Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Transkript

1 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar

2 1 (3) Kommunfullmäktige Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Per Carlsson (s) har i en interpellation till Karl-Gustav Drotz ställt tre frågor om äldres situation i Borås Stad, med inriktning på psykisk hälsa. Socialstyrelsen visar i rapporten Öppna jämförelser 2007 att den svenska befolkningen över 65 år har en god självupplevd hälsa, betydligt bättre än i de flesta andra länder inom EU. Endast strax över 10 % upplever att deras hälsa är dålig eller mycket dålig. I det internationella perspektivet mår äldre i Sverige i stort sett bra. Strax efter kom en lägesbeskrivning om äldres psykiska ohälsa från Socialstyrelsen i maj I denna visas att de äldre som har psykisk ohälsa inte får den hjälp som man kan förvänta, att man ofta hamnar mellan stolarna i sina sammansatta och komplexa behov. Depressioner är vanliga och äldre mäns självmordsfrekvens är högre än alla andra grupper. Äldres psykiska hälsa konstateras vara ett eftersatt område där en samlad strategi saknas. Socialstyrelsen noterar två orsaker: dels synen på åldrande och dels bristande samverkan. Gruppen är inte homogen vilket försvårar för huvudmännen inom psykiatri, geriatrik, äldreomsorg och primärvård. Socialstyrelsen föreslår därför ett nationellt stöd som utformas för att stärka huvudmännens insatser för ett gemensamt ansvarstagande. Svar på Per Carlssons frågor: Hur mår de äldre i Borås Stad? Det finns ingen anledning att tro att hälsan hos äldre i Borås Stad avviker nämnvärt från Sverige i övrigt. Vad gäller psykisk ohälsa visar en av indikationerna i Öppna jämförelser att andelen personer äldre än 80 år i Borås Stad som får behandling med tre eller fler psykofarmaka är i stort sett samma som riket i helhet (riket 6 %, Borås strax över 6 %). Behandling med många psykofarmaka kan vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. En annan indikator för samma åldersgruppen är de som totalt ges fler än fem läkemedel. Här ligger Borås något högre än i riket som helhet (riket strax över

3 2 (3) 4 %, Borås nästan 5,5 %). Äldre är känsligare för läkemedel och får oftare biverkningar än yngre personer. Kombinationer av många läkemedel kan förutom svåra biverkningar ge utebliven effekt. Det är också vanligt att äldre uttrycker kroppsliga besvär framför psykiska symtom. Då kan det vara lättare för en läkare att skriva ut medicin än att ta en diskussion om psykisk ohälsa, speciellt som kvalificerad personal för samtalsbehandling ofta saknas hos vårdcentralerna. Har de äldres psykiska hälsa någon gång utretts i Borås Stad? Om ja, redovisa resultatet. Om nej, tycker du att det är hög tid att utreda frågan? Folkhälsoenheten uppger att ingen kommunal utredning gjorts om äldres psykiska ohälsa i Borås Stad under 2000-talet. Däremot finns två forskningsrapporter från ÄldreVäst FoU. Dels Sennemark mfl från 2005 Äldres hälsa och levnadsvillkor, med djupintervjuer från Sjuhäradsbygden. Dels Nordström och Redberg från 2007 Livssituation för personer med psykiskt funktionshinder i Sjuhärad där även äldre ingår i studien. De båda rapporterna visar att intervjupersonerna själva uppger en relativt god upplevt hälsa, men bortfallet är stort så det är vanskligt att dra omfattande slutsatser av materialet. Två saker är dock tydliga: personerna är extra sårbara efter makes bortgång och psykisk ohälsa är överrepresenterad bland barnlösa ensamstående. Fn pågår ytterligare ett projekt Ökad tillgång till och delaktighet i samhället för personer med långvarig psykiskt funktionshinder. Sjukvården gör årligen en genomgång i Hälsa på lika villkor där åtgärder och resultat kan följas. Yttre begränsningar som kan ge följdpåverkan på hälsan är också viktiga. Äldres oro för att t ex gå ut hittas i Polismyndighetens årliga trygghetsmätning. Eftersom Socialstyrelsen nyligen presenterat ett underlag som pekar på brist på samordning bör kartläggning och insatser göras i samråd med andra huvudmän. Gruppen äldre med psykisk ohälsa ger signaler att ta på allvar. Däremot bör Borås Stad avvakta att utreda frågan tills nationella förslag har lagts fram. Anser du att Borås Stad har gjort tillräckligt av förebyggande arbete för att undvika att äldre hamnar i ensamhet, isolering och utanförskap med ångest och depression som följd? Psykisk ohälsa bland äldre innehåller många olika tillstånd och komplexa behov - normala reaktioner på akuta livssituationer, depression och isolering då umgänget tunnas ut och de normala social arenorna försvinner, behov av akut krisbearbetning när livskamraten rycks bort, funderingar kring egna existentiella frågor samt tidigare eller nyuppkommen psykisk

4 3 (3) ohälsa/sjukdomstillstånd med avgörande livsbegränsningar. Förebyggande arbete måste därvid ha många olika redskap. Kommundelarna arbetar aktivt med att bryta isolering och ensamhet hos de äldre. Träffpunkter utvecklas med nya typer av aktiviteter. Samarbete sker med kyrka och andra organisationer kring besöksverksamhet och aktiviteter, liksom samverkan med andra huvudmän som t ex projektet med uppsökande verksamhet för 80-åringar tillsammans med primärvården. Det är också allt vanligare med utbildningsinsatser kring psykisk ohälsa och handledning av omvårdnadspersonal. Äldreombudsmannen är en kontakt som många uppskattar. Initiativ når ofta redan kända personer som äldreomsorgens vårdtagare, träffpunkternas besökare och pensionärsorganisationernas medlemmar. Det är svårare att på ett naturligt sätt få kontakt med andra äldre, de som avstår eller väljer bort och/eller som skäms för sin ensamma situation. Det många saknar är någon att prata förtroligt med, kontakter som tar tid att bygga upp. Biståndshandläggarna med sin numera grundläggande socionomutbildning har i och med förenklad biståndshandläggning fått förstärkt inriktning för att fungera som äldrelots för allmänheten och har därmed gjorts mer tillgängliga för rådgivande och mer djupgående samtal. Detta är en bit på väg. Kommunens roll att förebygga, fånga upp, lyssna och lindra samt vid behov slussa vidare behöver kompletteras med andra kvalificerade professioner för behandlande åtgärder, som kuratorer, psykologer och läkare. Dessa yrkesgrupper finns hos andra huvudmän. Borås Stad har en klar inriktning på förebyggande arbete och det är angeläget att aktivt gå vidare för att nå utsatta grupper. Gemensam strategi och fördjupat samarbete kan utveckla det förebyggande arbetet. Karl-Gustav Drotz Ansvarigt kommunalråd

5