Viktigt med Vikten i Värmdö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viktigt med Vikten i Värmdö"

Transkript

1 Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är en sjukdom som beror på en blandning av många olika saker, bland annat ärftlighet, livsstil, miljö, kultur, sällsynta fall pga. Sjukdom eller medicinsk behandling. Övervikt och fetma påverkar risken för att drabbas av sjukdomar och kan dessutom förvärra sjukdomar man redan har. Det finns faktiskt studier som visar att barn med fetma mår sämre än barn med cancer. De marginaliseras och isoleras socialt i högre grad än normalviktiga barn. Vikten i Värmdö Värmdö kommunen har invånare (dec 2002), av dessa är 1/3 barn och ungdomar. Folkhälsogruppen i Gustavsbergs primärvårdsområde har från ht t.o.m. januari 2003 samlat viktuppgifter på barn och ungdomar i Värmdö kommun. I Värmdö är var fjärde 5½ årig pojke och var femte 5½ årig flicka födda 1996 överviktiga. Då vi jämför med barn i samma ålder födda år 1981 så har andelen pojkar 5 ½ år med övervikt ökat från 16-24%. De i gruppen överviktiga med fetma har ökat från 4-13%. Andelen flickor 5 ½ år gamla med övervikt har ökat från 18-20% varav de med fetma från 4-11 %. Flickor 15½ år gamla födda 1981 var 7% överviktiga av dessa var 1 % feta, samma årskull med pojkar 9% överviktiga varav 4 % feta. Nedan har vi jämfört Värmdöbarnens andel övervikta/fetma med andra studier som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) hänvisar till. Andelen övervikta barn i Värmdö är ganska lik andelen överviktiga barn i andra områden men andelen barn med fetma är markant större. Ort Ålder Övervikt pojkar Övervikt flickor Fetma pojkar Fetma flickor Värmdö 490 st 5 år (2003) 24% 20% 13% 11% Sverige 10 år (2002) 18-25% 3-4 % Stockholm år (2001) 19 % 16 % 5 % 5 % Stockholm år (2001) 27 % 13 % 6 % 4 % England 6 år (1997) 22 % 10 % USA 6-11 (1999) 15 % Behandlingsstrategier Grundstenen är en förändring i kost och motionssituationen. Det finns ett behov att utveckla långtidsstrategier. Ett psykosocialt välbefinnande och en god självkänsla har betydelse för möjligheter till att förändra sin livsstil. Läkemedel har testats i enstaka fall och fetma kirurgi anses för riskabelt för växande individer. Kostnader Man har försökt att räkna ut kostnaden för sjukhusvård i Sverige som beror på övervikt och kommit fram till en summa på ungefär tre miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär två

2 procent av den totala vårdkostnaden. Till detta kommer sedan indirekta kostnader, som minskad produktion på grund av sjukfrånvaro och förtidspensioner, som är minst lika höga. Åtgärder Vi bör arbeta tvärsektoriellt mellan kommun, landsting, frivillighetsorganisationer och företag i Värmdö kommun med fokus på kost, motion och ungdomars välbefinnande. Hälsa kan ses ur olika perspektiv fysiskt, psykiskt, känslomässigt, socialt och andligt. Den påverkas av en rad faktorer såsom arv, livsstil, umgänge, ålder, miljö, historia och kultur. Det gäller att inte förlora helhetsperspektivet när man samtidigt fokuserar på enskilda delar. Detta ska inte hindra oss att fokusera på viktförändringar. Viktigt med Vikten i Värmdö Övervikt är ett ökande folkhälsoproblem Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Idag finns en halv miljon svenskar med fetma. Den snabba ökningen sedan 1980-talet anses i hög grad hänga samman med ändrade livsstilsmönster främst rörande mat och fysisk aktivitet. Män och kvinnor blir feta på olika sätt. Män har oftare ett stort fettlager under huden runt midjan och inne i bukhålan. Det är en fetma som innebär en större risk för sjukdom. Kvinnors fetma lägger sig oftare i underhuden på höfter och stjärt och är mindre farlig. Andelen överviktiga barn i Sverige har nästan tredubblats sedan slutet av 80-talet. Risken att överviktiga barn före tre års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten. Redan i förskoleåldern ökar dock risken att den ska bestå. Överviktens samband och orsaker Fetma är en sjukdom som beror på en blandning av många olika saker, bland annat ärftlighet, livsstil, miljö och kultur. Man kan till exempel ha en ärftlig egenskap som gör att man har lättare att lagra fett än andra, men ändå undvika fetma genom sin livsstil (forskarna menar att ca 40-50% av all fetma kan förklaras av genetiska faktorer). Utbildningsnivån spelar roll ju högre utbildning ju färre överviktiga. Fysisk aktivitet, rökvanor, måltidsvanor vad, när och hur ofta vi äter, under vilka omständigheter vi äter t.ex. i sällskap eller tidspressat är andra faktorer som spelar in. Skador i hypothaliska centra ger ofta en okontrollerad aptitökning och förekommer i sällsynta fall efter trauma, blödningar, tumörer, strålning eller dylikt. Fetma förorsakat av läkemedel är betydligt

3 vanligare. Kortison, psykofarmaka, antiepileptika och hormonpreparat kan ge viktökning. Fetma bland barn kan vara indikatorer på problemfamiljer där ätproblem är en signal på en psykosocial problematik. Stress påverkar matvanor och ämnesomsättning negativt. Forskning visar att amning av spädbarn skyddar mot fetma i ungdomsår. Amerikanska undersökningar visar att omfattningen av TV-tittande har ett nära samband med övervikt inte bara vad det gäller inaktivitet utan att barnet utsätts för en viss typ av livsmedelsreklam och äter en viss typ av produkter framför TVn.. Skador i aptitreglering och endokrinologiska rubbningar är i praktiken extremt sällsynta orsaker till fetma. Orsakerna till fetma är alltså en kombination av ärftliga faktorer hos en människa och en förändrad livsstil där man äter mer eller rör sig mindre. Livsstilen har ändrats i befolkningen. Det har orsakat en explosionsartad ökning av antalet människor med fetma i den rika delen av världen. Risker med övervikt och fetma Övervikt och fetma påverkar risken för att drabbas av sjukdomar och kan dessutom förvärra sjukdomar man redan har. Det gäller tillstånd som till exempel: Högt blodtryck Hjärt-kärlsjukdomar Benskörhet Värk i rygg och nacke Diabetes typ 2 Depressioner Ökad risk vid operation Ökad skaderisk Påverkad självkänsla Blodfettsrubbningar Åderförkalkning Gallsten Förfettning av levern Mag-tarm problem Astma Snarkproblem och sömnapné Förslitningsskador i leder Cancer i livmoder, äggstockar, bröst och prostata Cancer i tjocktarm, njurar, gallblåsa, lever och bukspottkörtel Svårigheter att bli gravid och ökad risk för ohälsa under graviditeten, Det finns faktiskt studier som visar att barn med fetma mår sämre än barn med cancer.

4 Amerikansk studie med ungdomar mellan år visar att överviktiga i högre grad socialt marginaliseras och större risk för social isolering. Vikten i Värmdö Värmdö kommunen har invånare (dec 2002), av dessa är 1/3 barn och ungdomar. Folkhälsogruppen i Gustavsbergs primärvårdsområde har från ht t.o.m. januari 2003 samlat viktuppgifter på barn och ungdomar i Värmdö kommun. Journaluppgifter har inhämtats från barnavårdscentralen och skolhälsovården. Barn I Värmdö är var fjärde 5½ årig pojke och var femte 5½ årig flicka födda 1996 överviktiga. Då vi jämför med barn i samma ålder födda år 1981 så har andelen pojkar 5 ½ år med övervikt ökat från 16-24%. De i gruppen överviktiga med fetma har ökat från 4-13%. Andelen flickor 5 ½ år gamla med övervikt har ökat från 18-20% varav de med fetma från 4-11 %. Flickor 15½ år gamla födda 1981 var 7% överviktiga av dessa var 1 % feta, samma årskull med pojkar 9% överviktiga varav 4 % feta. Värmdöbarn jämfört med andra Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) skriver i sin rapport 2002 om fetma. Det finns inga säkra äldre data som belyser utvecklingen över en längre tid bland barn. De tillförlitliga data över tid som finns har gjorts på unga rekryter i Sverige under de senaste 25 åren. Andelen unga män med fetma har fyrdubblats sedan 1950 och är nu 3,2%, andelen överviktiga har ökat från cirka 7-16%. I nedanliggande tabell jämför vi de studier som SBU hänvisar till med vår. Värmdöbarnen är inte bara överviktigare utan de överviktiga barnen är till större andel feta. Lägg märke till att undersökningarna ej är gjorda på samma åldersgrupp. Uppdelning efter kön har gjorts på Stockholm respektive Värmdö men saknas bland övriga. Ort Ålder Övervikt pojkar Övervikt flickor Fetma pojkar Fetma flickor Värmdö 490 st 5 år (2003) 24% 20% 13% 11% Sverige 10 år (2002) 18-25% 3-4 % Stockholm år (2001) 19 % 16 % 5 % 5 % Stockholm år (2001) 27 % 13 % 6 % 4 % England 6 år (1997) 22 % 10 % USA 6-11 (1999) 15 % Värmdöstudien har 490 journaluppgifter av 528 barn födda 1996 folkbokförda i Värmdö.

5 För att kunna bedöma om vikten innebär hälsorisker måste den sättas i förhållande till längden. Vanligaste måttet är Body mass index BMI Vikt/ längd upphöjt till 2. När måttet ligger mellan 18,5 och 25 är man normalviktig. Ligger det mellan 25 och 30 räknas det som övervikt, och om måttet hamnar över 30 räknas det som fetma. Vuxna med BMI över 25 räknas som överviktiga, över 30 som feta. Barn och ungdomar under 18 har egna ålders och könsrelaterade BMI gränser enligt Cole dvs. kön och åldersgruppsrelaterat motsvarande vuxnas BMI 25 respektive BMI 30. BMI-måttet har vissa brister, särskilt när det gäller att bestämma fetma hos barn. BMI tar heller inte hänsyn till hur stor del av kroppsmassan som är muskler och hur stor del som är fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen. Ålder BMI > 25 BMI> 30 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Behandlingsstrategier Grundstenen är en förändring i kost och motionssituationen. Det finns ett behov att utveckla långtidsstrategier. Ett psykosocialt välbefinnande och en god självkänsla har betydelse för möjligheter till att förändra sin livsstil. Läkemedel har testats i enstaka fall och fetma kirurgi anses för riskabelt för växande individer Kost Frukt och grönsaker. Vi vet inte hur stort det optimala intaget av frukt, bär, rotfrukter, baljväxter och gröns är. Ett förslag baserat på dagens kunskaper är ett intag av minst 400 g per dag. Livsmedelsverket rek. ½ kg frukt och grönsaker/dag. En kost med mycket frukt och grönsaker innebär dessutom minskad risk för canc Frukt och grönsaker innehåller olika fytokemikalier som kan spela roll för att minska risken för sjukdom. D gynsamma effekten av frukt, rotfrukter och grönsaker gäller främst vanliga tumörformer i mag-tarmkana och lungorna men även hjärtkärlsjukdomar. Fetter Våra gener är fortfarande anpassade till ett liv som jägarfolk med den livsavgörande egenskapen att kunna lagra energi i kroppen, eftersom tillgången på föda varierade. Under människans utveckling har förmågan att lagra fett lett till högre överlevnad under perioder av svält Med

6 ständig tillgång till mat i stora kvantiteter krävs ökad kunskap och medvetenhet med möjligheter att fatta egna val angående matintag. Mättade fetter ökar serumkolesterolnivån som är skadlig och fleromättade fetter minskar den. Den som byter ut smör mot raps- eller olivolja och som ersätter nötkött med fisk minskar sin risk att dö i förtid av hjärtinfarkt eller cancer. Olivoljan är troligen en viktig förklaring till den extremt låga förekomsten av hjärtsjukdomar i Sydeuropa. Fysisk aktivitet Fler och fler rapporter visar att det är farligare för hälsan att vara smal och inaktiv än överviktig och aktiv. Aktivitet är oerhört viktigt med tanke på hälsa. Stillasittande arbeten, bilåkning och TVtittande har stor betydelse för att människor blir feta. Minskat TV tittande höjde deltagande i sport och föreningsverksamhet. Man räknar med att tre av fyra svenskar rör sig för lite. Träning är: Avstressande Håller dig frisk Håller kroppen i trim Ger energi Bättre självförtroende Förebygger värk i rygg, nacke och axlar Ger dig bättre sömn Stärker hjärtat Förebygger benskörhet Ökar kreativiteten Sänker blodtrycket Ökar sexlusten Sänker ditt blodsocker Energi och ekonomi i balans Intag och utgifter av energi måste vara i balans. I grunden beror all övervikt på en rubbning i hur mycket en individ äter och hur mycket energi den gör av med. Om vi lyckas nå en hälsosam balans tjänar individen i ökad livskvalitet och samhället i minskade sjukvårdskostnader.

7 Samhällets och individens kostnader är svåra att beräkna. Man har försökt att räkna ut kostnaden för sjukhusvård i Sverige som beror på övervikt och kommit fram till en summa på ungefär tre miljarder kronor per år. Det motsvarar ungefär två procent av den totala vårdkostnaden. Till detta kommer sedan indirekta kostnader, som minskad produktion på grund av sjukfrånvaro och förtidspensioner, som är minst lika höga. Mål Stockholms läns landsting satsar på att halvera andelen feta till år För att kunna minska övervikten och förhindra följdsjukdomar måste levnadsvanorna förändras. Stockholms läns landsting har tagit fram ett handlingsprogram i 3 delar: beställarplan, vårdprogram och samhällsinriktat hälsoarbete. Målet är att andelen feta BMI 30+ ska halveras inom 10 år. Hälsa skapas inte med mediciner utan genom människors kunskaper och möjligheter till hälsosamma val. Alla i vården som möter barn och ungdomar ska identifiera riskgrupper för övervikt och initiera åtgärder. Det är betydligt svårare att bli av med övervikt än att förhindra att den uppstår därför ska vi också arbeta förebyggande. Vi som kommer i kontakt med människorna i vår kommun framförallt barn och ungdomar behöver satsa på förebyggande åtgärder såväl som åtgärder för redan överviktiga. Stoppa upp pågående viktökning och minska vikten hos redan överviktiga. Motivera till fysisk aktivitet generellt och i synnerhet för ungdomar i risk för övervikt och med övervikt och fetma. Förslag till fortsättning Kartlägga BMI hos ungdomar mellan år i Värmdö. Utforska sambandet mellan BMI och självskattad fysisk aktivitet hos dessa ungdomar. Identifiera låg aktiva ungdomar med övervikt. Erbjuda fritidsaktiviteter som leder till ökad fysisk aktivitet för dem. Erbjuda fritidsaktiviteter som leder till ökad fysisk aktivitet generellt till ungdomar som är normalviktiga och låg aktiva så kallade kom igång aktiviteter. Arbeta tvärsektoriellt mellan kommun, landsting, frivillighetsorganisationer och företag i Värmdö kommun med fokus på kost, motion och ungdomars välbefinnande. Anordna föreläsningar i ämnet för blivande föräldrar, nyblivna föräldrar, personal inom skola och hälso-sjukvård, näringsidkare inom livsmedel branschen. Hälsosamtal individuellt i grupp eller i familj, planerat/oplanerat för sig eller i samband med annat ärende. Primärvården bör dagligen arbeta med förebyggande insatser i sina patientkontakter. Mödravården identifierar hos nyblivna föräldrar deras vikt hos

8 såväl blivande mor som far och informerar/ hänvisar till kost motionsgrupper, undervisar i betydelsen av kost och motion i föräldrautbildningen. Barnavårdscentralen diskuterar kost/motionsvanor i samband med hembesök och i föräldrautbildning. Inom alla områden där kommunen serverar måltid eller mellanmål, caféverksamhet eller dyl. verkar för en kalorigenomtänkt strategi i förebyggande syfte. Vi har rökförbud så varför inte införa påbud att sälja alternativ till läsk, chips och godis. God hälsa Hälsan det viktigaste vi har vilket vi förstår när vi inte har den längre. Hälsa kan ses ur olika perspektiv fysiskt, psykiskt, känslomässigt, socialt och andligt. Den påverkas av en rad faktorer såsom arv, livsstil, umgänge, ålder, miljö, historia och kultur. Det gäller att inte förlora helhetsperspektivet när man samtidigt fokuserar på enskilda delar. Detta ska inte hindra oss att fokusera på viktförändringar. Folkhälsogruppen Gustavsbergs Vårdcentral 2004 Aini. Skirgård. Elisabet Karlsson Gitte Klingspor Karl Malmlöf Monica Wickberg Tomas Fritz

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Tema övervikt 26-27 januari 2016

Tema övervikt 26-27 januari 2016 Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Tema övervikt 18 maj 2016. Laslo Erdes. laslo.erdes@vgregion.se. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås

Tema övervikt 18 maj 2016. Laslo Erdes. laslo.erdes@vgregion.se. Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Tema övervikt 18 maj 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Överviktens evolution Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes typ 2 blodfettsrubbningar

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Inspirationsfilm HFS matvanor

Inspirationsfilm HFS matvanor Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Faktamaterial om barn och ungdomar

Faktamaterial om barn och ungdomar BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Åtgärdsplan 2008. Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Åtgärdsplan 2008 Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 NATIONELLA MÅL... 4 LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 4 INSATSER I HÄRRYDA KOMMUN... 5 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA... 6 KAMRATSTÖDJARUTBILDNING...

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa av Christian Arnet och Göran Burenhult Boken är ett initiativ att genom den senaste forskningen inom hälsosam livsstil i ett evolutionärt perspektiv,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-12-07

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2007-12-07 Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras hus, Henån, kl. 08.30 13.00 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Anders Hygrell Lisbeth Arff Lars-Åke Gustavsson Veronica Almroth Agneta Gustavsson,

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Det glada åldrandet Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett Blir vi fler äldre? Befolkningspyramiden - Sveriges befolkning 1 nov 2008 efter ålder och kön (SCB 2009). Är vi friska eller sjuka

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd Bakgrund Behovet av en utredning Kontraheringsplikten har tillämpats i snart tio år. Regeringen flaggade redan vid införandet för

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Öppna jämförelser folkhälsa 2009 En sammanfattning av rapporten och en presentation av Nackas siffror jämfört med kommuner i länet med liknande befolkningsmängd I den här rapporten sammanfattas delar av

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga

Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Pressmeddelande 30 oktober Sex av tio anställda i Blekinge är överviktiga Sex av tio anställda i Blekinge, 60 procent, är överviktiga. Bland anställda över 50 år har hela 68 procent ett BMI över 25, medan

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Lärarprogrammet, examensarbete 10p

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Lärarprogrammet, examensarbete 10p GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Lärarprogrammet, examensarbete 10p En skola i rörelse en fallstudie av utökad rörelse i skolan Stefan Holmström, Carl-Johan

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

Bakgrundens betydelse för individens kostoch aktivitetsvanor

Bakgrundens betydelse för individens kostoch aktivitetsvanor Bakgrundens betydelse för individens kostoch aktivitetsvanor En studie på ungdomar från ett område med låg socioekonomisk status. Christina Andersson Anna Luther Rapportnummer: C-uppsats: Program: Nivå:

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

Johanna om magsmärtan: Det svartnar för ögonen

Johanna om magsmärtan: Det svartnar för ögonen 2015-06-28 Johanna om magsmärtan: Det svartnar för ögonen - Hälsa&Motion - www.vlt.se LÄGG IN ANNONS Publicerad 24 jun 2015 10:52 Uppdaterad 24 jun 2015 11:12 Välj&din ort KÖP SÄLJ JOBB Sök allt innehåll

Läs mer

Ansökan medlemsförsäkring

Ansökan medlemsförsäkring Skicka in din ansökan/hälsodeklaration i ett portofritt kuvert och skriv: Frisvar Förenade Liv Gruppförsäkring AB, Svarspost 121310901, 110 00 Stockholm Ansökan medlemsförsäkring Ansökan, autogiroanmälan

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,

Läs mer

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT. BAMSE-projektet, Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2008.

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT. BAMSE-projektet, Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, 2008. BARN- OCH UNGDOMSENKÄT Ditt mobilnummer Din e-postadress g har ingen mobiltelefon g har ingen e-postadress I vilken årskurs (klass) går du? Stämmer adressen på etiketten på framsidan? Om adressen inte

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer