Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar."

Transkript

1 Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten

2 (24)

3 (24) SAMMANFATTNING För att minska insjuknandet i diabetes och hjärt kärlsjukdom i Västernorrland, fastställde landstingsfullmäktige år 2011 ett förebyggande program, Friskare Västernorrland, för perioden En av interventionerna i denna är Hälsoundersökningar med hälsosamtal riktade till olika åldrar. I denna rapport redovisas enkät och provsvar från de , 50 och 60 åringar, som erhållit en hälsoundersökning inklusive ett uppföljande hälsosamtal, under perioden Deltagarfrekvensen är 49 procent av hela populationen (antalet listade). De personer som deltagit i interventionen hälsoundersökningar med samtal, utmärker sig med att cirka fyra till fem procent skattar sin hälsa som dålig/mycket dålig. När det gäller frågor om den självupplevda hälsan framgår att högre andel kvinnor än män uppger svåra stress respektive sömnproblem. En högre andel av männen utmärker sig i vissa levnadsvanor, t ex med sämre vanor beträffande mat, alkohol, fysisk aktivitet och snusning medan kvinnorna har sämre rökvanor. Kvinnorna har bukfetma i betydligt större utsträckning än männen, vilket kan jämföras med BMI värdena, där förhållandet är det omvända. Drygt procent av deltagarna i länet har ett P kolesterol som överskrider gränsen för så kallat normalt värde. Ingen större skillnad kan ses mellan kvinnor och män eller mellan kommunerna. Prediabetes, det vill säga IFG (förhöjt faste glukos) och IGT (nedsatt glukostolerans) har påträffats hos drygt 1100 deltagare under de tre första interventionsåren. Dessutom påträffades drygt 270 nyupptäckta diabetiker. När det gäller nyupptäckta diabetiker finns en felkälla vilket troligtvis gör att antalet personer är i underkant. Skillnader finns mellan kommunerna när det gäller levnadsvanor men även beträffande laborationsvärden, där deltagarna i de mindre kommunerna (Kramfors, Sollefteå, Timrå och Ånge) i allmänhet har sämre värden än övriga. Däremot kan man inte se någon större skillnad mellan kommunerna beträffande den självskattade hälsan! Framtida utmaningar är att redovisa samt förbättra är bland annat: Socioekonomiska skillnader Geografiska skillnader Deltagarfrekvens

4 (24) INLEDNING Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hjärt kärlsjukdom, typ 2 diabetes, kroniska luftvägssjukdomar och cancer de sjukdomsgrupper/diagnoser som flest människor dör av idag. Samtidigt uppskattar WHO att minst 80 procent av kranskärlsjukdom, stroke och typ 2 diabetes samt minst en tredjedel av all cancer kan förebyggas. Den främsta metoden är förändrade levnadsvanor. Riskfaktorerna rökning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor samt de fyra metabola riskfaktorerna; övervikt/fetma, förhöjt blodtryck, förhöjt kolesterol och förhöjt blodsocker står idag tillsammans för den största påverkan på sjukdomsbördan. De metabola riskfaktorerna är ofta konsekvenser av ohälsosamma levnadsvanor. (WHO, 2010) Riskfaktorer samspelar För en person med flera riskfaktorer ökar risken att utveckla ohälsa. Enligt den nationella befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2014 har var tredje man och var fjärde kvinna två eller fler ohälsosamma levnadsvanor. Kön, men också socioekonomisk position och utbildningsnivå är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa och kan därmed även påverka risken att utveckla ohälsa och sjukdom. Många av de personer som har ohälsosamma levnadsvanor anger att de vill förbättra dem. (Folkhälsomyndigheten, 2014). Figur 1. Riskfaktorer och hjärt kärlsjukdom och diabetes. Levnadsförhållanden, levnadsvanor och biologiska riskmarkörer som påverkar risken för hjärt och kärlsjukdom och diabetes. Källa: Norberg M. Identifying risk of type 2 diabetes: epidemiologic perspectives from biomarkers to lifestyle. [Doktorsavhandling]. Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin; 2006.

5 (24) Friskare Västernorrland För att minska insjuknandet i diabetes och hjärt kärlsjukdom i Västernorrland fastställde landstingsfullmäktige år 2011 ett förebyggande program för perioden Planen benämns Friskare Västernorrland (LVN, 2011) och omfattade åtta insatsområden med metoder för att minska ohälsosamma levnadsvanor. En av metoderna är Hälsoundersökning med samtal; fortsättningsvis benämnd HUS. Hälsoundersökning med samtal Insatsområdet HUS och dess metod är inspirerad av Västerbottens hälsoundersökningar (VHU). VHU är den största kardiovaskulära befolkningsinterventionen i Sverige. (Norberg M, m.fl., 2010.) Västernorrlands modell för hälsoundersökning med samtal riktar sig till åldersgrupperna och 60 år. Uppdraget, att genomföra hälsoundersökningar med samtal, är ställt till primärvården och regleras via regelbok för Vårdval Västernorrland. Samtliga listade invånare i målgruppen ska enligt regelboken erbjudas hälsoundersökning med samtal under aktuellt kalenderår. De personer som tackar ja till erbjudandet får en kostnadsfri provtagning med ett uppföljande hälsosamtal. Vid provtagningen mäts blodtryck, blodsocker, blodfetter, kolesterol, vikt, längd och midjeomfång. Deltagarna fyller på egen hand i en hälsoenkät med frågor om socioekonomisk status, självrapporterad hälsa och självskattning av levnadsvanor. Hälsoenkäten och provsvaren utgör tillsammans underlag för ett hälsosamtal hos utförare (distriktssköterska) vid Hälso /Vårdcentral. För att deltagaren ska få en helhetsbild av sin egen hälsa och möjliga förbättringsområden använder distriktssköterskan en så kallad stjärnprofil, se figur 2. Utifrån svaren på hälsoenkät och prover fylls stjärnans uddar i och används som stöd i samtalet för att lyfta fram förbättringsmöjligheter. Stjärnuddarna har olika nivåer, där full udd indikerar bästa möjliga nivå och tom udd den sämsta. Samtalet är en dialog mellan deltagaren och utföraren och syftar till att hjälpa deltagaren att se vad i livsföringen som bör förändras och vilka metoder som finns för att underlätta förändringarna. Vid behov av insatser så handhas dessa enlig primärvårdens ordinarie rutiner.

6 (24) Figur 2. Källa: stjärnprofil Dr Claes Lundgren, VLL. SYFTE Syftet med denna rapport är att beskriva hur riskfaktorerna fördelas hos de och 60 åriga kvinnor och män som har deltagit i hälsoundersökning med samtal under perioden Rapporten kommer även att utgöra baslinje inför framtida uppföljningar. METOD Riskfaktorerna och dess gränsvärden redovisas i nedanstående tabell. Data för dessa har hämtats från databasen Hälsosamtal/vuxna där slutförda hälsoundersökningar inklusive samtal har registreras och lagras. Statistikprogrammet SPSS har använts för databearbetning. Resultaten redovisas uppdelat på kön och ålder samt på kommuntillhörighet. Kommuntillhörighet har uppskattats med avseende på vilken primärvårdsenhet som deltagaren varit listad vid. Deltagare kan, i och med det fria vårdvalet, vara listade i annan kommun än boendekommunen. Vi utgår från att detta har en marginell betydelse vid redovisning på respektive kommun.

7 (24) Studerade variabler Tabell: Studerade variabler RESULTAT - HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Bakgrundsvariabler Vald gräns Deltagande Uppdelat på kommun, kön och ålder Utbildning Ursprung Enkätfrågor Ärftlighet Självskattad hälsa Sömnsvårigheter Stress Fysisk aktivitet Tobaksvanor Alkoholvanor Matvanor Låg (grundskola el motsvarande), mellan (gymnasieutbildning 1-3 år), hög (eftergymnasial utbildning 1-w år) Sverige, Övriga Norden samt övriga länder Vald gräns Hjärt och kärlsjukdomar Diabetes Dåligt eller mycket dåligt Svåra besvär Svåra besvär < 150 min/v (otillräcklig fysisk aktivitet) Daglig rökning Daglig snusning Riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion: > 8 p för män; > 6 p för kvinnor enligt AUDIT. Betydande ohälsosamma matvanor 0-4 p Provsvar Fetma Midjemått Blodtryck Blodfetter Vald gräns BMI 30 kg/m2 Män >102 cm och för kvinnor >88 cm 140/90 mm Hg Gränsvärden: P-kolesterol 5.0 mmol/l Triglycerider 1.7 mmol/l LDL 3.0 mmol/l HDL Män <0,9 och för kvinnor <1.0 mmol/l Förhöjt fasteglukos IFG > Nedsatt glukostolerans IGT: fast-p-glukos <7.0 and 2 tim p-glukos mmol/l Diabetes bekräftad Två faste p-glukos 7.0 eller ett fasteglukos 7.0 samt ett 2 tim p-glukos 12.2 mmol/l Flera riskfaktorer Betydande ohälsosamma matvanor (0-4 p) Otillräcklig fysisk aktivitet < 150 min fys. akt. i veckan. Övervikt och fetma BMI > 25 eller midjeomfång > 80 cm för kvinnor och > 94 cm för män 1

8 (24) Deltagare Studiepopulationen utgörs av fyrtio, femtio och sextioåringar, vilket är 49 procent av listade i de aktuella åldersgrupperna i Västernorrland. Studerad period Resultatredovisningen begränsas till perioden (interventionens start) och t.o.m (de då avslutade hälsoundersökningarna och hälsosamtalen) och innefattar samtliga deltagare i de aktuella åldrarna. De hälso och vårdcentraler som inte varit i drift under hela perioden har exkluderats ur studien. Resultatredovisning Resultaten redovisas främst i tabellform och avser, om inget annat anges, andel och antal (inom parentes) av de 40, 50 och 60 åringar som erhållit en hälsoundersökning inklusive ett uppföljande samtal under den aktuella tidsperioden, Vid redovisningen har i beskrivande text fokus lagts på skillnader i resultat på kön samt kommuntillhörighet.

9 (24) RESULTAT Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariablerna ger en översiktlig bild av hur många som deltagit i interventionen och vilken utbildningsnivå de har samt var de är födda. I tabell 1:1 redovisas antal slutförda HUS i förhållande till listade inom aktuellt område. Målet är att minst 60 procent av samtliga 40, 50 och 60 åringar i Västernorrland ska delta i interventionen. Tabell 1:1 Andel (antal) deltagare; länet och kommunerna. Område Kvinnor Män År 2012 År 2013 År 2014 Länet 52 (7303) 44 (6244) 43 (3966) 52 (4844) 49 (4737) Ånge 80 (382) 61 (347) 62 (225) 65 (244) 71 (260) Sundvall 48 (2733) 38 (2140) 37 (1388) 46 (1722) 46 (1763) Timrå 42 (425) 32 (336) 41 (271) 40 (272) 31 (218) Härnösand 47 (660) 37 (516) 34 (321) 50 (447) 43 (408) Kramfors 35 (377) 34 (379) 24 (181) 52 (278) 26 (297) Sollefteå 41 (470) 38 (423) 44 (326) 51 (377) 24 (190) Örnsköldsvik 72 (2256) 64 (2103) 61 (1254) 70 (1504) 72 (1601) Sammanlagt har 7303 kvinnor och 6244 män deltagit i hälsoundersökningarna under perioden t o m , vilket utgör nära 50 procent av antalet listade i åldersgrupperna. År 2013 ökade deltagandet från 42 till 52 procent (med cirka deltagare) från startåret, för att sjunka något år Primärvårdsenheterna i Ånge och Örnsköldsviks kommuner har uppnått målet om minst 60 procents deltagande varje år. Sundsvall har en stigande trend över åren. Ursprung Tabell 1:2 Andel (antal) deltagare redovisade på födda i Sverige, övriga Norden samt övriga länder. Födelseland Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Sverige 92 (6706) 94 (5840) 91 (3653) 93 (4087) 94 (4806) Övriga Norden Övriga länder Majoriteten, drygt 90 procent, uppger att de kommer från Sverige. Från resterande Norden kommer cirka två till tre procent medan återstående fördelar sig på övriga länder.

10 (24) Utbildning Utbildning har visat sig vara en viktig bestämningsfaktorer för hälsa och kan därmed även påverka risken att utveckla ohälsa och sjukdom. I tabell 1:3 redovisas deltagarna med avseende på utbildningsnivå; Låg (grundskola motsvarande). Mellan gymnasial utbildning (1 3 år). Hög eftergymnasial utbildning (1 w år). Tabell 1:3 Andel (antal) deltagare fördelade på utbildningsnivå. Länet Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg 12 (876) 15 (904) 6 (250) 10 (449) 21 (1081) Mellan 49 (3566) 62 (3823) 52 (1732) 60 (2132) 53 (2135) Hög 39 (2790) 24 (1470) 41 (1642) 29 (1293) 26 (1325) Ånge Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg Mellan Hög Sundsvall Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg Mellan Hög Timrå Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg Mellan Hög Härnösand Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg Mellan Hög Kramfors Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg Mellan Hög Sollefteå Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg Mellan Hög Örnsköldsvik Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Låg Mellan Hög

11 (24) Andelen män med enbart förgymnasial utbildning är högst i Ånge med 21 procent. För kvinnorna varierar det från 16 procent i Ånge till 10 procent i Örnsköldsvik. Andelen kvinnor har genomgående högre utbildningsnivå (39 procent) än männen (24 procent). I Sundsvall respektive Härnösand återfinns högst andel högutbildade både män och kvinnor. Enkätfrågor Ärftlighet för hjärt kärlsjukdom och/eller diabetes Vi har valt att redovisa andelen deltagare med ärftlighet för hjärt kärlsjukdom och/eller diabetes, då nära anhöriga till någon som haft en hjärtinfarkt själva löper högre risk att drabbas av sjukdom. I tabellerna 2:1 och 2:2 redovisas andel deltagare som uppger förekomst av hjärtkärl och/eller diabetessjukdom hos föräldrar eller syskon före 60 års ålder. Tabell 2:1 Andel (antal) deltagare med ärftlighet för hjärt kärlsjukdom. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 21 (1522) 18 (1138) 17 (676) 21 (913) 21 (1071) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik En femtedel av männen respektive kvinnorna uppger att de har ärftlighet för hjärtkärlsjuklighet. Här skiljer sig inte kommunerna nämnvärt åt, varken avseende ålder eller kön.

12 (24) Tabell 2:2 Andel (antal) deltagare med ärftlighet för diabetes. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 27 (1995) 23 (1445) 22 (865) 26 (1172) 28 (1403) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Ärftlighet för diabetes är vanligare bland kvinnorna (27 procent) än männen (23 procent). Kramfors är den kommun som har högst andel med ärftlighet för diabetes för både kvinnor och män. Självskattad hälsa Det finns en koppling mellan självskattad dålig hälsa och förekomsten av många riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom. Tabell 2:3 Andel (antal) deltagare som skattat sin hälsa som dålig/mycket dålig. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 5 (360) 4 (261) 4 (148) 4 (193) 6 (280) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Inga större skillnader kan ses av de som skattar sin hälsa som dålig/mycket dålig med hänseende till kommun, ålder och kön.

13 (24) Sömnsvårigheter Det finns olika orsaker till sömnproblem och den vanligaste är stress. Men man kan även få svårt att sova på grund av skiftarbete, sena måltider, rökning, kaffe eller alkohol. Tabell 2:4 Andel (antal) deltagare som uppgett att de har svåra besvär med sömnen. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 7 (493) 5 (283) 4 (171) 6 (261) 7 (344) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Kvinnor uppger i något högre grad (sju procent) svåra sömnproblem jämfört med männen (fem procent). Ingen större skillnad kan ses mellan kommunerna. Stress Stress är i grunden en positiv, instinktiv reaktion som gör kroppen redo för ansträngning. Men när stressen blir långvarig kan negativa effekter uppstå, t ex påverkan på blodfetter, blodtryck, insulinkänslighet, sömn och alkoholvanor. Tabell 2:5 Andel (antal) deltagare som uppgett att de har svåra besvär med stress. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 7 (482) 3 (207) 6 (229) 5 (222) 5 (238) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Kvinnor anger i högre utsträckning svåra besvär med stress; sju procent bland kvinnorna och tre procent bland män. Ingen större skillnad kan ses mellan kommunerna.

14 (24) Fysisk aktivitet Ett stort antal epidemiologiska studier visar att måttlig fysisk aktivitet minskar avsevärt risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det medför också avsevärt lägre risk att insjukna i typ 2 diabetes. Fysisk aktivitet har en skyddande effekt genom att många riskfaktorer påverkas samtidigt. Tabell 2:6 Andel (antal) deltagare som uppgett att de varit fysiskt aktiva mindre än 150 minuter per vecka (otillräcklig fysisk aktivitet). Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 24 (1178) 31 (1308) 27 (728) 25 (778) 28 (980) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik En fjärdedel av kvinnorna samt en tredjedel av männen i länet som valt att delta i hälsoundersökningen är otillräckligt fysiskt aktiv. I jämförelse med länssnittet är en högre andel i både gruppen kvinnor och män i Ånge (kvinnor 27 procent, män 38 procent) samt Timrå (kvinnor 28 procent, män 38 procent) är fysiskt aktiva mindre än 150 min/v. 2 Rökvanor Rökningen brukar räknas som en av de största riskfaktorerna för skador på hjärta och kärl. Tabell 2:7 Andel (antal) deltagare som uppgett att de röker dagligen. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 11 (788) 9 (573) 6 (255) 10 (433) 13 (673) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Resultatet för fysisk aktivitet baseras på data från År 2012 användes en annan formulering på frågan och är därför ej jämförbar med senare resultat.

15 (24) Det är en något större grupp kvinnor (11 procent) än män (nio procent) som anger att de röker dagligen. I Ånge anger både kvinnor och män i större utsträckning än i övriga kommuner att de röker dagligen. Även Timrå, Kramfors och Sollefteås kvinnor samt män ligger över länssnittet. Snusvanor Snusning kan också skada hälsan. Även om hälsoeffekterna med snusande inte är lika dramatiska som rökningens, ger dock snuset ett stort nikotinberoende. Tabell 2:8 Andel (antal) deltagare som uppgett att de snusar dagligen. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 6 (454) 25(1553) 16 (639) 17 (745) 12 (623) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Det är en stor skillnad i daglig snusanvändning mellan kvinnor och män. I länet anger sex procent av kvinnorna att de snusar dagligen medan en fjärdedel av de männen snusar varje dag. I Ånge anger en tredjedel av männen att de snusar varje dag.

16 (24) Alkoholvanor I HU används sceeningverktyget, AUDIT. Vid 6 poäng eller mer för kvinnor och 8 poäng eller mer för män indikeras en riskabel alkoholkonsumtion. Kommer kvinnor över 13 respektive män över 15 poäng har de en problematisk alkoholkonsumtion. Tabell 2.9. Andel (antal) deltagande kvinnor och män med indikation på riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion: > 6 p för kvinnor och > 8 p för män. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 5 (344) 10 (629) 7 (282) 8 (352) 7 (339) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Ungefär fem procent av kvinnorna och drygt 10 procent av männen anger en alkoholkonsumtion som räknas som riskabel eller problematisk. Samtliga kommuner uppvisar en högre andel män med riskabel eller problematisk alkoholkonsumtion än dito andel kvinnor. Matvanor Hälsosamma/bra matvanor kan minska risken att drabbas av och/eller avlida i hjärtkärl. Deltagare har själv med hjälp av Socialstyrelsens matfrågor (nationella riktlinjer) fått uppge sina matvanor. Dessa har sedan poängsatts och betydande ohälsosamma matvanor har man vid 0 4 p. Socialstyrelsen utgår från Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Tabell 2:10. Andel (antal) deltagare med betydligt ohälsosamma matvanor. Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 10 (710) 23 (1399) 20 (780) 16 (719) 12 (610) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Mer än dubbelt så stor andel män som kvinnor anger att de har ohälsosamma matvanor. I de olika kommunerna utmärker sig särskilt männen i Ånge, Kramfors, Sollefteå.

17 (24) Laborationsvärden Fetma Personer med övervikt eller fetma mätt som förhöjt BMI (Body Mass Index) löper ökad risk för insjuknande och död i hjärtinfarkt samt förtida total död, jämfört med normalviktiga (SBU, 2002). I tabell 3:1 redovisas deltagare med ett BMI på 30 eller mer, vilket är gränsvärdet för fetma enligt WHO definitionen (WHO, 2015). Tabell 3:1 Andel (antal) deltagare med ett BMI 30 eller mer. Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 22 (1568) 25 (1571) 20 (816) 25 (1106) 24 (1217) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Cirka en fjärdedel av männen räknas som feta enligt BMI definition, bland kvinnorna är andelen något lägre. I Ånge återfinns den högsta andelen med fetma, medan Härnösand uppvisar lägst andel kvinnor och män med fetma. Överviktens fördelning på kroppen anses vara en än viktigare prediktor för ökad risk att drabbas av hjärt kärlsjukdom. Sambanden är särskilt tydliga mellan bukfetma och hjärtinfarkt, såväl för män som för kvinnor (SoS, 2015). Med stöd av olika forskningsstudier definieras bukfetma som ett midjemått över 88 cm hos kvinnor. För män går gränsen vid 102 cm. (1177 Vårdguiden, 2015). Tabell 3:2 Andel (antal) deltagare med bukfetma (midjemått kv.> 89 och män>103 cm). Område Kvinnor män 40 år 50 år 60 år Länet 47 (3445) 35 (2179) 28 (1112) 42 (1855) 49 (2503) Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

18 (24) Jämfört med BMI värdena så är det fler män och kvinnor som uppvisar bukfetma. Trenden är entydigt att bukfetman ökar med stigande ålder. Högsta andelen deltagande män med bukfetman har Sollefteå kommun. I Härnösand återfinns lägst andel män med bukfetma. Kvinnorna har bukfetma i betydligt större utsträckning än männen, vilket kan jämföras med BMI värdena där förhållandet är det omvända. Timrå samt Sollefteå uppvisar högst andel deltagande kvinnor och Sundsvall lägst andel kvinnor med bukfetma. Förhöjt blodtryck Högt blodtryck (hypertoni) ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärt och njursvikt. Som definition av hypertoni används följande värden: systoliskt blodtryck 140 mm Hg eller högre och/eller ett diastoliskt blodtryck på 90 mm Hg eller högre. Tabell 3:3 Andel (antal) deltagare med >140/90 mm Hg. Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 11 (783) 20 (1254) 6 (248) 16 (716) 21 (1073) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Ett förhöjt uppmätt blodtryck vid HUS noterades hos var fjärde femte man, vilket generellt är en högre andel än för kvinnor. Det gäller också för samtliga kommuner i länet. För Örnsköldsviks kommun kan man se en något lägre andel av deltagare med tecken på högt blodtryck än för övriga kommuner.

19 (24) Förhöjda blodfetter Förhöjt kolesterolvärde anses, jämte rökning, vara den starkaste riskfaktorn för hjärtinfarkt och kan ingå i en mer omfattande rubbning av blodfetterna eller vara en del i metabola syndromet. Högt totalkolesterol ökar framför allt risken för hjärtinfarkt. Liksom de övriga riskmarkörerna för hjärt och kärlsjukdomar beror höga blodfetter på både genetiska faktorer och livsstilsfaktorer. Tabell 3:4 Andel (antal) deltagare med förhöjda blodfetter: P kolesterol > 5,0 mmol. Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 67 (4903) 70 (4329) 51 (2037) 73 (3239) 78 (3956) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Drygt 65 till 70 procent av deltagarna i länet har ett P kolesterol som överskrider gränsen för så kallat normalt värde. Ingen större skillnad kan ses mellan kvinnor och män eller mellan kommunerna. Förhöjda triglycerider bedöms utgöra en riskfaktor för hjärtinfarkt och påverkas mer av ohälsosam kost än kolesterolet. Provet har speciellt stor betydelse vid rådgivning till kvinnor, eftersom kolesterolvärdet inte är en lika entydig riskfaktor för kvinnor som för män. Triglyceridvärdet (TG) bedöms förhöjt om det efter 8 timmars fasta ligger lika med eller över 1.7 mmol/l. Tabell 3:5 Andel (antal) deltagare med förhöjda blodfetter: triglycerider >1.7 mmol/l. Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 17 (1187) 33 (2037) 17 (689) 25 (1106) 29 (1432) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik

20 (24) Förhöjda triglycerider har 17 procent av länets deltagande kvinnor och 33 procent av männen. Överlag i länets kommuner är andelen män med förhöjda triglyceridvärden högre än för kvinnorna. Ånge och Sollefteå är de kommuner där andelen är högst bland såväl kvinnorna som männen. Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Tabell 3:6 Andel (antal) deltagare med förhöjt LDL värde (>3.0). Område Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 59 (4178) 69 (4182) 49 (1925) 67 (2876) 72 (3559) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Andelen män med förhöjt LDL är högre än för kvinnorna. Utmärker sig gör männen i Härnösand samt Örnsköldsvik, där andelen män med förhöjt LDL är högst. Ett HDL som ligger under 1,0 mmol/liter indikerar ökad risk för kvinnor. Ett HDL som ligger under 0,9 mmol/liter indikerar ökad risk för män. Tabell 3:7 Andel (antal) deltagare med lågt HDL(kvinnor <1,0 mmol/l; män<0,9 mmol/l.) Område Alla Alla män 40 år 50 år 60 år kvinnor Länet 3 (221) 4 (205) 4 (171) 4 (171) 4 (210) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Cirka tre procent av kvinnorna har ett lågt HDL värde. En något högre andel med lågt HDL, redovisas för kvinnorna i Ånge respektive Sollefteå, än kvinnorna i övriga kommuner. Cirka fyra procent av männen har ett lågt HDL värde. Utmärker sig gör Ånges män där andelen med lågt HDL utgör sju procent.

21 (24) Förhöjt faste glukos (IFG) respektive Nedsatt glukostolerans (IGT) IFG (förhöjt faste glukos) och IGT (nedsatt glukostolerans) är tillstånd med ökad risk för framtida diabetesutveckling. Båda tillstånden kallas prediabetes. Prediabetes är det tillstånd i vilket vissa men inte alla av de diagnostiska kriterierna för diabetes är uppfyllda. Denna grupp uppvisar ofta inga symtom, trots en begynnande ateroskleros. Personer med prediabetes kan bland annat genom förändrade levnadsvanor förhindras att insjukna i diabetes samt andra hjärtkärlkomplikationer. Tabell 3:8 Andel (antal) deltagare med förhöjd faste glukos=ifg (6,1 6,9). Kommun Kvinnor Män 40 år 50 år 60 år Länet (antal) 8 (552) 9 (586) 5 (206) 7 (320) 12 (612) Ånge Sundvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Andelen kvinnor respektive män med förhöjt faste glukos värde (IFG) är åtta respektive nio procent. Kvinnorna och männen i Ånge respektive Timrå kommun uppvisar högst andel med IFG. Femtiotvå personer har nedsatt glukostolerans dvs. IGT; 26 kvinnor och 26 män. 3 Bekräftad diabetes Socialstyrelsens nationella riktlinjer (SoS, 2009) för diabetes belyser, att tre till fyra procent av landets befolkning har diabetes, vilket motsvarar ungefär människor. Av dessa är det cirka procent som utgör typ II diabetes. Sjukdomen drabbar både män och kvinnor i samma utsträckning men medelåldern för insjuknande är något lägre för män. Vid HUS påträffades cirka två/tre procent, av deltagande kvinnor respektive män, med bekräftad diabetes; vilket alltså utgör drygt 270 nyupptäckta diabetiker. 4 Ju tidigare typ II diabetes upptäcks, desto större chans att förhindra kommande diabeteskomplikationer, t ex hjärt kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt. 3 IGT redovisas enbart som text då dessa värden är låga. 4 Resultaten redovisas endast i text på totalen. Eftersläpande provsvar gör att siffran troligtvis är i underkant.

22 (24) Riskfaktorer samverkar Enskilda riskfaktorer innebär ökad risk för att drabbas av exempelvis stroke eller hjärtinfarkt. Motsvarande risk för personer som har flera riskfaktorer kan öka risken för att drabbas av sjukdom högst väsentligt. I indikatorbilaga tillhörande de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (SoS, 2011) lyfts kombinationen av övervikt och fetma, betydande ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet fram som ökad risk för ohälsa. Figur 3: Flera riskfaktorer ökar risken för att drabbas av sjukdom När det gäller sammanvägning av riskfaktorerna övervikt och fetma, betydande ohälsosamma matvanor samt otillräcklig fysisk aktivitet, framgår i HU, att antalet riskfaktorer ökar med stigande ålder. Männen har i större utsträckning än kvinnorna flera riskfaktorer.

23 (24) SLUTSATS Vi kan av resultaten konstatera att det finns geografiska skillnader i levnadsvanor samt i hälsa och tillika vissa könsskillnader bland deltagarna, vilket medför en utmaning i det kommande förebyggande hälsoarbetet. Ett viktigt uppföljningsområde inför framtiden är bland annat socioekonomisk position och utbildningsnivå, vilka är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. Vad vi redan vet är att hälsan inte är jämt fördelad i befolkningen. Deltagarfrekvensen i Västernorrlands hälsoundersökningar är cirka hälften av hela populationen (antalet listade), vilket gör att det finns förbättringsutrymme till att förstärka insatserna att nå målgruppen bättre. Eftersom Riktade hälsoundersökningar/ samtal, vuxna är en relativ ny verksamhet i Västernorrland, är uppföljningar från landsting/regioner, där man har arbetat med interventionen betydligt längre, nödvändiga. Nyligen gjorda långtidsuppföljningar från bland annat Västerbotten, visar på en positiv effekt av förebyggande interventioner avseende kardiovaskulära sjukdomar. I åldersgrupperna 40, 50 och 60 år, kan Väster botten redovisa cirka 600 färre dödsfall i dessa sjukdomar mellan åren än förväntat, vilket till stor del kan tillskrivas Västerbotten Intervention Programme (VIP). (Y Blomstedt et al; 2015).

24 (24) REFERENSER Folkhälsomyndigheten (2014) Nationella folkhälsoenkäten. Landstinget Västernorrland. Hälsosamtal med undersökning. Landstinget Västernorrland. Protokoll 2011:93: Folkhälsoplan: Ett Friskare Västernorrland, En långsiktig plan för att minska insjuknandet i diabetes och hjärt- & kärlsjukdom. 29 juni, 2011, Härnösand, Landstingsfullmäktige. Socialstyrelsen (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Stockholm.. SoS (2015) (hämtat ). SBU (2002) Fetma - problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. 2002:160. The Västerbotten Intervention Programme: background, design and implications. Norberg M, Wall S, Boman K & Weinehall L (2010). Global Health Action 2010, 3: Umeå Universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin; Norberg M. Identifying risk of type 2 diabetes: Epidemiologic perspectives from biomarkers to lifestyle. [Doktorsavhandling]. Umea: WHO (2010) Global status report on noncommunicable diseases Genève: World Health Organisation. WHO (2015) (hämtad ). Vårdval Västernorrlands regelbok (2014) Vårdguiden 1177 (2015) Västerbotten Intervention Programme (2012). Norberg, M., Blomstedt, Y., Lönnberg, G., Nyström, L., Stenlund, H., Wall, S. och Weinehall, L. Community participation and sustainability - evidence over 25 years in the Västerbotten Intervention Programme. Global Health Action, nr 5: Västerbottens landsting (2015). Blomstedt Y, Norberg M, Stenlund H, Nyström L, Lönnberg G,1 Boman K, Wall S och 1 Weinehall L; Impact of a combined community and primary care prevention strategy on all-cause and cardiovascular mortality: a cohort analysis based on 1 million person-years of follow-up in Västerbotten County, Sweden, during

25 Bilaga 1 Personlig stjärnprofil För levnadsvanor och andra faktorer som har samband med hjärt/kärlsjukdomar och diabetes. HDL: LDL: Svåra besvär med stress eller sömn sammanvägs med övriga riskfaktorer, som då ges större tyngd. För att behålla en så god hälsa så länge som möjligt ska jag:... Mina mål är att: minska min tobakskonsumtion/bli helt tobaksfri.... minska min alkoholkonsumtion... öka min fysiska aktivitet... gå ner i vikt/minska mitt midjemått... förbättra mina matvanor... Ort och datum Namn

26 Gränsvärden för stjärnprofil Självskattad Full udd: Mycket gott eller ganska gott hälsa: 1/2 udd: Någorlunda Tom udd: Tämligen dåligt eller dåligt Tobak: Full udd: röker aldrig /snusar aldrig 1/2 udd: röker ibland /snusar Tom udd: daglig rökning Fysisk aktivitet: Full udd: 210 minuter eller mer per vecka. Hög fysisk aktivitet. 2/3 udd: Från 150 t.o.m. 209 min/vecka. Tillräcklig fysisk aktivitet. 1/3 udd: Från 90 t.o.m. 149 min/vecka. Låg fysisk aktivitet. Tom udd: Mindre än 90 min/vecka. Mycket låg fysisk aktivitet. Blodfetter: Kolesterol och triglycerid värdet sammanvägs, det sämsta värdet används Full udd: under 5.0 P kolesterol 2/3 udd: /3 udd: Tom udd: 8.0 eller mer Full udd: under 1.7 Triglycerider 2/3 udd: /3 udd: Tom udd: 4.0 eller mer Alkoholvanor Full udd: Lägre än 6 för kvinnor och lägre än 8 poäng för män på AUDIT 1/2 udd: 6 13 för kvinnor och 8 15 poäng för män på AUDIT Tom udd: 14 eller mer för kvinnor och 16 poäng eller mer för män på AUDIT Blodsocker Full udd: 6,0 eller mindre (fp glukos) och 8,0 eller mindre (p glukos) fp glukos/ p-glukos Halv udd: Fp glucos 6,0 eller mindre och p glucos 8,1 12,1, eller fp glucos 6,1 6,9 och p glucos mindre än 8,0. Tom udd: 7,0 eller mer (fp glukos) och 12,2 eller högre (p glukos). Vikt & övervikt: BMI och midjemått sammanvägs, det sämsta värdet används BMI Full udd: under 25 2/3 udd: /3 udd: Tom udd: 30 eller mer Midjemått Män Kvinnor Full udd <94 cm <80 cm 2/3 udd cm cm 1/3 udd cm cm Tom udd >102 cm >88 cm Matvanor Full udd: 9 12 p 1/2 udd: 5 8 p Tom udd: 0 4p Blodtryck Full udd: under 140/under 90 Medeltryck av två 2/3 udd: /90 99 mätningar. Det 1/3 udd: / högsta värdet Tom udd: 180 +/110 + anger nivån för stjärnan. (När det systoliska o diastoliska trycket ligger i olika uddar används det högsta värdet för att bestämma i vilken udd värdet ska ligga) OBS! För diabetiker 130/80 Stress/sömnsvårigheter Svåra besvär med stress eller sömn ska diskuteras i hälsosamtalet, genom att dessa besvär t ex sammanvägs med övriga riskfaktorer, som då ges större tyngd.

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Riktade hälsosamtal med 40, 50 och 60 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport

Riktade hälsosamtal med 40, 50 och 60 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport Riktade hälsosamtal med, 5 och 6 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport Västernorrland 212 215 Uppföljningsrapport II Folkhälsoenheten, oktober 216 Barbro Forslin Peter Möllerswärd Rapport HUS 216

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Liv & Hälsa tand. December 2009

Liv & Hälsa tand. December 2009 Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio.

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio. Hälsolyftet Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013 Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa! Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

13.00-13.20 Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL. 13.50-14.15 Inspiration för ett friskare Västerbotten

13.00-13.20 Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL. 13.50-14.15 Inspiration för ett friskare Västerbotten Program 13.00-13.20 Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL 13.20-13.50 Behövs ett friskare Västerbotten? Eva Eurenius, hälsoutvecklare VLL 13.50-14.15 Inspiration för ett

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer