) Urologisk sjukdom (12%) Öronsjukdom (23%) Alla tänder kvar (44%) Mer än 3 år sedan tand vård (15%) Avstått tandvård trots behov (22%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (72%) Psykiskt välbefinnand e (medelv ärde 75) Figur 11. Motala, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 35

38 Fysisk funktion, år (medelvärde 78) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet, kvinnor (42%) Kvinnosjukdom, år (19%) 100 Naprapati, år (1%) 50 Alla tänder kvar, totalt (44%) Naprapati, kvinnor (1%) Alla tänder kvar, män (41%) Naprapati, totalt (1%) Nöjd med sina tänder, kvinnor (71%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård, år (3%) Figur 12. Motala, kommununik profil. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad. 36

39 Tabell 7. Motala, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå Motala Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötland Fysisk funktion (medelvärde) år Kvinnosjukdom * år 19 % 33 % Alla tänder kvar Totalt 44 % 52 % Alla tänder kvar Män 41 % 51 % Nöjd med sina tänder Kvinnor 71 % 79 % Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård år 3 % 20 % Naprapati Totalt 1 % 4 % Naprapati Kvinnor 1 % 4 % Naprapati år 1 % 4 % Stort ansvar hos hälso- och sjukvården för att påverka befolkningens fysiska aktivitet Kvinnor 42 % 51 % * Enbart kvinnor 37

40 38

41 Stress (11%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor (38%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (52%) Intensivdrickande (13%) Fetma (14%) Fisk (90%) 100 Frukt och grönsaker (89%) Rökare (16%) Ensamstående med barn (4%) Ensa mstående (21%) Ekonomiska svårigheter (19%) Trivs med sysselsättning ( 84%) Trivs med fritid (90%) Trivs med bostad (93%) Säker och trygg i bost adsområdet (66%) Utbyta små tjänster (56%) Smärtor/ besvär (54%) Fysiskt inaktiva (13%) Fysiskt aktiva (22%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (47%) Stort förtroende för sjukvården (58%) 50 Bra allmänt hälsotillstånd (42%) Fysisk funktion (medelvärde 84) Vitalitet (mede lvärde 61) Psykiskt välbefinnande (medelvärde 76) Stort förtroende för tandvården (70%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin (45%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (11%) Naturläkemedel/receptfria preparat (39%) Zonterapi (2%) Naprapati (6%) Kiropraktik (9%) Massage (28%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård (27%) Avstått sjukvård trots behov (18%) M unsjukdom (11%) Njur sjukdom (2%) Ortopedisk sjukdom (51%) Stroke (2%) Urologisk sjukdom (12%) Öronsjukdom (20%) Uttalade psykiska besvär (12%) Alla tänder kv ar (51%) Me r än 3 år sedan tandvård ( 11% ) Avstått tandvård trots behov (22%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (78%) Figur 13. Norrköping, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med län et ej klassificerad 39

42 Säker och trygg i bostadsområdet, totalt (66%) Stort förtroende för sjukvården, år (62%) Säker och trygg i bostadsområdet, kvinnor (63%) 100 Stort förtroende för sjukvården, män (56%) 50 Säker och trygg i bostadsområdet, män (69%) Stort förtroende för sjukvården, totalt (58%) Utbyta små tjänster med varandra, kvinnor (54%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård, år (89%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård, totalt (78%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård, kvinnor (83%) Figur 14. Norrköping, kommununik profil. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 40

43 Tabell 8. Norrköping, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Jämfört med länet Variabel Grupp/Nivå Norrköping bättre sämre Östergötland ej klassificerad Säker och trygg i bostadsområdet Totalt 66 % 73 % Säker och trygg i bostadsområdet Kvinnor 63 % 70 % Säker och trygg i bostadsområdet Män 69 % 77 % Utbyta små tjänster Kvinnor 54 % 62 % Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Totalt 78 % 72 % Kvinnor 83 % 76 % år 89 % 75 % Stort förtroende för sjukvården Totalt 58 % 65 % Stort förtroende för sjukvården Män 56 % 65 % Stort förtroende för sjukvården å r 62 % 71 % 41

44 42

45 Stress (6%) Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor (33%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (45%) Intensivdrickande (10%) Fetma ( 12%) 150 Fisk (90%) Frukt och grönsaker (89%) Ensamstående med barn (6%) Ensamstående (17%) Ekonomiska svårigheter (16%) Trivs med sysselsättning (88%) Trivs med fritid (92%) Trivs med bostad (94%) Säker och trygg i bostadsområdet (84%) Utbyta små tjänster (74%) Rökare (12%) Fysiskt inaktiva (12%) Fysiskt aktiva (23%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (49%) Stort förtroende för sjukvården (56%) Stort förtroende för tandvården (75%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin (50%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (17%) Smärtor/besvär (52%) Bra allmänt hälsotillstånd (46%) Fysisk funktion (medelvärde 86) Vitalitet (medelvärde 65) Psykiskt välbefinnande (medelvärde 80) Uttalade psykiska besvär (7%) Munsjukdom (10%) Njursjukdom (2%) Naturläkemedel/receptfria preparat (39%) Zonterapi (4%) Naprapati (7%) Kiropraktik (10%) Massage (31%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård (35%) Avstått sjukvård trots behov (18%) Ortopedisk sjukdom (52%) Stroke (2%) Urologisk sjukdom (13%) Öronsjukdom (25%) Alla tänder kvar (49%) Mer än 3 år sedan tandvård (11%) Avstått tandvård trots behov (17%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (72%) Figur 15. Söderköping, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 43

46 Stress, år ( 9%) Stress, män (3%) Stress, totalt (6%) Stort förtroende för sj ukvården, år (57%) Stort förtroende för sjukvården, män (56%) Stort förtroende för sjukvården, kvinnor (56%) Stort förtroende för sjukvården, totalt (56%) Positiv inställning till alternativ- och kom plementärmedicin, kvinnor (64%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedi cin, totalt (50%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc, kvinnor (26%) Ensamstående, totalt ( 17% ) Ensamstående, år (11%) Dålig ekonomi, år (5%) Trivs med social gemenskap/vänner, kvinnor (95%) Säker och trygg i bostadsområdet, totalt ( 84%) Säker och trygg i bostadsområdet, kvinnor (81%) Säker och trygg i bostadsom rådet, män (88%) Säker och trygg i bostadsområdet, år (89%) Säker och tr ygg i bostadsområdet, år (87%) Utbyt a små tjäns ter, totalt (74%) Utbyta små tjänster, kvinnor (73%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc, totalt (17%) Utbyta små tjänster, män (74%) Massage, tota lt (31%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård, kvinnor (41%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård, totalt (35%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård, år (81%) Öronsjukdom, män (32%) Ortopedisk sjukdom, år (44%) Utbyta små tjänster, år (58%) Utbyta små tjänster, år (81%) Utbyta små tjänster, år (71%) Allmän hälsa, år (medelvärde 74) Uttalade psykiska besvär, totalt (7%) Uttal ade psykiska besvär, år ( 4%) Endokrina sjukdomar, år (31%) Figur 16. Söderköping, kommununik profil. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 44

47 Tabell 8. Söderköping, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå Söderköping Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötland Ensamstående Totalt 17 % 22 % Ensamstående år 11 % 27 % Dålig ekonomi år 5 % 12 % Trivs med social gemenskap/ vänner Säker och trygg i bostadsområdet Totalt 84 % 73 % Säker och trygg i bostadsområdet Kvinnor 81 % 70 % Säker och trygg i bostadsområdet Män 88 % 77 % Säker och trygg i bostadsområdet år 89 % 77 % Säker och trygg i bostadsområdet år 87 % 76 % Utbyta små tjänster Totalt 74 % 61 % Utbyta små tjänster Kvinnor 73 % 62 % Utbyta små tjänster Män 74 % 60 % Utbyta små tjänster år 58 % 43 % Utbyta små tjänster år 81 % 68 % Utbyta små tjänster år 71 % 60 % Allmän hälsa (medelvärde) år Uttalade psykiska besvär Totalt 7 % 11 % Uttalade psykiska besvär år 4 % 11 % Endokrina sjukdomar år 31 % 42 % Ortopedisk sjukdom år 44 % 30 % Öronsjukdom Män 32 % 23 % Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård Kvinnor 95 % 91 % år 81 % 65 % 45

48 Tabell 8 (forts). Söderköping, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Variabel Grupp/Nivå Söderköping Jämfört med länet bättre sämre ej klassificerad Östergötland Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård Totalt 35 % 25 % Kvinnor 41 % 24 % Massage Totalt 31 % 25 % Avslappningsövningar, meditation, yoga etc. Avslappningsövningar, meditation, yoga etc. Positiv inställning till alternativoch komplementärmedicin Positiv inställning till alternativoch komplementärmedicin Totalt 17 % 12 % Kvinnor 26 % 18 % Totalt 50 % 42 % Kvinnor 64 % 53 % Stort förtroende för sjukvården Totalt 56 % 65 % Stort förtroende för sjukvården Kvinnor 56 % 65 % Stort förtroende för sjukvården Män 56 % 65 % Stort förtroende för sjukvården år 57 % 71 % Stress Totalt 6 % 10 % Stress Män 3 % 8 % Stress år 9 % 17 % 46

49 Förändringsbenägenhet gällande levnadsvanor (42%) Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor (49%) Frukt och grönsaker (89%) Intensivdrickande (12%) Fetma (16%) Fisk (83%) Stress (8%) 100 Ensamstående med barn (3%) Ensamstående (17%) Ekonomiska svårigheter (16%) Trivs med sysselsättning (88%) Trivs med fritid (92%) Trivs med bostad (98%) Säker och trygg i bostadsområdet (82%) Utbyta små tjänster (70%) Rökare (13%) Fysiskt inaktiva (9%) Fysiskt aktiva (24%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka befolkningens fysiska aktivitet (56%) Stort förtroende för sjukvården (75%) 50 Smärtor/besvär (51%) Bra allmänt hälsotillstånd (48%) Fysisk funktion (medelvärde 86) Vitalitet (medelvärde 66) Psykiskt välbefinnande (medelvärde 79) Stort förtroende för tandvården (79%) Positiv inställning till alternativ- och komplementärmedicin (44%) Avslappningsövningar, meditation, yoga etc (13%) Naturläkemedel/receptfria preparat (27%) Zonterapi (1%) Naprapati (2%) Kiropraktik (6%) Massage (20%) Hinder i vården som orsak bland dem som avstått sjukvård (24%) Avstått sjukvård trots behov (12%) Urologisk sjukdom (10%) Öronsjukdom (24%) Uttalade psykiska besvär (11%) Njursjukdom (1%) Ortopedisk sjukdom (53%) Stroke (3%) Munsjukdom (7%) Alla tänder kvar (46%) Mer än 3 år sedan tandvård (11%) Avstått tandvård trots behov (18%) Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård (68%) Figur 17. Vadstena, profil på totalnivå. bättre jämfört med länet sämre jämfört med länet ej klassificerad 47

50 Fisk, år (66%) Fisk, kvinnor (81%) Fisk, totalt ( 83%) Fysiskt inaktiva, år (6%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvården att påverka 100 befolkningens tobaksvanor, kvinnor (68%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvå rden att påverka befolkningens fysiska aktivitet, år (65%) Stort ansvar hos hälso- och sjukvår den att påverka befolkningens fysiska aktivitet, totalt (56%) Stort förtroende för sjukvården, år (82%) 50 Trivs med bostad, totalt (98%) Trivs med bostad, kvinnor ( 99%) Trivs med bostad, år (99%) Säker och trygg i bostadsområdet, totalt (82%) Säker och trygg i bostadsområdet, kvinnor (82%) Säker och trygg i bostadsområdet, år (84%) Säker och trygg i bostadsområdet, år ( 91% ) Säker och trygg i bostadsområdet, år (82%) Utbyta små tjänster, totalt (70%) Stort förtroende för s jukvården, år (74%) Utbyta små tjänster, män (70%) Stort förtroende för sjukvården, kvinnor (77%) Utbyta små tjänster, år (75%) Stort förtroende f ör sjukvården, totalt (75%) Stort förtroende för tandvården, år (85%) Stort förtroende för tandvården, år (80%) Vita litet, totalt (medelvärde 66) Infektionssjukdom, män (0%) Munsjukdom, totalt (7%) Stort förtroende för tandvården, kvinnor (82%) Stort förtroende för tandvården, totalt (79%) Receptfria preparat/naturläkemedel, män (19%) Receptfria preparat/naturläkemedel, totalt (27%) Mer än tre år sedan tandvård år (6%) Ekonomiska skäl som orsak b land dem som avstått tandvård, år (61%) Avstått sjukvård trots behov, totalt (12%) Avstått sjukvård trots behov, 30-44år (9%) Figur 18. Vadstena, komm ununik profil. bättre jämfört me d länet sämre jämfört me d länet ej klassificerad 48

51 Tabell 9. Vadstena, säkerställda skillnader jämfört med Östergötland Jämfört med länet Variabel Grupp/Nivå Vads tena bättre sämre Östergötland ej klassificerad T rivs med bostad Totalt 98 % 94 % Trivs med bostad Kvinnor 99 % 95 % T rivs med bostad år 99 % 92 % Säker och tr ygg i bostadsområdet Totalt 82 % 73 % Säker och trygg i bostadsområdet Kvinnor 82 % 70 % Säker och trygg i bostadsområdet år 84 % 68 % Säker och trygg i bostadsområdet år 91 % 77 % Säker och trygg i bostadsområdet år 82 % 68 % Utbyta små tjänster Totalt 70 % 61 % Utbyta små tjänster Män 70 % 60 % Utbyta små tjänster år 75 % 60 % Vitalitet (medelvärde) Totalt Infektionssjukdom Män 0 % 3 % Munsjukdom Totalt 7 % 11 % Mer än tre år sedan tandvård år 6 % 15 % Ekonomiska skäl som orsak bland dem som avstått tandvård år 61 % 76 % Avstått sjukvård trots behov Totalt 12 % 17 % Avstått sjukvård trots behov år 9 % 19 % Receptfria preparat/naturläkemedel Totalt 27 % 38 % Receptfria preparat/naturläkemedel Män 19 % 33 % Stort förtroende för tandvården Totalt 79 % 69 % Stort förtroende för tandvården Kvinnor 82 % 71 % Stort förtroende för tandvården år 80 % 62 % Stort förtroende för tandvården år 85 % 71 % 49

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Pengarna och livet. Rapport 2007:3. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa 2006. Pengarna och livet. Rapport 2007:3. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:3 Pengarna och livet Oktober 2007 Charlotta Lindell Elin Eriksson Anita Jernberger Lars Walter Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens hälsa 2006 Pengarna

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Östgötens hälsa Sjukdomar, besvär och hälsa. Rapport 2007:11. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Sjukdomar, besvär och hälsa. Rapport 2007:11. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:11 Sjukdomar, besvär och hälsa December 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell www.lio.se Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Barnets hälsa i fokus

Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Välkomna till Salut-satsningen

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 Kontakt: Sofie Hellström-Rückert Datum: Oktober 2014 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: 0720 700

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING

Läs mer

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland Nyckeltal beträffande antal besök, insatser och ansvarfördelning, september 214 Bo Davidsson Elisabeth Viman FoU Centrum för Vård, Omsorg och

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor)

Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) Beskrivande statistik Kapitel 19. (totalt 12 sidor) För att åskådliggöra insamlat material från en undersökning används mått, tabeller och diagram vid sammanställningen. Det är därför viktigt med en grundläggande

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service

Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service NFO Infratest Ingivarenkäten 2002 - SKM Analys av vad som påverkar SKM-ingivarnas förtroende för Kronofogdemyndigheten och nöjdhet med myndighetens service Jonas Persson Information om ingivarenkäten 2002

Läs mer

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner 2011-07- 01 2013-06-30

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner 2011-07- 01 2013-06-30 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Kompetenscentrum STI Josefine Nordling 2011-11-17 LiÖ 2011-1894 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting inför 2000-talet

Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting inför 2000-talet Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting inför 2000-talet Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för personskadeprevention A. Allmänna frågor 1. Vilket år är Du född?

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Tyresö kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Befolkningens tandhälsa Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse.

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer