Folkhälsorapport. April 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsorapport. April 2009"

Transkript

1 Folkhälsorapport April 2009

2 Sammanfattning Folkhälsan och levnadsstandarden i landet har enligt Socialstyrelsen (2007, 2009) förbättrats för de flesta befolkningsgrupper under de senaste decennierna. Befolkningen blir äldre och i Växjö kommun är medellivslängden högre än i riket för både män och kvinnor. Landstinget Kronberg rapporterar att barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor förbättrades inom i stort sett alla områden mellan undersökningar 2003 och I Växjö kommun har under senare år både ohälsotalet bland kommunens befolkning och antalet sjukskrivningsdagar bland de anställda minskat (tabell 7,8). Men det finns hot mot folkhälsan att uppmärksamma. I Växjö kommun är andelen riskkonsumenter av alkohol alarmerande hög i åldersgruppen år, 34 procent för både män och kvinnor (Landstinget Kronoberg, 2004). Den psykiska ohälsan har ökat på ett oroväckande sätt under de senaste 20 åren. Enligt Socialstyrelsen (2007) har man sett vissa förbättringar av den psykiska hälsan mellan åren och men en fortsatt försämring bland åringar. Ojämlikheten i hälsa ökar även i Sverige. Den förväntade medellivslängden bland 30-årigar har ökat, men enligt CHESS (2008) ökade den förväntade medellivslängden mera bland högutbildade än bland lågutbildade. Hälsan är inte heller jämställd mellan könen. I Växjö kommun var antalet sjukskrivningsdagar år 2008 dubbelt så högt för kvinnor som för män. Det finns anledning att uppmärksamma att dålig hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen och att skillnaderna ökade mellan funktionshindrades hälsa och befolkningen i övrigt. 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Hälsa i arbetslivet 5 Matvanor och fysisk aktivitet 6 Alkohol, narkotika och tobak 8 Folkhälsan har försämrats bland ungdomar och unga vuxna 11 Befolkningen blir allt äldre 12 Ökande skillnader i hälsa mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt 12 Hälsan är inte jämt fördelad 13 Referenser Bilaga 1: Figurer och tabeller Bilaga 2: Riskkonsumtion av alkohol 3

4 Bakgrund Den nya svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 4: Hälsa i arbetslivet 5: Miljöer och produkter 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Skydd mot smittspridning 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 9: Fysisk aktivitet 10: Matvanor och livsmedel 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Växjö kommuns organisations- och personalutskott beslutade den 11 december 2007 att det övergripande syftet med folkhälsoarbete i Växjö kommun är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Växjö kommuns nämnders och bolags verksamhetsfält är arenor för hälsofrämjande arbete. Växjö kommuns folkhälsoarbete har både ett personalperspektiv och befolkningsperspektiv. Prioriterade målområden för folkhälsa i Växjö kommun är Hälsa i arbetslivet Fysisk aktivet och matvanor Alkohol, tobak och narkotika Prioriterade målområden i Växjö kommun ska beskrivas i en folkhälsorapport. Syfte och metod Syftet med rapporten är att belysa befolkningens hälsa och levnadsvanor (fysisk aktivitet, matvanor, alkohol, tobak, narkotika) fördelat på åldersgrupper och kön. Rapporten ska kunna användas för att ge underlag till folkhälsoarbete och omvärldsanalys. Rapporten är en sammanställning av rapporter från Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och CHESS och statistik från Försäkringskassan, SCB och ett utdrag från den nationella folkhälsoenkäten för Växjö kommun. Inom området hälsa i arbetslivet följs utvecklingen i befolkningen genom Försäkringskassans ohälsotal och genom antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Växjö kommun. Statistik med betydelse för befolkningens hälsa blir tillgänglig vid olika tidpunkter under året och med olika intervall. Rapporten grundar sig på tillgänglig statistik i april För att belysa hälsan i olika befolkningsgrupper uppmärksammas särskilt ungdomar, äldre och funktionshindrade. 4

5 Hälsa i arbetslivet Den sjukfrånvarostatistik som Sveriges kommuner och landsting (SKL, 2009) sammanställt utifrån personaluppgifter från kommuner 2007 och uppgifter från AFA-försäkring visar att andelen sjukfrånvarande sjunker sedan ett antal år tillbaka. Minskningstakten har nu bromsats in och var 0,6 procentenheter mellan 2006 och 2007, från 5,5 till 4,9 av det totala antalet anställda. Sjukfrånvaron är ungefär dubbelt så hög bland kvinnor som bland män, drygt 5 procent respektive 3 procent. Sjukfrånvaron minskade både bland kvinnor och bland män var deltidssjukfrånvaron 41 procent av den totala sjukfrånvaron. Deltidssjukfrånvaron var vanligare bland kvinnor än bland män, 42 respektive 38 procent. Den minskade sjukfrånvaron mellan 2006 och 2007 motsvarar årsarbetare. Manliga elevassister/skolvärdar hade lägst sjukfrånvaro och kvinnliga vårdbiträden hade högst, 7,4 procent. Av de sjukfrånvarande med sjukpenning under mätperioden 2006 var 31 procent tillbaka i arbete och 38 procent fortfarande sjukskrivna med sjukpenning under mätperioden De sjukfrånvarande männen återgick i någon större utsträckning i arbete än kvinnorna i arbete, 34 respektive 31 procent. Av dem som var sjukfrånvarande år 2006 hade 19 procent gått från heltids- till deltidssjukskrivning och 8 procent gått från deltids till heltidssjukskrivning. I Växjö kommun har under senare år både befolkningens ohälsotal och antalet sjukskrivningsdagar för kommunens anställda minskat. Antalet sjukdagar i Växjö kommun är fortfarande nästan dubbelt så högt för kvinnor som för män. Däremot har ohälsotalet för män ökat, medan det minskat för kvinnor (tabell 7,8). I Växjö kommun är medarbetarna generellt sett mera nöjda idag jämfört med 2006 års medarbetarundersökning. Medarbetarindex har ökat från 3,68 till 3,85. Fler än sju av tio medarbetare är som helhet nöjda med sin arbetssituation. Största förbättringen har skett vad gäller medarbetarsamtal och lönefrågor. Andelen medarbetare som ofta är stressade är lägre än vid mätningen Dock är det 46 procent av medarbetarna som känner negativ stress någon gång per vecka eller oftare. Många anser att arbetsbelastningen är för hög och har svårt att påverka sin arbetssituation. Endast hälften av medarbetarna anser att arbetsmängden är lagom och en ännu lägre andel anser att de kan påverka sin arbetssituation. Detta är faktorer som i hög grad påverkar den totala nöjdheten med arbetssituationen. Tre av fyra medarbetare är i år som helhet nöjda med sin närmsta chef. Samtliga frågor som gäller ledarskap har förbättrats sedan föregående mätning. I Växjö kommun hade 62 procent av medarbetarna tagit del av någon friskvårdsaktivitet som arbetsgivaren erbjudit under Hälsans År procent av de medarbetare som tagit del av Växjö kommuns friskvårdssatsning uppger att den har gjort att de motionerar mer än tidigare. Av dem som inte tagit del av någon friskvårdsaktivitet uppger fyra av tio att de redan tränar. En av fyra uppger att de inte har tid att ta del av detta (CMA, 2009). 5

6 Matvanor och fysisk aktivitet Försämrade matvanor i EU Under de senaste tre årtiondena har övervikt och fetma ökat drastiskt bland EU:s befolkning, särskilt bland barn (EU, 2007) uppskattades andelen överviktiga barn till 30 procent. Detta tyder på en försämrad utveckling med dåliga kostvanor och låg fysisk aktivitet bland EU:s befolkning, vilket kan förväntas leda till att kroniska sjukdomar blir allt vanligare t.ex. hjärt och kärlsjukdomar, högt blodtryck, typ 2-diabetes, stroke, vissa cancerformer, sjukdomar i rörelseorganen och även psykisk ohälsa. På lång sikt kommer detta att leda till lägre förväntad livslängd i EU och sämre livskvalitet för många. Uppföljning av matvanor i Sverige Befolkningens matvanor följs upp genom den andel av den vuxna befolkningen som intar minst 500 gram frukt och/eller grönsaker per dag. I Kronobergs län var det få personer som nådde upp till målet att äta minst fem frukter och/eller grönsaksportioner per dag; fyra procent av männen och 12 procent av kvinnorna. Männen åt mindre frukt och grönt än vad kvinnor gjorde i alla åldersgrupperna. Det var vanligast bland dem som är mellan år att äta lite frukt och grönt (Tabell 28). Riskgrupper för lågt intag av frukt/grönt är lågutbildade och lågavlönade vuxna samt barn och ungdomar. Jordbruksverkets årliga statistik över hushållens livsmedelskonsumtion visar att energiinnehållet i kosten har ökat under åren och att konsumtionen av bakverk, läskedrycker, choklad och godis har ökat markant. Energibalans (BMI) mäts genom andelen ungdomar, vuxna och äldre med övervikt respektive fetma i befolkningen och denna utveckling är alarmerande. Andelen överviktiga har ökat bland både män och kvinnor i nästan alla åldersgrupper, men inte bland kvinnor över 65 år. Andelen med fetma har fördubblats i Sverige sedan 1980 och de sociala skillnaderna ökar. Lågutbildade och lågavlönade personer och barn till lågutbildade föräldrar utgör riskgrupper. Bland åriga kvinnor ökar både fetma och undervikt. Undernäring förekommer bland äldre på institutioner. Utvecklingen beror framför allt på förändrad livsstil som följd av ett växande utbud och ökad marknadsföring av energität mat och sötade drycker och ökat stillasittande på arbetet och fritiden. I Kronobergs län hade många elever förbättrat sina matvanor mellan 2003 och Omkring 2 procent av alla pojkar äter chips dagligen, 1 procent av flickorna i årskurs 5 men i stort sett inga flickor i de övriga årskurserna. Intag av frukt och grönsaker har däremot ökat och det har skett en minskning av intaget av godis och läskdrickande (Landstinget Kronoberg, 2007). 6

7 Kraftig övervikt eller fetma ökar Övervikt, framför allt fetma 1, är ett tilltagande folkhälsoproblem i västvärlden. Ett flertal studier från olika delar av Sverige visar att andelen överviktiga stadigt ökar. Oroväckande är att vikten ökar mer än längden bland skolbarn. I landet ökar kraftig övervikt och fetma, framförallt bland män, vilket tyvärr motsäger förhoppningarna att det skulle ha skett ett genomgripande trendbrott när det gäller ökningen av övervikt. I Växjö kommun är det mindre vanligt än befolkningen i landet att ha fetma och äta lite frukt och grönsaker (FHI, 2006). I Växjö kommun är vanligare med övervikt bland män än bland kvinnor (figur 4). Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ökar energiomsättningen. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. I Växjö kommun är 60,3 procent av männen, år och 54,4 procent av kvinnorna tillräckligt fysiskt aktiva (tabell 1). Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. I Växjö kommun svarar omkring hälften av alla barn och ungdomar att de är fysiskt aktiva (promenerar, cyklar, dansar) på sin fritid varje dag (Landstinget Kronoberg, 2007). Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. Befolkningen i Sverige mera stillasittande än övriga EU Fysisk aktivitet mättes år 2002 genom enkäten International Physical Activity Questionnaire (IPAQ). I Sverige bestod urvalet av svenskar. Resultatet visar att över 57 procent av det totala europeiska urvalet aldrig motionerar eller rör på sig på högintensiv nivå samt att knappt 41 procent angav att de aldrig motionerar eller rör på sig på en måttligt intensiv nivå. I Sverige var dessa andelar cirka 60 respektive cirka 45 procent. Den andel som utövade högintensiv fysisk aktivitet var lägre i Sverige (cirka 12 procent) än genomsnittligt i EU (17 procent). Endast 26 procent av den europeiska befolkningen angav att de motionerade eller rörde på sig med en måttlig intensitet (exklusive promenader) minst 5 dagar i veckan och 31 procent gjorde det minst 4 dagar i veckan (i Sverige cirka 25 procent). Svenskarna promenerar i lägre omfattning än EU i genomsnitt. I Sverige finns bland de högsta andelarna personer med stillasittande aktiviteter jämfört med andra medlemsstater. Nästan hälften av svenskarna rapporterade att de var stillasittande mer än 5,3 timmar per dag. Det var relativt stora 1 Indelning av BMI enligt WHO : Undervikt <18,5 Normalvikt 18,5-24,9 Övervikt 25-29,9 Fetma, grad I 30-34,9 Fetma, grad II 35-39,9 Fetma, grad III 40-7

8 skillnader mellan länderna. En slutsats i rapporten är att befolkningen i Sverige är mindre fysiskt aktiv och mer stillasittande än i de flesta andra EU-länder (FHI, 2007). Stillasittande livsstil är en riskfaktor för hjärtinfarkt I industriländerna är procent av den vuxna befolkningen mycket stillasittande och kommer inte i närheten av rekommendationen för fysisk aktivitet. De har stillasittande yrken, promenerar sällan för att förflytta sig och deltar inte i något motionsprogram. De tar alltid hissen eller rulltrapporna och vistas under sin fritid med fysiskt inaktiva sysselsättningar som läsning, tv-tittande eller datorarbete. En nyligen genomförd granskning av studier har mätt prevalensen av en stillasittande livsstil och andra primära riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i olika länder i världen. Kriteriet för stillasittande var att personen inte uppnådde rekommendationen om 30 minuter minst måttligt intensiv fysisk aktivitet. Granskningen visade att medianvärdet var 52 procent för stillasittande, 12 procent för fetma, 29 procent för rökning, 28 procent för högt blodtryck samt 26 procent för högt blodkolesterol. Slutsatsen var att en stillasittande livsstil förefaller vara den mest förekommande riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdomar, men även för många andra kroniska sjukdomar, följt av prevalensen för övervikt och fetma (FHI, 2007). Minskad dödlighet i hjärtinfarkt Det finns ett starkt samband mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det är också möjligt att sänka höga kolesterolvärden genom hälsosam mat och livsstil. I Växjö kommun är dödligheten i hjärtinfarkt lägre för både män och kvinnor än i både länet och riket. I Växjö minskade dödligheten i hjärtinfarkt för både män och kvinnor från perioden till perioden (FHI, 2009). Alkohol, narkotika och tobak Alkoholkonsumtionsmönstret blir allt mera lika i EU I Sverige och i många andra länder avstannade ökningen av den totala alkoholkonsumtionen i i mitten på 1970-talet, för att sedan plana ut, och därefter rentav minska i vissa länder. Det gäller bl a några traditionella europeiska högkonsumtionsländer, som Frankrike, Italien och Spanien där stora minskningar kan konstateras, framförallt på vinsidan. I Sverige är det tvärtom vinkonsumtionen som ökar under motsvarande period. Utvecklingen går åt olika håll i de europeiska länderna (Norge och de femton länder som tidigare utgjorde EU), med resultatet att konsumtionsmönstren tenderar att bli mer lika. Vinländerna minskar sin vinkonsumtion och ölet och spritens andel av den totala konsumtionen ökar, medan utvecklingen är den motsatta i typiska spritländer. Utjämningen av konsumtionsnivåerna länderna emellan innebär också en utjämning av den alkoholrelaterade dödligheten. Det gäller framförallt dödligheten i levercirrhos som sjunkit i EUs vinländer och ökat i de s k ölländerna, medan Norge, Finland och Sverige sammantagna har en relativt konstant nivå (CAN, 2008). 8

9 Alkoholkonsumtionen på topp vid år Konsumtionstoppen infinner sig runt årsåldern och då är männens konsumtion mer än dubbelt så stor som kvinnornas. Hos männen minskar sedan konsumtionens omfattning med stigande ålder medan kvinnornas konsumtion snarare stabiliseras på en lägre nivå. Bland vuxna män dominerar starköl och enligt intervjuresultat från 2002 var 41 procent av den totala konsumtionen starköl räknat i ren alkohol. Därefter kommer vin, sprit, folköl och cider. Bland kvinnorna dominerar vin, som utgjorde 52 % av totalkonsumtionen samma år, följt av starköl, sprit, cider och folköl (CAN, 2008). I Växjö kommun är alkoholkonsumtionen högst i åldersgruppen år (figur 5, tabell 3). Färre ungdomar dricker folköl Ungdomar i årskurs 9 dricker mera vin och starköl och mindre folköl var 38 % av niornas konsumtion folköl och 2008 var andelen sänkt till 9 % (CAN, 2008). Ökad alkoholkonsumtion sedan kriget Det begränsade antalet undersökningar bland vuxna pekar på en klar tendens under efterkrigstiden till en ökad alkoholkonsumtion, inte minst bland kvinnor. Sedan 1980-talet har inte könen närmat sig varandra särskilt mycket enligt olika intervjuundersökningar. Då hade kvinnornas konsumtion ökat till ca 40 % av männens och sedan 1990-talets mitt fram till 2002 låg den runt 45 %. Andelen alkoholkonsumenter har också ökat under efterkrigstiden och andelen av den vuxna befolkningen som inte druckit alkohol under den senaste 12- månadersperioden låg 2000 på låga 10 %. En senare undersökning från Statens folkhälsoinstitut visar dock på en något högre andel av befolkningen som inte druckit alkohol den senaste 12-månadersperioden, i genomsnitt 14 % under perioden (CAN, 2008). Fler storkonsumenter och fler dryckestillfällen Flera alkoholfrågeundersökningar pekar på en ökning av andelen storkonsumenter av alkohol sedan 1990-talet. Ökningarna gäller såväl män som kvinnor och i de flesta åldersgrupper. Förklaringen till denna uppgång är främst ett ökat antal dryckestillfällen, snarare än att man dricker mera vid varje tillfälle. Dessutom pekar resultaten också på att antalet intensivkonsumtionstillfällen d v s konsumtion av motsvarande minst en flaska vin vid ett och samma tillfälle har ökat de senaste tio åren (CAN, 2008). Alkoholskadorna fortsätter att öka Alkoholskadorna fortsätter att öka trots att ökningen av totalkonsumtionen stannat upp de senaste åren. Detta kan tyda på en viss tidsfördröjning innan skador visar sig och på att det skett en omfördelning av skadlig alkoholkonsumtion till nya grupper (CAN, 2008), (figur 6). I Växjö kommun pekar statistiken mot att alkoholskadorna ökar (tabell 32-39). 9

10 Yngres konsumtion av alkohol har fördubblats under de senaste åren I landet har yngres konsumtion av alkohol fördubblats de senaste åren. Unga hade också riskabla alkoholvanor i betydligt större utsträckning än dem som var äldre (Socialstyrelsen, 2007). I Växjö kommun är andelen riskkonsumenter 2 av alkohol alarmerande hög i åldersgruppen år, 34 procent för både män och kvinnor (Tabell 16). Men andelen alkoholkonsumerande ungdomar har minskat Alkoholvanorna var relativt oförändrade bland pojkarna i årskurs 9 under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion under samma period. Både bland pojkarna och flickorna minskade andelen alkoholkonsumenter under större delen av talet och uppgick till ca 75 procent i slutet av det decenniet. Under 1990-talets första hälft märktes en svag uppgång av andelen alkoholkonsumenter både bland pojkarna och bland flickorna i årskurs 9. Därefter har andelen, med undantag för enstaka år, minskat. Även i gymnasiets årskurs 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat något men på en högre nivå jämfört med årskurs 9. Det var något fler alkoholkonsumenter bland flickorna 2007, men skillnaderna mellan pojkarna och flickorna var relativt små. I årets undersökning var det lika många alkoholkonsumenter bland pojkarna som bland flickorna. I Växjö kommun svarade 2006 en minskad andel gymnasielever att de dricker alkohol i jämförelse med 2003 (tabell 5). Färre har prövat narkotika I CANs undersökning 2008 var det en större andel pojkar än flickor som prövat narkotika i gymnasiet (17 respektive 15 % 2008). Andelen som uppgett att de haft möjlighet att pröva narkotika har minskat sedan Nu är det återigen ungefär lika stor andel pojkar som flickor som uppger detta (32 respektive 31 procent), under var det en något större andel pojkar än flickor (CAN, 2008). Den narkotikarelaterade dödligheten har ökat Allvarligt är också den narkotikarelaterade dödligheten har ökat och nu är på den högsta nivån som registrerats någonsin. Fortfarande är dock användningen av narkotika relativt liten vid en internationell jämförelse (FHI, 2008). I Växjö kommun ökade antalet anmälningar med anledning av narkotikabrott från 2004 (61) till 2008 (133) (tabell 34). I Växjö kommun hade färre gymnasieelever prövat narkotika mellan undersökningstillfällena 2003 och 2006 (Landstinget Kronoberg, 2007). Färre röker I landet röker färre, vilket kan ha samband med rökförbudet på restauranger som infördes Men stora befolkningsgrupper, framför allt lågutbildade och lågavlönade kvinnor släpar efter i den positiva utvecklingen. I årskurs 9 minskade andelen rökare under 1970-talets andra hälft. Andelen rökare var sedan relativt konstant fram till början av 2000-talet, för att därefter minska. I de senaste årens undersökningar har dock minskningen avklingat och bland pojkarna har det till och med skett en viss ökning. Fler flickor än pojkar är rökare, men ser 2 Se bilaga 2: Riskkonsumtion. 10

11 man till den totala tobakskonsumtionen (rökning och/eller snusning) försvinner könsskillnaden (CAN, 2008). I Växjö kommun är det tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män att röka i åldersgruppen år. I åldersgruppen över år är det däremot vanligare att män röker (tabell 2). Folkhälsan har försämrats bland ungdomar och unga vuxna I landet har den psykisk ohälsa ökat på ett oroväckande sätt under de senaste 20 åren. Denna ökning följer till stora delar utvecklingen i hela västvärlden. Enligt Socialstyrelsen (2007) har man sett vissa förbättringar av den psykiska hälsan mellan åren och medan man ser en fortsatt försämring bland åringar. Den psykiska ohälsan har ökat i landet bland barn och ungdomar. Viktiga orsaker till ungdomars psykiska problem är utvecklingen mot ett alltmer differentierat och individualiserat samhälle, samt bristen på förvärvsarbete (FHI, 2007). I en internationell studie framkom att nedstämdhet, dåligt humör och nervositet har ökat bland barn- och ungdomar i Sverige mellan 1985 och 2004 (Danielsson, 2006). Andelen med ohälsorelaterade levnadsvanor ökade i åldersgrupperna år jämfört med åldersgrupperna år. En förklaring kan vara att hälsofrämjande och förebyggande arenor som exempelvis skolan inte omfattar åldersgruppen åringar i samma utsträckning som åringar. Befolkningen blir allt äldre I landet ökar medellivslängden, mer för män än för kvinnor. De äldres hälsa har utvecklats på ett positivt sätt under hela 1900-talet. När det gäller medellivslängden för kvinnor ligger Sverige efter Japan, Frankrike, Schweiz, Spanien, Australien, Italien och Kanada medan de svenska männen ligger i topp tillsammans med Japan. En av förklaringarna till de svenska kvinnornas lägre position är att de röker mer än i ovan nämnda länder, särskilt i åldrarna år, vilket förklaras av den omfattande ökning av andelen rökande unga kvinnor som skedde på 1960-och 70-talen i Sverige (FHI, 2008). Bland de äldre råder stora skillnader mellan grupper, regioner och även åldrar. För vissa grupper har t.o.m. hälsan försämrats, t.ex. män i åldern år. Alltfler av de äldre har en gång invandrat till Sverige och dessa har sinsemellan mycket olika förutsättningar för hälsa beroende på yrkesbakgrund, matvanor och eventuella traumatiska upplevelser. I Sverige finns regionala skillnader, när det gäller återstående förväntad medellivslängd. En 65-åring i Uppsala, Kronobergs eller Hallands län lever i genomsnitt drygt ett år längre än en 65-åring i Norrbottens eller Västernorrlands län. Än större blir skillnaderna när man jämför kommuner. Störst är skillnaderna för männen. 11

12 I Växjö kommun har medelåldern ökat från perioden till perioden för män från 77,8 år till 79,7 år och för kvinnor från 82,6 till 83,4 år. Medellivslängden i riket var 82,6 för kvinnor och 78,2 för män för perioden (figur 3). Alltfler bli äldre, särskilt kvinnor, och den utvecklingen ser ut att fortsätta tack vare bättre levnadsförhållanden, sundare livsstil och en effektiv sjukvård. Att äta och dricka rätt, att hålla sig i rörelse och vara aktiv på andra sätt är förutsättningar för att må bra. Bland de äldre finns alltfler överviktiga men också undervikt förekommer. Högst var tredje äldre kan anses vara tillräckligt fysiskt aktiv (Statens Folkhälsoinstitut, 2005). Psykisk ohälsa är fortfarande ett stort problem hos de äldre. När det gäller dödsorsaker är emellertid hjärt- och kärlsjukdomar och cancersjukdomar helt dominerande. Rätt sammansatt kost är viktig och fetma är en ohälsofaktor, men undervikt är också ett allvarligt hälsoproblem för de allra äldsta. Åldersgruppen 65+ svarar för två tredjedelar av alla dödsolyckor i Sverige och hälften av alla som vårdas på sjukhus till följd av olyckor är 65 år eller äldre. Detta trots att gruppen endast är 17 procent av befolkningen. Fallolyckor är den klart största olyckstypen. Av dem som omkommer till följd av fallolyckor är drygt 90 procent 65 år eller äldre. Men äldre är även överrepresenterade i andra olyckstyper som kvävningsolyckor, bränder, fotgängareolyckor, cykelolyckor och så vidare. I Växjö kommun, i åldersgruppen år uppger 52 procent av männen och 49 procent av kvinnorna att de upplever ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd (Landstinget Kronoberg, 2004). Motsvarande andel i riket var 56 respektive 48 procent. Ökande skillnader i hälsa mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt I Statens folkhälsoinstituts senaste nationella folkhälsoenkät, som bygger på självskattad hälsa, ställs en rad frågor som gör det möjligt att avgränsa personer med funktionsnedsättning. Andelen med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, men även i åldersgruppen år har mer än var tionde en funktionsnedsättning. Slutsatsen blir att omkring 1,5 miljoner människor, eller mer än en femtedel av den svenska befolkningen i åldern 16 84, har en nedsatt funktion. I åldern år handlar det om närmare 1,1 miljoner. Nästan genomgående var ohälsan störst bland personer med rörelsehinder. När det gäller den självupplevda hälsan visar det sig att dålig hälsa är mer än tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Nedsatt psykisk hälsa och dålig tandhälsa är t.ex. mer än dubbelt så vanligt. Men man måste komma ihåg att bortfallet sannolikt är större bland personer med vissa funktionsnedsättningar. Personer med utvecklingsstörning svarar inte på enkäter om de inte får hjälp och bortfallet bland psykiskt sjuka är sannolikt också högt. Personer med funktionsnedsättning har oftare en kort utbildning och sämre ekonomisk situation jämfört med den övriga befolkningen. Det är också betydligt färre som yrkesarbetar bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen. Det finns alltså fortfarande en social skillnad mellan personer med funktionsnedsättning och den övriga befolkning som inte verkar minska. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte vara det samma som att ha en försämrad hälsa. Däremot 12

13 kan det vara en hälsorisk. Nedsatt hälsa bland personer med funktionsnedsättning är långt vanligare än det skulle behöva vara. En stor del av ohälsan bland dessa personer hör samman med kända bestämningsfaktorer, såsom brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, det vill säga funktionshindrande processer eller faktorer som sätter ner livskvaliteten. Om de ekonomiska förutsättningarna skulle förbättras, det sociala deltagandet öka och andelen kraftigt överviktiga minska, den fysiska aktiviteten öka samt nedlåtande och annat dåligt bemötande minska då kan den dåliga hälsan minska med en tredjedel. För att komma till rätta med detta måste därför folkhälsoarbetet på ett tydligare sätt än hittills inkludera personer med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut förespråkar därför att folkhälsoarbetet måste sätta fokus på funktionshindrande bestämningsfaktorer. Hälsan är inte jämt fördelad Den förväntade medellivslängden bland 30-årigar har ökat, men enligt CHESS (2008) ökade den mer bland högutbildade än bland lågutbildade (figur 1,2). När det gäller de flesta hälsorelaterade levnadsvanorna finns kraftiga sociala skillnader. Genom Landstinget Kronobergs hälsoenkät kan man se att skillnaderna i levnadsvanor och upplevd hälsa är stora mellan hög- och låginkomsttagare 3 och hög- och lågutbildade i Växjö kommun. I Växjö kommun är andelen av befolkningen som röker varje dag 12,7 procent bland män och 15,6 procent för kvinnor bland låginkomsttagare. För höginkomsttagare är motsvarande andelar 7,9 respektive 12,2 procent (tabell 15). Daglig rökning är enligt Socialstyrelsen (2008) vanligast bland lågavlönade och personer med kortvarig utbildning och särskilt då bland lågavlönade kvinnor, som befinner sig i en särskilt utsatt situation. I Växjö kommun är andelen riskkonsumenter av alkohol bland låginkomsttagare 25,8 procent för män och 18,2 för kvinnor och bland höginkomsttagare11,3 procent av männen och 2,3 procent av kvinnorna (tabell 18). Enligt Socialstyrelsen (2008) verkar det också som om konsekvenserna av svåra alkoholrelaterade sjukdomar och dödsfall är kraftigt socialt snedfördelade. Andelen av befolkningen i Växjö kommun som äter lite frukt och grönt är 25,6 procent för män och kvinnor bland låginkomsttagare och 15,8 procent för män och 17,5 procent bland höginkomsttagare (tabell 30). I Växjö kommun uppgav en mindre andel av befolkningen att de upplevde att de hade ett bra eller mycket bra hälsotillstånd (tabell 12) Av män med hög inkomst angav 79 procent bra eller 3 Låg inkomst: de män respektive kvinnor som tillhör de 20 procent som har minst disponibel hushållsinkomst :- eller mindre. Hög inkomst: de män respektive kvinnor som tillhör de 20 procent som har störst disponibel hushållsinkomst, mer än :-. 13

14 mycket bra hälsa medan 59 procent av kvinnorna med låg inkomst angav bra eller mycket bra hälsa. Det finns även stora hälsoskillnader mellan bostadsområden i Växjö kommun. Ohälsotalet i Växjö kommun minskade från 2007 (28,3) till 2008 (28,2) medan det ökade i bostadsområdet Araby från 2007 (51,4) till 2008 (51,8). Statens folkhälsoinstitut uppmärksammade 2006 i konferens Closing the gap att det var små skillnader i livsstilsrelaterad dödlighet i Växjö. En viktig faktor för den jämlika hälsan i Växjö kommun som uppmärksammades var att kvinnors levnadsvanor var mera hälsosamma i Växjö än i övriga landet. En mindre andel kvinnor i Växjö hade kort utbildning, saknade kontantmarginal, var födda i Norden eller Europa, var tobaksanvändare, hade diabetes, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, lågt socialt deltagande och en större andel kvinnor i Växjö hade mellanlång utbildning än kvinnor i riket. Andra faktorer med betydelse för en jämlik hälsa som uppmärksammades var att andelen elever som gick ut grundskolan med fullgoda betyg klart högre än i landet i övrigt och att det i Växjö var mindre vanligt än befolkningen i landet att ha fetma och äta lite frukt och grönsaker. 14

15 Referenser CAN (2008) Skolelevers drogvanor 2008 CAN Drogutvecklingen i Sverige 2008 CMA (2008) Växjö kommun. Medarbetarundersökning CHESS (2008) Ojämlikhet: återstående medellivslängd vid 30 år efter utbildningsnivå Danielsson, M.(2006) Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06 EU (2007) Vitbok En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma Landstinget Kronoberg (2004) Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Landstinget Kronoberg (2007) Barn och ungdomars hälsa i Kronobergs län. En uppföljande enkätundersökning om barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor SKL (2009) Fakta om sjukskrivningar i kommuner SOU: 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Socialstyrelsen (2006) Social Rapport Socialstyrelsen (2008) Folkhälsa och sociala förhållanden Statens folkhälsoinstitut (2004) Levnadsvanor och hälsa. De första resultaten från den nationella folkhälsoenkäten hälsa på lika villkor. Statens Folkhälsoinstitut (2005) Folkhälsopolitisk rapport Statens folkhälsoinstitut (2006) Closing the Gap. Konferensdokumentation Statens folkhälsoinstitut (2006) Fysisk aktivet och folkhälsa Statens folkhälsoinstitut (2008) Livsstilsrapport

16 Bilaga 1 Figurer och tabeller Figur 1: Ojämlikhet: återstående medellivslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, män SCB; bearbetning av CHESS, Centre for Health Equity Studies Figur 2: Ojämlikhet: återstående medellivslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, kvinnor SCB; bearbetning av CHESS, Centre for Health Equity Studies Figur 3: SCB: Medellivslängd för kvinnor och män i Växjö och Riket. Figur 4: Landstinget Kronoberg (2004): Andel av befolkningen med övervikt Figur 5: Landstinget Kronoberg (2004): Andel av befolkningen med riskabel alkoholkonsumtion Figur 6: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum (2008) Antal patienter vårdade för alkoholförgiftning, hemort Växjö kommun Tabell 1: Andel av befolkningen i Växjö kommun som är fysiskt aktiva 30 minuter eller mer per dag, procent Tabell 2: Andel av befolkningen i Växjö kommun som är dagligrökare, procent Kronoberg: Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län (2004) Tabell 3: Andel av befolkningen i Växjö kommun med riskabel alkoholkonsumtion, procent Tabell 4: Andel elever i årskurs 8, Växjö kommun som svarar att de druckit alkohol en gång i månaden eller oftare under det senaste halvåret Tabell 5: Andel elever i gymnasiets årskurs 2, Växjö kommun som svarar att de druckit alkohol en gång i månaden eller oftare under det senaste halvåret Tabell 6: Andel elever i gymnasiets årskurs 2, Växjö kommun som svarar att de någon gång har använt narkotika, procent Tabell 7: Antal sjukdagar i Växjö kommun Tabell 8: Ohälsotal i Växjö kommun Tabell 9: Bra/mycket bra allmänt hälsotillstånd kön, procent Tabell 10: Bra/mycket bra allmänt hälsotillstånd, sysselsättning, procent Tabell 11: Bra/mycket bra allmänt hälsotillstånd utbildning i Växjö, procent Tabell 12: Bra/mycket bra allmänt hälsotillstånd inkomst, Växjö kommun, procent Tabell 13: Andel dagligrökare i Växjö kommun och sysselsättning, procent Tabell 14: Andel dagligrökare i Växjö kommun och utbildning, procent Tabell 15: Andel dagligrökare i Växjö kommun och inkomst, procent 16

17 Tabell 16: Andel med riskabla alkoholvanor i Växjö kommun - ålder, procent) Tabell 16: Andel med riskabla alkoholvanor i Växjö kommun - sysselsättning, procent Tabell 17: Andel med riskabla alkoholvanor i Växjö kommun - utbildning, procent Tabell 18: Andel med riskabla alkoholvanor i Växjö kommun inkomst, procent Tabell 19: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag ålder, i Växjö kommun, procent Tabell 21: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag sysselsättning, i Växjö kommun, procent Tabell 22: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag utbildning, i Växjö kommun, procent Tabell 21: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag inkomst, i Växjö kommun, procent Tabell 23: Levnadsvanor och inkomst i Växjö kommun, män, procent) Tabell 24: Levnadsvanor och inkomst i Växjö kommun, kvinnor, procent Tabell 25: Andel med stillasittande fritid, i Riket Tabell 26: Mycket bra/bra allmäntillstånd inkomst i Växjö kommun, procent Tabell 28: Äter lite frukt och grönt, ålder Tabell 28: Äter lite frukt och grönt, sysselsättning Tabell 29: Äter lite frukt och grönt, utbildning Tabell 30: Äter lite frukt och grönt, inkomst Tabell 32: Antal anmälningar till enheten för barn, familj och ungdom (Arbete och välfärd) med anledning av omhändertagande enligt LOB, alkoholförgiftning och narkotikabrott 4 Tabell 33: Antal anmälningar till vuxenenheten (Arbete och välfärd) enligt LOB, trafiknykterhetsbrott, drograttfylleri och narkotikabrott Tabell 34: Antal anmälningar till förvaltningen Arbete och välfärd med anledning av omhändertagande enligt LOB, trafiknykterhetsbrott, alkoholförgiftning och narkotikabrott 4 Växjö kommun, Förvaltningen Arbete och välfärd, ProCapita 17

18 OJÄMLIKHET Återstående medellivslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, kvinnor ,0 +1,8 +0, Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Källa: SCB, bearbetning CHESS, Centre for Health Equity Studies Figur 1: Ojämlikhet: återstående medellivslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, kvinnor SCB; bearbetning av CHESS, Centre for Health Equity Studies OJÄMLIKHET: Återstående medellivslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, män ,7 +3,3 +2, Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Källa: SCB; bearbetning av CHESS, Centre for Health Equity Studies Figur 2: Ojämlikhet: återstående medellivslängd vid 30 år efter utbildningsnivå, män SCB; bearbetning av CHESS, Centre for Health Equity Studies 18

19 Medellivslängd ,6 82,7 81,4 81,7 82,9 82,1 83,1 83,3 83,4 82,3 82,4 82,6 Ålder ,8 78,3 76,8 78,7 77,5 79,2 77,8 79, ,7 78,2 Kvinnor, Växjö Kvinnor, Riket Män, Växjö Män, Riket 76 76, År Figur 3: SCB: Medellivslängd för kvinnor och män i Växjö och Riket. Övervikt Procent MänVäxjö Kvinnor Växjö år år år år Ålder Figur 4 Landstinget Kronoberg (2004): Andel av befolkningen med övervikt 19

20 Riskabel alkoholkonsumtion 40 Procent MänVäxjö Kvinnor Växjö år år år år Ålder Figur 5: Landstinget Kronoberg (2004): Andel av befolkningen med riskabel alkoholkonsumtion Antal patienter med hemort Växjö kommun vårdade för alkoholförgiftning (Socialstyrelsen) Antal patienter Män Kvinnor År Figur 6: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum (2008) Antal patienter vårdade för alkoholförgiftning, hemort Växjö kommun 20

21 Tabell 1: Andel av befolkningen i Växjö kommun som är fysiskt aktiva 30 minuter eller mer per dag, procent år år år år år Män 70,9 49,4 58,1 62,9 60,3 Kvinnor 52,1 55,7 55,7 54,2 54,4 Landstinget Kronoberg: Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län (2004) Tabell 2: Andel av befolkningen i Växjö kommun som är dagligrökare, procent år år år år år Män 6,1 17,2 14,4 6,9 11,15 Kvinnor 18,6 12,8 18,2 12,4 15,5 Landstinget Kronoberg: Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län (2004) Tabell 3: Andel av befolkningen i Växjö kommun med riskabel alkoholkonsumtion, procent år år år år år Män 34,4 22,2 7,1 3,1 16,7 Kvinnor 33,5 0,6 2,7 2 9,7 Landstinget Kronoberg: Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län (2004) Tabell 4: Andel elever i årskurs 8, Växjö kommun som svarar att de druckit alkohol en gång i månaden eller oftare under det senaste halvåret Pojkar 12 6,7 Flickor 12 6,8 Landstinget Kronoberg: Barn och ungdomars hälsa (2006) Tabell 5: Andel elever i gymnasiets årskurs 2, Växjö kommun som svarar att de druckit alkohol en gång i månaden eller oftare under det senaste halvåret Pojkar 56 50,6 Flickor 50 44,5 Landstinget Kronoberg: Barn och ungdomars hälsa (2006) Tabell 6: Andel elever i gymnasiets årskurs 2, Växjö kommun som svarar att de någon gång har använt narkotika, procent 2006 Pojkar 15,2 Flickor 10,1 Landstinget Kronoberg: Barn och ungdomars hälsa (2006) Tabell 7: Antal sjukdagar i Växjö kommun Kvinnor 28,6 26,3 23,8 Män 14,4 13,9 12,0 Totalt 25,8 23,7 21,5 Växjö kommun, Personalkontoret 21

22 Tabell 8: Ohälsotal, Växjö kommun Kvinnor 36,0 35,2 34,6 Män 22,3 21,7 21,8 Totalt 29,0 28,3 28,2 Försäkringskassan Tabell 9: Bra/mycket bra allmänt hälsotillstånd kön, Växjö kommun procent år år år år Män Kvinnor Tabell 10: Bra/mycket bra allmänt hälsotillstånd, sysselsättning, Växjö kommun, procent YRKESARBETANDE ÅLDERSPENSIONÄRER ARBETSLÖSA FÖRTIDSPENSIONÄR LÅNGT Män 75,1 53,3 58,5 33 Kvinnor 76,9 47,8 73,3 13 Tabell 11: Bra/mycket bra allmänt hälsotillstånd utbildning, Växjö, procent KORT UTBILDNING MELLANLÅNG UTBILDNING LÅNG UTBILDNING Män 69,3 71,1 79,5 Kvinnor 61,2 71,6 74,2 Tabell 13: Andel dagligrökare och sysselsättning, Växjö kommun, procent Yrkesarbetande Ålderspensionärer Arbetslösa Förtidspensionär Män 11,4 7,3 21,1 33,1 Kvinnor 13,6 12,2 0,8 35,8 Tabell 14: Andel dagligrökare i Växjö kommun och utbildning, procent Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Män 17,9 7,2 5,7 Kvinnor 22,1 15,9 0 Tabell 15: Andel dagligrökare i Växjö kommun och inkomst, procent Låg inkomst Hög inkomst Män 12,7 7,9 Kvinnor 15,6 12,2 Landstinget Kronberg: Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs Län, utdrag för Växjö kommun 22

23 Tabell 16: Andel med riskabla alkoholvanor i Växjö kommun - sysselsättning, procent Yrkesarbetande Ålderspensionärer Arbetslösa Förtidspensionär Män 17,9 3,2 29,4 9 Kvinnor 4,1 2,1 16,8 12,7 Tabell 17: Andel med riskabla alkoholvanor i Växjö kommun - utbildning, procent Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Män 13,2 25,5 14,2 Kvinnor 6,2 13,2 7,1 Tabell 18: Andel med riskabla alkoholvanor i Växjö kommun inkomst, procent Låg inkomst Hög inkomst Män 25,8 11,3 Kvinnor 18,2 2,3 Tabell 19: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag ålder, i Växjö kommun, procent år år år år Män Kvinnor Tabell 21: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag sysselsättning, i Växjö kommun, procent Yrkesarbetande Ålderspensionärer Arbetslösa Förtidspensionär Långtidssjukskriven Män 59,6 64, ,3 57,4 Kvinnor 57 53,9 67, ,6 Tabell 22: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag utbildning, i Växjö kommun, procent Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Män 61,2 58,4 61 Kvinnor 54,8 55,1 62,5 Tabell 21: Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter/dag inkomst, i Växjö kommun, procent Låg inkomst Hög inkomst Män 62,7 61,3 Kvinnor 50,6 49,4 23

24 Tabell 23: Levnadsvanor och inkomst i Växjö kommun, män, procent Män Låg inkomst Hög inkomst Riskabla alkoholvanor 25,8 11,3 Dagligrökare 12,7 7,9 Tabell 24: Levnadsvanor och inkomst i Växjö kommun, kvinnor, procent Kvinnor Låg inkomst Hög inkomst Riskabla alkoholvanor 18,2 2,3 Dagligrökare 15,6 12,2 Tabell 25: Andel med stillasittande fritid, i Riket, procent Låg inkomst Hög inkomst Män kvinnor 18 8 Statens folkhälsoinstitut Tabell 26: Mycket bra/bra allmäntillstånd inkomst i Växjö kommun, procent Låg inkomst Hög inkomst Mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd, män 75,5 79 Mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd, kvinnor 59,7 68,4 Tabell 28: Äter lite frukt och grönt, ålder, procent år år år år Män 30,9 29,3 19,1 18,6 Kvinnor 36,2 25,7 22,7 20,2 Tabell 28: Äter lite frukt och grönt, sysselsättning, procent Yrkesarbetande Ålderspensionärer Arbetslösa Förtidspensionär Långtidssjukskriven Män 23,9 16,2 34,3 30,7 75,5 Kvinnor 19,7 21,5 34,2 36,1 26,5 Tabell 29: Äter lite frukt och grönt, utbildning, procent Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Män 30,9 18,5 19,3 Kvinnor 29 27,2 17,3 24

25 Tabell 30: Äter lite frukt och grönt, inkomst, procent Låg inkomst Hög inkomst Män 25,6 15,8 Kvinnor 25,6 17,5 Landstinget Kronberg: Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs Län, utdrag för Växjö kommun Tabell 32: Antal anmälningar till enheten för barn, familj och ungdom (Arbete och välfärd) med anledning av omhändertagande enligt LOB, alkoholförgiftning och narkotikabrott Omhändertagen enligt LOB alkoholförgiftning narkotikabrott Tabell 33: Antal anmälningar till vuxenenheten (Arbete och välfärd) enligt LOB, trafiknykterhetsbrott, drograttfylleri och narkotikabrott Omhändertagen enligt LOB Trafiknykterhets brott Drograttfylleri Narkotikabrott Tabell 34: Antal anmälningar till förvaltningen Arbete och välfärd med anledning av omhändertagande enligt LOB, trafiknykterhetsbrott, alkoholförgiftning och narkotikabrott Omhändertagen enligt LOB alkoholförgiftning Trafiknykterhets brott Drograttfylleri narkotikabrott Växjö kommun, Förvaltningen Arbete och välfärd, ProCapita 25

26 Bilaga 2 Riskkonsumtion av alkohol De tre första frågorna om alkohol härstammar från frågeinstrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) och har tagits fram av arbetsgruppen för alkoholfrågor inom ramen för projektet Hälsorelaterade levnadsvanor. Frågorna är testade. AUDIT har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att identifiera personer vars alkoholkonsumtion kan skada deras hälsa. Den fjärde frågan identifierar berusningsdrickande. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 1 4 gånger/vecka eller mer gånger/vecka gånger/månad 4 1 gång/månad eller mer sällan 5 Aldrig Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? eller fler 6 Vet inte Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid samma tillfälle? 1 Dagligen eller nästan varje dag 2 Varje vecka 3 Varje månad 4 Mer sällan än en gång i månaden 5 Aldrig Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna druckit så mycket alkohol att du varit berusad? 1 Dagligen eller nästan dagligen 2 Några gånger/vecka 3 1 gång/vecka gånger/månad 5 1 gång/månad 6 Någon eller några gånger per halvår 7 Mer sällan eller aldrig I syfte att identifiera riskkonsumenter beräknas ett summaindex utifrån fråga de tre första frågorna. Svarsalternativen till frågorna ges poäng och bildar sedan ett index utifrån den summapoäng som frågorna ger. Första och tredje frågan får poängen 4, 3, 2, 1, 0 och den andra frågan får 0, 1, 2, 3, 4 och svarsalternativet vet inte räknas som internbortfall. Poängen från de tre frågorna summeras så att bortfall på en av frågorna inte betyder att det blir bortfall för summaindexet. Indexet kan anta värdet Män med en summa på 8-12 poäng räknas som riskkonsumenter av alkohol. Motsvarande gräns är för kvinnor summan 6-12 poäng. Vid beräkning av riskkonsumtion kan även frågan om berusningsdrickande (den fjärde frågan) tas med så att de som varit berusade 2-3 gånger i månaden eller oftare (svarsalternativ 1-4) inkluderas i gruppen som har riskabla alkoholvanor. Riskabla alkoholvanor har beräknats på detta sätt då FHI redovisar resultat. 26

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011 Folkhälsorapport Växjö kommun 2011 Maj 2011 Sammanfattning Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Nuläge Folkhälsa i Fittja

Nuläge Folkhälsa i Fittja Nuläge Folkhälsa i Fittja Underlag 3 till Fittja utvecklingsprogram Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Sammanfattning

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen

Sammanfattning. Alkoholutvecklingen Det finns idag en mängd olika data som kan användas för att beskriva bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. På flera områden ger dessa uppgifter en god uppfattning om drogproblemens

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Innehåll 3 Förord 4 Inledning 10 Demografi 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 23 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 27 Målområde

Läs mer

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering

Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Sammanställning nov 2005 av K Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens

Läs mer

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 833 90-94 12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 26 985 90-94 26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 355 90-94 3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 716 90-94 15 882 75 993 90-94 78 164 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 473 90-94 4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 800 90-94 28 455 28 800 90-94 28 455 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 746 90-94 45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 496 90-94 7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Välfärdsredovisning 2010

Välfärdsredovisning 2010 Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa

Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2483 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En förebyggande strategi för bättre folkhälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Fysisk aktivitet, matvanor och övervikt i Örebro län

Fysisk aktivitet, matvanor och övervikt i Örebro län Fysisk aktivitet, matvanor och övervikt i Örebro län MARGARETA JOHANSSON TINA MODIN PETER BERGVALL VIRTANEN LARS HAGBERG Förord Överviktsproblematiken och därmed även fysisk aktivitet och matvanor är högt

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Regeringsuppdrag(U2011/6675/UC)

Regeringsuppdrag(U2011/6675/UC) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Regeringsuppdrag(U2011/6675/UC) Uppdrag att vidareutveckla uppföljningen av ungas levnadsvillkor Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer